Politiska partier och rörelser vill olika saker, men deras förslag hänger oftast ihop. Bakom dem finns ideologier: idéer om hur människan är, hur samhället fungerar och hur det borde vara.
Presentationen går igenom ideologierna en i taget. För var och en finns samma profil: grundvärde, människosyn, statens roll, ekonomi och synen på förändring. Det gör det lättare att jämföra dem.
Ordningen är konservatism, liberalism och socialism, sedan feminism, ekologism och nationalism, och sist fascism och nazism, som förkastar demokratin. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
En genomgång, ideologi för ideologi
Ideologier
Vad är en människa, hur fungerar samhället – och hur borde det vara?
En politisk ideologi är en sammanhängande samling idéer om samhället. Den brukar innehålla tre delar.
- En beskrivning av hur samhället fungerar och vad som orsakar problem, till exempel att ojämlikhet beror på ägande eller att problem uppstår när staten blir för stor.
- Värderingar om vad som är viktigast, till exempel frihet, jämlikhet, trygghet eller gemenskap.
- Ett handlingsprogram: vad som bör göras för att komma närmare idealet.
Få människor följer en ideologi i allt. De flesta har åsikter som kommer från flera håll. Ideologierna är ändå användbara för att förstå varför förslag hänger ihop och varför människor kan vara oense trots att de vet samma fakta.
Grunden
Vad är en ideologi?
För att kunna jämföra ideologierna ställer presentationen samma fem frågor till var och en.
Grundvärdet är det ideologin sätter högst. Människosynen handlar om hur människan är: förnuftig eller ofullkomlig, självständig eller formad av sin omgivning. Statens roll handlar om hur mycket staten ska göra. Ekonomin handlar om ägande, marknad och fördelning. Synen på förändring handlar om tempot: ska samhället ändras gradvis, genom reformer eller i grunden?
Svaren hänger ihop. Den som tror att människan främst formas av sina villkor kommer ofta fram till att villkoren måste ändras, medan den som tror på människans förmåga att välja själv vill ge henne mer frihet.
Så jämför vi
Fem frågor till varje ideologi
- Vad är det viktigaste värdet?
- Hur är människan?
- Hur stor ska staten vara?
- Vem ska äga, och hur ska resurserna fördelas?
- Hur snabbt ska samhället förändras?
Konservatismen växte fram som en reaktion på den franska revolutionen 1789. När revolutionärerna ville bygga ett nytt samhälle från grunden varnade konservativa för att det som vuxit fram under lång tid inte går att ersätta med en plan på papper.
Ordet kommer från latinets conservare, att bevara.
Konservatism
Förändra för att bevara.
Konservatismen ser samhället som en organism som har vuxit fram under lång tid, inte som en maskin som kan byggas om efter ritning. Familj, kyrka, lokalsamhälle, lagar och traditioner bär på erfarenheter från många generationer, och de håller samman samhället.
Människan ses som ofullkomlig och beroende av gemenskaper. Ingen enskild person kan överblicka allt, därför bör man vara försiktig med stora förändringar. Staten ska vara stark nog att upprätthålla lag och ordning, men inte ta över det som familjer och föreningar gör.
Konservativa försvarar privat ägande, som ger människor ansvar och självständighet. Förändring är inte fel, men den ska ske gradvis och bygga på det som fungerar. Den irländsk-brittiske politikern Edmund Burke (1729–1797) brukar räknas som konservatismens grundare.
Konservatism
Tradition och gemenskap
- Grundvärde
- Tradition, gemenskap och ordning.
- Människan
- Ofullkomlig och beroende av familj och gemenskaper.
- Staten
- Stark nog att hålla ordning, men inte för stor.
- Ekonomin
- Privat ägande, ofta med social hänsyn.
- Förändring
- Gradvis och varsamt – förändra för att bevara.
Värdekonservatism betonar traditionella värderingar, familj, moral och ofta religionens betydelse för samhällets sammanhållning.
Liberalkonservatism kombinerar konservatismens syn på traditioner och institutioner med liberalismens tro på marknadsekonomi och lägre skatter.
Det finns också konservativa som betonar att staten ska skydda social sammanhållning och utsatta grupper. Konservatism innebär alltså ingen bestämd skattenivå och inget generellt motstånd mot välfärd.
Konservatism
Två inriktningar
- Värdekonservatism Familj, moral och traditionella värderingar håller samman samhället.
- Liberalkonservatism Traditioner och institutioner, kombinerat med marknadsekonomi.
Tänkare: Edmund Burke (1729–1797), kritiker av franska revolutionen.
Liberalismen växte fram under 1600- och 1700-talen i kampen mot kungligt envälde, adelns privilegier och kyrkans makt över tanken. Ordet kommer från latinets liber, fri.
Liberala idéer låg bakom krav på yttrandefrihet, religionsfrihet, rättsstat och fri handel.
Liberalism
Individens frihet först.
Liberalismen sätter individens frihet främst. Varje människa ska själv få bestämma över sitt liv, sina åsikter och sin tro, så länge hon inte skadar andra. Människan ses som förnuftig och kapabel att göra egna val.
Staten behövs för att skydda friheten genom lagar, polis och domstolar, men den ska inte bestämma mer än nödvändigt. Rättsstat, likhet inför lagen och skydd för yttrande- och religionsfrihet är centrala.
Ekonomiskt förespråkar liberaler marknadsekonomi och privat ägande, eftersom fri handel och konkurrens anses skapa välstånd. Samhället förändras genom reformer, inte revolution. Viktiga tänkare är John Locke (1632–1704), Adam Smith (1723–1790) och John Stuart Mill (1806–1873).
Liberalism
Frihet och rättigheter
- Grundvärde
- Individens frihet.
- Människan
- Förnuftig och kapabel att välja själv.
- Staten
- Skyddar friheten med rättsstat och rättigheter.
- Ekonomin
- Marknadsekonomi och privat ägande.
- Förändring
- Genom reformer.
Klassisk liberalism vill ha en begränsad stat. Den mest långtgående idén är nattväktarstaten, som bara sköter försvar, polis och rättsväsende. Allt annat ska människor ordna själva, genom marknaden och frivilliga initiativ.
Socialliberalismen växte fram kring förra sekelskiftet. Socialliberaler menar att frihet på papperet inte räcker om man saknar utbildning, hälsa eller pengar till det nödvändigaste. Därför kan staten behöva ge alla en grundtrygghet, så att friheten blir verklig.
Oenigheten gäller alltså inte om friheten är viktig, utan vad friheten kräver.
Liberalism
Två inriktningar
- Klassisk liberalism En begränsad stat – i sin mest långtgående form en nattväktarstat.
- Socialliberalism Staten ger utbildning och trygghet så att friheten blir verklig.
Tänkare: John Locke, Adam Smith och John Stuart Mill.
Socialismen växte fram under 1800-talets industrialisering. Fabrikerna skapade stora rikedomar, men arbetarna hade ofta låga löner, långa arbetsdagar och farliga arbetsplatser, och barn arbetade i fabrikerna.
Socialister menade att problemet låg i vem som ägde fabrikerna och därmed bestämde över arbetet.
Socialism
Jämlikhet och gemensamt ägande.
Socialdemokratin valde den demokratiska vägen: allmän rösträtt, fackföreningar och reformer. I dag accepterar de flesta socialdemokrater marknadsekonomi med privata företag, kombinerad med en stor offentlig sektor, välfärd och omfördelning. Det kallas blandekonomi.
Kommunismen bygger på Marx idé om ett klasslöst samhälle där produktionsmedlen ägs gemensamt. I praktiken blev de kommunistiska staterna, som Sovjetunionen, diktaturer där partiet styrde allt och oppositionen förtrycktes. Att staten äger företagen betyder inte att folket bestämmer.
Därför är det viktigt att skilja mellan ideologins ideal och de samhällen som byggdes i dess namn.
Socialism
Två inriktningar
- Socialdemokrati Demokratiska reformer, välfärd och blandekonomi.
- Kommunism Ideal om ett klasslöst samhälle. I praktiken diktaturer, som Sovjetunionen.
Tänkare: Karl Marx och Friedrich Engels, Kommunistiska manifestet 1848.
Nu kommer tre påståenden. För vart och ett ska du avgöra om det låter mest som konservatism, liberalism eller socialism.
Tänk på profilerna: vad är viktigast, hur stor ska staten vara och vem ska äga? I klassrummet röstar ni först, och sedan visas svaret.
Vilken ideologi?
De tre klassiska. Rösta först.
Påståendet är klassiskt liberalt. Tanken att statens uppgift är att skydda människors liv, frihet och egendom går tillbaka på John Locke.
En socialliberal skulle hålla med om grunden, men lägga till att staten också behöver ge människor möjligheter, till exempel genom utbildning.
Fråga 1 av 3
”Statens uppgift är att skydda människors liv, frihet och egendom – inte att bestämma hur de ska leva.”
Liberalism
Individens frihet först, och en stat som skyddar den men inte styr över den.
Påståendet är socialistiskt. Det handlar om vem som äger och kontrollerar produktionsmedlen, och om att makten över arbetet inte ska ligga hos dem som äger kapitalet.
Hur kontrollen ska se ut skiljer sig: det kan vara offentligt ägande, kooperativ eller större inflytande för de anställda i privata företag.
Fråga 2 av 3
”De som arbetar i fabriken ska äga den gemensamt och bestämma över arbetet.”
Socialism
Gemensamt ägande av produktionsmedlen ska ge fler makt över arbetet.
Påståendet är konservativt. Det uttrycker den organiska samhällssynen: samhället har vuxit fram under lång tid, och dess traditioner och institutioner bär på kunskap som ingen enskild person kan överblicka.
Det är samma tanke som Edmund Burke formulerade i sin kritik av den franska revolutionen.
Fråga 3 av 3
”Det som har vuxit fram under generationer bär på kunskap som ingen plan på papper kan ersätta.”
Konservatism
Samhället som en organism – förändra varsamt och bygg på erfarenheten.
Feminism, ekologism och nationalism utgår var och en från en fråga: kön och makt, naturens gränser respektive nationell gemenskap.
De säger mindre om ekonomin än de klassiska ideologierna, och därför kombineras de ofta med dem. Det finns till exempel både liberala och socialistiska feminister, och både konservativa och liberala nationalister.
Feminism, ekologism och nationalism
Utgår från en fråga – och kombineras med andra.
Feminismen utgår från att kvinnor och män inte har samma makt och möjligheter, och att det går att förändra. Begreppet patriarkat används om ett samhälle där män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Det betyder inte att varje man har mer makt än varje kvinna.
Liberalfeminister betonar lika rättigheter och möjligheter, socialistiska feminister kopplar könsmakt till ekonomi och klass, och radikalfeminister ser könsmakten som den mest grundläggande maktordningen.
Mary Wollstonecraft argumenterade redan 1792 för kvinnors rätt till utbildning, och Simone de Beauvoir skrev Det andra könet 1949. I Sverige röstade kvinnor i riksdagsval första gången 1921.
Feminism
Kön och makt
- Grundtanke
- Kvinnor och män har inte samma makt och möjligheter – det kan förändras.
- Nyckelbegrepp
- Patriarkat och jämställdhet.
- Inriktningar
- Liberal, socialistisk och radikal feminism.
- Tänkare
- Mary Wollstonecraft (1792), Simone de Beauvoir (1949).
Ekologismen utgår från att människan är en del av naturen och beroende av fungerande ekosystem. Jordens resurser är ändliga, och därför kan produktion och konsumtion inte växa hur mycket som helst. Hänsyn ska tas till framtida generationer, som inte kan vara med och bestämma i dag.
Inriktningarna skiljer sig i synen på tillväxt. En del menar att ny teknik kan göra tillväxten hållbar. Andra menar att samhället måste ställas om och att vi behöver konsumera mindre. Djupekologin, med filosofen Arne Næss, menar att naturen har ett värde i sig, oberoende av människans nytta.
Den moderna miljörörelsen fick fart med Rachel Carsons bok Tyst vår 1962, om hur bekämpningsmedel skadade naturen.
Ekologism
Naturens gränser
- Grundtanke
- Människan är en del av naturen, och jordens resurser är ändliga.
- Nyckelbegrepp
- Hållbarhet och ansvar för framtida generationer.
- Stridsfråga
- Kan tillväxt bli hållbar, eller måste vi konsumera mindre?
- Tänkare
- Rachel Carson (Tyst vår, 1962), Arne Næss.
Nationalismen utgår från nationen, en gemenskap som människor upplever att de tillhör, ofta med gemensam historia, språk eller kultur. Varje nation anses ha rätt att bestämma över sig själv, helst i en egen stat.
Under 1800-talet var nationalismen en drivkraft när Italien och Tyskland enades och när folk krävde frihet från imperier. Men den har också använts för att förtrycka minoriteter.
Medborgerlig nationalism menar att alla som är medborgare och delar de politiska institutionerna hör till nationen. Etnisk nationalism lägger vikt vid ursprung och kultur, vilket gör det svårare för den som flyttar till landet att räknas in.
Nationalism
Nationen och självbestämmandet
- Grundtanke
- Varje nation har rätt att bestämma över sig själv.
- Nyckelbegrepp
- Nation: en gemenskap man upplever att man tillhör.
- Inriktningar
- Medborgerlig – alla medborgare. Etnisk – ursprung och kultur.
- Historia
- Drev Italiens och Tysklands enande på 1800-talet.
Tre nya påståenden, nu om feminism, ekologism och nationalism. Vilken av dem låter påståendet mest som?
Fråga dig vilken fråga påståendet utgår från: kön och makt, naturens gränser eller nationell gemenskap.
Vilken ideologi?
Feminism, ekologism eller nationalism.
Påståendet är ekologistiskt. Det utgår från att jordens resurser är begränsade och att ekonomin därför inte kan växa obegränsat.
Alla ekologister håller inte med fullt ut. En del tror att ny teknik kan göra tillväxten hållbar.
Fråga 1 av 3
”Konsumtionen kan inte fortsätta att växa på en planet med ändliga resurser.”
Ekologism
Naturens gränser och ansvaret för framtida generationer.
Påståendet är nationalistiskt. Kravet på nationellt självbestämmande, att varje nation ska kunna styra sig själv i en egen stat, är nationalismens kärna.
Kravet har drivit både frihetsrörelser mot imperier och konflikter om gränser och minoriteter.
Fråga 2 av 3
”Varje folk har rätt att styra sig självt i en egen stat.”
Nationalism
Nationellt självbestämmande – nationalismens kärna.
Påståendet är feministiskt. Kvinnor gör fortfarande i genomsnitt mer av det obetalda arbetet i hemmet, och feminister ser det som en fråga om makt och möjligheter, eftersom det påverkar tid, lön och pension.
Hur problemet ska lösas skiljer sig mellan inriktningarna, till exempel genom lagar, föräldraförsäkring eller förändrade normer.
Fråga 3 av 3
”Det obetalda arbetet i hemmet måste fördelas lika mellan kvinnor och män.”
Feminism
Kön och makt – även det obetalda arbetet påverkar livsvillkoren.
Fascism och nazism skiljer sig från de andra ideologierna genom att de förkastar demokratin och de mänskliga rättigheterna. De andra ideologierna kan alla verka inom en demokrati.
Fascism och nazism
Ideologier som förkastar demokratin.
Fascismen tog makten i Italien 1922 under Benito Mussolini. Den byggde på extrem nationalism, en stark ledare som inte kunde ifrågasättas och politiskt våld. Individen skulle underordna sig nationen, och opposition, fria fackföreningar och fria val avskaffades.
Nazismen tog makten i Tyskland 1933 under Adolf Hitler. Den hade samma antidemokratiska drag men byggde dessutom på rasism och antisemitism: idén att människor har olika värde beroende på påstådd ras, och hat mot judar. Det var föreställningar utan vetenskaplig grund.
Nazityskland och dess medhjälpare mördade omkring sex miljoner judar i Förintelsen. Även romer, människor med funktionsnedsättning, homosexuella och politiska motståndare förföljdes och mördades.
Fascism och nazism
Mot demokratin
- Grundtanke
- Extrem nationalism: individen underordnas nationen.
- Makten
- En ledare som inte kan ifrågasättas, och politiskt våld.
- Demokratin
- Opposition, fria val och rättigheter avskaffas.
- Nazismen
- Rasism och antisemitism. Omkring sex miljoner judar mördades i Förintelsen.
Tabellen sammanfattar de tre klassiska ideologiernas svar på några av frågorna. Den är förenklad: inom varje ideologi finns inriktningar som svarar olika.
Vänster–högerskalan bygger framför allt på ekonomin. Till vänster finns idéer om jämlikhet, omfördelning och gemensamt ägande, och där hamnar socialismen. Till höger finns idéer om privat ägande, marknad och lägre skatter, och där hamnar ofta liberalismen och konservatismen.
Skalan säger däremot lite om synen på tradition, miljö, kön eller nation. Där kan till exempel konservatism och liberalism stå långt ifrån varandra.
Jämförelse
De tre klassiska sida vid sida
| Konservatism | Liberalism | Socialism | |
|---|---|---|---|
| Viktigast | Tradition och gemenskap | Individens frihet | Jämlikhet och solidaritet |
| Människan | Ofullkomlig | Förnuftig | Formas av villkoren |
| Staten | Håller ordning | Skyddar friheten | Omfördelar |
| Vänster–höger | Höger | Höger, socialliberaler mitten | Vänster |
Presentationen samlas i sex punkter:
- En ideologi beskriver hur samhället fungerar, vad som är viktigast och vad som bör göras.
- Konservatismen betonar tradition, gemenskap och varsam förändring.
- Liberalismen betonar individens frihet, rättsstat och marknad.
- Socialismen betonar jämlikhet, solidaritet och gemensamt ägande.
- Feminism, ekologism och nationalism utgår från en fråga och kombineras ofta med de klassiska ideologierna.
- Fascism och nazism förkastar demokratin och människors lika värde.
De flesta människor har idéer från flera håll. Ideologierna är verktyg för att förstå varför åsikter hänger ihop, inte fack som alla måste passa in i.
Ta med dig
Sex saker att komma ihåg
- 1Beskrivning, värderingar och program.
- 2Konservatism: tradition och gemenskap.
- 3Liberalism: individens frihet.
- 4Socialism: jämlikhet och solidaritet.
- 5Feminism, ekologism, nationalism kombineras.
- 6Fascism och nazism förkastar demokratin.
Välj en samhällsfråga, till exempel om skolor ska få drivas av privata företag, om bensinskatten ska höjas eller om kommunen ska ha fler kameror i centrum.
Fundera sedan på hur en konservativ, en liberal och en socialist skulle kunna argumentera. Försök hitta skäl som bygger på ideologins grundvärde, inte bara på vad du själv tycker. Fundera också på om feminism, ekologism eller nationalism tillför något nytt perspektiv.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner argumenten i en tabell med en kolumn för varje ideologi.
Prata två och två
Hur skulle de argumentera?
- Välj en fråga: friskolor, bensinskatten eller kameror i centrum.
- Hur skulle en konservativ, en liberal och en socialist argumentera?
- Tillför feminism, ekologism eller nationalism något nytt?
Socialismen sätter jämlikhet och solidaritet främst. Människan ses som en social varelse som formas av sina villkor: den som växer upp i fattigdom har sämre möjligheter, inte för att hon är mindre värd, utan för att villkoren är orättvisa.
En central idé är att samhället är indelat i klasser. Den som äger produktionsmedlen, alltså fabriker, maskiner och mark, har makt över dem som måste sälja sitt arbete. Därför vill socialister att produktionsmedlen ska ägas eller kontrolleras gemensamt, eller att de anställda ska få större inflytande.
Staten får en stor roll i att omfördela resurser genom skatter och välfärd. Synen på förändring skiljer inriktningarna åt: socialdemokrater vill förändra genom demokratiska reformer, medan revolutionära socialister har velat förändra samhället i grunden. Karl Marx (1818–1883) och Friedrich Engels (1820–1895) skrev Kommunistiska manifestet 1848.
Socialism
Jämlikhet och solidaritet