Samhällskunskap handlar om hur samhället fungerar och om hur du själv påverkar och påverkas av det. Kursen Samhällskunskap nivå 1a1 omfattar 50 poäng och följer den ämnesplan som gäller från den 1 juli 2025.
Presentationen svarar på tre frågor: Vad handlar kursen om? Varför berör den dig? Och vad krävs för de olika betygen? Du följer Elias, 19 år, under en vanlig vecka och ser att samhällskunskapen redan finns i den.
Din lärare berättar själv om hur ni lägger upp kursen. Presentationen visar det som gäller för alla som läser den.
Kursintroduktion · Samhällskunskap nivå 1a1
Välkommen till samhällskunskap
Lönen, lånet, valet och vilka du hör ihop med – vad kursen handlar om, varför den berör dig och vad som krävs för varje betyg.
Kursen har fyra delar: inflytande och beslutsfattande, ekonomi och resursfördelning, individer och grupper och till sist de samhällsvetenskapliga metoderna. Fundera på vilken av dem du tror märks mest i ditt eget liv just nu.
Det finns inget rätt svar. Poängen är att alla fyra brukar finnas i samma vecka, ofta samtidigt. Lönen är ekonomi, men det är politiker som bestämmer skatten, och den du frågar om råd påverkar vad du tror.
Gissa först
Vilken del av kursen tror ni påverkar er mest?
Alla fyra – ofta samma dag.
Följ Elias en vanlig vecka.
Elias är påhittad. Han är 19 år, har gått ut gymnasiet och har just fått jobb som undersköterska på ett kommunalt äldreboende. För första gången har han en egen lön, ett anställningsavtal och ett eget boende.
Elias kommer tillbaka i hela presentationen. Varje del av kursen syns i något han gör under en vanlig vecka. I slutet ser du samma vecka igen, men med samhällskunskapsglasögon.
Fallet
Möt Elias
På måndagen kommer lönebeskedet, och lönen blir mindre än Elias trodde. På tisdagen frågar en kollega om han vill gå med i facket. På onsdagen handlar nyheterna om Nato och totalförsvaret, och på torsdagen dyker reklam för sms-lån upp i flödet.
På fredagen märker han i fikarummet vem som hör till gänget och vem som inte gör det. På lördagen ser han ett klipp som många har delat, och på söndagen är det val. Färgerna visar vilken del av kursen varje dag hör till.
Ingenting i veckan är ovanligt. Det är just därför samhällskunskap berör dig: ämnet handlar om sådant som händer dig, vare sig du tänker på det eller inte.
Fallet
Elias vecka
Vad har den med samhällskunskap att göra?
Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne. Det bygger på flera vetenskaper, framför allt statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi. Varje vetenskap ställer sina egna frågor och ser olika saker i samma händelse.
Samhällskunskap är också ett ämne om det som händer just nu. Det som står i nyheterna i dag kan bli en fråga på lektionen i morgon.
Vad är samhällskunskap?
Tre linser på samma vecka.
Statsvetenskap handlar om makt, politik och beslut: vem som bestämmer, hur och varför. Med den linsen frågar du vem som har bestämt hur mycket skatt Elias betalar. Kommunalskatten bestäms av kommunfullmäktige och regionfullmäktige, och de statliga skatterna av riksdagen.
Sociologi handlar om grupper, normer och relationer. Med den linsen frågar du varför vissa hör till gänget i fikarummet och andra inte. Nationalekonomi handlar om hur vi använder resurser som inte räcker till allt. Med den linsen frågar du om Elias har råd med en ny mobil och vad han då måste avstå från.
I kursen använder du alla tre linserna, ofta på samma fråga. Det är det som gör ämnet tvärvetenskapligt.
Ett tvärvetenskapligt ämne
Tre linser på samma vecka
Samhällskunskap följer nyheterna. När räntan ändras, när Sverige fattar beslut om försvaret eller när det är val blir det något att förstå på lektionen. Därför ser kursen lite olika ut från år till år, även om innehållet i ämnesplanen är detsamma.
Frågan som håller ihop allt är enkel: Vad betyder det här för mig, och för andra? Den frågan kan du ställa om nästan alla nyheter.
Ett aktuellt ämne
Kursen följer nyheterna
Skolverket delar in kursens centrala innehåll i fyra delar: Inflytande och beslutsfattande, Ekonomi och resursfördelning, Individer, grupper och sociala strukturer och till sist Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder.
I presentationen är de tre första delarna stationer på en karta. Den fjärde delen, metoderna, är ingen egen station. Den är linjen som tar dig mellan stationerna: begrepp, modeller och källkritik använder du överallt i kursen.
Kursens karta
Tre stationer – och vägen mellan dem.
Kartan har tre stationer, en för varje innehållsdel: Inflytande och beslutsfattande, Ekonomi och resursfördelning och Individer, grupper och sociala strukturer. Från varje station går en linje med hållplatser. Varje hållplats är en presentation som hör till den delen.
Den röda ringlinjen är metoderna. Den går mellan alla stationerna, eftersom du använder begrepp, modeller och källkritik oavsett vad du arbetar med. Elias står i mitten: kursen handlar om honom, och om dig.
Kursens karta
Fyra delar – en karta
Den här delen handlar om demokrati, rättigheter och makt, från kommunen till EU och Nato. Så står det i Skolverkets centrala innehåll:
- ”Demokrati som samhällsidé, de mänskliga rättigheterna och demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd. Sveriges totalförsvar. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.”
- ”Folkrättens samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.”
- ”Politiska system lokalt och nationellt i Sverige samt på EU-nivå.”
- ”Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik.”
Presentationer på den här stationen:
- Demokratins grunder
- Mänskliga rättigheter
- Rättsväsendet i Sverige
- Sveriges totalförsvar
- Utrikes- och säkerhetspolitik
- Sveriges politiska system
- Kommuner, regioner och förvaltning
- EU
- Så går ett val till
- Så blir en lag till
- Ideologier
- Svenska riksdagspartier
Station 1
Inflytande och beslutsfattande
Elias: nyheter om Nato – och hans första val.
Den här delen handlar om samhällets ekonomi och om din egen: lön, skatt, lån och sparande. Så står det i Skolverkets centrala innehåll:
- ”Resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet.”
- ”Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar, olika typer av sparande, försäkringar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.”
Presentationer på den här stationen:
Station 2
Ekonomi och resursfördelning
Elias: lönebeskedet, facket och reklamen för sms-lån.
Den här delen handlar om identitet, grupper och livsvillkor, och om hur kategorier skapar både gemenskap och utanförskap. Så står det i Skolverkets centrala innehåll:
- ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.”
Presentationer på den här stationen:
Station 3
Individer, grupper och sociala strukturer
Elias: vem hör till i fikarummet – och vem gör det inte?
Metoderna är ingen egen station. Begrepp, modeller och källkritik använder du på alla stationer, därför är metoderna ringlinjen som går mellan dem. Så står det i Skolverkets centrala innehåll:
- ”För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.”
- ”För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.”
Presentationer på den här linjen:
Ingen station – linjen
Perspektiv och arbetsmetoder
Elias: ett klipp med många visningar. Stämmer det?
Betyget sätts på hela kursen. Läraren jämför det du visar med ämnets betygskriterier och gör en helhetsbedömning. Kriterierna beskriver fyra förmågor, och skillnaden mellan betygen ligger i hur väl du visar dem.
Först kommer nivåerna i ämnet, sedan förmågorna och kriterierna. Kapitlet efter visar med exempel vad orden enkelt, utvecklat och välutvecklat betyder.
Vad krävs för betygen?
Fyra förmågor – tre nivåer.
Samhällskunskap nivå 1a1 omfattar 50 poäng och läses nästan bara på yrkesprogrammen. Tillsammans med nivå 1a2, som också omfattar 50 poäng, motsvarar den nivå 1b, som omfattar 100 poäng.
Betyg från 1a1 och 1a2 kan inte kombineras med betyg från 1b i examen. Nivå 2 bygger på nivå 1a2 eller nivå 1b.
Nivåerna
1a1 + 1a2 = 1b
Kursen tränar fyra förmågor. Du ska visa kunskaper om hur samhällen är organiserade: vilka institutioner som finns, hur beslut fattas på olika nivåer och vad demokratiska värden och mänskliga rättigheter innebär.
Du ska visa kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor och resonera om hur de påverkar och påverkas av individer, grupper och samhället. Du ska analysera samhällsfrågor med hjälp av begrepp och modeller. Och du ska kunna söka information och granska den kritiskt.
De fyra förmågorna är samma fyra saker som betygskriterierna beskriver.
Förmågorna
Fyra saker du tränar
Elias behöver alla fyra – redan den här veckan.
Betygskriterierna för E:
- ”Eleven visar godtagbara kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter.”
- ”Eleven visar godtagbara kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för enkla resonemang om hur sådana frågor påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.”
- ”Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med godtagbar samhällsvetenskaplig underbyggnad.”
- ”Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar enkla slutsatser om olika källors trovärdighet och användbarhet.”
För C:
- ”Eleven visar goda kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter.”
- ”Eleven visar goda kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för utvecklade resonemang om hur sådana frågor påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.”
- ”Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med god samhällsvetenskaplig underbyggnad.”
- ”Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar utvecklade slutsatser om olika källors trovärdighet och användbarhet.”
För A:
- ”Eleven visar mycket goda kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt om demokratiska värden och mänskliga rättigheter.”
- ”Eleven visar mycket goda kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt för välutvecklade resonemang om hur sådana frågor påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.”
- ”Eleven analyserar och diskuterar samhällsfrågor med mycket god samhällsvetenskaplig underbyggnad.”
- ”Eleven använder samhällsvetenskapliga metoder för att hantera information som rör samhällsfrågor och drar välutvecklade slutsatser om olika källors trovärdighet och användbarhet.”
D och B sätts när kunskaperna sammantaget ligger mellan E och C respektive mellan C och A. Alla kriterier för E måste vara uppfyllda för ett godkänt betyg. Läraren gör en helhetsbedömning av dina kunskaper i förhållande till ämnets kriterier.
Betygskriterierna
Samma fyra krav – olika ord
D och B: sammantaget mellan. Alla E-krav måste vara uppfyllda – läraren gör en helhetsbedömning.
I betygskriterierna står det enkla, utvecklade och välutvecklade resonemang och slutsatser. Orden är lätta att läsa men svåra att förstå utan exempel. Här får du se samma fråga besvarad på tre nivåer, och sedan samma sak för en källa.
Exemplen visar skillnaden i stort. Läraren bedömer inte en enskild mening, utan allt du visar under kursen.
Från enkelt till välutvecklat
Samma fråga – tre svar.
På lönebeskedet står bruttolönen, alltså lönen före skatt, och nettolönen, det som betalas ut. Skillnaden är skatten. För de flesta är den nästan bara kommunalskatt, som går till kommunen och regionen.
Kommunalskatten ligger på ungefär en tredjedel, men avdrag som grundavdraget och jobbskatteavdraget gör att Elias betalar mindre än en tredjedel av sin lön i skatt. Arbetsgivaren betalar dessutom arbetsgivaravgifter ovanpå lönen.
Försök själv först: skriv en mening som förklarar varför det dras skatt. Jämför sedan med de tre svaren som kommer.
Fallet
Varför dras det skatt på Elias lön?
Svara själv först – med en mening.
Ett enkelt resonemang ger ett påstående och ett skäl: det dras skatt för att samhället behöver pengar. Det stämmer, men det förklarar inte så mycket. Vad händer sedan, och för vem?
Enkla resonemang hör till kriterierna för E. Det är en bra början, och nästa steg är att fråga sig vilka följder det får.
Varför dras det skatt?
Enkelt resonemang
Det dras skatt för att samhället behöver pengar till sådant som vård och skola.
- ett skäl
Ett utvecklat resonemang går ett steg längre. Det är mer exakt: det säger kommunen och regionen i stället för bara samhället. Det visar följder: Elias får mindre kvar varje månad.
Det kopplar också ihop individen och samhället: Elias betalar, men han får också vård och buss tillbaka. Utvecklade resonemang hör till kriterierna för C.
Varför dras det skatt?
Utvecklat resonemang
Det dras skatt för att kommunen och regionen behöver pengar till skola, vård och äldreomsorg. Därför får Elias mindre kvar varje månad. Men han får också något tillbaka: vård när han är sjuk och bussen till jobbet.
- + mer exakt
- + följder
- + individ och samhälle
Ett välutvecklat resonemang använder samhällsvetenskapliga begrepp, som välfärd och omfördelning. Det visar samband åt båda hållen: skatten påverkar Elias, och skatten betalar också hans eget jobb på äldreboendet.
Det tar också upp flera perspektiv. Alla tycker inte lika om skatten, och olika ideologier ger olika svar. Välutvecklade resonemang hör till kriterierna för A.
Längre är inte automatiskt bättre. Det som gör skillnad är vad du lägger till: följder, samband, begrepp och perspektiv.
Varför dras det skatt?
Välutvecklat resonemang
Skatten finansierar välfärden och omfördelar: den som tjänar mer betalar mer, och den som behöver mer får mer. Elias får mindre kvar i dag men trygghet senare – och hans egen lön betalas till stor del av kommunalskatt. Alla håller inte med: en del vill sänka skatten så att arbete lönar sig mer, andra vill behålla den för att minska klyftorna.
- + begrepp
- + påverkar och påverkas
- + flera perspektiv
Elias ser ett klipp där någon berättar hur snabbt det gick att låna pengar och uppmanar tittarna att använda en rabattkod. Klippet är märkt som reklam, och många har sett det.
Frågan om du kan lita på en källa har sällan ett enkelt ja eller nej som svar. Det beror på vad du vill använda källan till. Det kallas källans användbarhet, och det står i betygskriterierna tillsammans med trovärdighet.
Källor
Kan Elias lita på klippet?
Det beror på frågan.
Om lån: nej. Om hur lån säljs till unga: ja.
En enkel slutsats säger om källan är trovärdig och ger ett skäl. En utvecklad slutsats ger flera skäl, till exempel avsändarens syfte och vad som saknas, och jämför med en oberoende källa.
En välutvecklad slutsats visar att användbarheten beror på frågan. Samma klipp är oanvändbart som råd om lån men användbart om du undersöker hur lån marknadsförs till unga.
Konsumentverket är en statlig myndighet som bland annat informerar om lån och krediter. Därför är den en oberoende källa jämfört med reklamen.
Klippet om lånet
Tre slutsatser om samma källa
- Enkel
Inte trovärdigt – det är reklam.
- Utvecklad
Avsändaren tjänar på att Elias lånar, och räntan nämns inte. Jämför med en oberoende källa, som Konsumentverket.
- Välutvecklad
Oanvändbart som låneråd, men användbart för att visa hur snabblån säljs till unga. Det beror på frågan.
Tre svar på frågan om Elias ska ta ett sms-lån för att köpa en ny mobil. Rösta på vilken nivå varje svar ligger, och förklara sedan vad som gör svaret starkt eller vad som saknas.
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Enkelt, utvecklat eller välutvecklat?
Ska Elias ta ett sms-lån till en ny mobil? Tre svar – rösta först.
Svaret är utvecklat. Det ger en orsak, den höga räntan och avgifterna, och flera följder i en kedja: skulden växer, den kan hamna hos Kronofogden, och då blir det svårare att hyra en lägenhet.
För att bli välutvecklat behöver svaret samhällsvetenskapliga begrepp, som konsumtionskredit, och fler perspektiv. Vad betyder det för samhället, och finns det de som tycker annorlunda?
Fråga 1 av 3
”Nej. Sms-lån har hög ränta och avgifter, så skulden kan växa snabbt. Kan han inte betala kan den hamna hos Kronofogden, och då blir det svårare att hyra en lägenhet.”
Utvecklat
Flera följder i en kedja – men inga begrepp eller andra perspektiv.
Svaret är enkelt. Det har ett påstående, nej, och ett skäl, sms-lån är dyra. Det stämmer, men det förklarar inte varför lånen är dyra eller vad som händer om Elias inte kan betala.
Ett första steg mot ett utvecklat svar är att fråga: Och vad leder det till?
Fråga 2 av 3
”Nej, för sms-lån är dyra.”
Enkelt
Ett påstående och ett skäl. Vad händer sedan, och för vem?
Svaret är välutvecklat. Det använder begrepp som konsumtionskredit, skuldfälla och överskuldsättning. Det kopplar ihop individen och samhället: lånet kan skada Elias, men överskuldsättning kostar också samhället, och därför har staten infört ett räntetak för de dyraste lånen.
Svaret visar också att alla inte tycker lika: en del menar att vuxna själva ska få bestämma över sina lån. Därmed finns flera perspektiv.
Fråga 3 av 3
”Ett sms-lån är en dyr konsumtionskredit. För Elias kan det bli en skuldfälla, och överskuldsättning kostar också samhället – därför finns ett räntetak för dyra lån. Samtidigt menar en del att vuxna själva ska få välja.”
Välutvecklat
Begrepp, individ och samhälle – och fler än ett perspektiv.
Veckan är densamma, men Elias ser den på ett nytt sätt. Lönebeskedet handlar om skatt och välfärd. Facket förhandlar fram kollektivavtal om lön och villkor. Totalförsvarsplikten gäller alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år.
Sms-lånet är en dyr kredit med hög ränta. Fikarummet handlar om normer och grupper. Klippet väcker frågan om avsändare och syfte. Och på valdagen röstar Elias i tre val samma dag: till kommunen, regionen och riksdagen.
Det är det kursen ger dig: inte nya saker att göra, utan nya sätt att se det du redan gör.
Fallet – före och efter
Samma vecka – nya glasögon
Kartan sammanfattar presentationen:
- Vad är samhällskunskap? Ett tvärvetenskapligt och aktuellt ämne med tre linser: statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi.
- Kursens karta: tre stationer – inflytande, ekonomi och individer – och metoderna som linjen mellan dem.
- Vad krävs för betygen? Fyra förmågor, där orden godtagbara, goda och mycket goda och enkla, utvecklade och välutvecklade skiljer E, C och A.
- Från enkelt till välutvecklat: lägg till följder, samband mellan individ och samhälle, begrepp och flera perspektiv.
Klicka på en hållplats på kartan för att öppna presentationen om den delen av kursen.
Sammanfattning
Kursens karta
Klicka på en hållplats för att resa dit.
Tänk på något du själv har gjort eller sett den senaste veckan: ett lönebesked, en nyhet, ett samtal eller ett klipp. Var på kartan hör det hemma, och vilken lins skulle du se det med?
I klassrummet pratar ni två och två. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ned ett exempel för varje station och spara det till slutet av kursen.
Prata två och två
Var på kartan var du i veckan?
- Välj något du gjorde eller såg. Vilken station hör det till?
- Vilken lins ser du det med?
- Vad vill du kunna när kursen är slut?