Samhällsekonomi, eller nationalekonomi, handlar om hur ett samhälle använder begränsade resurser för att tillgodose människors behov och önskemål. Privatekonomi handlar om enskilda hushåll, medan samhällsekonomin rör hela länder och deras ekonomiska system.
Presentationen går igenom knapphet och alternativkostnad, ekonomiska system, produktionsfaktorerna, det ekonomiska kretsloppet, prisbildning och marknadsmisslyckanden.
Resurser, system och priser
Ekonomins grunder
Resurserna räcker inte till allt. Vem bestämmer vad som ska produceras – och vad det ska kosta?
På en marknad bestäms priset av samspelet mellan utbud och efterfrågan. Om fler vill köpa en vara men producenterna inte hinner tillverka mer, stiger priset.
Stora serier kan på sikt göra en vara billigare att tillverka, men det beror på utbudet och kostnaderna, inte på efterfrågan i sig. Prisbildningen går igenom längre fram.
Gissa först
”När fler vill köpa en vara blir den billigare.”
Stämmer inte.
Om efterfrågan ökar och utbudet inte hänger med stiger priset.
Grundproblemet i all ekonomi är knapphet: resurserna är begränsade men behoven är oändliga. Varje val innebär att man avstår från något annat, och det kallas alternativkostnad.
Om staten satsar mer pengar på försvar blir det mindre kvar till vård eller utbildning, och tvärtom. Samhällsekonomin handlar till stor del om hur sådana val görs och vem som gynnas eller missgynnas.
Grunden
Vad är samhällsekonomi?
- Samhällsekonomi
- Hur ett samhälle använder sina resurser.
- Knapphet
- Resurserna är begränsade, behoven är det inte.
- Alternativkostnad
- Varje val innebär att något annat väljs bort.
Satsar staten mer på försvar blir det mindre pengar till vård.
Olika samhällen har organiserat sin ekonomi på olika sätt, men grundfrågan är densamma: vem bestämmer vad som ska produceras, hur det ska produceras och för vem?
Kapitlet jämför marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi.
Ekonomiska system
Vem bestämmer vad som produceras?
I en marknadsekonomi styr utbud och efterfrågan priserna, och privata aktörer äger och driver företagen. Systemet driver innovation och valfrihet men kan skapa ojämlikhet och problem som miljöförstöring som ingen betalar för.
I en planekonomi äger staten produktionsmedlen och centrala myndigheter bestämmer vad som ska tillverkas. Tanken är att minska ojämlikhet, men i praktiken har planekonomier ofta blivit ineffektiva och varit kopplade till auktoritära styren. De flesta länder, också Sverige, har blandekonomi: marknaden verkar inom ramar som staten sätter med skatter och lagar.
Ekonomiska system
Tre ekonomiska system
- Marknadsekonomi Utbud och efterfrågan styr.
- Blandekonomi Marknaden styr, men staten reglerar och omfördelar.
- Planekonomi Staten bestämmer.
Sverige har blandekonomi.
I praktiken har inget land ett renodlat system. Länder som betonar fri marknad har statlig reglering och välfärd, och länder med planekonomisk historia, som Kina, har infört marknadsinslag. Frågan är alltså inte om staten ska blanda sig i ekonomin, utan hur mycket och på vilket sätt.
Partier till höger förespråkar oftast mer marknad och lägre skatter, partier till vänster mer statlig styrning och en större offentlig sektor. Spänningen märks i allt från sjukvårdens organisation till arbetsmarknadens regler. Vänster–högerskalan går igenom i presentationen Svenska riksdagspartier.
Ekonomiska system
Inte om – utan hur mycket
Inget land har ett renodlat system. Även Kina har infört marknadsinslag.
Var gränsen går mellan marknad och stat är en av politikens viktigaste konflikter.
Var vill ni dra gränsen för sjukvården? För bostäderna?
Nu kommer tre beskrivningar av hur ett land styr sin ekonomi. För var och en ska du avgöra vilket system det liknar mest: marknadsekonomi, blandekonomi eller planekonomi.
Tänk: vem bestämmer vad som produceras, och hur mycket lägger sig staten i?
Vilket system?
Tre länder. Rösta först.
När centrala myndigheter bestämmer vad som ska tillverkas och i vilken mängd är det planekonomi. Priserna sätts då inte av utbud och efterfrågan.
Fråga 1 av 3
”En myndighet bestämmer hur många skor fabrikerna ska tillverka nästa år.”
Planekonomi
Staten bestämmer vad, hur och hur mycket som produceras.
I en ren marknadsekonomi styr utbud och efterfrågan, och privata aktörer äger företagen. I verkligheten finns inget land som är helt utan statlig reglering.
Fråga 2 av 3
”Privata företag konkurrerar fritt, och staten lägger sig nästan inte i alls.”
Marknadsekonomi
Utbud och efterfrågan styr, och företagen är privata.
En blandekonomi kombinerar marknadsekonomi med statlig styrning. Skatter finansierar välfärden, lagar skyddar konsumenter och miljö, och staten ingriper när marknaden inte fungerar. Så ser det ut i Sverige.
Fråga 3 av 3
”Företagen konkurrerar, men skatter betalar skola och vård och lagar skyddar miljön.”
Blandekonomi
Marknaden verkar inom ramar som staten sätter.
Kapitlet handlar om vilka resurser som behövs för att producera, hur pengar, varor och arbete rör sig mellan samhällets aktörer och vilken roll företagen har.
I verktyget Det ekonomiska kretsloppet kan du följa flödena själv.
Produktion och kretslopp
Allt hänger ihop.
Allt som produceras kräver resurser, och de kallas produktionsfaktorer. De delas traditionellt i fyra: arbetskraft, kapital (både realkapital som maskiner och finanskapital), naturresurser och kunskap eller entreprenörskap.
Kombinationen avgör hur mycket ett samhälle kan producera. Länder med god utbildning, stark infrastruktur och fungerande institutioner tenderar att ha högre produktivitet.
Produktion
Fyra produktionsfaktorer
- Arbetskraft
- Mänskligt arbete. Belöningen är lön.
- Kapital
- Maskiner, byggnader och pengar. Belöningen är ränta.
- Naturresurser
- Mark, skog, malm och vatten. Belöningen är hyra.
- Kunskap
- Innovation och entreprenörskap. Belöningen är vinst.
Balansen mellan produktionsfaktorerna förklarar mycket av skillnaden mellan rika och fattiga länder. Ett land med gott om naturresurser men låg utbildningsnivå kan ha svårt att förädla sina råvaror, och hamnar i att exportera billiga råvaror och importera dyra färdiga produkter.
Omvänt kan ett litet land utan naturresurser, som Singapore, bygga välstånd genom att satsa på utbildning och entreprenörskap.
Produktion
Råvaror eller kunskap?
Ett land med mycket naturresurser men låg utbildning kan fastna i att exportera billiga råvaror.
Singapore saknar naturresurser men har byggt välstånd på utbildning och entreprenörskap.
Vilken produktionsfaktor tror ni är viktigast i Sverige?
Ekonomin kan beskrivas som ett kretslopp av flöden mellan hushåll, företag, offentlig sektor och den finansiella sektorn. Hushållen erbjuder arbetskraft och får lön, som de använder för att konsumera. Företagen producerar varor och tjänster och säljer till hushåll och offentlig sektor.
Stat, kommuner och regioner tar in skatt och betalar vård, skola och infrastruktur. Banker och försäkringsbolag hanterar sparande, lån och räntor, så att pengar som inte konsumeras kan lånas ut till investeringar. I verktyget Det ekonomiska kretsloppet kan du se flödena.
I diagrammet byggs kretsloppet upp i tre steg: först lön och betalning mellan hushåll och företag, sedan skatt och välfärd via den offentliga sektorn och sist sparande som bankerna lånar ut till företagen. Prickarna visar åt vilket håll pengarna går.
Kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet
Kretsloppet visar att allt hänger ihop. Om hushållen konsumerar mindre sjunker företagens intäkter, vilket kan leda till uppsägningar. Färre anställda betyder lägre skatteinkomster för staten och mindre utrymme för offentlig service.
Kedjan kan också gå åt andra hållet: om staten skär ner på välfärden minskar hushållens trygghet, konsumtionen dämpas och företagen drabbas. Ekonomisk politik handlar till stor del om att hålla kretsloppet i balans, vilket går igenom i presentationen Ekonomisk politik.
I diagrammet sluter sig kedjan: när staten får in mindre skatt kan välfärden krympa, hushållen blir mindre trygga och konsumerar ännu mindre. Så kan en nedgång förstärka sig själv.
Kretsloppet
Allt hänger ihop
Kedjan kan också gå åt andra hållet.
Företagande är motorn i kretsloppets produktionssida. Företag kombinerar produktionsfaktorerna för att skapa varor och tjänster, och skillnaden mellan vad råvarorna kostar och vad slutprodukten säljs för kallas förädlingsvärde.
Sverige har en stor andel småföretag: enligt lästexten har cirka 96 procent av alla företag färre än tio anställda. Samtidigt står storföretag som Volvo, Ericsson och IKEA för en stor del av exporten. Villkoren för att starta och driva företag påverkas av skatteregler, arbetsrätt och tillgång till finansiering.
Kretsloppet
Företagens roll
- Kombinerar
- Företagen sätter ihop produktionsfaktorerna till varor och tjänster.
- Förädlingsvärde
- Skillnaden mellan vad råvarorna kostar och vad produkten säljs för.
- Småföretag
- Cirka 96 procent av företagen har färre än tio anställda.
Kapitlet handlar om hur priser bildas på en marknad, och om vad som händer när marknaden inte ger ett bra resultat för samhället.
I verktyget Prisbildning kan du flytta utbuds- och efterfrågekurvorna och se hur priset ändras.
Priser
Utbud möter efterfrågan.
Utbudet är den mängd som producenterna vill sälja till ett visst pris; ju högre pris, desto mer lönsamt att producera. Efterfrågan är den mängd som konsumenterna vill köpa; ju högre pris, desto färre har råd eller vilja att köpa.
Där utbud och efterfrågan möts uppstår jämviktspriset, det pris där den mängd producenterna vill sälja motsvarar den mängd konsumenterna vill köpa. Pröva själv i verktyget Prisbildning.
Priser
Utbud och efterfrågan
Där de möts bildas jämviktspriset.
Om efterfrågan ökar, till exempel för att fler vill köpa elbilar, men utbudet inte hänger med, stiger priset. Om utbudet ökar snabbare än efterfrågan, till exempel vid överproduktion, sjunker priset.
Den här mekanismen kallas prismekanismen och är grunden i en marknadsekonomi. Priset fungerar som en signal: ett högt pris lockar fram mer produktion, ett lågt pris gör att producenter drar ner.
Priser
Prismekanismen
- Efterfrågan ökar
- Priset stiger, om utbudet inte hänger med.
- Utbudet ökar
- Priset sjunker, om efterfrågan inte hänger med.
Priset är en signal till både köpare och säljare.
Nu kommer tre händelser på olika marknader. För var och en ska du avgöra om priset troligen stiger eller sjunker.
Tänk: är det efterfrågan eller utbudet som förändras, och åt vilket håll?
Stiger eller sjunker priset?
Tre marknader. Rösta först.
När efterfrågan ökar men utbudet inte hänger med konkurrerar fler köpare om samma antal bilar. Priset stiger tills efterfrågan och utbud möts igen.
Fråga 1 av 3
”Fler vill köpa elbilar, men fabrikerna hinner inte tillverka fler.”
Priset stiger
Efterfrågan ökar medan utbudet står still.
När utbudet ökar kraftigt men folk inte vill äta fler jordgubbar än vanligt måste säljarna sänka priset för att bli av med dem. Priset sjunker.
Fråga 2 av 3
”En rekordskörd ger mycket mer jordgubbar än vanligt.”
Priset sjunker
Utbudet ökar mer än efterfrågan.
En trend ökar efterfrågan. Om tillverkaren inte genast kan öka utbudet stiger priset, och ibland säljs skorna vidare för mer än nypriset.
Fråga 3 av 3
”En ny trend gör att alla vill ha samma sneakers.”
Priset stiger
Efterfrågan ökar snabbt.
Ibland ger marknaden inte ett bra resultat för samhället. Det kallas marknadsmisslyckande. Vid monopol kan en enda aktör sätta höga priser utan konkurrens. Negativa externa effekter är kostnader som inte syns i priset: en fabrik som släpper ut gifter i en älv betalar inte för skadan, så produkten blir för billig ur samhällets perspektiv.
Informationsasymmetri betyder att säljaren vet mer än köparen, som när du köper en begagnad bil där säljaren känner till fel som du inte ser.
Priser
När marknaden inte fungerar
- Externa effekter Kostnader som inte syns i priset, som föroreningar.
- Monopol En aktör kontrollerar marknaden och sätter priset.
- Informationsasymmetri Säljaren vet mer än köparen.
När marknaden misslyckas kan staten ingripa med reglering, till exempel konkurrenslagstiftning och miljöregler, med skatter som gör det dyrare att orsaka skada, till exempel koldioxidskatt, eller med subventioner som stöder samhällsnyttiga verksamheter, som förnybar energi och kollektivtrafik.
Varje ingripande har också en kostnad. Det handlar därför alltid om avvägningar.
Priser
Vad kan staten göra?
- Reglering Till exempel konkurrenslagar och miljöregler.
- Skatter Gör det dyrare att orsaka skada, som koldioxidskatt.
- Subventioner Stöd till det som är bra för samhället, som kollektivtrafik.
Varje ingripande har också en kostnad.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Samhällsekonomi handlar om val under knapphet, och varje val har en alternativkostnad.
- Sverige har blandekonomi: marknaden styr mycket, men staten reglerar och omfördelar.
- Arbetskraft, kapital, naturresurser och kunskap behövs för att producera.
- Kretsloppet visar hur hushåll, företag, offentlig sektor och banker hänger ihop.
- Priser styrs av utbud och efterfrågan, men marknaden kan misslyckas och då kan staten ingripa.
Avsluta gärna med att förklara knapphet och alternativkostnad, skillnaden mellan marknadsekonomi och blandekonomi, och ett marknadsmisslyckande som staten kan lösa.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Val under knapphet.
- 2Sverige har blandekonomi.
- 3Fyra produktionsfaktorer.
- 4Kretsloppet hänger ihop.
- 5Utbud, efterfrågan och misslyckanden.
Analysera bostadsbristen med utbuds- och efterfrågemodellen: vad händer med priset när många vill bo i staden men det byggs för lite? Diskutera sedan vilka marknadsmisslyckanden som kan uppstå och jämför olika lösningar.
Resonera om vilka långsiktiga följder lösningarna får för olika grupper, till exempel unga, de som redan har en bostad och byggföretagen, och dra en nyanserad slutsats.
Prata två och två
Bostadsbristen
I en stad råder bostadsbrist. Hyrorna stiger, unga får inte bostad och byggföretagen klagar på kostnader och regler.
- Förklara bristen med utbud och efterfrågan.
- Vilka marknadsmisslyckanden kan finnas på bostadsmarknaden?
- Fri marknad, reglering eller subventioner – vem vinner och vem förlorar på varje lösning?