Hur du pratar och vad du tycker är roligt beror på i vilka omgivningar du har vistats. Mycket har du fått med dig från familjen, kompisarna, klassen eller laget, och du påverkar också dem. Den enskilda människan kallas i samhällskunskapen för individ.
Presentationen går igenom identitet och vad som formar den, normer, gruppidentitet, sociala livsvillkor, tolerans, jämlikhet och diskriminering, hedersrelaterat våld och förtryck, migration och medborgarskap, integration och assimilering samt segregation och utanförskap. Ett påhittat exempel om en idrottsförening återkommer genom hela genomgången.
Identitet, gemenskap och villkor
Individer, grupper och sociala livsvillkor
Vem är du – och vad avgör vilka möjligheter du har?
Tänk dig två elever som vill börja i samma fotbollslag. Den enas familj har råd med avgiften och skorna. För den andra blir det för dyrt, särskilt som bussen till träningen också kostar. Bor man på landet kan avståndet vara ett hinder i sig, medan den som bor nära planen kan gå dit.
Båda vill lika mycket, men bara den ena kommer att vara med. Exemplet är påhittat och återkommer genom presentationen.
Ett påhittat exempel
Samma intresse, olika möjligheter
Två elever vill börja i samma idrottsförening. Den ena har råd med avgiften och bor nära hallen. Den andra har svårt att betala och behöver skjuts.
Intresset är detsamma, men möjligheterna att delta skiljer sig åt.
Kapitlet handlar om vad en individ och en identitet är, om identiteten som en lök med flera lager, om familj, skola och vänner, om normer och om etnicitet, medier, könsidentitet och sexuell läggning.
Identiteten blir aldrig färdig. Den förändras när vi byter skola, flyttar eller får nya vänner, och vi visar olika sidor i olika sammanhang.
Identitet
Vem är jag – och vem formar mig?
Din personliga identitet är din uppfattning om vem du är: vad du tycker är viktigt, hur du vill leva och var du känner dig hemma. Bilden du har av dig själv kallas självbild.
Andra har också en bild av dig, och den kan påverka din egen. En elev som gång på gång får höra att hon är bra på att förklara börjar kanske se sig som någon som hjälper andra. Andras bild kan också vara fel, till exempel när folk väntar sig bråk av någon bara för att han bor i ett område med dåligt rykte.
Identitet
Individ och identitet
- Individ
- En enskild människa, som lever i gemenskaper: familj, klass, lag och land.
- Identitet
- Vår uppfattning om vem vi är.
- Självbild
- Hur vi ser på oss själva.
- Andras bild
- Påverkar självbilden, men behöver inte stämma.
Man kan likna identiteten vid en lök. Det är en förenklad tankemodell med förebilder inom psykologin. Kärnan står för biologiska faktorer, till exempel arvsanlag. Runt kärnan läggs lager på under livet: familjen och språket, vännerna, skolan och fritiden, och ytterst normer, medier och samhället.
Hur mycket lagren väger skiftar mellan människor och under livet. För ett litet barn är familjen oftast viktigast, medan kompisar och medier väger tyngre för många tonåringar. Kärnan betyder inte att identiteten är bestämd vid födseln.
En tankemodell
Identiteten som en lök
Lagren byggs på under livet, och deras betydelse skiftar.
Från familjen får barnet sina första föreställningar om rätt och fel, alltså värderingar, och ofta också språket. Språket man pratar hemma är för många det man helst använder när man ska säga något som känns. Många barn har två hem, till exempel efter en separation.
Skolan tar en stor del av barns och ungas tid. Hör en elev år efter år att hon är dålig på matte är det lätt att hon till slut tror på det. Vännerna väljer vi själva, och det är ofta till dem man går när något är jobbigt. Även fritiden formar oss, till exempel genom gemensamma regler och tröjor i ett lag eller en kör.
Identitet
Familj, skola och vänner
- Familjen
- Förmedlar värderingar och ofta språket.
- Skolan
- Lärares och kamraters förväntningar påverkar självbilden.
- Vänner
- Bygger på frivillighet och delade erfarenheter.
- Fritiden
- Föreningar ger nya gemenskaper och perspektiv.
Normer är förväntningar på vad som är vanligt, rätt eller okej i en grupp. De flesta är oskrivna. Ingen lag säger att man ska tacka för maten i skolmatsalen, men många gör det. Vi lär oss normer genom att se vad andra gör och hur omgivningen reagerar.
En norm om att låta andra prata till punkt gör samtal lättare. En norm om att killar inte ska gråta kan göra det svårt för en kille att be om hjälp. Den som bryter mot en norm kan mötas av blickar eller kommentarer, men normer kan också förändras när människor börjar göra annorlunda.
Identitet
Normer i vardagen
Normer är förväntningar på vad som anses vanligt, rätt eller accepterat. Många är oskrivna.
Att lyssna färdigt hjälper ett samtal. Att pojkar ska dölja sorg kan göra det svårt att be om hjälp.
Normer kan förändras när människor börjar handla annorlunda.
Etnicitet handlar om rötter som man upplever att man delar med andra, till exempel ett språk, traditioner, en religion eller en gemensam historia. Det bygger på en känsla av tillhörighet och är inte samma sak som medborgarskap eller födelseland. Många känner sig hemma i flera etniska grupper.
Medier, i dag framför allt sociala medier, visar bilder av hur man ska se ut, lyckas och leva. Den som varje dag scrollar förbi dyra resor och märkeskläder kan börja tro att det är så de flesta lever. Hur mycket det påverkar beror på vad man själv har varit med om och vad man pratar om med andra.
Identitet
Etnicitet och medier
- Etnicitet Rötter man upplever att man delar: språk, traditioner, religion. Många hör till flera.
- Medier Förmedlar ideal om utseende, framgång och relationer.
Könsidentitet är det kön man själv upplever sig ha. Könsuttryck är hur man visar kön utåt, till exempel med kläder, frisyr, röst och kroppsspråk.
Sexuell läggning handlar om vem man blir kär i eller attraherad av. Man kan till exempel vara heterosexuell, homosexuell eller bisexuell, och den som inte känner sexuell attraktion kan beskriva sig som asexuell. Hur öppen man kan vara med vem man är beror mycket på omgivningens normer och bemötande.
Identitet
Könsidentitet och sexuell läggning
- Könsidentitet
- Vilket kön en person upplever sig ha.
- Könsuttryck
- Hur någon visar kön utåt.
- Sexuell läggning
- Vilket eller vilka kön man blir förälskad i eller attraherad av.
Omgivningens normer och bemötande påverkar möjligheten att vara öppen med vem man är.
Människor som delar ett intresse, en bakgrund eller en historia känner ofta att de hör ihop. Kapitlet handlar om gruppidentitet, om vad grupper ger och hur de sätter gränser, om ”vi och dom”, fördomar och sociala kategorier.
Grupper
Gemenskap – och gränser.
Det människor i en grupp har gemensamt kallas gruppidentitet. Var och en har kvar sin personliga identitet, men gruppen blir en del av den. Samhörigheten syns ofta utåt, i gemensamma åsikter, kläder eller symboler som en klubbhalsduk.
De flesta hör till flera grupper samtidigt, till exempel en familj, en skolklass och en förening. Vilken som känns viktigast beror på situationen.
Grupper
Gruppidentitet
Människor som delar ett intresse, en kultur eller en historia kan uppleva att de hör ihop.
En person kan tillhöra flera grupper samtidigt: familj, skolklass och förening.
Att höra till en grupp ger trygghet. Man vet hur man ska bete sig, känner sig accepterad och får stöd när något är tungt. För en elev som är ny på skolan kan ett lag eller en kör vara det snabbaste sättet att hitta vänner.
Där det finns ett ”vi” finns också gränser. Ibland är gränsen tydlig, som ett medlemskap. Oftare märks den i vem som blir tillfrågad, vem som får plats och vem som blir lyssnad på. Ett gäng kan frysa ut någon utan att säga något, bara genom att ingen berättar var man ska ses.
Grupper
Gemenskap och gränser
- Gemenskap Trygghet, stöd och vänskap. Man känner sig accepterad.
- Gränser Ett gäng kan kräva dyra skor och reta den som har andra.
En ny deltagare kan hamna utanför om ingen berättar om lagets aktiviteter.
Gruppen kan dela upp världen i ”vi” och ”dom”. Det egna sättet att leva blir det normala, medan det ”dom” gör ses som konstigt eller hotfullt. Då är det lätt att döma en person efter gruppen i stället för efter vad personen själv gör. Sådana förutfattade meningar om en hel grupp kallas fördomar.
Vissa grupper väljer vi själva. I andra placerar omgivningen oss, till exempel efter ålder, kön eller var vi bor. Sådana indelningar kallas sociala kategorier. Bland alla som kallas ”ungdomar” finns människor med helt olika liv.
Grupper
Vi och dom
- Vi och dom
- Det egna blir normalt, de andras avvikande.
- Fördomar
- Att döma en person efter gruppen, inte efter vad personen gör.
- Sociala kategorier
- Indelningar som omgivningen gör, som ”ungdomar”.
Alla i en kategori behöver inte känna gemenskap eller tycka lika.
Valvets diskussionsmodell visar hur familj, skola, fritidsintressen, kamrater och medier och spel tar olika stor plats under uppväxten. Modellen är framtagen i diskussion med elever och bygger på uppskattningar, inte på uppmätt statistik.
Diskutera två och två vilka delar ni känner igen från er egen uppväxt och vad ni skulle ändra. Tänk också på identitetslöken: vilket lager har betydelse för er i dag som inte hade det när ni var tio år, och varför?
Diskutera två och två
Vad formar en identitet?
Familj, skola, fritid, kamrater och medier tar olika stor plats under uppväxten.
Vilket lager i löken betyder något för er i dag som inte gjorde det när ni var tio?
Varför har det förändrats?
Kapitlet handlar om de förhållanden som påverkar hur människor har det, om socioekonomisk bakgrund och sociala strukturer, och om vad som gör det möjligt att delta.
Sociala livsvillkor
Villkor som påverkar möjligheterna.
Sociala livsvillkor är de förhållanden som påverkar hur en människa har det, till exempel ekonomi, bostad, utbildning, arbete och hälsa. Hit räknas också hur trygg man är och hur nära man har till vård, skola och kollektivtrafik.
En del av villkoren styr man själv genom sina val. Andra bestäms av samhället, genom lagar, skatter och vad kommunen erbjuder. I föreningsexemplet påverkar både kostnaden och resvägen möjligheten att delta.
Sociala livsvillkor
Förhållanden som påverkar livet
Ekonomi, bostad, utbildning, arbete, hälsa, trygghet och tillgång till samhällsservice.
Ansvaret delas mellan individen och samhället.
I föreningsexemplet påverkar både kostnaden och resvägen.
Socioekonomisk bakgrund är de förhållanden man har växt upp under, framför allt föräldrarnas inkomster, utbildning och yrken. Föräldrar som själva har studerat vet ofta hur utbildningssystemet fungerar och kan hjälpa till inför gymnasievalet. Med låga inkomster blir det svårare att välja bostad och klara en oväntad räkning.
När samma skillnader återkommer för många människor talar man om sociala strukturer. Om de flesta fritidsaktiviteter kostar mycket får unga i familjer med små inkomster genomgående sämre chanser att vara med. Ingen behöver ha bestämt det; mönstret uppstår ur hur samhället är ordnat. Villkoren påverkar möjligheterna men avgör inte hur livet blir.
Sociala livsvillkor
Bakgrund och strukturer
- Inkomster
- Påverkar vad hushållet har råd med.
- Utbildning
- Föräldrarnas utbildning och yrken påverkar kontakter och stöd.
- Strukturer
- Skillnader som följer samma mönster för många människor.
Livsvillkoren påverkar vilka möjligheter man har, men det går att ändra dem. Skolan kan ge stöd som saknas hemma, och en förening kan låna ut utrustning eller sänka avgiften. Människor kan också gå samman för att driva en fråga i kommunen.
Utlånad utrustning sänker kostnaden för att börja. Men om bussen hem går innan träningen slutar finns ett hinder kvar. Den som vill veta varför vissa inte är med behöver titta på flera hinder samtidigt.
Tillbaka till föreningen
Att kunna delta
En ledare lånar ut skor ur föreningens utrustningsskåp.
Utlånad utrustning minskar kostnaden. Men resvägen kan fortfarande vara ett hinder.
Kapitlet handlar om vad tolerans betyder och var den har sina gränser, om jämlikhet och om diskriminering i vardaglig och juridisk mening.
Tolerans och jämlikhet
Att leva tillsammans trots olikheter.
I verkstaden betyder tolerans hur mycket ett mått får avvika från det angivna och ändå vara godkänt. I samhällskunskapen betyder tolerans att acceptera och respektera att andra tänker och lever på ett annat sätt än man själv.
Gemensamt för båda betydelserna är att det finns ett utrymme för variation, men också en gräns.
Samma ord, olika betydelser
Tolerans
- I verkstaden Hur mycket ett mått får avvika och ändå vara godkänt.
- I samhället Att acceptera olika åsikter och levnadssätt.
Två personer kan vara djupt oense om religion eller politik och ändå respektera varandras rätt att säga vad de tycker. Man behöver inte sluta diskutera för att vara tolerant, och man får kritisera andras argument. Motsatsen, intolerans, är när man saknar respekt för andras åsikter eller sätt att leva.
Toleransen har gränser. Hot och våld blir aldrig acceptabla för att någon har en stark övertygelse. Svensk lag gäller alla som befinner sig i Sverige, religiösa regler står inte över lagen och ingen får gifta sig före 18 års ålder.
Tolerans
Att vara oense och leva tillsammans
Två personer kan vara oense om religion eller politik och ändå respektera varandras rätt att uttrycka sig.
Toleransen har gränser. Hot och våld kränker människors rättigheter.
Svensk lag gäller alla. Ingen får till exempel gifta sig före 18 års ålder.
Jämlikhet handlar om att alla människor har lika värde, lika rättigheter och lika möjligheter. Hur man når dit är en politisk fråga.
I en förening kan alla betala samma avgift, men för vissa familjer är summan ändå för hög. Ett bidrag till hushåll med små inkomster kan sänka tröskeln. Då uppstår nya frågor: vem ska betala, vem ska få bidraget och hur ska det fördelas?
Jämlikhet
Jämlikhet och möjligheter
Föreningen tar samma avgift av alla, men några familjer har svårt att betala.
Ett stöd till hushåll med små inkomster kan minska hindret. Men vem ska betala, och vem ska få?
Diskriminering betyder att någon missgynnas eller kränks. I vardagen används ordet om all orättvis behandling, men det har också en juridisk betydelse. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Lagen gäller inom vissa områden, bland annat arbetslivet och utbildningen. Ett orättvist betyg är därför inte diskriminering i lagens mening, men ett lägre betyg på grund av elevens religion kan vara det. Ojämlika villkor kan också finnas där ingen vill någon illa, till exempel när en aktivitet ligger där vissa har svårt att ta sig.
Diskrimineringslagen
Diskriminering
- Sju grunder
- Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
- Områden
- Bland annat arbetsliv och utbildning.
- Inte allt
- All orättvis behandling är inte diskriminering i lagens mening.
Hinder kan också uppstå utan avsikt.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra om det kan vara diskriminering i diskrimineringslagens mening.
Tänk på två saker: har behandlingen samband med någon av de sju grunderna, och sker den inom ett område som lagen gäller, som arbetsliv eller utbildning?
Diskriminering enligt lagen?
Tre situationer. Rösta först.
Ett betyg kan vara orättvist och fel, men det är inte diskriminering i lagens mening om det inte har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Att komma sent är inte en sådan grund. Eleven kan ändå ta upp frågan med läraren eller rektorn.
Fråga 1 av 3
”Läraren sätter ett orättvist lågt betyg på en elev som ofta kommer sent.”
Nej
Det kan vara orättvist, men har inget samband med de sju grunderna.
Religion eller annan trosuppfattning är en av de sju diskrimineringsgrunderna, och arbetslivet är ett av de områden där lagen gäller. En arbetsgivare som väljer bort en sökande på grund av religionen bryter därför mot diskrimineringslagen.
Fråga 2 av 3
”En arbetsgivare väljer bort en sökande på grund av hennes religion.”
Ja
Religion är en diskrimineringsgrund, och lagen gäller i arbetslivet.
Funktionsnedsättning är en av diskrimineringsgrunderna, och utbildningen är ett område där lagen gäller. Bristande tillgänglighet räknas som en form av diskriminering: en skola ska vidta skäliga åtgärder så att en elev med funktionsnedsättning kan delta. Exemplet visar att diskriminering kan uppstå utan att någon vill illa.
Fråga 3 av 3
”En elev i rullstol kan inte delta i undervisningen, eftersom skolan inte ordnar någon väg in i klassrummet.”
Ja
Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering, även utan avsikt.
Ibland krockar det man själv vill med vad familjen förväntar sig. Oftast löser man det genom att prata och kompromissa. Men ibland möts egna val av kontroll, hot eller våld. Kapitlet handlar om hedersrelaterat våld och förtryck och om hur samhället har reagerat.
Hedersförtryck
Kontroll i familjens namn.
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor utsätts för kontroll, hot eller våld för att familjens eller släktens anseende ska bevaras eller återupprättas. Bakom ligger föreställningen att familjens heder hänger på hur familjemedlemmarna lever, framför allt flickor och kvinnor. Kontrollen gäller ofta sexualitet och vem man får bli tillsammans med, men också kläder, vänner, skola och fritid.
Typiskt är att flera i familjen eller släkten deltar i kontrollen eller ställer sig bakom den, även kvinnor. Flickor och kvinnor drabbas oftast, men även pojkar, män och hbtqi-personer kan utsättas, och pojkar kan pressas att hålla koll på sina systrar eller kusiner.
Hedersförtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck
- Vad
- Kontroll, hot eller våld för att bevara familjens anseende.
- Föreställning
- Familjens heder hänger på hur medlemmarna lever, framför allt flickor och kvinnor.
- Flera deltar
- Kontrollen utövas eller stöds av flera i familjen eller släkten.
- Utsatta
- Även pojkar, män och hbtqi-personer. Pojkar kan pressas att kontrollera andra.
Hedersförtryck kränker människors frihet och rättigheter. Morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime Şahindal 2002 gjorde frågan till en stor politisk fråga i Sverige.
Sedan 2020 ger ett hedersmotiv strängare straff, och samma år blev barnäktenskapsbrott ett eget brott. Sedan 2022 är hedersförtryck ett eget brott i brottsbalken, för den som upprepade gånger kränker en annan person för att bevara eller återupprätta familjens eller släktens heder. För att upptäcka en utsatt situation behöver man förstå hur kontrollen fungerar. En persons ursprung eller religion säger i sig ingenting om huruvida personen är utsatt.
Hedersförtryck
Samhällets svar
- 2002Efter morden på Pela och Fadime blir hedersförtryck en politisk fråga
- 2020Hedersmotiv ger strängare straff, barnäktenskap blir brott
- 2022Hedersförtryck blir ett eget brott
Ursprung eller religion visar inte i sig om någon är utsatt.
Kapitlet handlar om migration och medborgarskap, om skillnaden mellan medborgarskap, statistisk bakgrund och egen tillhörighet, om integration och assimilering och om hur partier ser olika på frågan.
Migration och integration
Att flytta – och att bli delaktig.
Migration betyder att människor flyttar, mellan länder eller inom ett land. Invandring till ett land kallas immigration och utvandring från ett land emigration.
Människor flyttar för att arbeta, studera eller leva med någon de älskar, men också för att fly från krig och förföljelse. Flytten förändrar både den som kommer och samhället personen kommer till.
Migration
Migration
- Migration
- Människor flyttar, mellan länder eller inom ett land.
- Immigration
- Invandring till ett land.
- Emigration
- Utvandring från ett land.
Människor flyttar för arbete, studier, kärlek eller för att fly från krig och förföljelse.
Medborgarskap är en rättslig relation mellan en person och en stat. Den som har invandrat kan ansöka om svenskt medborgarskap.
Sedan juni 2026 är kraven hårdare. Huvudregeln är att man ska ha bott i Sverige i åtta år i stället för fem. Man ska också kunna försörja sig, ha kunskaper i svenska och om det svenska samhället och ha levt skötsamt. Uppgifterna gäller hösten 2026.
Sedan juni 2026
Medborgarskap
- Hemvist
- Som huvudregel åtta år i Sverige, i stället för fem.
- Försörjning
- Förmåga att försörja sig själv.
- Kunskaper
- I svenska och om det svenska samhället.
- Skötsamhet
- Ett skötsamt levnadssätt.
Ordet ”svensk” kan betyda olika saker: att man är svensk medborgare, att man räknas till svensk bakgrund i statistiken eller att man själv kallar sig svensk. De tre besvarar olika frågor om en person.
När man läser statistik eller diskuterar identitet behöver man hålla reda på vilken betydelse som gäller. En person kan till exempel vara svensk medborgare, ha utländsk bakgrund i statistiken och känna sig hemma i två kulturer.
Tre olika frågor
Bakgrund och tillhörighet
- Medborgarskap Vilken stat hör personen rättsligt till?
- Bakgrund Var är personen och föräldrarna födda?
- Tillhörighet Var känner sig personen hemma?
I SCB:s vanliga indelning har den som är född i Sverige med minst en förälder född i Sverige svensk bakgrund. Den som är född utomlands, eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, har utländsk bakgrund. Vid utgången av 2025 hade 28 procent av befolkningen utländsk bakgrund.
Indelningen bygger bara på var personen och föräldrarna är födda. Den säger ingenting om medborgarskap, språk eller självbild. Att tala om ”svenskar och invandrare” blir därför fel. Statistik visar också att grupper skiljer sig åt, men inte varför, och ett genomsnitt säger ingenting om hur en enskild person lever.
SCB:s indelning
Att läsa statistik om bakgrund
- Svensk
- Född i Sverige med minst en förälder född i Sverige.
- Utländsk
- Född utomlands, eller i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
- 28 procent
- Hade utländsk bakgrund i slutet av 2025.
Gruppnamnen förklarar inte skillnader, och ett genomsnitt visar inte hur varje person lever.
Integration handlar om att bli delaktig i samhällets olika delar, som arbetslivet, skolan och föreningslivet. Grupper kan mötas och samarbeta och samtidigt få vara olika. Det tar tid och kräver något både av den som har flyttat hit och av dem som redan bor här.
Assimilering innebär att en person eller grupp blir mer lik majoriteten genom att delar av den egna kulturen, till exempel språket, ersätts. Det kan ske frivilligt och långsamt eller vara påtvingat. Man kan arbeta, gå i en förening och samtidigt behålla ett minoritetsspråk.
Migration och integration
Integration och assimilering
- Integration Delaktighet i samhället. Grupper möts och får vara olika.
- Assimilering Delar av den egna kulturen ersätts av majoritetens.
Forskare beskriver ofta fyra möjliga utfall när människor med olika kulturell bakgrund möts. Modellen bygger på psykologen John W. Berrys forskning och på två frågor: deltar personen i samhällslivet, och behåller personen sitt språk och sina traditioner?
Integration betyder att man deltar och behåller sin kultur, assimilering att man deltar och lämnar den, segregation att man behåller sin kultur men inte deltar och utanförskap att man varken deltar eller behåller sin kultur. Verkliga människor kan befinna sig på olika ställen i modellen i olika delar av livet.
En modell
Fyra utfall när kulturer möts
Ordet assimilering har blivit vanligare i svensk politisk debatt. Sverigedemokraterna skriver i sitt principprogram från 2019 att assimilering är ”möjlig och eftersträvansvärd” och att invandrare ska ”ta seden dit de kommer”.
Liberalerna använder inte ordet assimilering i sitt partiprogram från 2025. Där beskrivs integrationen som ”en ömsesidig process mellan människor”, samtidigt som partiet betonar att svenska ska vara det samhällsbärande språket. Fundera på vilka krav partierna ställer på den som flyttar hit och var i modellen deras mål hamnar. Mer om partierna finns i presentationen Svenska riksdagspartier.
Två partiprogram
Assimilering i debatten
- SD 2019 Assimilering är ”möjlig och eftersträvansvärd”.
- L 2025 Integration är ”en ömsesidig process mellan människor”.
Var i modellen hamnar partiernas mål?
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilket begrepp som passar bäst: integration, assimilering eller segregation.
Tänk: deltar människorna i samhället, behåller de sitt språk och sina traditioner, och möts olika grupper?
Vilket begrepp?
Tre situationer. Rösta först.
Den som deltar i arbetsliv och föreningsliv och samtidigt behåller sitt språk och sina traditioner beskrivs i modellen som integrerad. Integration handlar om delaktighet, inte om att man måste lämna sin kultur.
Fråga 1 av 3
”En person arbetar, är med i en idrottsförening och talar arabiska med sina barn hemma.”
Integration
Personen deltar i samhället och behåller sitt språk.
När en familj efter några generationer har bytt språk och lämnat sina traditioner har den assimilerats, alltså blivit mer lik majoriteten. Det kan ske frivilligt och långsamt, som här, eller vara påtvingat.
Fråga 2 av 3
”Efter tre generationer talar familjen bara svenska och firar inga av de gamla högtiderna.”
Assimilering
Den egna kulturen har ersatts av majoritetens.
När grupper bor i olika områden, går i olika skolor och sällan möts talar man om segregation. Boendesegregation kan leda till skolsegregation eftersom de flesta barn går i skola nära hemmet. Segregationen gäller förhållandet mellan områdena, så även det välbärgade området ingår.
Fråga 3 av 3
”Två bostadsområden ligger nära varandra, men barnen går i olika skolor och möts nästan aldrig.”
Segregation
Grupperna lever åtskilda och möts sällan.
Segregation betyder att grupper lever åtskilda och sällan möts, till exempel i boendet, skolan eller arbetslivet. Var man kan bo beror på bostadspriser, hyror och vilka bostäder som finns, men också på bostadsköer, diskriminering och egna önskemål. Ett villaområde där nästan alla tjänar bra är lika mycket en del av segregationen som ett område med låga inkomster.
Alla ser inte segregationen på samma sätt. Många ser den som ett problem, eftersom grupper som sällan möts har svårare att förstå varandra och unga kan få sämre chanser. Andra framhåller att människor själva ska få välja var och med vilka de bor.
Segregation
Segregation
- Boende
- Hyror, bostadspriser och utbud påverkar var människor kan bo.
- Alla områden
- Även välbärgade områden ingår i segregationen.
- Skolan
- Boendesegregation kan leda till skolsegregation.
Många ser segregationen som ett problem. Andra betonar rätten att välja var man bor.
Polisen använder ordet utsatt område om ett område där kriminella har inflytande över lokalsamhället, till exempel genom öppen narkotikahandel och genom att många drar sig för att anmäla brott. I polisens lägesbild från december 2025 fanns 65 utsatta områden, varav 19 särskilt utsatta. Socioekonomiskt utsatta områden beskrivs i stället utifrån låga inkomster, hög arbetslöshet och många som får försörjningsstöd. Ett område kan vara det ena utan att vara det andra.
Utanförskap betyder att en person eller grupp står utanför en gemenskap, till exempel utan arbete, nära vänner eller en plats där man känner sig hemma. Ordet ”utanförskapsområde” används i debatten, men många som bor i sådana områden upplever det som utpekande.
Begrepp
Utsatta områden och utanförskap
- Polisens
- Kriminella påverkar lokalsamhället. 65 områden i december 2025, varav 19 särskilt utsatta.
- Socioekonomiskt
- Låga inkomster, hög arbetslöshet och många med försörjningsstöd.
- Utanförskap
- Att stå utanför en gemenskap, till exempel utan arbete eller nära relationer.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Identiteten formas av biologi, familj, vänner, skola, normer och medier, och den förändras under livet.
- Grupper ger gemenskap men drar också gränser, och ”vi och dom” kan leda till fördomar.
- Sociala livsvillkor och strukturer påverkar vilka möjligheter människor har att delta.
- Tolerans har gränser, och diskriminering i lagens mening har samband med sju grunder.
- Medborgarskap, statistisk bakgrund och tillhörighet är olika saker, och integration, assimilering och segregation beskriver olika utfall.
Kom också ihåg att hedersförtryck är brottsligt och att ursprung eller religion i sig inte visar om någon är utsatt.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Identiteten formas och förändras.
- 2Grupper ger gemenskap och gränser.
- 3Livsvillkor påverkar möjligheterna.
- 4Tolerans och diskriminering har gränser.
- 5Medborgarskap, bakgrund och tillhörighet skiljer sig.
Föreningen i det påhittade exemplet har frågat tre ungdomar varför de inte tränar. Två har avstått eftersom avgiften och utrustningen blev för dyra. Den tredje har råd, men den sista bussen hem går innan träningen slutar, och vid ett besök hörde hen en deltagare säga att nya från hens bostadsområde inte passar in.
Skilj mellan ekonomiska och praktiska hinder och hinder som handlar om normer och bemötande. Föreslå en åtgärd för varje hinder och förklara vem den hjälper. Använd begreppen från genomgången, till exempel sociala livsvillkor, normer, gruppidentitet, jämlikhet och segregation. Hur man kan undersöka en sådan fråga går igenom i presentationerna Samhällsfrågor och källkritik och Samhällsfrågor och analys.
Avslutande övning
Hinder i föreningen
Två ungdomar tycker att avgiften och utrustningen är för dyra. Den tredje har råd, men sista bussen hem går för tidigt – och hen har hört att ”nya från hens område inte passar in”.
- Vilka hinder är ekonomiska, praktiska eller handlar om normer och bemötande?
- Föreslå en åtgärd för varje hinder. Vem hjälper den?
- Hur påverkar det identitet och tillhörighet att få vara med – eller att stå utanför?