Varje dag följer du hundratals lagar, regler och normer, de flesta utan att tänka på det. De talar om vad du får göra, vad du ska göra och vad som förväntas av dig.
Presentationen handlar om vad som skiljer dem åt: vem som bestämmer, var de gäller och vad som händer om du bryter mot dem. Den handlar också om vad de har gemensamt, och om hur de påverkar varandra.
På några ställen stannar presentationen upp med frågor. Fundera själv på svaret innan du går vidare. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Vem bestämmer vad du får göra?
Lagar, regler och normer
Alla tre säger hur du ska bete dig. Skillnaden är vem som har bestämt det – och vem som reagerar om du gör det ändå.
Påståendet låter rimligt. Om något inte är förbjudet i lag kan väl ingen hindra dig?
Men lagen är bara en del av det som styr vad du gör. Lagen säger vad staten kan straffa dig för. Skolan, arbetsplatsen och idrottsföreningen har egna regler, och den som bryter mot dem kan få en tillsägelse, en varning eller bli avstängd. Dessutom finns normer: oskrivna förväntningar som du märker först när någon bryter mot dem.
Att något är lagligt betyder alltså inte att det är okej överallt. Det är det presentationen handlar om.
Gissa först
”Det som inte är olagligt får man göra.”
Inte riktigt.
Lagen säger vad staten kan straffa dig för. Men skolan, jobbet och föreningen har egna regler – och kompisarna har förväntningar. Bryter du mot dem får det också följder.
Exemplen på sidan visar en helt vanlig morgon. Varje sak styrs av något, men inte av samma sak.
- Cykelhjälmen är en lag: barn under 15 år ska ha hjälm när de cyklar. Det finns inget straff, eftersom barn under 15 inte kan straffas, men lagen finns för att påverka.
- Att säga hej är en norm. Ingen har skrivit ner den, men den som aldrig hälsar uppfattas som otrevlig.
- Att gå i korridoren är en regel. Den står i skolans ordningsregler och gäller bara i skolan.
- Att ställa sig sist i kön är en norm, och en av de starkaste vi har.
- Att inte ta bollen med händerna är en regel. Fotbollens spelregler gäller bara på planen.
Det mesta av det här gör du utan att fundera. Så fungerar regler och normer när de fungerar: de blir vanor.
Du följer dem redan
En helt vanlig morgon
- Du cyklar till skolan med hjälm.
- Du säger hej till kompisarna när du kommer.
- Du går – springer inte – i korridoren.
- Du ställer dig sist i kön till lunchen.
- På träningen tar du inte bollen med händerna.
Vilka var lagar, vilka var regler och vilka var normer? Det ska vi ta reda på.
Lagar, regler och normer har samma uppgift: de talar om hur vi ska bete oss mot varandra. Utan dem skulle vi hela tiden behöva förhandla om allt, från vem som får gå först till vad som är stöld.
Skillnaden ligger i vem som har bestämt dem. Lagar beslutas av riksdagen och gäller alla i Sverige. Regler bestäms av den som ansvarar för en viss plats eller grupp, till exempel skolan, en förening eller en arbetsplats. Normer har ingen enskild bestämt. De växer fram i en grupp och lever vidare för att vi följer dem.
De kommande sidorna går igenom var och en med samma tre frågor: vem bestämmer, var gäller de och vad händer om man bryter mot dem?
Tre sorters spelregler
Samma uppgift, olika avsändare
- Lag Beslutas av riksdagen och gäller alla i Sverige.
- Regel Bestäms av en skola, en förening eller ett jobb – och gäller där.
- Norm Oskrivna förväntningar på hur man ska bete sig.
Lagar är de regler som staten har bestämt. De gäller alla som befinner sig i Sverige, oavsett vem man är.
Det som gör lagar speciella är att samhället kan tvinga fram dem. Polisen, åklagare och domstolar finns för att se till att lagarna följs, och den som bryter mot dem kan straffas.
Nästa sida visar vem som bestämmer, var lagarna gäller och vad som händer om man bryter mot dem.
Lagar
Gäller alla, i hela landet.
Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs av folket vart fjärde år, och det är riksdagen som stiftar lagar. Regeringen och myndigheterna beslutar om mer detaljerade bestämmelser, men de måste hålla sig inom lagarna. Grundlagarna är svårast att ändra: det krävs två beslut med ett val emellan.
Lagarna är nedskrivna och gäller lika för alla. Att du inte kände till en lag är nästan aldrig en ursäkt.
Bryter du mot en lag kan polisen ge dig böter direkt för mindre förseelser, till exempel att köra för fort. För allvarligare brott åtalar en åklagare, och en domstol bestämmer straffet: böter eller fängelse. Den som är under 15 år kan inte straffas. Då är det i stället socialtjänsten som får ta hand om saken.
Lagar
Staten har bestämt
- Vem bestämmer?
- Riksdagen, som väljs av folket.
- Var gäller de?
- I hela Sverige, för alla som är här.
- Om man bryter mot dem?
- Polis, åklagare och domstol. Straffet kan bli böter eller fängelse.
Lagarna är nedskrivna. Att du inte kände till dem är ingen ursäkt.
Regler bestäms av den som har ansvar för en viss plats eller grupp: en skola, en idrottsförening, en arbetsplats, en butik eller en familj.
Regler gäller bara där. Skolans ordningsregler gäller i skolan, fotbollens spelregler på planen och arbetsplatsens regler på jobbet. Det som är förbjudet på ett ställe kan vara helt okej på ett annat.
Nästa sida visar vem som bestämmer, var reglerna gäller och vad som händer om man bryter mot dem.
Regler
Gäller där du är.
Enligt skollagen ska varje skola ha ordningsregler, och eleverna ska vara med och ta fram dem. Reglerna ska göra det tryggt och möjligt att arbeta i skolan.
Bryter du mot en regel är det den som har bestämt regeln som reagerar. I skolan kan det bli en tillsägelse, att du får lämna lektionen, kvarsittning eller en skriftlig varning. I fotbollen kan det bli ett gult kort, och på ett jobb en varning eller i värsta fall uppsägning.
Regler måste hålla sig inom lagen. En skola får till exempel inte bestämma att elever ska straffas med slag, eftersom det är förbjudet i lag. Därför bestämmer lagen ramarna, och reglerna fyller i detaljerna.
Regler
Platsen har bestämt
- Vem bestämmer?
- Den som ansvarar: skolan, föreningen, jobbet – eller dina föräldrar.
- Var gäller de?
- Bara där. Skolans regler gäller i skolan, inte hemma.
- Om man bryter mot dem?
- Den som bestämt reagerar: tillsägelse, kvarsittning, gult kort.
Regler måste hålla sig inom lagen. Skolan får inte bestämma vad som helst.
Normer är oskrivna förväntningar på hur man ska bete sig. Ingen har beslutat om dem, och de står inte nedskrivna någonstans. Ändå kan de vara lika starka som en lag.
Du lär dig normerna genom att se hur andra gör och hur de reagerar på det du själv gör. Ofta märker du en norm först när någon bryter mot den.
Nästa sida visar vem som bestämmer, var normerna gäller och vad som händer om man bryter mot dem.
Normer
Ingen har skrivit ner dem.
Normer upprätthålls av oss själva. Den som bryter mot en norm får ingen bot, men andra reagerar: med blickar, skratt, kommentarer eller genom att hålla sig undan. Den som följer normerna får i stället höra till. Därför är normer ofta mycket starka, trots att ingen har bestämt dem.
Normer skiljer sig mellan grupper, platser och tider. I Sverige tar de flesta av sig skorna när de går in hos någon, medan man i många andra länder behåller dem på. Det som är normalt i ett kompisgäng kan vara konstigt i ett annat.
Normer kan vara bra, som att hjälpa någon som har ramlat. De kan också begränsa, till exempel förväntningar på hur killar och tjejer ska vara.
Normer
Vi alla har bestämt
- Vem bestämmer?
- Ingen enskild. Vi alla, tillsammans.
- Var gäller de?
- I en grupp eller på en plats. Det som är normalt här kan vara konstigt där.
- Om man bryter mot dem?
- Andra reagerar: blickar, skratt, att bli utfryst.
Normer står ingenstans. Ändå följer du de flesta utan att tänka på det.
Nu kommer fyra situationer. För var och en ska du bestämma om det som styr är en lag, en regel eller en norm.
Fråga dig: vem har bestämt det här, och vem reagerar om någon bryter mot det? Är det polisen, är det den som ansvarar för platsen eller är det människorna runt omkring?
I klassrummet röstar ni först, och sedan visas svaret. Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare.
Lag, regel eller norm?
Rösta först. Sedan kommer svaret.
Ingen lag förbjuder det, och skolans ordningsregler säger inget om det. Ändå vet nästan alla att man inte gör det när andra ser på.
Det är en norm. Den som bryter mot den får ingen tillsägelse av läraren, men klasskompisarna reagerar: med blickar, äckelminer eller kanske ett smeknamn. Den reaktionen är normens sätt att se till att den följs.
Fråga 1 av 4
Peta sig i näsan i klassrummet.
Norm
Inget förbjuder det. Men alla vet att man inte gör det inför andra – och den som gör det får blickar.
Det är en regel. Den står i skolans ordningsregler, som skolan har tagit fram tillsammans med eleverna.
Att spela fotboll är inte olagligt, och på fotbollsplanen gör du samma sak utan problem. Det är platsen som avgör. I matsalen kan någon få bollen i huvudet eller i tallriken, därför har skolan bestämt att man inte spelar där.
Bryter du mot regeln är det skolan som reagerar, till exempel med en tillsägelse eller genom att ta bollen. Polisen har inget med saken att göra.
Fråga 2 av 4
Inte spela fotboll i matsalen.
Regel
Det står i skolans ordningsregler. På fotbollsplanen är det inga problem – det är platsen som avgör. Bryter du mot det blir det en tillsägelse, inte polisen.
Det är en lag. Hastighetsgränserna har staten bestämt, och de gäller alla som kör på vägarna i hela landet.
Egentligen står hastighetsgränserna i en förordning som regeringen har beslutat, med stöd av lagar från riksdagen. I vardagen kallar vi alla sådana bestämmelser från staten för lagar, och de fungerar på samma sätt.
Kör du för fort kan polisen ge dig böter direkt. Kör du mycket för fort kan du dessutom förlora körkortet. Det är staten som reagerar, inte de andra bilisterna, även om de också kan bli arga.
Fråga 3 av 4
Köra för fort.
Lag
Hastighetsgränserna gäller alla på vägarna i hela landet. Polisen kan ge böter – och kör du mycket för fort kan du förlora körkortet.
Det är en norm. Det finns ingen lag mot att gå före, och sällan någon regel. Ändå blir de flesta arga när någon tränger sig.
Normen är så stark att den känns som en regel. Den bygger på en idé om rättvisa: den som kom först ska få gå först. Därför reagerar människor ofta tydligt, med suckar, kommentarer eller genom att säga till.
På vissa ställen har normen blivit en regel, till exempel när du tar en kölapp på apoteket. Där har någon bestämt ordningen åt alla.
Fråga 4 av 4
Gå före i kön.
Norm
Ingen lag förbjuder det, och sällan någon regel. Ändå blir folk arga. Normen är så stark att den känns som en regel.
Lagar, regler och normer finns för att människor ska kunna leva och arbeta tillsammans. När alla vet vad som gäller behöver vi inte bråka om varje situation.
Alla tre har följder om man bryter mot dem, men följderna kommer från olika håll: från staten, från den som har bestämt regeln eller från människorna omkring dig.
Alla tre förändras också. Lagar ändras av riksdagen, regler av den som har bestämt dem och normer långsamt, när allt fler börjar göra på ett annat sätt.
Likheter
Vad har de gemensamt?
- Alla tre styr hur vi beter oss.
- Alla tre får följder om man bryter mot dem.
- Alla tre gör det lättare att leva tillsammans – vi vet vad vi kan vänta oss av varandra.
- Alla tre kan förändras.
Tabellen samlar de tre frågorna från tidigare sidor och lägger till en fjärde: om det står nedskrivet.
Lagar är alltid nedskrivna, eftersom alla ska kunna veta vad som gäller och domstolarna ska döma lika. Regler är oftast nedskrivna, men inte alltid: en familjs regler om läggdags står sällan på papper. Normer står aldrig nedskrivna. Om någon skriver ner en norm och bestämmer att den ska gälla har den blivit en regel.
Den viktigaste skillnaden är vem som reagerar. Det är det enklaste sättet att avgöra om något är en lag, en regel eller en norm.
Skillnader
Vem bestämmer – och vem reagerar?
| Lag | Regel | Norm | |
|---|---|---|---|
| Vem bestämmer? | Riksdagen | Skolan, föreningen, jobbet | Ingen – vi alla |
| Nedskriven? | Ja | Oftast | Nej |
| Var gäller den? | I hela landet | På en plats eller i en grupp | I en grupp eller ett sammanhang |
| Om man bryter mot den? | Böter eller fängelse | Tillsägelse, varning, avstängning | Blickar, skratt, utfrysning |
I verkligheten är det inte alltid bara en sak som styr. Ibland beror svaret på var du är, och ibland bryter samma handling mot både en lag, en regel och en norm.
Fråga dig samma sak som förut: vem har bestämt det här, och vem reagerar? Ibland är svaret flera.
Nu blir det klurigare
Ibland är svaret mer än ett.
Svaret beror på vilken skola du går på. På vissa skolor står det i ordningsreglerna att man ska ta av sig kepsen inomhus. Då är det en regel. På andra skolor finns ingen sådan regel, och då är det högst en norm, som en del lärare och elever tycker är viktig och andra inte.
Exemplet visar att normer förändras. För några årtionden sedan var det en stark norm att ta av sig huvudbonaden inomhus. I dag har många skolor tagit bort sina kepsregler, eftersom normen har försvagats.
Fråga 1 av 3
Ha keps på lektionen.
Det beror på
På vissa skolor står det i ordningsreglerna. På andra är det bara en norm – eller inte ens det längre. Normer förändras, och regler följer ofta efter.
Att snatta bryter mot alla tre. Snatteri är ett brott enligt lagen, och den som är 15 år eller äldre kan få böter. Butiken har egna regler, och många butiker förbjuder den som har snattat att komma tillbaka. Och nästan alla tycker att det är fel att ta något som inte är ens eget.
Det är vanligt att det allvarligaste beteendet bryter mot både lagar, regler och normer samtidigt. Lagen mot stöld finns just för att normen mot att ta andras saker är så viktig för att vi ska kunna lita på varandra.
Fråga 2 av 3
Snatta godis i affären.
Alla tre
Snatteri är ett brott. Butiken har egna regler och kan porta dig. Och nästan alla tycker att det är fel. Det värsta beteendet bryter ofta mot alla tre.
Det är en regel. Fotbollens spelregler bestäms av en internationell organisation, och Svenska Fotbollförbundet följer dem. De gäller bara när man spelar fotboll enligt reglerna.
Det är domaren som dömer, och påföljden är en frispark till motståndarlaget. På skolgården, där ingen domare finns, bestämmer ni själva om offside ska gälla. Där kan regeln bli en norm i stället.
Fråga 3 av 3
Stå offside i fotboll.
Regel
Spelreglerna gäller bara på planen. Det är domaren som dömer, inte polisen – och påföljden är en frispark till motståndarna.
När en norm förändras kan lagen följa efter. Förr var det vanligt att föräldrar slog sina barn för att uppfostra dem, och många tyckte att det var rätt. Efter hand ändrades synen, och 1979 blev Sverige det första landet i världen att förbjuda aga.
På samma sätt var det länge normalt att röka på restauranger. När allt fler började se röken som ett problem kom ett förbud i lagen 2005. Sedan 2019 är det också förbjudet att röka på uteserveringar.
Det fungerar åt andra hållet också. När lagen väl hade ändrats påverkade den normen: i dag tycker nästan ingen i Sverige att det är okej att slå barn. Lagar kan alltså både spegla och forma normer.
De förändras
Normer kan bli lagar
Det går åt andra hållet också. Lagen ändrar normen: i dag tycker nästan ingen att det är okej att slå barn.
Presentationen samlas i tre punkter:
- Lagar beslutas av riksdagen och gäller alla i Sverige. Den som bryter mot dem kan straffas av staten.
- Regler bestäms av den som ansvarar för en plats eller grupp, och gäller bara där. Det är den som har bestämt som reagerar.
- Normer är oskrivna förväntningar. Vi upprätthåller dem själva, med blickar, skratt och beröm.
När du vill avgöra vad som styr en situation kan du fråga: vem har bestämt det här, och vem reagerar om någon bryter mot det? Ibland är svaret flera.
Ta med dig
Tre saker att komma ihåg
- 1Lagar beslutas av riksdagen och gäller alla.
- 2Regler bestäms av en plats eller grupp och gäller där.
- 3Normer är oskrivna – vi upprätthåller dem själva.
Alla tre säger hur vi ska bete oss.
Skillnaden är vem som bestämmer – och vem som reagerar.
I klassrummet diskuterar ni frågorna två och två i tre minuter. Går du igenom presentationen på egen hand kan du i stället skriva ner dina svar.
Tänk på en grupp du tillhör, till exempel klassen, ett kompisgäng eller ett lag. Vilka normer finns där som ingen har sagt högt? Hur märks det om någon bryter mot dem?
Fundera också på om det finns en regel på skolan som du skulle vilja ändra. Eftersom eleverna ska vara med och ta fram ordningsreglerna finns det ett sätt att påverka dem, till exempel genom klassråd eller elevråd.
Prata två och två
Vilka normer finns i er klass?
- Vilken norm skulle en ny elev ha svårast att upptäcka?
- Finns det en regel på skolan som du vill ändra? Hur skulle ni göra?
- Finns det något som bara är en norm i dag, men som du tycker borde vara en lag?