Åtta partier sitter i Sveriges riksdag. De har bildats vid olika tider och ur olika grupper i samhället: arbetarrörelsen, jordbrukarna, kristna rörelser, miljörörelsen och fler. Ett partis ursprung förklarar en del av dess politik i dag, men partier förändras också när samhället och väljarna förändras.
Presentationen går igenom partierna i grupper efter deras ideologiska historia. Sedan handlar den om vilka roller partierna kan ha i riksdagen, om de två skalorna vänster–höger och GAL–TAN, och om hur man jämför partiernas förslag på ett rättvist sätt.
Uppgifterna om partiernas förslag gäller inför valet 2026. Partiernas politik ändras, så kontrollera alltid när en uppgift är hämtad.
Åtta partier – olika vägar till politiken
Svenska riksdagspartier
Arbetarrörelse, jordbrukare, kristna rörelser och miljörörelse. Hur märks partiernas bakgrund i det de vill i dag?
Partier som samarbetar har ofta liknande åsikter i många frågor. Men det betyder inte att de har samma historia.
Moderaterna och Kristdemokraterna har samarbetat i flera regeringar. M bildades 1904 ur den konservativa högern, medan KD bildades 1964 med bakgrund i kristna rörelser. Socialdemokraterna och Centerpartiet har också samarbetat, till exempel i en regering på 1950-talet, trots att det ena partiet kom ur arbetarrörelsen och det andra ur bondeförbundet.
Samarbeten handlar om vad partierna kan komma överens om vid en viss tid, inte bara om var de kommer ifrån.
Gissa först
”Partier som samarbetar har samma ursprung.”
Stämmer inte.
M och KD samarbetar ofta, men M kommer ur den konservativa högern 1904 och KD ur kristna rörelser 1964.
Ett sätt att få överblick är att gruppera partierna efter den ideologiska tradition de växte fram ur.
- Konservativ historia: Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD).
- Liberal historia: Liberalerna (L) och Centerpartiet (C).
- Socialistisk historia: Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V).
- Nationalistisk bakgrund: Sverigedemokraterna (SD).
- Ekologistisk grund: Miljöpartiet (MP).
Grupperingen är en förenkling. C bildades som ett bondeparti och blev liberalt senare, och KD delar flera tankar med konservatismen utan att komma ur samma rörelse som M. Ideologierna går igenom i presentationen Ideologier.
Översikt
Åtta partier, fem rötter
Konservatismen betonar stabila institutioner, traditioner och ansvar mellan generationer. Förändringar ska ske försiktigt och bygga på det som har fungerat.
Kapitlet handlar om Moderaterna och Kristdemokraterna, två partier som ofta samarbetar men som har olika bakgrund.
Konservativ historia
Moderaterna och Kristdemokraterna.
Moderaterna bildades 1904 som Allmänna valmansförbundet. Partiet samlade högern i en tid när rösträtten och maktfördelningen i samhället var stora stridsfrågor. Försvar, äganderätt och samhällsordning var viktiga frågor. Namnet Moderata samlingspartiet kom 1969.
Under 1900-talet fick liberala idéer om marknadsekonomi och valfrihet större plats. I dag brukar M beskrivas som liberalkonservativt: ekonomisk frihet och privat företagande kombineras med en stark stat inom till exempel försvar och rättsväsende.
Inför valet 2026 lyfte M lägre skatt på arbete, brottsbekämpning, försvar och energi. M ledde Alliansregeringarna 2006–2014 och regeringen med KD och L från 2022.
Konservativ historia
Moderaterna (M)
- Bildades
- 1904, ur den konservativa högern.
- Ideologi
- Liberalkonservativt: ekonomisk frihet och stabila institutioner.
- Viktiga frågor
- Lägre skatt på arbete, starkt försvar och rättsväsende.
Kristdemokraterna bildades 1964 som Kristen demokratisk samling, KDS. Bakgrunden var bland annat oro för att kristendomens ställning i skolan och samhället försvagades. År 1991 kom partiet in i riksdagen på egen hand och deltog i en borgerlig regering.
Kristdemokratin betonar varje människas värde och ansvar för andra. Familjer, föreningar och andra gemenskaper i civilsamhället är viktiga. En central tanke är subsidiaritetsprincipen: ett ansvar bör ligga på den nivå som klarar uppgiften och är närmast de berörda.
KD lyfter särskilt sjukvård, äldreomsorg och familjers villkor. Den kristdemokratiska traditionen är en politisk idétradition. Den innebär inte att väljarna måste ha en viss tro.
Konservativ historia
Kristdemokraterna (KD)
- Bildades
- 1964, med bakgrund i kristna rörelser.
- Ideologi
- Kristdemokrati: människovärde, familj och ansvar för andra.
- Viktiga frågor
- Sjukvård, äldreomsorg och familjers villkor.
M växte fram ur den äldre konservativa högern i början av 1900-talet. KD bildades 60 år senare, ur kristna rörelser som var oroliga för sekulariseringen, alltså att religionens inflytande i samhället minskade.
Båda partierna kan betona stabilitet, ordning och ansvar. Men historien hjälper oss att förstå skillnader i hur de prioriterar. KD lägger till exempel mer vikt vid familjen och de mindre gemenskaperna i sina ideologiska förklaringar, medan M oftare betonar ekonomisk frihet och statens kärnuppgifter.
Jämför
Samarbete betyder inte samma ursprung
M växte fram ur den äldre konservativa högern. KD bildades långt senare, ur kristna rörelser.
Båda kan betona stabilitet och ansvar.
Vilken skillnad i deras prioriteringar kan historien hjälpa oss att förstå?
Liberalismen betonar individens frihet och lika rättigheter. Den svenska liberala rörelsen deltog i kampen för rösträtt, religionsfrihet och utbildning.
Kapitlet handlar om Liberalerna och Centerpartiet. Båda beskriver sig i dag som liberala, men de har olika bakgrund och lägger tyngdpunkten på olika saker.
Liberal historia
Liberalerna och Centerpartiet.
Liberalernas historia omfattar flera äldre organisationer. Frisinnade landsföreningen bildades 1902 och Folkpartiet 1934. Namnet Liberalerna antogs 2015. I rörelsen fanns bland annat lärare, företagare och människor från frikyrkor och nykterhetsrörelsen.
Partiet har en socialliberal tradition. Frihet förutsätter enligt den att människor har verkliga möjligheter att använda sina rättigheter. Ett barn som får en dålig utbildning får till exempel svårare att välja yrke. Därför kan en liberal vilja ge staten ett stort ansvar för skolan, samtidigt som hen försvarar privat företagande.
Skolan är en av L:s viktigaste frågor. Inför valet 2026 ville partiet flytta ansvaret för de kommunala skolorna till staten. L driver också frågor om individens rättigheter, integration och europeiskt samarbete.
Liberal historia
Liberalerna (L)
- Bildades
- Rötter i kampen för rösträtt, religionsfrihet och utbildning.
- Namn
- Folkpartiet 1934, Liberalerna 2015.
- Viktiga frågor
- Skolan ska ge människor möjlighet att använda sin frihet.
Centerpartiet grundades 1913 som Bondeförbundet för att företräda jordbrukarnas intressen. När allt färre arbetade i jordbruket behövde partiet nå fler grupper, och 1957 bytte det namn till Centerpartiet. Landsbygden fortsatte att vara viktig, samtidigt som miljö och småföretagande fick större plats.
I dag beskriver sig C som ett grönt liberalt parti. Det betonar decentralisering: att makt och ansvar flyttas närmare de människor och verksamheter som berörs. Bakgrunden som landsbygdsparti märks i argumentet att samma lösning inte alltid passar en storstad och en liten kommun.
C har samarbetat åt olika håll: i regering med S 1951–1957, i Alliansen 2006–2014 och genom Januariavtalet 2019 med S och MP.
Liberal historia
Centerpartiet (C)
- Bildades
- 1913 som Bondeförbundet, Centerpartiet 1957.
- Ideologi
- Grönt liberalt: företagande, miljö och landsbygd.
- Viktiga frågor
- Decentralisering: beslut närmare människor och verksamheter.
Inför valet 2026 ville L ge staten ansvaret för de kommunala skolorna, med argumentet att det skulle ge eleverna mer likvärdiga villkor. C ville pröva så kallade frikommuner, där kommuner under en försöksperiod får större frihet från vissa regler för att utveckla bland annat skola och omsorg.
Förslagen har olika omfattning och är inte fullständiga motsatser. De visar ändå hur två liberala partier kan lägga olika vikt vid gemensamma nationella villkor och lokalt handlingsutrymme. Uppgifterna gäller september 2026.
Jämför
Två liberala partier – olika betoning
- L Staten ska ta över ansvaret för de kommunala skolorna.
- C Kommuner ska få pröva större frihet från vissa regler.
Nationella villkor eller lokalt handlingsutrymme – vilka fördelar och svårigheter finns?
Socialismen växte fram som en kritik av de stora skillnaderna i makt och levnadsvillkor under industrialiseringen. Arbetare organiserade sig i partier och fackföreningar för att förbättra sina villkor.
Kapitlet handlar om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Båda har rötter i arbetarrörelsen och betonar jämlikhet, men deras historia och syn på ägande skiljer sig åt.
Socialistisk historia
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet bildades efter en splittring inom Socialdemokraterna 1917. Partiet utvecklades i kommunistisk riktning och hade under delar av sin historia nära band till Sovjetunionen. Synen på demokrati och på den sovjetiska diktaturen blev återkommande konflikter i partiet. Namnet Vänsterpartiet kommunisterna kom 1967, och 1990 togs ordet kommunisterna bort.
I dag beskriver sig V som socialistiskt och feministiskt. Partiprogrammet anger målet att på sikt lämna kapitalismen. V är mer kritiskt än S till privat ägande och vinster i välfärden.
V har aldrig suttit i en svensk regering men har påverkat politiken genom att förhandla om budgetar och andra förslag med socialdemokratiska regeringar.
Socialistisk historia
Vänsterpartiet (V)
- Bildades
- 1917, splittring från S; senare kommunism och band till Sovjetunionen.
- Namn
- Vänsterpartiet sedan 1990.
- Ideologi
- Socialistiskt och feministiskt; vill på sikt ersätta kapitalismen.
S och V kommer båda ur arbetarrörelsen och vill minska de ekonomiska skillnaderna. Skillnaden gäller bland annat hur långt förändringen ska gå. S har byggt ut välfärden i en ekonomi där privata företag har stor betydelse. V vill på sikt ersätta kapitalismen och är mer kritiskt till privata vinster inom skola, vård och omsorg.
S har lett många regeringar. V har aldrig haft ministrar men har ändå påverkat politiken genom förhandlingar. Det visar att inflytande i riksdagen och platser i regeringen är olika saker.
Jämför
Gemensamt ursprung, olika inriktning
S och V: arbetarrörelse och strävan efter mindre ekonomiska skillnader.
V vill på sikt ersätta kapitalismen och är mer kritiskt till privata vinster i välfärden.
S har lett många regeringar. V har påverkat politiken genom förhandlingar, utan ministrar.
De två sista partierna har en annan bakgrund än de klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism.
Nationalismen betonar nationen som politisk gemenskap. Ekologismen utgår från att människans samhällen är beroende av fungerande ekosystem. Kapitlet handlar om Sverigedemokraterna och Miljöpartiet.
Nationalism och ekologism
Sverigedemokraterna och Miljöpartiet.
Sverigedemokraterna bildades 1988 med bakgrund i högerextrema miljöer, bland annat organisationen Bevara Sverige Svenskt. Bland grundarna fanns personer med kopplingar till nazistiska och fascistiska organisationer. Partiets tidiga historia behandlas i en vitbok som idéhistorikern Tony Gustafsson skrev på SD:s uppdrag och som presenterades 2025.
I sitt principprogram beskriver SD sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar nationell sammanhållning, svensk kultur och gemensamma normer. Det märks i kraven på minskad invandring och strängare villkor för medborgarskap. SD vill också ha hårdare straff.
SD kom in i riksdagen 2010 och blev näst största parti i valet 2022. Genom Tidöavtalet samarbetade partiet med regeringspartierna M, KD och L under mandatperioden 2022–2026, utan egna ministrar.
Nationalistisk bakgrund
Sverigedemokraterna (SD)
- Bildades
- 1988, i högerextrema miljöer, med nazistiska kopplingar bland grundarna.
- Ideologi
- Beskriver sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn.
- Viktiga frågor
- Minskad invandring, hårdare straff och nationell gemenskap.
Miljöpartiet bildades 1981, året efter folkomröstningen om kärnkraft. Partiet kom in i riksdagen 1988, åkte ur 1991 och kom tillbaka 1994. Det visar hur en rörelse kan bilda ett nytt parti när den tycker att de befintliga partierna inte tar en fråga på tillräckligt stort allvar.
Ekologismen säger att ekonomin måste anpassas till vad naturen tål. Klimat, biologisk mångfald och förnybar energi är centrala frågor. MP har också förslag om skatter, välfärd och ägande och kan därför jämföras med andra partier längs vänster–högerskalan.
MP satt i regering med S 2014–2021 och leds av två språkrör.
Ekologistisk grund
Miljöpartiet (MP)
- Bildades
- 1981, ur miljörörelsen.
- Ideologi
- Ekologism: samhället måste ta hänsyn till naturens gränser.
- Viktiga frågor
- Klimat, biologisk mångfald och förnybar energi.
- Regerat
- Med S 2014–2021.
Alla åtta partier sitter i riksdagen, men de har olika roller. Vissa har ministrar, andra samarbetar med regeringen utan ministrar, och resten är i opposition.
Kapitlet handlar om rollerna, om hur ett parti kan påverka utan att sitta i regeringen och om mandaten efter valet 2026.
Roller i riksdagen
Regering, samarbete och opposition.
Regeringspartier har ministrar som leder regeringens arbete. Ett samarbetsparti har inga ministrar men förhandlar om politiken och stödjer regeringen i riksdagen. Oppositionspartier granskar och utmanar regeringen och lägger egna förslag. Även oppositionen kan stödja regeringen i enskilda frågor.
Under mandatperioden 2022–2026 var M, KD och L regeringspartier. SD var samarbetsparti genom Tidöavtalet, och S, V, C och MP var i opposition. Efter valet 2026 avgörs rollerna på nytt i regeringsbildningen, som presentationen Regeringsbildning handlar om.
Mandatperioden 2022–2026
Regering, samarbete och opposition
- Regering Har ministrar. M, KD och L.
- Samarbete Förhandlar utan ministrar. SD.
- Opposition Granskar och lägger egna förslag. S, V, C och MP.
En regering behöver tillräckligt stöd i riksdagen för att få igenom sin budget och sina lagförslag. Därför kan partier utanför regeringen få stort inflytande.
Det finns flera exempel. V har förhandlat om budgetar med socialdemokratiska regeringar. C och L samarbetade med regeringspartierna S och MP genom Januariavtalet 2019. SD samarbetade med M, KD och L genom Tidöavtalet 2022.
När partier samarbetar måste de kompromissa. Ett partis förslag kan därför se annorlunda ut när det väl blir regeringens politik.
Makt utan ministrar
Inflytande utan ministerposter
Regeringen behöver tillräckligt stöd i riksdagen. Ett samarbetsparti förhandlar om politiken.
Oppositionen granskar, lägger egna förslag och kan stödja enskilda beslut.
Ett partis förslag kan förändras när partierna kompromissar.
I riksdagsvalet den 13 september 2026 kom alla åtta partier över fyraprocentsspärren. Enligt Valmyndighetens slutliga resultat fick de så här många av riksdagens 349 mandat: S 99, M 70, SD 62, V 30, C 25, KD 22, MP 22 och L 19.
Mandaten avgör vilka regeringar som är möjliga. Vem som till slut bildar regering avgörs i riksdagen, genom talmannens förslag och statsministeromröstningen. Sedan dess kan läget ha förändrats, så kontrollera vilka partier som sitter i regeringen när du läser detta.
I verktyget Val, mandat och regering kan du pröva vilka regeringar mandaten räcker till, och ändra valresultatet för att se vad som händer. Hur det går till när riksdagen väljer statsminister går igenom i presentationen Regeringsbildning.
Valet 2026 · Valmyndighetens slutliga resultat
Mandaten efter valet 2026
- 99S
- 70M
- 62SD
- 30V
- 25C
- 22KD
- 22MP
- 19L
För att jämföra partier används ofta skalor. Den vanligaste är den ekonomiska vänster–högerskalan. En annan är GAL–TAN, som fångar frågor om miljö, livsstil, tradition och nationell gemenskap.
Skalorna är förenklingar. De hjälper oss att se mönster, men de visar inte allt ett parti tycker.
Två skalor
Vänster–höger och GAL–TAN.
Den ekonomiska vänster–högerskalan används främst för att jämföra synen på ägande, marknad och omfördelning. Till vänster betonas vanligen gemensam styrning och utjämning av ekonomiska skillnader, till exempel genom skatter och offentligt finansierad välfärd. Till höger betonas vanligen privat ägande, lägre skatter och större utrymme för marknaden.
En placering är en samlad bedömning. Den säger inte hur partiet ställer sig till varje skatt eller varje verksamhet.
Skala 1
Vänster–höger
- Vänster Gemensam styrning och omfördelning.
- Höger Större utrymme för marknad och privat ägande.
Skalan sammanfattar ekonomiska skillnader. Den beskriver inte varje förslag.
GAL–TAN beskriver en annan dimension än ekonomin. GAL står för grönt, alternativt och libertärt och förknippas med miljövärden och frihet i livsstilsfrågor. TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt och förknippas med tradition, ordning och nationell gemenskap.
Libertärt betyder här stor frihet att välja hur man lever. Det behöver inte betyda en marknadsliberal ekonomisk politik.
För att placera ett parti behövs konkreta frågor, en metod för att väga svaren och uppgift om vilket år bedömningen gäller. Ett diagram utan sådant underlag ger lätt sken av större säkerhet än det finns grund för.
Skala 2
GAL–TAN
- GAL Grönt, alternativt, libertärt.
- TAN Traditionellt, auktoritärt, nationalistiskt.
Miljö, livsstil, tradition och nationell gemenskap – inte ekonomi.
Nu kommer fyra politiska förslag. För vart och ett ska du avgöra vilken skala förslaget främst handlar om: den ekonomiska vänster–högerskalan eller GAL–TAN.
Frågan är alltså inte vilket parti som tycker vad, utan vilken sorts fråga det är. Tänk: handlar det om pengar, ägande och fördelning, eller om miljö, livsstil, ordning och nationell gemenskap?
Vilken skala?
Fyra förslag. Rösta först.
Skatter handlar om hur mycket av samhällets resurser som ska fördelas gemensamt och hur mycket individen får behålla. Det är kärnan i den ekonomiska vänster–högerskalan.
Ett förslag om lägre skatt på arbete brukar placeras till höger, men vänsterpartier kan också föreslå sänkta skatter för vissa grupper. Det är därför viktigt att fråga vilken skatt och för vem.
Fråga 1 av 4
”Sänk skatten på arbete.”
Vänster–höger
Skatter handlar om fördelning: hur mycket som är gemensamt och hur mycket var och en behåller.
Krav för medborgarskap handlar om vem som räknas till den nationella gemenskapen och på vilka villkor. Det är en typisk fråga på GAL–TAN-skalan, där TAN-sidan betonar nationell gemenskap och gemensamma normer.
Frågan har ingenting direkt med skatter eller ägande att göra, och därför säger vänster–högerskalan lite om den.
Fråga 2 av 4
”Skärp kraven för att bli svensk medborgare.”
GAL–TAN
Frågan handlar om nationell gemenskap, inte om pengar eller ägande.
Frågan om privata företag ska få ta ut vinst när de driver skolor, vård eller omsorg för skattepengar handlar om ägande och marknad. Den hör därför till vänster–högerskalan.
Partier till vänster, som V, är mer kritiska till privata vinster i välfärden. Partier till höger betonar oftare valfrihet och att privata alternativ kan bidra.
Fråga 3 av 4
”Begränsa privata vinster i skola och omsorg.”
Vänster–höger
Frågan handlar om ägande och marknadens roll i välfärden.
Straff handlar om ordning och om hur mycket staten ska styra och bestraffa. På GAL–TAN-skalan är det A:et i TAN, auktoritärt, som gäller sådana frågor. Den libertära sidan betonar i stället individens frihet och rättssäkerhet.
Lägg märke till att ett parti kan vara till höger ekonomiskt och ändå vilja ha en stark stat inom rättsväsendet, som M. Det är ett skäl till att man behöver två skalor.
Fråga 4 av 4
”Inför hårdare straff för grova brott.”
GAL–TAN
Straff handlar om ordning och auktoritet – A:et i TAN.
En jämförelse blir tydligare när den gäller samma fråga vid samma tidpunkt. Att ett parti säger sig vilja ha bättre sjukvård skiljer det knappast från de andra. Mer användbara frågor är vem som ska ansvara, hur det ska finansieras och vilka förändringar partiet föreslår.
Kapitlet visar två jämförelser och hur man skiljer ett partis förslag från ett fattat beslut.
Att jämföra förslag
Samma fråga, samma tidpunkt.
Inför valet 2026 ville M sänka skatten på arbete. V ville höja beskattningen av stora tillgångar och höga inkomster, men föreslog också lägre skatt för bland annat sjuka och arbetslösa. Därför är beskrivningen ”vänstern vill höja allas skatt” missvisande.
M:s betoning av hur mycket individen får behålla kan förstås genom liberalismens ekonomiska frihet. V:s betoning av fördelningen kan förstås genom socialismens kritik av ekonomiska maktskillnader. För att bedöma vad förslagen skulle leda till behövs mer kunskap än partiernas egna motiveringar.
Skatter · inför valet 2026
Vilken skatt – för vem?
- M Lägre skatt på arbete.
- V Mer skatt på stora tillgångar och höga inkomster, men också vissa sänkningar.
Hur kan ekonomisk frihet och jämlikhet hjälpa oss att förstå förslagen?
Inför valet 2026 ville M bygga ny kärnkraft och använda statlig finansiering för att göra det möjligt. MP motsatte sig ny kärnkraft och ville i stället satsa på förnybar el, lagring och ett flexiblare elsystem. MP:s linje var samtidigt att befintliga reaktorer inte ska stängas i förtid genom politiska beslut.
Exemplet visar en begränsning i vänster–högerskalan: ett parti som vill ha mer marknad i ekonomin kan ändå vilja ha stora statliga insatser på ett särskilt område. Här märks också den gröna rörelsens historia, som började med motstånd mot kärnkraft.
Energi · inför valet 2026
Framtidens el
- M Ny kärnkraft med statlig finansiering.
- MP Förnybar el och lagring; nej till ny kärnkraft, men ingen förtida stängning.
Vad visar exemplet om vänster–högerskalans begränsningar?
Ett partis webbplats är en bra källa till vad partiet säger att det vill. Men den visar inte att riksdagen har fattat ett beslut, och inte heller vad förslaget skulle leda till.
För att veta om skolan faktiskt ska förändras behöver man undersöka om partiet sitter i regeringen eller har inflytande, vad samarbetspartierna har kommit överens om och vad riksdagen har beslutat. Följderna av ett förslag prövas mot forskning och myndigheters utredningar.
Skilj också på partiprogram, som beskriver grundläggande idéer, och valmanifest, som samlar prioriteringar inför ett visst val. Datera alltid uppgifterna.
Källkritik
Från vallöfte till beslut
På ett partis webbplats står det: ”Vi vill ge staten ansvaret för de kommunala skolorna.”
Vi vet vad partiet vill – inte vad som är beslutat.
Vad behöver vi undersöka för att veta om skolan faktiskt ska förändras?
Presentationen samlas i fem punkter:
- Partierna har bildats ur olika rörelser: konservativa, liberala, socialistiska, nationalistiska och ekologistiska.
- Partier förändras. C var ett bondeparti, V ett kommunistiskt parti, och M har tagit till sig liberala idéer.
- Ett parti kan påverka utan ministrar, som samarbetsparti eller genom förhandlingar.
- Vänster–höger gäller ekonomin. GAL–TAN gäller miljö, livsstil, ordning och nationell gemenskap. Båda är förenklingar.
- Jämför samma fråga vid samma tidpunkt, och skilj ett partis förslag från ett fattat beslut.
Ett partis bakgrund förklarar en del av dess politik, men inte allt. Det behövs också kunskap om vad partiet föreslår i dag och vad det faktiskt har fått igenom.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Partierna har olika rötter.
- 2Partier förändras över tid.
- 3Inflytande kräver inte ministrar.
- 4Två skalor – båda förenklingar.
- 5Förslag är inte beslut.
Välj två partier och ett politikområde, till exempel skatter, klimat, migration eller skola. Ta reda på vad partierna vill och när uppgiften är hämtad. Förklara sedan en skillnad med hjälp av ett konkret förslag och en ideologisk tanke.
Verktyget Partipositioner på boma.nu jämför partiernas ståndpunkter för flera år. Talen i verktyget är pedagogiska bedömningar, inte uppmätta procentsatser, så läs källorna bakom placeringarna.
Prata två och två
Granska en jämförelse
- Välj två partier och ett politikområde.
- Vad vill partierna – och när är uppgiften hämtad?
- Förklara en skillnad med ett konkret förslag och en ideologisk tanke.
Socialdemokraterna bildades 1889 för att ge arbetare politiskt inflytande och bättre arbets- och levnadsvillkor. Vägen blev att förändra samhället genom demokratiska beslut och reformer, alltså stegvisa förändringar av till exempel lagar och trygghetssystem.
S ledde regeringar under stora delar av 1900-talet och hade en central roll när välfärdsstaten byggdes ut. Men utbyggnaden skedde också genom andra partiers beslut, kommunernas arbete och förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar. Välfärden kan inte tillskrivas ett enda parti.
S vill finansiera gemensam välfärd med skatter och minska skillnader i livsvillkor. Partiet har nära band till fackföreningsrörelsen och försvarar kollektivavtalen. Magdalena Andersson blev Sveriges första kvinnliga statsminister 2021.
Socialistisk historia
Socialdemokraterna (S)