Ekonomisk politik handlar om hur staten och Riksbanken försöker påverka ekonomin, så att den varken blir för het eller för kall. För att förstå det behöver man veta hur ekonomin mäts och hur den svänger.
Presentationen går igenom BNP och tillväxt, konjunkturer, inflation och penningpolitik, finanspolitik och de automatiska stabilisatorerna. Den bygger vidare på det ekonomiska kretsloppet i presentationen Ekonomins grunder.
BNP, konjunkturer och styrning
Ekonomisk politik
Ekonomin svänger mellan goda och dåliga tider. Vad kan Riksbanken och regeringen göra åt det?
BNP mäter värdet av allt som produceras i ett land, men säger inget om hur resurserna fördelas. Ett land med hög BNP kan dölja stor ojämlikhet, där en liten grupp äger det mesta.
BNP fångar inte heller obetalt arbete, miljöförstöring, hälsa eller välbefinnande. Därför kompletteras BNP ibland med andra mått.
Gissa först
”Ett land med hög BNP är ett land där alla har det bra.”
Stämmer inte.
BNP säger inget om hur resurserna fördelas, eller om miljö och hälsa.
BNP är det vanligaste måttet på ett lands ekonomi. Kapitlet förklarar vad BNP mäter, hur värde skapas i produktionen och vad BNP inte visar.
BNP och tillväxt
Hur ekonomin mäts.
BNP, bruttonationalprodukt, mäter det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP per capita, alltså per invånare, ger en bättre bild av levnadsstandarden. Indien har högre total BNP än Sverige, men Sveriges BNP per capita är mycket högre.
Ekonomisk tillväxt betyder att BNP ökar. Den kan drivas av fler som arbetar, investeringar i maskiner och infrastruktur, teknisk utveckling och bättre utbildning. Ofta samverkar faktorerna: utbildning ger en mer produktiv arbetskraft, som lockar investeringar och driver innovation.
BNP och tillväxt
Vad är BNP?
- BNP
- Värdet av all produktion i ett land under ett år.
- Per capita
- BNP delat med antalet invånare.
- Tillväxt
- Att BNP ökar.
Indien har högre BNP än Sverige – men Sverige har mycket högre BNP per capita.
Förädlingsvärde är det värde som tillförs i varje steg av produktionen, från råvara till färdig produkt. Värdet i varje steg delas mellan löner och avkastning på kapital. Summan av alla förädlingsvärden i ett land utgör BNP.
Exemplet med skogen, plankorna och bordet är ett förenklat exempel. Varje steg lägger till värde, och det är därför ett land som förädlar sina råvaror kan få högre BNP än ett land som säljer dem obearbetade.
Ett exempel
Förädlingsvärde
- 1Skogen avverkas
- 2Sågverket gör plankor
- 3Fabriken gör ett bord
Varje steg lägger till värde. Summan av allt förädlingsvärde är BNP.
Obetalt arbete som hushållsarbete och ideellt engagemang bidrar till samhället men syns inte i BNP. Miljöförstöring är en annan blind fläck: BNP kan öka trots att naturen utarmas, eftersom den ekonomiska aktiviteten räknas men inte skadan. BNP säger heller inget om fördelning, hälsa eller välbefinnande.
Därför kompletteras BNP med andra mått. HDI, Human Development Index, väger samman livslängd, utbildning och inkomst och ger en bredare bild av ett lands utveckling.
BNP och tillväxt
Vad BNP inte visar
- Obetalt arbete
- Hushållsarbete och ideellt engagemang.
- Miljön
- BNP kan växa medan naturen utarmas.
- Fördelning
- Vem som får del av resurserna.
- Välbefinnande
- Hälsa och livskvalitet.
HDI väger in livslängd, utbildning och inkomst.
Ekonomin växer inte jämnt utan svänger i cykler, konjunkturer. Kapitlet går igenom de fyra faserna och vad som händer i kretsloppet när ekonomin vänder.
Konjunkturer
Ekonomin svänger.
I en högkonjunktur är efterfrågan hög, arbetslösheten låg och priserna stiger. Företag anställer, lönerna stiger och staten får in mer skatt. Så småningom kommer en avmattning: ekonomin bromsar in och företagen blir försiktigare.
Fortsätter avmattningen blir det lågkonjunktur. Efterfrågan sjunker, arbetslösheten stiger, företag varslar och statens skatteinkomster krymper samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar. Till sist vänder det i en återhämtning, när efterfrågan tar fart och företagen börjar anställa igen.
I diagrammet går en prick längs vågen. Den streckade linjen är trenden: ekonomin växer i genomsnitt över tid, men svänger runt trenden.
Konjunkturer
Konjunkturcykeln
Konjunkturer påverkas av konsumtion, investeringar, export och statlig politik. Cyklerna är inte regelbundna: ibland varar en högkonjunktur i flera år, ibland avbryts den plötsligt av en kris.
90-talskrisen, finanskrisen 2008 och coronapandemin visar hur snabbt ekonomin kan svänga. De började i en del av ekonomin, som banker, fastigheter eller hälsa, men spred sig snabbt genom hela kretsloppet.
Konjunkturer
När ekonomin svänger snabbt
90-talskrisen, finanskrisen 2008 och coronapandemin.
Alla började i en del av ekonomin men spred sig genom hela kretsloppet.
Cyklerna är inte regelbundna. Ibland avbryts en högkonjunktur plötsligt av en kris.
När många blir arbetslösa samtidigt går kedjan genom hela kretsloppet. Hushållen får lägre inkomster och handlar mindre, så att andra företag i staden också säljer mindre. Kommunen får in mindre skatt samtidigt som fler behöver stöd.
Staten kan stödja med finanspolitik, till exempel utbildning eller investeringar, och Riksbanken kan sänka räntan om hela ekonomin är svag. Vilket som passar bäst beror på om krisen gäller en ort eller hela landet. Exemplet är påhittat.
Ett tänkt exempel
När jobben försvinner
Ett stort industriföretag lägger ner i en mindre stad. Många blir arbetslösa samtidigt.
Hushållen handlar mindre, butikerna säljer mindre och kommunen får in mindre skatt.
Vad kan staten och Riksbanken göra?
Nu kommer tre beskrivningar av hur det ser ut i ekonomin. För var och en ska du avgöra vilken fas det är: högkonjunktur, lågkonjunktur eller återhämtning.
Tänk på jobben, efterfrågan och priserna.
Vilken fas?
Tre lägen. Rösta först.
I en högkonjunktur är efterfrågan hög och arbetslösheten låg. Företagen konkurrerar om personalen, så lönerna stiger, och priserna stiger ofta också. Risken är att ekonomin blir överhettad.
Fråga 1 av 3
”Företagen har svårt att hitta personal, och lönerna och priserna stiger.”
Högkonjunktur
Hög efterfrågan och låg arbetslöshet.
I en lågkonjunktur sjunker efterfrågan, produktionen minskar och arbetslösheten stiger. Staten får in mindre skatt samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar.
Fråga 2 av 3
”Företag varslar, arbetslösheten stiger och folk handlar mindre.”
Lågkonjunktur
Efterfrågan sjunker och jobben försvinner.
I en återhämtning vänder utvecklingen efter en lågkonjunktur. Efterfrågan ökar, företagen börjar anställa och förtroendet för ekonomin stiger gradvis.
Fråga 3 av 3
”Efter en kris börjar företagen anställa igen och folk vågar handla mer.”
Återhämtning
Efterfrågan tar fart och förtroendet växer.
Kapitlet handlar om inflation, varför den ska hållas kring två procent, och hur Riksbanken använder styrräntan för att påverka den.
Inflation och penningpolitik
Riksbanken och räntan.
Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger och att pengarnas köpkraft minskar. Måttlig inflation, runt två procent, anses vara bra för ekonomin. Hög inflation urholkar sparande och gör det svårare att planera, och den drabbar särskilt den som har låga inkomster.
Deflation, sjunkande priser, kan låta positivt men är farligt: konsumenter skjuter upp köp, företag förlorar intäkter och ekonomin stagnerar.
Inflation
Inflation
- Inflation
- Priserna stiger och pengarnas köpkraft minskar.
- Målet
- Riksbanken vill hålla inflationen kring 2 procent.
- Deflation
- Sjunkande priser kan vara värre: ekonomin stannar av.
- Drabbar
- Särskilt den som har låg inkomst eller sparpengar.
Riksbanken är Sveriges centralbank. Dess verktyg är styrräntan, den ränta bankerna betalar för att låna pengar av Riksbanken. När Riksbanken höjer styrräntan blir det dyrare att låna, så hushåll och företag konsumerar och investerar mindre. Efterfrågan dämpas och inflationen sjunker.
När styrräntan sänks blir det billigare att låna. Folk konsumerar och investerar mer och ekonomin stimuleras, men då finns risken att inflationen stiger igen.
I diagrammet visas styrräntan som en kedja av följder, en rad för höjd och en för sänkt ränta. Prickarna visar hur effekten fortplantar sig genom ekonomin, vilket i verkligheten tar ett eller ett par år.
Penningpolitik
Styrräntan
Det här kallas penningpolitik.
Riksbanken är oberoende av regeringen. Motivet är att politiker annars kan frestas att sänka räntan kortsiktigt för att vinna val, på bekostnad av långsiktig ekonomisk stabilitet.
Samtidigt betyder oberoendet att ett viktigt ekonomiskt beslut fattas av personer som inte är folkvalda. Det är en avvägning mellan stabilitet och demokratisk kontroll.
Penningpolitik
En oberoende riksbank
Riksbanken bestämmer räntan själv. Politikerna gör det inte.
Annars kunde politiker frestas att sänka räntan före ett val.
Är det en styrka eller en svaghet att Riksbanken är oberoende?
Medan Riksbanken sköter penningpolitiken ansvarar regeringen och riksdagen för finanspolitiken: hur staten använder skatter och utgifter för att påverka ekonomin. Kapitlet går igenom finanspolitiken, stabiliseringspolitiken och de automatiska stabilisatorerna.
Finanspolitik
Skatter och utgifter.
Expansiv finanspolitik, med ökade utgifter och sänkta skatter, används i lågkonjunktur för att stimulera efterfrågan och minska arbetslösheten. Staten kan till exempel bygga infrastruktur, anställa fler i offentlig sektor eller ge bidrag.
Åtstramande finanspolitik, med minskade utgifter och höjda skatter, används i högkonjunktur för att dämpa överhettning och hålla inflationen nere.
I diagrammet visar pilarna åt vilket håll politiken vill flytta ekonomin: uppåt ur lågkonjunkturen med expansiv politik och nedåt från en överhettad högkonjunktur med åtstramande politik.
Finanspolitik
Expansiv eller åtstramande
Finanspolitiken bestäms av regeringen och riksdagen.
Kombinationen av finanspolitik och penningpolitik kallas stabiliseringspolitik. Målet är att jämna ut konjunktursvängningarna, så att ekonomin varken blir för het eller för kall.
Ibland drar verktygen åt olika håll. Om inflationen är hög samtidigt som arbetslösheten stiger kan Riksbanken vilja höja räntan medan regeringen vill stimulera ekonomin.
Stabiliseringspolitik
Två verktyg, ett mål
- Penningpolitik Riksbanken styr med räntan.
- Finanspolitik Regering och riksdag styr med skatter och utgifter.
Tillsammans kallas de stabiliseringspolitik.
Automatiska stabilisatorer är inbyggda mekanismer som stabiliserar ekonomin utan att någon behöver fatta nya beslut. När fler blir arbetslösa betalas a-kassa automatiskt ut, vilket håller uppe konsumtionen.
I högkonjunktur ökar skatteintäkterna automatiskt, eftersom fler arbetar och tjänar mer. Det bromsar efterfrågan något när ekonomin går som bäst.
Stabiliseringspolitik
Automatiska stabilisatorer
- Utan beslut
- Mekanismer som jämnar ut svängningarna av sig själva.
- Progressiv skatt
- Staten får in mer i goda tider och mindre i dåliga.
- A-kassa och bidrag
- Ökar automatiskt i en lågkonjunktur.
Nu kommer tre åtgärder. För var och en ska du avgöra vad det är: penningpolitik, finanspolitik eller en automatisk stabilisator.
Tänk: vem gör något, och behövs det ett nytt beslut?
Vilket verktyg?
Tre åtgärder. Rösta först.
Penningpolitik är Riksbankens sätt att påverka ekonomin med styrräntan. En höjd ränta gör det dyrare att låna och dämpar efterfrågan och inflationen.
Fråga 1 av 3
”Riksbanken höjer styrräntan för att få ner inflationen.”
Penningpolitik
Riksbanken styr med räntan.
Det är expansiv finanspolitik: staten ökar sina utgifter för att öka efterfrågan och minska arbetslösheten. Beslutet fattas av regeringen och riksdagen.
Fråga 2 av 3
”Regeringen bygger nya järnvägar för att skapa jobb i en lågkonjunktur.”
Finanspolitik
Staten ökar sina utgifter för att stimulera.
A-kassan är en automatisk stabilisator. När arbetslösheten stiger ökar utbetalningarna utan att någon behöver besluta det, och det håller uppe konsumtionen i lågkonjunkturen.
Fråga 3 av 3
”Fler blir arbetslösa, och utbetalningarna från a-kassan ökar utan något nytt beslut.”
Automatisk stabilisator
Den slår till av sig själv när det behövs.
Presentationen samlas i fem punkter:
- BNP mäter värdet av all produktion, men inte miljö, obetalt arbete eller fördelning.
- Ekonomin svänger mellan högkonjunktur, avmattning, lågkonjunktur och återhämtning.
- Riksbanken håller inflationen kring två procent med styrräntan, och är oberoende.
- Regeringen och riksdagen styr ekonomin med skatter och utgifter, finanspolitik.
- Automatiska stabilisatorer som a-kassa och progressiv skatt jämnar ut svängningarna.
Avsluta gärna med tre frågor: Ge ett exempel på något BNP inte visar. Vad gör Riksbanken om inflationen är för hög? Vad är skillnaden mellan penningpolitik och finanspolitik?
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1BNP visar inte allt.
- 2Ekonomin svänger i cykler.
- 3Riksbanken styr med räntan.
- 4Riksdagen styr med skatter och utgifter.
- 5Automatiska stabilisatorer hjälper till.
Situationen är ett dilemma. Riksbanken vill strama åt med högre ränta för att få ner inflationen, medan regeringen vill stimulera med ökade utgifter för att minska arbetslösheten. Båda kan ha goda skäl, men åtgärderna drar åt olika håll.
Fundera på vilka som drabbas: hushåll med stora lån, de som blir arbetslösa, de som har sparpengar och de med låga inkomster när priserna stiger. Exemplet är påhittat.
Prata två och två
Ränta eller stimulans?
Det är lågkonjunktur och arbetslösheten stiger. Samtidigt stiger priserna på mat, el och boende.
- Varför vill Riksbanken höja räntan, och regeringen öka utgifterna?
- Vilka grupper drabbas hårdast av respektive åtgärd?
- Är Riksbankens oberoende en styrka eller en svaghet här?