Politiska beslut påverkar både vardagen och samhällets utveckling. För att förstå dem behöver vi veta vem som har rätt att fatta beslut, hur besluten genomförs och vilka möjligheter det finns att granska dem som bestämmer. Det politiska systemet består av de institutioner och regler som ordnar den maktutövningen.
Presentationen går igenom statsskick och styrelseskick, grundlagarna, riksdag och regering, de fyra politiska nivåerna, vägen från förslag till beslut och hur makten kontrolleras. Två quizstopp prövar grundlagarna och granskningen.
Stat, grundlagar och makt
Sveriges politiska system
Vem bestämmer, hur blir besluten verklighet – och vem granskar makten?
Efter valet den 13 september 2026 samlades den nya riksdagen den 28 september och valde om Andreas Norlén till talman. Talmannen träffar sedan partiledarna för att undersöka vilken regering riksdagen kan tolerera, och föreslår därefter en statsminister som riksdagen röstar om.
Uppgifterna gäller läget i slutet av september 2026. Hur regeringsbildningen går till steg för steg går igenom i presentationen Regeringsbildning.
Hösten 2026
Regeringsbildningen
Riksdagen samlades den 28 september och valde om Andreas Norlén till talman.
Talmannen träffar partiledarna för att se vilken regering riksdagen kan tolerera.
Sedan föreslår talmannen en statsminister, och riksdagen röstar.
Kapitlet handlar om vad ett politiskt system är, om skillnaden mellan statsskick och styrelseskick, om kungens roll, om parlamentarism och presidentstyre, om begreppen stat, nation och land, och om vem som får rösta i vilka val.
Statsskick och styrelseskick
Hur Sverige är ordnat.
Ett politiskt system är de regler och institutioner som bestämmer vem som får fatta beslut, hur besluten genomförs och hur makthavarna granskas.
Det brukar delas i två delar. Den politiska strukturen är de formella reglerna och institutionerna: statsskick, styrelseskick, maktdelning, valsystem och förvaltning. Den politiska kulturen handlar om hur människor faktiskt deltar och vad de tycker: deltagande, partier, föreningsliv, värderingar och ideologier. Två länder med liknande regler kan fungera olika om kulturen skiljer sig.
Begrepp
Ett politiskt system
- System
- Regler och institutioner för vem som beslutar, hur och hur makten granskas.
- Struktur
- Statsskick, styrelseskick, maktdelning, valsystem och förvaltning.
- Kultur
- Deltagande, partier, föreningsliv, värderingar och ideologier.
Begreppen används ibland med överlappande betydelser. Här betyder statsskick statens form: om landet är en monarki eller en republik och hur statschefen utses. Styrelseskick betyder hur den politiska makten utövas och hur de styrande kan hållas ansvariga, till exempel om regeringen är beroende av parlamentets stöd.
Sverige beskrivs som en konstitutionell monarki med parlamentarism. Att monarkin är konstitutionell betyder att statschefens ställning regleras i grundlagarna.
Statsskick och styrelseskick
Två begrepp
- Statsskick Statens form: monarki eller republik, och hur statschefen utses.
- Styrelseskick Hur makten utövas och hur de styrande hålls ansvariga.
Sverige: monarki som statsskick och parlamentarism som styrelseskick.
Kungen är Sveriges statschef. Rollen går i arv, och vem som kan ärva tronen regleras i successionsordningen. Kungen har representativa och ceremoniella uppgifter, till exempel statsbesök och att öppna riksmötet.
Kungen fattar inga politiska beslut. Kungen kan varken stoppa en lag som riksdagen har antagit eller välja vilket parti som ska bilda regering. Den politiska makten utövas av riksdagen och av regeringen, som ansvarar inför riksdagen. Att statschefen ärver sin roll betyder alltså inte att den politiska makten ärvs.
Statsskick
Kungen och den politiska makten
- Statschef
- Rollen ärvs och regleras i grundlagarna.
- Uppgifter
- Ceremoniella, men inga politiska beslut.
- Kan inte
- Stoppa en lag som riksdagen har beslutat.
- Makten
- Riksdagen och regeringen, som ansvarar inför riksdagen.
I ett parlamentariskt styrelseskick är regeringen beroende av den folkvalda församlingens stöd eller tolerans. Den svenska regeringen kan inte fortsätta styra om en tillräckligt stor majoritet i riksdagen uttryckligen vänder sig mot den.
I ett presidentstyre väljs presidenten i ett eget val, skilt från parlamentsvalet. Presidenten är ofta både statschef och regeringschef och behöver inte parlamentets förtroende på samma sätt. Presidenten och parlamentets majoritet kan därför företräda olika politiska riktningar och ändå sitta kvar.
Styrelseskick
Parlamentarism och presidentstyre
- Parlamentarism Regeringen måste ha parlamentets stöd eller tålas av det.
- Presidentstyre Presidenten väljs i ett eget val och behöver inte parlamentets förtroende på samma sätt.
En svensk regering kan inte sitta kvar om en majoritet i riksdagen vänder sig mot den.
En stat är en politisk organisation med ett avgränsat territorium, en befolkning och en styrande makt. Med statens suveränitet menas dess självständighet och rätt att bestämma inom sitt område. Staten är mer varaktig än den regering som för tillfället styr: regeringen kan bytas efter ett val utan att staten upphör.
En nation är en gemenskap där människor upplever att de hör ihop, till exempel genom historia, språk eller kultur. Land används i vardagsspråk ofta som ett annat ord för en stat eller dess område. Statschefen är den som formellt företräder staten: i Sverige kungen, i en republik oftast en president.
Begrepp
Stat, nation, land och statschef
- Stat
- Område, befolkning och en styrande makt. Staten är suverän.
- Nation
- En gemenskap av människor som känner att de hör ihop.
- Land
- Vardagligt ord för en stat eller dess område.
- Statschef
- Den som formellt företräder staten.
Kurder lever i flera stater, bland annat Turkiet, Irak, Iran och Syrien, och brukar beskrivas som en nation utan egen stat. En nationell gemenskap behöver alltså inte följa statsgränserna.
Inom en och samma stat kan det också finnas människor med olika nationella identiteter. Skillnaden mellan stat och nation hjälper oss att förstå varför frågor om tillhörighet och självbestämmande kan skapa konflikter, även när gränserna är tydligt markerade på kartan.
Stat och nation
En nation utan egen stat
Kurderna lever i flera stater, bland annat Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
Frågor om tillhörighet och självbestämmande kan skapa konflikter, även när statsgränserna är tydliga.
Den svenska demokratin bygger på folksuveränitetsprincipen: all offentlig makt utgår från folket. Genom val ger medborgarna företrädare mandat att fatta beslut för deras räkning. Mandatet är tidsbegränsat, och vid nästa val kan väljarna ge sitt stöd till andra.
Ordinarie val till kommun, region och riksdag hålls andra söndagen i september vart fjärde år. Det är tre skilda val, och man kan rösta på olika partier i dem. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.
Folksuveränitet
Makten utgår från folket
- Princip
- All offentlig makt utgår från folket.
- Valdag
- Riksdag, region och kommun samma dag, andra söndagen i september vart fjärde år.
- Tre val
- Man får rösta på olika partier i dem.
- EU
- Val till Europaparlamentet vart femte år.
För att få rösta måste man ha fyllt 18 år senast på valdagen. I riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap och att man är eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige.
I kommun- och regionval får även utländska medborgare som är folkbokförda här rösta. EU-medborgare och medborgare i Island och Norge har rösträtt direkt, medan övriga utländska medborgare behöver ha varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i rad före valdagen. En EU-medborgare som vill rösta i Sverige i valet till Europaparlamentet måste anmäla sig, och får bara rösta i ett EU-land.
Folkbokförd i Sverige · fyllt 18 år
Vem får rösta var?
| Kommun och region | Riksdag | EU | |
|---|---|---|---|
| Svensk medborgare | Ja | Ja | Ja |
| EU-medborgare | Ja | Nej | Ja, efter anmälan |
| Island eller Norge | Ja | Nej | Nej |
| Övriga | Efter tre år | Nej | Nej |
Sveriges fyra grundlagar anger de grundläggande reglerna för hur den offentliga makten ska utövas och skyddar centrala fri- och rättigheter. De står över vanliga lagar.
Kapitlet handlar om vad de fyra grundlagarna innehåller, hur en grundlag ändras, vilka ändringar riksdagen just nu ska ta ställning till och idén om ett samhällskontrakt.
Grundlagarna
Regler som står över andra lagar.
Regeringsformen beskriver hur Sverige styrs och förhållandet mellan riksdag, regering, myndigheter och domstolar. Där finns också grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet.
Tryckfrihetsförordningen skyddar friheten att publicera i tryckta skrifter och reglerar rätten att ta del av allmänna handlingar, offentlighetsprincipen. Yttrandefrihetsgrundlagen ger ett motsvarande skydd åt bland annat radio, tv, film och vissa publiceringar på internet. Successionsordningen reglerar vem som kan ärva tronen.
Grundlagarna har vuxit fram under lång tid. Den första tryckfrihetsförordningen kom 1766, och yttrandefrihetsgrundlagen är den yngsta. Eftersom grundlagarna står över andra lagar måste även en riksdagsmajoritet hålla sig inom dem.
Grundlagarna
Fyra grundlagar
- Regeringsformen
- Hur Sverige styrs och våra fri- och rättigheter.
- Tryckfrihetsförordningen
- Tryckfriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar.
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Yttrandefriheten i bland annat radio, tv och film.
- Successionsordningen
- Vem som ärver tronen.
Grundlagarna står över andra lagar. Även en riksdagsmajoritet måste följa dem.
En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Tiden mellan besluten ger utrymme för offentlig debatt, och väljarna kan påverka vilken riksdag som fattar det andra beslutet. Om förslaget saknar stöd efter valet stoppas ändringen.
En vanlig lag kräver bara ett beslut. Trögheten skyddar de grundläggande reglerna mot snabba förändringar, men gör det fortfarande möjligt att ändra dem när samhället förändras.
Grundlagarna
Så ändras en grundlag
En vanlig lag kräver bara ett beslut.
Förfarandet används just nu. Under valperioden 2022–2026 antog riksdagen sju grundlagsändringar som vilande, och den riksdag som valdes den 13 september 2026 ska ta ställning till dem en andra gång.
En av ändringarna skriver in rätten till abort som en grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen. En annan gör det svårare att ändra grundlagarna i framtiden: minst hälften av ledamöterna ska behöva säga ja vid det första beslutet och minst två tredjedelar vid det andra. Om den nya riksdagen fattar likadana beslut föreslås de nya reglerna gälla från den 1 april 2027. Uppgifterna gäller hösten 2026.
Hösten 2026
Vilande grundlagsändringar
Före valet fattade riksdagen ett första beslut om sju grundlagsändringar. Nu ska den nyvalda riksdagen rösta en andra gång.
Rätten till abort skrivs in i regeringsformen.
Grundlagarna blir svårare att ändra: två tredjedelar ska behöva säga ja vid det andra beslutet.
Förhållandet mellan individ och stat kan diskuteras med idén om ett samhällskontrakt. Tanken är att människor accepterar gemensamma regler och skyldigheter, till exempel att följa lagar och betala skatt, och i gengäld kan förvänta sig skydd för sina rättigheter och ett fungerande samhälle.
Ingen har skrivit under ett sådant kontrakt. Det är en idé om vad som gör statens makt legitim. Grundlagarna ger rättslig form åt delar av förhållandet, genom att både ge de styrande makt och sätta gränser för den.
En idé
Samhällskontraktet
Människor accepterar gemensamma regler, till exempel att följa lagar och betala skatt.
I gengäld ska staten skydda deras rättigheter och se till att samhället fungerar.
Ingen har skrivit under kontraktet. Idén förklarar varför statens makt kan uppfattas som legitim.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilken grundlag som främst gäller: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Tänk: handlar det om hur landet styrs, om tryckta skrifter och allmänna handlingar, eller om radio, tv och film?
Vilken grundlag?
Tre situationer. Rösta först.
Rätten att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, offentlighetsprincipen, regleras i tryckfrihetsförordningen. Mejl som har kommit in till eller skickats från en kommun kan vara allmänna handlingar. Vissa uppgifter kan ändå skyddas av sekretess.
Fråga 1 av 3
”En journalist begär ut kommunens mejl om att en skola ska läggas ned.”
Tryckfrihetsförordningen
Rätten att ta del av allmänna handlingar står där.
Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar yttrandefriheten i bland annat radio, tv och film. Den gör det möjligt för medier att granska och kritisera makthavare, och det allmänna får inte i förväg granska vad som ska sändas.
Fråga 2 av 3
”En radiokanal sänder ett program som hårt kritiserar regeringen.”
Yttrandefrihetsgrundlagen
Den skyddar yttrandefriheten i radio, tv och film.
Regeringsformen beskriver hur Sverige styrs, bland annat hur regeringen bildas och att den är beroende av riksdagen. Där står också reglerna om statsministeromröstning och misstroendeförklaring.
Fråga 3 av 3
”Regeringen måste avgå om en majoritet i riksdagen röstar för misstroende mot statsministern.”
Regeringsformen
Den beskriver hur Sverige styrs och hur regeringen hänger ihop med riksdagen.
Kapitlet handlar om riksdagens och regeringens uppgifter, om vad en institution är, om hur en regering får tillträda och sitta kvar och om olika regeringstyper.
Regeringsbildningen går igenom mer i detalj i presentationen Regeringsbildning.
Riksdag och regering
Den som beslutar och den som styr.
Riksdagen har 349 ledamöter och är Sveriges nationella folkvalda församling. Dess tre huvuduppgifter är att stifta lagar, besluta om statens budget och kontrollera regeringen.
Uppgifterna hänger ihop: en reform kan kräva både ändrade regler och pengar för att kunna genomföras. Riksdagens kontroll gäller sedan hur regeringen har skött sitt uppdrag och använt de befogenheter den har fått.
Riksdag och regering
Riksdagen
- 349
- Folkvalda ledamöter.
- Lagar
- Riksdagen stiftar lagar.
- Budget
- Riksdagen beslutar om statsbudgeten.
- Kontroll
- Riksdagen kontrollerar regeringen.
Regeringen består av statsministern och de andra ministrarna, som också kallas statsråd. Den leder arbetet med att genomföra politiken och lägger fram förslag till riksdagen. Statsministern har sitt kontor i Rosenbad i Stockholm.
Till sin hjälp har regeringen Regeringskansliet, där departementen förbereder ärenden. Regeringsbeslut fattas i regel gemensamt. Under regeringen finns statliga myndigheter, som Skatteverket och Försäkringskassan, som sköter det mesta av det löpande arbetet.
Riksdag och regering
Regeringen
- Består av
- Statsministern och de andra ministrarna, statsråden.
- Styr
- Lägger fram förslag till riksdagen.
- Genomför
- Ser till att riksdagens beslut blir verklighet.
- Hjälp
- Regeringskansliet och myndigheter, som Skatteverket.
En institution är en verksamhet vars regler, roller och förväntningar finns kvar när de enskilda människorna byts ut. Riksdagen, myndigheterna och domstolarna är exempel. I samhällskunskap kan institution också betyda etablerade regelsystem, som äganderätten.
Efter ett val kan nya politiker ta över regeringen, men myndigheterna fortsätter att handlägga ärenden enligt gällande lag. Den kontinuiteten gör samhället förutsägbart. Samtidigt behöver det gå att ändra institutionerna genom demokratiska beslut.
Begrepp
Institutioner
En verksamhet vars regler och roller finns kvar när människorna byts ut.
Efter ett val kan nya politiker ta över regeringen. Myndigheterna fortsätter ändå att arbeta enligt gällande lag.
När en ny regering ska bildas föreslår talmannen en statsminister. Kandidaten godkänns om färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. Det krävs alltså inte 175 ja-röster. Den som avstår räknas inte som nej, och ett parti kan därför släppa fram en statsminister utan att stödja regeringens politik.
Ett exempel: 100 ja, 174 nej och 75 avstår ger en godkänd kandidat. Men 170 ja, 175 nej och 4 avstår gör det inte. Om riksdagen säger nej fyra gånger blir det i regel extra val inom tre månader. Mer om detta finns i presentationen Regeringsbildning.
Riksdag och regering
Negativ parlamentarism
- Förslag
- Talmannen föreslår en statsminister, och riksdagen röstar.
- Godkänd
- Om färre än 175 av 349 röstar nej.
- Avstår
- Räknas inte som nej.
- Fyra nej
- Då blir det i regel extra val.
Regeringen är beroende av riksdagen även efter att den har tillträtt. Riksdagen kan rikta en misstroendeförklaring mot statsministern eller ett annat statsråd om minst 175 ledamöter röstar för den. Gäller den statsministern måste hela regeringen avgå, om den inte i stället beslutar om extra val.
En regering kan däremot förlora en omröstning om ett enskilt förslag utan att behöva avgå. Riksdagen kan alltså säga nej till en del av regeringens politik och ändå låta regeringen sitta kvar.
Riksdag och regering
Misstroendeförklaring
- Går igenom
- Om minst 175 ledamöter röstar för.
- Statsråd
- Måste avgå.
- Statsministern
- Hela regeringen faller, om den inte utlyser extra val.
Riksdagen kan rösta nej till ett enskilt förslag utan att regeringen behöver avgå.
En majoritetsregering består av partier som tillsammans har minst 175 mandat. En minoritetsregering har färre och måste söka stöd utanför regeringen. Att ett parti tolererar statsministern betyder inte att det röstar för alla regeringens förslag.
Enpartiregering och koalitionsregering handlar i stället om hur många partier som ingår. En koalition kan vara både majoritets- och minoritetsregering. En samlingsregering, där de flesta partierna ingår, kan bildas till exempel under en allvarlig kris.
Pröva själv i verktyget Val, mandat och regering: bygg en regering utan egen majoritet och räkna nej-rösterna.
Riksdag och regering
Regeringstyper
- Majoritet
- Regeringspartierna har minst 175 mandat.
- Minoritet
- Färre än 175. Regeringen måste förhandla.
- Enparti
- Ett parti.
- Koalition
- Flera partier. Kan vara både majoritet och minoritet.
Anta att två regeringspartier tillsammans har 160 mandat. De fick tillträda för att ett tredje parti avstod i statsministeromröstningen. När regeringen sedan vill sänka en skatt kräver det tredje partiet ändringar för att rösta ja.
Vid vanliga beslut räcker det normalt att fler röstar ja än nej; det finns inget krav på 175 ja-röster. Att bilda regering och att vinna en sakomröstning är alltså två olika saker. I Val, mandat och regering kan du pröva hur regeringens underlag förändras om ett parti hamnar under fyraprocentsspärren.
Ett påhittat exempel
Minoritetsregering i praktiken
Två regeringspartier har 160 mandat. De fick tillträda för att ett tredje parti avstod.
Regeringen vill sänka en skatt. Det tredje partiet kräver ändringar för att rösta ja.
Att släppa fram en statsminister är inte samma sak som att rösta ja till regeringens förslag.
Politiska beslut fattas på kommunal, regional och statlig nivå, och genom EU-medlemskapet också tillsammans med andra länder. Nivåerna har olika ansvar men påverkar ofta samma fråga.
Kapitlet jämför nivåerna, förklarar det kommunala självstyret och EU:s institutioner och reder ut vad den offentliga sektorn är.
Fyra politiska nivåer
Kommun, region, stat och EU.
Kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdagen väljs vart fjärde år, Europaparlamentet vart femte. Kommunerna ansvarar bland annat för skola, socialtjänst, vatten och avfall, regionerna för sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling, staten för försvar, rättsväsende och socialförsäkringar och EU för bland annat handel, miljö och fri rörlighet.
Jämförelsen är förenklad, särskilt för EU. Europaparlamentets ledamöter väljs av medborgarna, medan ministerrådet består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Hur kommuner och regioner fungerar går igenom mer i presentationen Kommuner, regioner och förvaltning.
Jämförelse
De fyra politiska nivåerna
| Kommun | Region | Stat | EU | |
|---|---|---|---|---|
| Beslutar | Kommunfullmäktige | Regionfullmäktige | Riksdagen | Parlamentet och ministerrådet |
| Genomför | Kommunstyrelsen och förvaltningar | Regionstyrelsen och förvaltningar | Regeringen och myndigheter | Kommissionen och ländernas myndigheter |
| Ansvar | Skola, socialtjänst | Sjukvård, kollektivtrafik | Försvar, polis, rättsväsende | Handel, miljö, jordbruk |
Sverige har 290 kommuner och 21 regioner. De har egna folkvalda församlingar och rätt att ta ut skatt för sina uppgifter. Det kommunala självstyret ger dem utrymme att göra egna prioriteringar, men besluten måste hålla sig inom lagens ramar.
Kommunen kan till exempel bestämma var en ny skola ska byggas, medan skollagen, som riksdagen har beslutat, anger vilken utbildning eleverna har rätt till.
Fyra nivåer
Kommunalt självstyre
- Antal
- 290 kommuner och 21 regioner.
- Egna
- Folkvalda församlingar och rätt att ta ut skatt.
- Prioriterar
- Själva, inom lagens ramar.
Kommunen bestämmer var skolan byggs. Skollagen anger vad eleverna har rätt till.
Tänk på bussen till skolan. Regionen ansvarar för kollektivtrafiken, ofta tillsammans med kommunerna. Kommunens beslut om gator och hållplatser påverkar bussens väg. Staten beslutar om trafikreglerna och EU om vissa krav på fordonen.
En inställd avgång, en trafikregel och ett utsläppskrav kan alltså höra till olika beslutsfattare. Den som vill påverka behöver veta vilken nivå som bestämmer i just den frågan.
Bussen till skolan
Samma fråga på flera nivåer
- Regionen
- Ansvarar för kollektivtrafiken.
- Kommunen
- Bestämmer om gator och hållplatser.
- Staten
- Beslutar om trafikreglerna.
- EU
- Beslutar om vissa krav på fordonen.
EU-kommissionen lägger fram de flesta lagförslagen och övervakar att EU-rätten följs. Europaparlamentet väljs av medborgarna och beslutar om de flesta EU-lagar tillsammans med ministerrådet, där ministrar från medlemsländernas regeringar sitter.
Den inre marknaden innebär fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Gemensamma regler gör det lättare att arbeta och handla över gränserna, men ställer också krav på hur svenska myndigheter arbetar.
EU:s historia, institutioner och inre marknad går igenom i presentationen EU.
Fyra nivåer
EU i vardagen
- Kommissionen
- Lägger fram de flesta lagförslagen.
- Parlamentet
- Väljs av medborgarna och beslutar med ministerrådet.
- Ministerrådet
- Ministrar från medlemsländernas regeringar.
- Inre marknaden
- Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.
Den offentliga sektorn omfattar verksamheter som stat, regioner och kommuner ansvarar för, till exempel polis, regional sjukvård och kommunala skolor. Den betalas till stor del med skatt, men också med avgifter.
Finansiering och drift behöver hållas isär. En friskola får skattepengar men drivs av en privat huvudman och ingår därför inte i den offentliga sektorn. Skillnaden avgör vem som ansvarar för verksamheten, vem som är arbetsgivare och vilka regler som gäller för insyn.
Begrepp
Offentlig sektor
Verksamheter som stat, regioner och kommuner ansvarar för, till exempel polis, sjukhus och kommunala skolor.
En friskola får skattepengar men drivs av en privat huvudman. Den ingår inte i den offentliga sektorn.
Kapitlet följer ett förslag från proposition eller motion, genom utskott och riksdag, till myndigheter och kommuner som genomför det. Det handlar också om skillnaden mellan politiker och tjänstemän och om hur makten kontrolleras.
Från förslag till vardag
Och vem som granskar.
Ett förslag från regeringen till riksdagen kallas proposition. Ett lagförslag har ofta föregåtts av en utredning och en remissomgång, där myndigheter, organisationer och andra har fått lämna synpunkter.
Ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter kallas motion. Många motioner kommer från oppositionen och avslås, men de visar vilka alternativ som finns. Ett förslag blir inte lag bara för att regeringen lämnar det; det är riksdagen som beslutar.
Från förslag till vardag
Proposition och motion
- Proposition Förslag från regeringen. Har ofta utretts och remitterats.
- Motion Förslag från en eller flera riksdagsledamöter.
Ett förslag blir inte lag för att regeringen lämnar det. Riksdagen beslutar.
Förslaget behandlas av ett av riksdagens 15 utskott, som har 17 ledamöter var. Partierna får platser efter sin storlek. Utskottet går igenom underlaget och lämnar ett betänkande med förslag till beslut. Ledamöter som inte håller med kan redovisa en annan uppfattning i en reservation.
Sedan debatterar riksdagen i kammaren och röstar. Förslaget går igenom om fler röstar ja än nej.
15 utskott · 17 ledamöter i varje
Från förslag till beslut
Förslaget går igenom om fler röstar ja än nej.
När riksdagen har antagit en lag ser regeringen till att den utfärdas och offentliggörs. Myndigheter, kommuner och regioner behöver sedan anpassa sitt arbete. Mycket av välfärden genomförs av kommuner och regioner inom lagens ramar.
Om en ny lag ändrar villkoren för ett bidrag måste myndigheten informera om de nya villkoren och pröva ansökningarna efter dem. Det kan kräva nya rutiner och utbildning av personalen. Ett beslut får genomslag först när verksamheterna kan genomföra det.
Från förslag till vardag
Från beslut till vardag
Regeringen ser till att beslutet genomförs. Myndigheter, kommuner och regioner tillämpar de nya reglerna.
En ny lag ändrar villkoren för ett bidrag. Myndigheten måste informera och pröva ansökningarna efter de nya reglerna.
Folkvalda politiker ska företräda olika uppfattningar och göra prioriteringar. En majoritet kan vilja höja en skatt medan oppositionen vill sänka den.
När riksdagen väl har beslutat vilka regler som gäller ska den som tillämpar dem bedöma människor sakligt, objektivt och opartiskt. Skatteverket ska bestämma en persons skatt efter reglerna och relevanta uppgifter, oavsett vilket parti personen röstar på.
Två roller
Politiker och tjänstemän
- Politiker Driver olika åsikter och gör prioriteringar.
- Tjänstemän Tillämpar reglerna sakligt, objektivt och opartiskt.
Skatteverket bestämmer din skatt efter reglerna, oavsett vilket parti du röstar på.
Regeringen styr myndigheterna genom uppdrag och pengar, inom de ramar riksdagen har beslutat. Men varken regeringen eller en minister får bestämma hur en myndighet ska avgöra ett enskilt ärende. Gränsen kallas ibland förbudet mot ministerstyre, och den skyddar den enskilde mot att politiker behandlar vissa personer bättre eller sämre än andra.
Offentlighetsprincipen ger allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheterna, så att det går att granska hur de arbetar. Sekretess kan skydda vissa uppgifter, till exempel känsliga personuppgifter.
Förvaltningen
Saklighet och insyn
- Styrning
- Regeringen styr myndigheterna med uppdrag och pengar.
- Gräns
- Ingen minister får bestämma beslutet i ett enskilt ärende.
- Insyn
- Offentlighetsprincipen: rätt att ta del av allmänna handlingar.
- Sekretess
- Skyddar vissa uppgifter, som känsliga personuppgifter.
Konstitutionsutskottet, KU, granskar hur regeringen och statsråden har skött sina uppgifter. Riksrevisionen granskar hur statens pengar används och om verksamheten når sina mål effektivt. Justitieombudsmannen, JO, granskar att myndigheter och tjänstemän följer lagarna och behandlar människor korrekt.
Granskningarna har olika inriktning. Att en reform blivit dyr är en annan fråga än om en myndighet har behandlat en person fel. KU:s kritik är inte samma sak som en misstroendeomröstning, och ett klagomål till JO betyder inte att JO tar över myndighetens ärende. Riksdagen kan till sist avsätta ett statsråd eller hela regeringen med en misstroendeförklaring.
Kontrollmakten
Fyra sätt att kontrollera makten
Nu kommer tre frågor som någon behöver granska. För var och en ska du avgöra vem som främst granskar: KU, Riksrevisionen eller JO.
Tänk: gäller det hur regeringen och ministrarna har skött sitt arbete, hur statens pengar används, eller hur en myndighet har behandlat en enskild person?
Vem granskar?
Tre frågor. Rösta först.
KU, konstitutionsutskottet, granskar hur regeringen och statsråden har skött sina tjänsteuppgifter och handlagt regeringsärenden. KU kan rikta kritik mot en minister, men det är inte samma sak som en misstroendeförklaring.
Fråga 1 av 3
”Har ministern följt reglerna när regeringen fattade ett beslut?”
KU
Konstitutionsutskottet granskar regeringen och ministrarna.
Riksrevisionen granskar statens verksamhet och hur statliga pengar används, bland annat om verksamheten når sina mål och bedrivs effektivt. En dyr satsning som inte fungerar är just en sådan fråga.
Fråga 2 av 3
”Har statens satsning på ett nytt it-system gett något för pengarna?”
Riksrevisionen
Den granskar hur statens pengar används och om det är effektivt.
JO, justitieombudsmannen, granskar att myndigheter och tjänstemän följer lagarna och behandlar enskilda korrekt. Den som anser sig felbehandlad kan anmäla till JO. JO tar inte över ärendet, men kan kritisera myndigheten.
Fråga 3 av 3
”En myndighet har låtit en persons ärende ligga i två år utan svar.”
JO
JO granskar att myndigheter behandlar enskilda korrekt.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Sverige är en monarki med parlamentarism. Kungen har ingen politisk makt.
- De fyra grundlagarna står över andra lagar och ändras med två beslut och ett val emellan.
- Riksdagen stiftar lagar, beslutar om budgeten och kontrollerar regeringen.
- Kommun, region, stat och EU har olika ansvar men påverkar ofta samma fråga.
- Politiker driver åsikter, tjänstemän tillämpar reglerna sakligt, och KU, Riksrevisionen och JO granskar makten.
Kom också ihåg att en regering kan sitta kvar trots att den förlorar en enskild omröstning, men inte om en majoritet röstar för misstroende.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Monarki och parlamentarism.
- 2Fyra grundlagar över andra lagar.
- 3Riksdagen: lagar, budget och kontroll.
- 4Fyra nivåer, olika ansvar.
- 5Makten granskas.
Regeringen vill att staten ska betala busskort till alla gymnasieelever. Förklara i ett sammanhängande resonemang hur förslaget kan bli verklighet: vägen från proposition via utskott och betänkande till riksdagens beslut, vem som genomför beslutet och på vilken nivå, vem som kan granska om något går fel och varför en minoritetsregering kan behöva ändra förslaget på vägen.
Bygg resonemanget så här: påstående, förklaring, exempel och en koppling tillbaka till frågan.
Övning
Följ ett beslut hela vägen
Regeringen vill att staten ska betala busskort till alla gymnasieelever.
- Vägen från proposition via utskott till riksdagens beslut.
- Vem genomför beslutet, och på vilken nivå?
- Vem granskar – och varför kan en minoritetsregering behöva ändra förslaget?