På valnatten vet vi hur många mandat varje parti har fått. Men vi vet inte säkert vem som blir statsminister. Det avgörs först i riksdagen, ibland efter några dagar och ibland efter flera månader.
Presentationen går igenom hur en ny regering bildas i Sverige: talmannens roll, talmansrundorna, statsministeromröstningen och varför en kandidat kan godkännas trots att fler röstar nej än ja. Den tar också upp olika regeringstyper och hur riksdagen kan avsätta en regering genom en misstroendeförklaring.
Reglerna finns i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Från valnatt till ny regering
Regeringsbildning
Väljarna väljer riksdag. Men vem väljer statsministern – och vad krävs för att få styra?
Många tror att det största partiet automatiskt får bilda regering. Så är det inte i Sverige.
Den som blir statsminister är den som riksdagen accepterar. I praktiken betyder det att kandidaten inte får ha en majoritet av riksdagens ledamöter emot sig. Ett mindre parti kan alltså leda regeringen om tillräckligt många andra partier stödjer eller släpper fram partiledaren.
Efter valet 2022 var Socialdemokraterna störst, men Moderaternas Ulf Kristersson blev statsminister, eftersom han hade stöd av en majoritet i riksdagen.
Gissa först
”Det största partiet får alltid bilda regering.”
Stämmer inte.
Statsminister blir den som riksdagen accepterar. Efter valet 2022 var S störst, men Ulf Kristersson (M) blev statsminister.
Regeringsbildningen följer en ordning som står i regeringsformen.
- Väljarna röstar fram riksdagens 349 ledamöter.
- Den nya riksdagen samlas och väljer talman.
- Om den sittande statsministern inte har avgått röstar riksdagen om hen ska sitta kvar.
- Om en ny statsminister behövs samtalar talmannen med partierna, i talmansrundor.
- Talmannen föreslår en statsminister, och riksdagen röstar.
- Den nya statsministern utser sina ministrar, och regeringsskiftet sker.
Om riksdagen röstar nej till talmannens förslag börjar talmansrundorna om. Röstas fyra förslag ned i rad blir det extra val.
Ibland går det fort, som 2022, när det tog en dryg månad. Ibland tar det lång tid, som 2018, när det tog drygt fyra månader.
Partierna som förhandlar, deras historia och deras roller i riksdagen går igenom i presentationen Svenska riksdagspartier.
Översikt
Processen i sex steg
Talmannen är riksdagens ordförande och den som leder regeringsbildningen. Uppdraget fick talmannen med 1974 års regeringsform, som började gälla 1975. Innan dess var det kungen som utsåg statsministern.
Kapitlet handlar om talmannens uppdrag, vad som händer med den sittande statsministern efter valet och hur talmansrundorna går till.
Talmannen
Leder arbetet med att hitta en statsminister.
Talmannen väljs av riksdagen när den nya riksdagen samlas efter valet, och sitter under hela valperioden. Talmannen leder riksdagens arbete, till exempel debatterna och omröstningarna i kammaren. Det finns också tre vice talmän.
Talmannen kommer från ett parti men ska vara opartisk i uppdraget. Under tiden som talman röstar hen inte i kammaren; en ersättare tar platsen.
I regeringsbildningen har talmannen en nyckelroll: det är talmannen som föreslår en statsminister för riksdagen. Kungen har sedan 1975 bara en formell roll och deltar inte i besluten.
Talmannen
Riksdagens ordförande
- Väljs av
- Riksdagen, när den samlas efter valet.
- Uppgift
- Leder riksdagens arbete och regeringsbildningen.
- Opartisk
- Kommer från ett parti, men röstar inte som talman.
- Före 1975
- Var det kungen som utsåg statsministern.
Regeringen avgår inte automatiskt vid ett val. Statsministern kan själv begära att få avgå, vilket Magdalena Andersson gjorde några dagar efter valet 2022.
Om statsministern inte avgår måste riksdagen senast två veckor efter att den har samlats rösta om statsministern ska sitta kvar. Om mer än hälften av ledamöterna, alltså minst 175 av 349, röstar nej måste statsministern avgå. Så gick det för Stefan Löfven 2018, när 204 ledamöter röstade nej.
En regering som har avgått sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt. Den sköter de löpande ärendena men brukar inte driva ny politik.
Efter valet
Ska statsministern sitta kvar?
Statsministern kan själv avgå. Annars röstar riksdagen senast två veckor efter att den har samlats.
Röstar minst 175 ledamöter nej måste statsministern avgå.
Regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en ny har tillträtt.
Om en ny statsminister behövs träffar talmannen företrädare för alla partier i riksdagen, ett i taget, och samråder med vice talmännen. Varje parti får berätta vem det kan tänka sig att stödja eller släppa fram. Samtalen kallas talmansrundor.
Talmannen kan också ge en partiledare ett sonderingsuppdrag: att undersöka om det går att få tillräckligt stöd för en viss regering. Det gjorde talmannen flera gånger 2018.
När talmannen tror att en kandidat kan godkännas lägger hen fram ett förslag. Riksdagen ska rösta om förslaget senast på fjärde dagen efter att det har lagts fram.
Talmannen
Talmansrundor
Talmannen träffar alla partier, ett i taget: vem kan ni stödja – eller släppa fram?
En partiledare kan få ett sonderingsuppdrag: undersök om det finns stöd.
Sedan föreslår talmannen en statsminister, och riksdagen röstar inom fyra dagar.
När talmannen har lagt fram sitt förslag röstar riksdagen. Omröstningen kallas statsministeromröstning.
Kapitlet handlar om negativ parlamentarism, regeln som gör att en kandidat kan godkännas trots att fler röstar nej än ja, och om vad som händer om riksdagen säger nej gång på gång.
Statsministeromröstningen
Det räcker att inte ha en majoritet emot sig.
I Sverige gäller negativ parlamentarism. Kandidaten behöver inte få en majoritet för sig, bara undvika en majoritet emot sig. Hen godkänns om färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.
Det betyder att de som röstar ja och de som avstår i praktiken släpper fram kandidaten. Ett parti som inte vill stödja en regering, men inte heller vill stoppa den, kan alltså avstå.
I många andra länder gäller positiv parlamentarism, där kandidaten behöver en majoritet av ja-röster. Negativ parlamentarism gör det lättare att bilda regering, men regeringen kan bli svag om den har få ja-röster bakom sig.
I verktyget Val, mandat och regering kan du bygga egna regeringar med riktiga valresultat och se om de har egen majoritet eller klarar sig med negativ parlamentarism.
Så räknas rösterna
Negativ parlamentarism
Kandidaten godkänns om färre än 175 av 349 röstar nej.
Nu kommer fyra omröstningar. Tre av dem har verkligen ägt rum, och en är påhittad. För var och en ska du avgöra om kandidaten godkändes eller röstades ned.
Kom ihåg regeln: det är bara nej-rösterna som räknas. Kandidaten godkänns om färre än 175 röstar nej.
Klarar sig kandidaten?
Fyra omröstningar. Rösta först.
Den 17 oktober 2022 röstade riksdagen om Ulf Kristersson (M) som statsminister. 176 röstade ja och 173 nej. Eftersom nej-rösterna var färre än 175 godkändes han.
Han hade dessutom en majoritet för sig, men det hade inte behövts. Kristersson bildade en regering av M, KD och L med stöd av SD.
Fråga 1 av 4 · Oktober 2022
176 ja · 173 nej
Godkänd
173 nej är färre än 175. Ulf Kristersson (M) blev statsminister.
Den 14 november 2018 föreslog talmannen Ulf Kristersson (M) som statsminister. 154 röstade ja och 195 nej, så han röstades ned. Det var första gången i Sverige som riksdagen sa nej till talmannens förslag.
C och L, som var med i alliansen tillsammans med M, röstade nej eftersom regeringen skulle ha behövt stöd av SD.
Fråga 2 av 4 · November 2018
154 ja · 195 nej
Nedröstad
195 nej är fler än 175. Ulf Kristersson (M) godkändes inte.
Den 18 januari 2019 godkändes Stefan Löfven (S) som statsminister, trots att bara 115 röstade ja. 153 röstade nej och 77 avstod.
Det här är negativ parlamentarism i praktiken. Löfven hade långt ifrån en majoritet för sig, men nej-rösterna var färre än 175. C och L avstod efter att ha slutit Januariavtalet med S och MP, och V avstod också.
Fråga 3 av 4 · Januari 2019
115 ja · 153 nej · 77 avstår
Godkänd
Fler röstade nej än ja – men 153 nej är färre än 175. Stefan Löfven (S) blev statsminister.
Den här omröstningen är påhittad. Hälften av 349 är 174,5, så 175 nej är mer än hälften. Då röstas kandidaten ned, trots att bara 100 röstade ja och 74 avstod.
Gränsen är alltså: 174 nej räcker inte för att stoppa en kandidat, men 175 gör det.
Fråga 4 av 4 · Påhittad
100 ja · 175 nej · 74 avstår
Nedröstad
175 nej är mer än hälften av 349. Gränsen går precis där.
Om riksdagen röstar ned talmannens förslag börjar processen om: nya samtal och ett nytt förslag. Om riksdagen säger nej fyra gånger måste ett extra val hållas inom tre månader, om inte ett ordinarie val ändå ska hållas inom den tiden.
Regeln har aldrig behövt användas. Närmast var det 2018–2019, när riksdagen röstade ned två kandidater innan Stefan Löfven godkändes i det tredje försöket. Hotet om ett extra val kan i sig få partier att kompromissa.
Om riksdagen säger nej
Fyra försök
Röstas förslaget ned börjar talmannen om med nya samtal och ett nytt förslag.
Säger riksdagen nej fyra gånger blir det extra val inom tre månader.
Det har aldrig hänt. 2018–2019 godkändes Löfven i det tredje försöket.
Regeringar kan se olika ut. De kan bestå av ett eller flera partier, och de kan ha egen majoritet i riksdagen eller behöva stöd av partier som inte sitter i regeringen.
Kapitlet går igenom de vanligaste typerna och hur svenska regeringar brukar se ut.
Regeringstyper
Hur många partier – och hur stort stöd?
En majoritetsregering består av partier som tillsammans har mer än hälften av mandaten i riksdagen, alltså minst 175. Den kan få igenom sina förslag utan hjälp från andra partier.
En minoritetsregering har mindre än hälften av mandaten. Den måste förhandla med andra partier för att få igenom sin budget och sina lagförslag. I Sverige är minoritetsregeringar vanligast. Den senaste majoritetsregeringen var alliansregeringen 2006–2010, med M, C, L och KD.
Pröva själv i Val, mandat och regering: välj ett valår, lägg partier i regeringen och se hur många mandat de har tillsammans.
Regeringstyper
Majoritet eller minoritet
- Majoritetsregering Minst 175 mandat. Klarar sig utan andra partier.
- Minoritetsregering Färre än 175 mandat. Måste förhandla med andra partier.
I Sverige är minoritetsregeringar vanligast. Senaste majoritetsregeringen: alliansen 2006–2010.
En enpartiregering består av ministrar från ett enda parti. Socialdemokraterna har regerat ensamma under långa perioder, till exempel i flera omgångar mellan 1982 och 2006.
En koalitionsregering består av flera partier som delar på ministerposterna och kommer överens om en gemensam politik. Det kräver kompromisser, eftersom partierna sällan tycker likadant i allt.
De två sätten att beskriva en regering kan kombineras. En regering kan till exempel vara en koalition och samtidigt en minoritetsregering.
Regeringstyper
Ett eller flera partier
- Enpartiregering Alla ministrar kommer från samma parti.
- Koalitionsregering Flera partier delar på ministerposterna och kompromissar.
Typerna kombineras: en regering kan vara både koalition och minoritet.
En minoritetsregering behöver stöd från partier utanför regeringen. Sådana partier kallas stödpartier. De har inga ministrar men får inflytande över politiken i utbyte mot att släppa fram regeringen och rösta för dess budget.
Stödet skrivs ofta ned i ett avtal. Januariavtalet 2019 var ett avtal mellan S och MP, som satt i regeringen, och C och L, som stod utanför. Tidöavtalet 2022 är ett avtal mellan M, KD och L, som bildade regering, och SD, som stod utanför.
Ett stödparti kan få stort inflytande utan att ta ansvar för hela regeringens politik. Det kan vara en styrka för partiet men gör det svårare för väljarna att se vem som ansvarar för vad.
Regeringstyper
Stödpartier och avtal
- Stödparti
- Inga ministrar, men inflytande över politiken.
- Januariavtalet
- 2019: S och MP i regering, C och L som stöd.
- Tidöavtalet
- 2022: M, KD och L i regering, SD som stöd.
- Frågan
- Vem ansvarar för politiken när stödpartiet påverkar?
Riksdagen väljer inte bara statsministern. Den kan också avsätta statsministern eller en minister mitt under en mandatperiod, genom en misstroendeförklaring.
Kapitlet handlar om hur en misstroendeomröstning går till, vad som hände 2021 och hur regeringsskiftet går till när en ny regering tillträder.
Förtroende och misstroende
Riksdagen kan också avsätta regeringen.
En misstroendeförklaring betyder att riksdagen förklarar att statsministern eller en minister inte längre har riksdagens förtroende. Minst 35 ledamöter, en tiondel av riksdagen, måste begära en omröstning.
För att misstroendeförklaringen ska gå igenom måste mer än hälften av ledamöterna, minst 175, rösta ja. Här gäller alltså motsatsen till statsministeromröstningen: det krävs en majoritet emot för att fälla någon.
Fälls en minister måste den ministern avgå. Fälls statsministern måste hela regeringen avgå. Regeringen kan dock inom en vecka i stället besluta om extra val.
Misstroende
Misstroendeförklaring
- Begärs av
- Minst 35 ledamöter.
- Går igenom
- Om minst 175 röstar för.
- Minister fälls
- Den ministern måste avgå.
- Statsministern
- Hela regeringen avgår – eller utlyser extra val inom en vecka.
Den 21 juni 2021 blev Stefan Löfven den första statsministern i Sverige som fälldes i en misstroendeomröstning. 181 ledamöter röstade för misstroendeförklaringen. V hade begärt den i protest mot ett förslag om fri hyressättning i nyproduktion, och fick stöd av M, KD och SD.
Löfven valde att avgå i stället för att utlysa extra val. Talmannen inledde en ny regeringsbildning, och den 7 juli 2021 godkändes Löfven igen som statsminister med 116 ja, 173 nej och 60 som avstod.
Ett exempel
Sommaren 2021
Stefan Löfven (S) blir den första statsministern som fälls i en misstroendeomröstning: 181 röstar för.
Han avgår i stället för att utlysa extra val. Två veckor senare godkänns han igen: 116 ja, 173 nej.
Varför kan samma person först fällas och sedan godkännas av samma riksdag?
När riksdagen har godkänt statsministern utser hen de andra statsråden, alltså ministrarna. Statsministern bestämmer själv vilka som ska bli ministrar och vilka departement de ska leda.
Den nya statsministern läser upp en regeringsförklaring i riksdagen, där regeringens viktigaste mål beskrivs. Själva regeringsskiftet sker sedan vid en särskild konselj, ett möte inför kungen där talmannen anmäler att riksdagen har valt en ny statsminister.
Kungen har ingen makt över vem som blir statsminister. Konseljen är en formell ceremoni.
Ny regering
Regeringsskiftet
Statsministern utser sina ministrar och läser upp en regeringsförklaring i riksdagen.
Regeringsskiftet sker vid en särskild konselj inför kungen – en formell ceremoni.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Talmannen leder regeringsbildningen, samtalar med partierna och föreslår en statsminister.
- Negativ parlamentarism: kandidaten godkänns om färre än 175 av 349 röstar nej.
- Säger riksdagen nej fyra gånger blir det extra val inom tre månader.
- Regeringar kan vara majoritets- eller minoritetsregeringar, och enparti- eller koalitionsregeringar. Minoritetsregeringar behöver stödpartier.
- Riksdagen kan fälla statsministern eller en minister med en misstroendeförklaring, om minst 175 röstar för.
Lägg märke till att 175 är den viktiga siffran åt båda hållen: det krävs 175 nej för att stoppa en kandidat, och 175 ja för att fälla en regering.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Talmannen leder och föreslår.
- 2Färre än 175 nej – då är kandidaten godkänd.
- 3Fyra nej i rad ger extra val.
- 4Minoritetsregeringar behöver stödpartier.
- 5175 ja fäller en regering.
Negativ parlamentarism gör det lättare att bilda regering. Ett parti kan släppa fram en regering utan att stödja den, och Sverige har därför sällan stått helt utan regering särskilt länge.
Kritiker menar att det kan ge svaga regeringar som har få ja-röster bakom sig och svårt att få igenom sin politik. Andra menar att det är rimligt att en regering bara behöver tålas, inte älskas, av en majoritet.
Fundera också på talmannens roll och på om det största partiet borde få försöka först. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner argument för och emot.
Prata två och två
Är negativ parlamentarism bra?
- Är det rimligt att man kan bli statsminister när fler röstar nej än ja?
- Borde det största partiet alltid få försöka först?
- Vad är bäst för väljarna: majoritetsregering eller minoritetsregering med stödpartier?