Lagarna bestämmer vad som är tillåtet och förbjudet, vilka rättigheter vi har och hur samhället ska fungera. I Sverige är det riksdagen som stiftar lag. Men innan riksdagen röstar har ett lagförslag ofta gått en lång väg, där många har fått granska och tycka till.
Presentationen följer ett lagförslag från idé till färdig lag: vem som tar initiativet, hur förslaget utreds och skickas på remiss, hur Lagrådet granskar det, hur riksdagen behandlar det och när lagen till sist börjar gälla. Den slutar med hur man kan påverka på vägen och ett verkligt exempel.
Statsskick och EU
Så blir en lag till
Från idé till lag – och var på vägen man kan påverka.
Det är lätt att tro att regeringen bestämmer lagarna, eftersom det är regeringen som skriver de flesta lagförslagen. Men det är riksdagen som fattar beslutet. Regeringen kan föreslå, men en ny lag blir bara till om en majoritet i riksdagen röstar för den.
Regeringen bestämmer däremot över förordningar, som är regler på en lägre nivå, och styr myndigheterna, som i sin tur kan skriva föreskrifter. Mer om vem som gör vad finns i presentationen Sveriges politiska system.
Gissa först
”Det är regeringen som bestämmer vilka lagar som ska gälla.”
Stämmer inte.
Regeringen föreslår de flesta lagar, men det är riksdagen som beslutar.
Det första kapitlet handlar om vem som får stifta lag och hur lagar skiljer sig från andra regler, som förordningar och myndigheternas föreskrifter.
Kapitlet slutar med en översikt över hela vägen från idé till lag, som resten av presentationen sedan går igenom steg för steg.
Vem stiftar lag?
Riksdagen – men inte ensam.
Regeringsformen, den viktigaste grundlagen, säger att riksdagen är folkets främsta företrädare och att det är riksdagen som stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens pengar ska användas.
Att lagarna stiftas av de folkvalda är en del av folksuveräniteten: de regler som gäller för alla ska bestämmas av dem som medborgarna har valt, och de ska kunna ändras efter nästa val om väljarna vill det.
Grundlagen
Riksdagen stiftar lag
Så står det i regeringsformen. Lagarna ska bestämmas av dem som folket har valt.
Regeringen föreslår. Riksdagen beslutar.
En lag gäller tills riksdagen ändrar eller upphäver den.
Lagar beslutas av riksdagen och innehåller de viktigaste reglerna, till exempel vad som är brottsligt och vilka skatter som ska betalas. Förordningar beslutas av regeringen och innehåller mer detaljerade regler, ofta om hur en lag ska tillämpas. Föreskrifter beslutas av myndigheter, som Skolverket eller Transportstyrelsen, när de har fått rätt till det genom en lag eller förordning.
De lägre nivåerna får aldrig gå emot de högre. En förordning får inte strida mot en lag, och ingen lag får strida mot grundlagarna. Grundlagarna ändras på ett särskilt sätt, som tas upp i slutet av presentationen.
Olika slags regler
Lag, förordning, föreskrift
- Lag
- Beslutas av riksdagen. De viktigaste reglerna.
- Förordning
- Beslutas av regeringen. Mer detaljerade regler.
- Föreskrift
- Beslutas av en myndighet som har fått rätt till det.
De flesta lagar går samma väg. Någon tar initiativet, ofta regeringen. Förslaget utreds, och utredningens förslag skickas på remiss till myndigheter, kommuner och organisationer. Viktiga lagförslag granskas också av Lagrådet. Sedan lämnar regeringen en proposition till riksdagen, som behandlar den i ett utskott och till sist röstar om den.
Riksdagsledamöterna kan också själva föreslå lagar genom motioner. När riksdagen har beslutat kungörs lagen i Svensk författningssamling och börjar gälla från ett bestämt datum. Hela vägen tar ofta ett par år.
Översikt
Lagens väg
flowchart TB
subgraph R1[" "]
direction LR
I[Initiativ] --> U[Utredning] --> R[Remiss] --> L[Lagrådet]
end
subgraph R2[" "]
direction LR
P[Proposition] --> K[Riksdagen] --> G[Lagen gäller]
M[Motion] --> K
end
L --> P
Vägen tar ofta ett par år – och på varje steg kan förslaget ändras.
Det andra kapitlet handlar om vägen fram till att regeringen lämnar ett färdigt lagförslag: initiativet, utredningen, remissen och Lagrådets granskning.
Den här delen av vägen kallas beredning. Regeringsformen kräver att regeringen tar in upplysningar och synpunkter från dem som berörs innan den fattar beslut.
Från idé till förslag
Utredning, remiss och granskning.
Idén till en ny lag kan komma från många håll. Oftast är det regeringen som vill genomföra sin politik. Riksdagsledamöter kan lägga motioner, och riksdagens utskott kan själva ta initiativ till förslag. Många svenska lagar beror på EU: ett EU-direktiv bestämmer vad som ska uppnås, och varje medlemsland ska sedan föra in det i sina egna lagar. Mer om EU:s lagstiftning finns i presentationen EU.
Bakom ett initiativ ligger ofta en debatt i samhället: medier som har granskat ett problem, organisationer som har drivit en fråga eller medborgare som har protesterat.
Initiativet
Var kommer idén ifrån?
ishikawa
En ny lag
Regeringen
Vill genomföra sin politik
Riksdagen
Motioner
Utskottsinitiativ
EU
Direktiv som ska bli svensk lag
Samhället
Medier och opinion
Organisationer
När regeringen vill ändra en lag börjar det ofta med ett kommittédirektiv: ett uppdrag som beskriver vad som ska utredas och när utredningen ska vara klar. Uppdraget går till en särskild utredare eller en kommitté, där det ofta finns experter och ibland politiker från flera partier.
Utredningen skriver ett betänkande med förslag. Det ges ut i serien Statens offentliga utredningar, SOU. Mindre frågor kan i stället utredas inom Regeringskansliet och ges ut i departementsserien, Ds.
Utredningen
Någon får i uppdrag att utreda
Regeringen skriver ett kommittédirektiv. En utredare tar fram ett förslag och skriver ett betänkande.
Betänkandet ges ut som en SOU – Statens offentliga utredningar.
Alla kan läsa det. Det är ett förslag, inte ett beslut.
När utredningen är klar skickar regeringen förslaget på remiss. Det betyder att myndigheter, kommuner, regioner, organisationer och andra som berörs får läsa förslaget och lämna synpunkter, remissvar. Regeringsformen kräver att regeringen tar in de upplysningar och yttranden som behövs innan den beslutar.
Remisstiden brukar vara minst tre månader. Den som inte står på listan över remissinstanser får också svara. Remissvaren är offentliga, och regeringen ska väga in dem innan förslaget går vidare. Ofta ändras förslaget efter remissen.
Remissen
Alla som berörs får tycka till
sequenceDiagram participant R as Regeringen participant M as Myndigheter participant K as Kommuner participant O as Organisationer R->>M: Remiss R->>K: Remiss R->>O: Remiss M-->>R: Remissvar K-->>R: Remissvar O-->>R: Remissvar
Vem som helst får svara på en remiss.
Innan regeringen lämnar ett viktigt lagförslag till riksdagen skickar den en lagrådsremiss till Lagrådet. Lagrådet består av justitieråd, alltså domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, och ibland av tidigare justitieråd.
Lagrådet tar inte ställning till om förslaget är bra politik. Det granskar om förslaget stämmer med grundlagarna och resten av rättsordningen, om det är tydligt skrivet, om det är rättssäkert och om det kommer att fungera. För vissa slags lagar är det i regel obligatoriskt att fråga Lagrådet. Regeringen och riksdagen behöver inte följa Lagrådets synpunkter, men de väger tungt.
Granskningen
Lagrådet läser förslaget
Domare från de högsta domstolarna granskar viktiga lagförslag innan de går till riksdagen.
Frågan är inte om lagen är bra – utan om den håller juridiskt.
Stämmer den med grundlagarna? Är den tydlig och rättssäker?
En lag passerar flera aktörer på vägen. Regeringen skriver kommittédirektivet och tillsätter en utredning. Utredningen lämnar ett betänkande, som skickas på remiss till myndigheter, kommuner, organisationer och andra som berörs. Därefter skickar regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet, som yttrar sig om förslaget stämmer med grundlagarna och övriga lagar.
Först efter det lämnar regeringen en proposition till riksdagen. Där bereds den i ett utskott innan kammaren röstar. Bara riksdagen kan besluta om en lag; regeringen föreslår men bestämmer inte själv.
Rollerna
Fem aktörer, en lag
flowchart LR
subgraph REG[Regeringen]
D[Direktiv]
P[Proposition]
end
subgraph UTR[Utredningen]
B[Betänkande]
end
subgraph REM[Remissinstanser]
S[Remissvar]
end
subgraph LAG[Lagrådet]
Y[Yttrande]
end
subgraph RD[Riksdagen]
U[Utskottet] --> K[Beslut]
end
D --> B --> S --> Y --> P --> U
Regeringen föreslår – men bara riksdagen kan besluta.
Fyra steg på vägen och samma fråga: vem gör det? Rösta först. Tänk på skillnaden mellan att föreslå, att besluta och att tycka till.
Ibland är svaret varken regeringen eller riksdagen, utan myndigheter, kommuner, organisationer eller domare.
Vem gör vad?
Fyra steg. Rösta först.
Det är regeringen som skriver kommittédirektiven och tillsätter utredningarna. På så sätt bestämmer regeringen vad som ska utredas och vilka frågor utredaren ska svara på.
Riksdagen kan ändå påverka. Den kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att utreda eller föreslå något, och regeringen brukar följa sådana uppmaningar.
Fråga 1 av 4
”Skriver kommittédirektivet och tillsätter utredningen.”
Regeringen
Regeringen bestämmer vad som ska utredas och av vem.
Remissvaren kommer från dem som berörs av förslaget: myndigheter, kommuner, regioner, intresseorganisationer, företag och enskilda. Det är just poängen med remissen, att regeringen ska få veta hur förslaget skulle fungera i verkligheten.
Regeringen läser remissvaren och redovisar dem i propositionen, men den bestämmer själv hur mycket den tar hänsyn till dem.
Fråga 2 av 4
”Lämnar remissvar på utredningens förslag.”
Någon annan
Myndigheter, kommuner, organisationer – och vem som helst som vill.
En motion är ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter. Varje höst finns en allmän motionstid då ledamöterna kan lägga motioner i nästan vilka frågor som helst. När regeringen lämnar en proposition kan ledamöterna också lägga motioner med anledning av den, till exempel med ändringar i förslaget.
De flesta motioner från oppositionen avslås, men motionerna visar vad partierna vill och kan leda till att frågor tas upp senare.
Fråga 3 av 4
”Lägger en motion med ett eget lagförslag.”
Riksdagen
Motioner läggs av riksdagsledamöter. Regeringen lägger propositioner.
Det är riksdagen som fattar beslutet om en ny lag. Ledamöterna röstar i kammaren om utskottets förslag, och för en vanlig lag räcker det att fler röstar ja än nej.
Regeringen kan alltså inte själv införa en lag. Men eftersom regeringen oftast har stöd av en majoritet i riksdagen går de flesta propositioner igenom, ibland med ändringar.
Fråga 4 av 4
”Röstar om förslaget och beslutar att det blir lag.”
Riksdagen
Riksdagen stiftar lag. Det räcker med fler ja än nej.
Det tredje kapitlet handlar om vad som händer när regeringens förslag kommer till riksdagen: propositionen, motionerna, utskottet, debatten och omröstningen.
Kapitlet slutar med vad som händer efter beslutet, när lagen ska kungöras och börja gälla.
I riksdagen
Utskott, debatt och omröstning.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen. Den innehåller lagtexten, skälen för förslaget och en redovisning av vad utredningen, remissinstanserna och Lagrådet har sagt.
När propositionen har lämnats kan riksdagsledamöterna inom 15 dagar lägga motioner med anledning av den, till exempel om de vill ändra eller avslå förslaget. Propositionen och motionerna går sedan till ett av riksdagens utskott.
Propositionen
Regeringen lämnar sitt förslag
Propositionen innehåller lagtexten, skälen och vad remissinstanserna och Lagrådet tyckte.
Ledamöterna kan svara med egna motioner.
De har 15 dagar på sig efter att propositionen har lämnats.
Riksdagen har 15 utskott, som vart och ett ansvarar för ett område, till exempel justitieutskottet för rättsväsendet och skatteutskottet för skatterna. Utskottet går igenom propositionen och motionerna och skriver ett betänkande med ett förslag till beslut.
Sedan debatterar kammaren betänkandet och röstar. Om en majoritet röstar ja antas lagen; annars avslås förslaget. Riksdagen kan också ändra i förslaget, och utskottet kan själv föreslå ändringar.
I riksdagen
Från proposition till beslut
stateDiagram-v2 direction LR [*] --> Proposition Proposition --> Utskottet Utskottet --> Kammaren: Betänkande Kammaren --> Antagen: Ja Kammaren --> Avslagen: Nej Antagen --> [*]
Utskottet kan föreslå ändringar innan kammaren röstar.
Betänkandet är utskottets förslag till beslut. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan skriva en reservation med ett eget förslag, och i kammaren röstar riksdagen sedan om utskottets förslag mot reservationerna.
Debatten i kammaren är öppen och sänds, så att alla kan se vilka argument partierna har. Omröstningen kallas votering, och varje ledamots röst blir offentlig.
Ord att kunna
Så behandlar riksdagen förslaget
- Betänkande
- Utskottets förslag till beslut.
- Reservation
- Ledamöter som vill något annat lämnar ett eget förslag.
- Debatt
- Partierna argumenterar öppet i kammaren.
- Votering
- Riksdagen röstar. Varje ledamots röst blir offentlig.
När riksdagen har beslutat skickar den en skrivelse till regeringen, som utfärdar lagen. Lagen kungörs, det vill säga publiceras, i Svensk författningssamling, SFS, som numera ges ut digitalt. Varje lag får ett SFS-nummer med år och löpnummer.
En lag börjar gälla från ett datum som står i lagen, ofta den 1 januari eller den 1 juli, så att myndigheter och medborgare hinner förbereda sig. Regeringen och myndigheterna kan sedan behöva skriva förordningar och föreskrifter med mer detaljerade regler.
Efter beslutet
Lagen kungörs och börjar gälla
Lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS, och gäller från ett bestämt datum.
Ofta den 1 januari eller den 1 juli.
Sedan kan regeringen och myndigheterna skriva mer detaljerade regler.
Det finns ingen fast tid för hur länge ett lagförslag tar. En vanlig utredning håller på i ett eller två år, remisstiden brukar vara minst tre månader och regeringen behöver sedan tid att skriva propositionen. Från direktiv till färdig lag går det därför ofta två till tre år.
Det kan gå mycket fortare när något är bråttom, till exempel vid en kris, och mycket långsammare när frågan är svår eller omstridd. Tiderna i diagrammet är ett vanligt förlopp, inte en regel.
Tiden
Ofta två till tre år
timeline title Ett vanligt förlopp År 1 : Kommittédirektiv : Utredningen börjar År 2 : Betänkande (SOU) : Remiss År 3 : Lagrådet : Proposition : Riksdagen beslutar År 3–4 : Lagen träder i kraft
Vid en kris kan det gå på några veckor.
Det fjärde kapitlet handlar om hur man kan påverka ett lagförslag, om ett verkligt exempel och om hur grundlagarna ändras.
Vägen från idé till lag har många steg, och vid de flesta av dem finns det möjligheter för medborgare, organisationer och medier att påverka.
Påverka på vägen
Vem kan göra skillnad?
Medborgare kan svara på remisser, kontakta riksdagsledamöter, skriva i medier, skriva under namninsamlingar och engagera sig i partier och organisationer. Intresseorganisationer, som fackförbund, företagarorganisationer och miljöorganisationer, svarar ofta på remisser och försöker påverka politikerna direkt, vilket kallas lobbying.
Medierna påverkar genom att granska problem och förslag och genom att lyfta fram olika perspektiv. Myndigheterna bidrar med expertis och erfarenhet, och EU sätter ramar genom sina direktiv. Mer om normer och lagar finns i presentationen Lagar, regler och normer.
Påverka
Många kan påverka förslaget
mindmap
root((Lagförslaget))
Medborgare
Remissvar
Kontakta ledamöter
Organisationer
Remissvar
Opinion
Medier
Granskning
Myndigheter
Expertis
EU
Direktiv
Remissen är öppen för alla – inte bara för dem som har fått den.
Länge krävdes det i Sverige att gärningspersonen hade använt våld eller hot, eller utnyttjat att offret var i en särskilt utsatt situation, för att det skulle räknas som våldtäkt. Efter en lång debatt, där organisationer och medier drev frågan, föreslog en statlig utredning 2016 att lagen skulle bygga på frivillighet i stället.
Regeringen lämnade en proposition i mars 2018, riksdagen beslutade i maj och den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2018. Sedan dess är det ett brott att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Exemplet visar hur debatt, utredning, remiss, proposition och beslut hänger ihop.
Ett exempel
Samtyckeslagen
timeline 2016 : Utredningen föreslår att lagen ska bygga på frivillighet 2018 : Proposition i mars : Riksdagen beslutar i maj : I kraft 1 juli
Debatten i samhället kom först – lagen kom efter.
Tre beskrivningar och samma fråga: vilket steg på lagens väg handlar det om? Rösta först.
Tänk på vem som är med i varje steg: en utredare, de som berörs av förslaget eller domare från de högsta domstolarna.
Vilket steg?
Tre beskrivningar. Rösta först.
Det är Lagrådet som består av justitieråd från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet granskar lagförslag innan regeringen lämnar dem till riksdagen.
Granskningen handlar om juridiken: om förslaget stämmer med grundlagarna, om det är tydligt och rättssäkert och om det kommer att fungera i praktiken.
Fråga 1 av 3
”Domare granskar om förslaget stämmer med grundlagarna.”
Lagrådet
Justitieråd granskar juridiken, inte politiken.
Det är remissen som går ut till myndigheter, kommuner, organisationer och andra som berörs, så att de kan lämna synpunkter. Remissvaren är offentliga och redovisas i propositionen.
Remissen är ett av de viktigaste tillfällena att påverka ett förslag, eftersom regeringen då ännu inte har bestämt sig.
Fråga 2 av 3
”Myndigheter och organisationer lämnar synpunkter på förslaget.”
Remiss
De som berörs får tycka till innan regeringen bestämmer sig.
Det är utredningen som får ett kommittédirektiv från regeringen och skriver ett betänkande med förslag. Betänkandet ges ut i serien Statens offentliga utredningar, SOU.
Utredningen kan ta ett eller ett par år, och utredaren har ofta experter till hjälp.
Fråga 3 av 3
”En utredare får direktiv och skriver ett betänkande.”
Utredning
Betänkandet ges ut som en SOU.
En vanlig lag stiftas genom ett beslut i riksdagen där det räcker med fler ja än nej. Grundlagarna är svårare att ändra, så att en tillfällig majoritet inte ska kunna ändra spelreglerna för demokratin.
För att ändra en grundlag krävs två likadana beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Väljarna kan alltså påverka genom att rösta i valet. Mer om grundlagarna finns i presentationen Sveriges politiska system.
Grundlagar
Grundlag eller vanlig lag?
- Vanlig lag
- Ett beslut i riksdagen. Fler ja än nej räcker.
- Grundlag
- Två likadana beslut med ett riksdagsval emellan.
Riksdagen stiftar lag, men vägen dit är lång. Förslagen utreds, skickas på remiss och granskas av Lagrådet innan regeringen lämnar en proposition. I riksdagen bereds förslaget i ett utskott innan kammaren röstar.
På vägen finns många tillfällen att påverka, och de flesta handlingarna är offentliga: kommittédirektiv, betänkanden, remissvar, propositioner och riksdagens beslut går att läsa för alla.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Riksdagen stiftar lag. Regeringen föreslår de flesta.
- 2Förslag utreds och skickas på remiss till dem som berörs.
- 3Lagrådet granskar om förslaget håller juridiskt.
- 4Ett utskott bereder förslaget innan kammaren röstar.
- 5Lagen kungörs i SFS och gäller från ett bestämt datum.
Frågorna har inga givna svar. De handlar om avvägningen mellan att lagar ska bli väl genomtänkta och att samhället ska kunna agera snabbt, och om vem som har möjlighet att påverka.
Försök att ge skäl för din ståndpunkt och lyssna på argumenten för den andra sidan. Tänk på vilka grupper som har lätt eller svårt att göra sig hörda.
Prata två och två
Snabbt eller noggrant?
- Är det bra att det tar flera år att stifta en lag, eller är det för långsamt?
- Vem har lättast att påverka ett lagförslag – och vem har svårast?
- Vilken lag skulle du vilja ändra, och hur skulle du gå till väga?