Varje dag möter vi uppgifter om samhället: i nyheter, i sociala medier, i skolan och i samtal med andra. En del stämmer, en del är fel och en del är vinklade eller tagna ur sitt sammanhang. Källkritik innebär att värdera informationen i stället för att genast ta den för sann.
Presentationen följer en påhittad undersökning om ungdomars föreningsavgifter, från frågan och källorna, via källkritik, mediernas urval och ett påstående i flödet, till en analys och en slutsats som håller. Föreningen, personerna och uppgifterna är påhittade för undervisningen.
Att arbeta med samhällsfrågor
Samhällsfrågor och källkritik
Vem säger vad och varför – och vad vet vi egentligen?
En samhällsfråga rör hur människor lever tillsammans och hur samhället är ordnat. Det kan handla om bostäder, arbetsvillkor, utbildning eller vem som kan påverka ett beslut. Ofta finns flera uppfattningar om både problemet och lösningen.
Här överväger en kommun att ge bidrag till ungdomars föreningsavgifter. En undersökning kan börja med en egen fråga, eller med ett påstående i flödet som vi vill veta om det stämmer. Föreningen, ungdomarna och alla uppgifter i exemplet är påhittade.
Ett påhittat exempel
En samhällsfråga
En kommun överväger ett bidrag till ungdomars föreningsavgifter.
Vilken betydelse har avgiften för ungdomars möjlighet att delta i föreningen?
En undersökning kan börja med en egen fråga eller med ett påstående i flödet.
Kapitlet handlar om att avgränsa en fråga, skilja mellan hur något är och hur det bör vara, välja källor efter frågan, söka och samla uppgifter och skilja mellan uppgifter, erfarenheter och bedömningar.
Fråga och källor
Vad vill vi veta, och var hittar vi det?
Frågan ”Är fritidsaktiviteter bra?” är för bred för att undersöka. Vilka aktiviteter menar vi, och bra för vem? En avgränsad fråga är: vilken betydelse har avgiften för ungdomars möjlighet att delta i föreningens verksamhet?
Då vet vi vad vi ska ta reda på. Vi kan också fråga vilka andra kostnader och hinder som finns och vad ett bidrag skulle kunna förändra.
Fråga och källor
Vad vill vi ta reda på?
- Kostnad
- Hur stor är avgiften och vilka andra kostnader finns?
- Deltagande
- Varför deltar vissa ungdomar medan andra avstår?
- Bidraget
- Vad skulle ett bidrag kunna förändra?
Det är viktigt att skilja mellan frågor om hur något är och frågor om hur det bör vara. Hur stor avgiften är kan vi ta reda på. Om kommunen bör betala en del av den är också en fråga om värderingar, till exempel om jämlikhet och om hur skattepengar ska användas.
Fakta hjälper oss att bedöma ett förslag, men människor kan väga dess fördelar, nackdelar och kostnader olika.
Fråga och källor
Hur är det – hur bör det vara?
- Hur är det? Hur stor är avgiften? Går att besvara med fakta.
- Hur bör det vara? Bör kommunen betala? Kräver också värderingar.
Fakta hjälper oss att bedöma förslaget. Människor kan ändå väga för- och nackdelar olika.
Vilka källor vi behöver beror på frågan. Föreningens prislista kan visa vad medlemskap och träning kostar. Kommunens handlingar kan visa hur ett föreslaget bidrag är tänkt att fungera. Intervjuer med ungdomar kan ge kunskap om deras erfarenheter.
En undersökning med fler deltagare kan hjälpa oss att bedöma hur vanligt ett visst hinder är, om urvalet och frågorna passar syftet.
Fråga och källor
Välj källa efter frågan
- Prislista Kan svara på vad träningen kostar.
- Intervju Kan berätta varför en viss elev slutade.
När vi söker är det sökmotorn som väljer vilka träffar som hamnar överst. Placeringen visar inte att uppgifterna passar bäst för vår fråga. Sökord med föreningens namn, ”träningsavgift” och det aktuella året kan vara mer användbara än en allmän sökning om ungdomsidrott. För kommunens förslag behöver vi kommunens egna handlingar.
Många sökmotorer visar också ett AI-genererat svar. Ett sådant svar är en sammanfattning, inte en källa. Vi behöver öppna källorna och läsa vad de faktiskt säger.
Fråga och källor
Sök efter relevant underlag
Sök med föreningens namn, ”träningsavgift” och året. För bidraget behövs kommunens handlingar.
Öppna träffarna. Placeringen visar inte vilken källa som bäst besvarar frågan.
Ett AI-genererat svar i sökmotorn är en sammanfattning, inte en källa.
Att bearbeta information innebär att välja ut, ordna och jämföra det som är relevant. Anteckna vad varje källa säger om avgiften, resorna och andra hinder, och skilj källans uppgifter från dina egna tolkningar. Skriv upp avsändare, titel, datum och länk eller sidnummer, så att uppgifterna går att hitta igen.
En sammanställning gör det lättare att upptäcka luckor. Om vi bara har intervjuat ungdomar som redan tränar vet vi för lite om dem som har avstått. Då behöver vi söka fler källor eller begränsa vilka slutsatser vi drar.
Fråga och källor
Samla och ordna uppgifter
Läs vad källorna faktiskt säger. Anteckna avsändare, titel, datum och länk.
Skilj källans uppgifter från dina egna tolkningar.
Om vi bara frågar dem som redan tränar: vilka erfarenheter riskerar vi att missa?
Anta att vi har samlat följande underlag. Föreningens aktuella prislista visar en terminsavgift och att deltagarna själva behöver köpa viss utrustning. Två intervjuade ungdomar säger att kostnaden fick dem att avstå. En tredje säger att det saknas en buss hem efter träningen. I en lokal nyhetsartikel säger föreningens ordförande att lägre avgifter skulle ge fler deltagare.
Uppgifterna belyser olika delar av frågan. Allt är påhittat för undervisningen.
Fråga och källor
Underlaget i vår undersökning
- Prislistan
- En terminsavgift, och viss utrustning köper man själv.
- Två ungdomar
- Avstod eftersom kostnaden blev för hög.
- En tredje
- Det saknas en buss hem efter träningen.
- Ordföranden
- I en artikel: lägre avgifter skulle ge fler deltagare.
Prislistan ger en uppgift om kostnaden. Intervjuerna ger exempel på ungdomars erfarenheter. Ordföranden gör en bedömning av en möjlig förändring. Vi bör inte behandla bedömningen som ett resultat som någon redan har mätt.
Vi behöver också veta vad ordförandens uppfattning bygger på: intervjuer med ungdomar, andra uppgifter eller egna erfarenheter.
Tre slags uppgifter
Uppgift, erfarenhet eller bedömning?
- Uppgift Prislistan visar kostnaden.
- Erfarenhet Intervjun visar en ungdoms upplevelse.
- Bedömning Ordföranden tror något om framtiden.
Vilket stöd har ordföranden för sin bedömning?
Källkritik bygger på fyra klassiska begrepp: äkthet, tid, beroende och tendens. Kapitlet går igenom dem med exempel från undersökningen och skiljer sedan mellan källtillit och användbarhet.
Källtillit går också igenom i presentationen Källtillit.
Källkritik
Fyra begrepp och ett välgrundat förtroende.
Äkthet handlar om källan är vad den utger sig för att vara. Tid handlar om när uppgiften kom till och om den gäller den period vi undersöker. Beroende handlar om källan bygger på en annan källa. Tendens handlar om avsändaren har ett intresse som färgar framställningen.
Myndigheten för psykologiskt försvar har en checklista med liknande frågor: vem ligger bakom informationen, hur ser källan ut, varför finns informationen, vem tjänar på att du sprider den och hur gammal är den?
Källkritik
Fyra källkritiska begrepp
- Äkthet
- Är källan vad den utger sig för att vara?
- Tid
- Gäller uppgiften rätt tid?
- Beroende
- Var kommer uppgiften ifrån?
- Tendens
- Vad vill avsändaren?
En skärmbild av ett kommunalt beslut kan vara ändrad. Kontrollera därför originalet hos kommunen, till exempel i protokollen på kommunens webbplats.
En uppgift kan också ha stämt en gång men vara inaktuell i dag. Förra årets prislista kan visa en annan avgift än årets, och en gammal bild kan spridas som om den vore ny.
Källkritik
Äkthet och tid
- Äkthet En skärmbild av ett kommunalt beslut kan vara ändrad. Kontrollera originalet.
- Tid Förra årets prislista kan visa en annan avgift än årets.
Information från bara en källa ska hanteras med försiktighet, och det är klokt att kontrollera om uppgiften finns på fler ställen. Men flera publiceringar är inte alltid flera oberoende källor.
Om ett pressmeddelande ligger till grund för både artikel A och artikel B har uppgiften samma ursprung. Två återgivningar ger då inte två oberoende bekräftelser.
Källkritik
Beroende
Ett pressmeddelande ligger till grund för både artikel A och artikel B.
Två återgivningar ger inte två oberoende bekräftelser.
Föreningen söker bidrag och betonar avgiften som ett hinder. Det är ett intresse som kan påverka vilka uppgifter den lyfter fram. Tendens betyder inte att uppgifterna är fel, men vi behöver undersöka vad som stöder dem och vilka andra hinder som har utelämnats.
Intervjun med ungdomen som saknar buss hem tillför ett hinder som föreningen inte nämner. Den visar att avgiften kanske inte är hela förklaringen.
Källkritik
Tendens
Föreningen söker bidrag och betonar avgiften som ett hinder.
Uppgifterna kan ändå vara riktiga. Vad stöder dem, och vad har utelämnats?
Vad tillför intervjun med ungdomen som saknar buss hem?
Källtillit är välgrundat förtroende för en källa. Relevant sakkunskap, redovisade metoder, möjlighet till granskning och rättelse av fel ger skäl till förtroende. Källkritik betyder inte att misstro allt: den som tror att ingen går att lita på blir lika lätt att påverka som den som tror på allt.
Användbarhet beror på frågan. Föreningens aktuella prislista kan ge ett tillförlitligt svar om avgiften, men förklarar inte varför en viss ungdom har slutat. Trovärdighet och användbarhet behöver motiveras var för sig. Mer om källtillit finns i presentationen Källtillit.
Källkritik
Källtillit och användbarhet
- Källtillit Välgrundat förtroende: sakkunskap, belägg och rättelser av fel.
- Användbarhet Beror på frågan. Prislistan visar avgiften, inte varför någon slutade.
Nu kommer tre källor till undersökningen. För var och en ska du avgöra vilket källkritiskt begrepp som är viktigast att tänka på: tid, beroende eller tendens.
Tänk: gäller uppgiften rätt period, bygger den på samma ursprung som en annan källa, eller har avsändaren ett intresse?
Vilket begrepp?
Tre källor. Rösta först.
En artikel om föreningens avgifter från 2019 kan ha varit korrekt då, men avgiften kan ha ändrats sedan dess. Tid handlar om när uppgiften kom till och om den gäller den period vi undersöker.
Fråga 1 av 3
”En artikel om föreningens avgifter är från 2019.”
Tid
Uppgiften kan ha stämt då men behöver inte gälla i år.
När tre sajter skriver samma sak och alla bygger på samma pressmeddelande har uppgiften ett enda ursprung. Det är beroende: tre återgivningar ger inte tre oberoende bekräftelser.
Fråga 2 av 3
”Tre sajter skriver samma sak – alla har samma pressmeddelande som källa.”
Beroende
Uppgiften har ett och samma ursprung.
Ett företag som säljer träningsutrustning tjänar på att fler köper nya skor. Det är tendens: avsändaren har ett intresse som kan färga framställningen. Påståendet kan ändå granskas mot andra källor.
Fråga 3 av 3
”En butik för träningsutrustning skriver att alla ungdomar behöver nya skor varje termin.”
Tendens
Butiken tjänar på att fler köper skor.
Ofta möter vi en samhällsfråga genom medier. Kapitlet handlar om redaktionernas urval, om hur flödet i sociala medier sorteras, om filterbubblor och ekokammare och om hur man granskar ett påstående i flödet.
Medier och flöden
Vem väljer vad vi ser?
En redaktion väljer vilka händelser den ska bevaka, vilka personer som får komma till tals och vilka uppgifter som ryms i artikeln. Det kallas nyhetsvärdering. Rubriken kan lyfta en konflikt, medan bakgrund och villkor förklaras längre ned.
Läs därför hela artikeln och skilj redaktionens uppgifter från intervjuades påståenden och debattörers åsikter. Att en intervjuad person citeras betyder inte att tidningen själv har undersökt om påståendet stämmer.
Medier och flöden
Mediernas urval
Redaktionens urval av nyheter kallas nyhetsvärdering. Det avgör också vilka röster som hörs.
Att ordföranden citeras betyder inte att tidningen har undersökt bidragets effekt.
Vilka andra personer skulle kunna bidra till granskningen av förslaget?
I sociala medier påverkas urvalet både av vilka vi följer och av plattformarnas algoritmer. Hur länge vi stannar vid ett inlägg, vad vi klickar på och vad vi reagerar på kan påverka vad som visas härnäst.
Reklam syftar till att främja försäljning och ska enligt marknadsföringslagen gå att känna igen som reklam, även när en influencer gör den. En debattartikel argumenterar för en uppfattning. Många delningar visar att något sprids, inte att det stämmer.
Medier och flöden
Urval och påverkan i flödet
- Sortering
- Vilka vi följer och hur plattformen sorterar påverkar vad vi ser.
- Reklam
- Vill sälja och ska vara märkt, även hos influencers.
- Debatt
- En debattartikel argumenterar för en uppfattning.
- Delningar
- Visar att något sprids, inte att det stämmer.
En filterbubbla är ett begränsat informationsurval. Om samma uppfattningar ofta återkommer i flödet kan andra perspektiv bli svårare att upptäcka. En ekokammare är ett sammanhang där människor främst bekräftar varandras uppfattningar och avfärdar invändningar.
Begreppen beskriver olika mekanismer. De betyder inte att alla möter ett helt slutet flöde. Vi söker också gärna information som bekräftar det vi redan tycker, så kallad bekräftelsebias, och därför behöver vi granska även det vi håller med om.
Medier och flöden
Filterbubbla och ekokammare
Begreppen betyder inte att alla möter ett helt slutet flöde.
Tänk dig att ett terrordåd just har inträffat i en europeisk storstad. Inom några minuter dyker en film upp i flödet. Den visar rök över hustaken och människor som springer, och texten lyder: ”JUST NU: Bilder från attacken!” Filmen har delats tiotusentals gånger. Inlägget är påhittat.
Vid skrämmande händelser vill många hjälpa till att sprida information, och det är lätt att dela innan man har tänkt efter. Innehåll som upprör eller skrämmer är ofta gjort för att vi ska reagera snabbt.
Ett påhittat inlägg
”JUST NU: Bilder från attacken!”
En film visar rök över en stad. Den har delats tiotusentals gånger.
Vad påstår inlägget? Vad gör du innan du delar det?
Det första steget är att stanna upp. Nästa steg är att leta upp ursprunget, till exempel med en omvänd bildsökning på en stillbild ur filmen, som kan visa var och när den först publicerades.
Läs i sidled: i stället för att bara läsa kontots egna inlägg söker vi efter vad andra skriver om det. Jämför sedan med vad etablerade nyhetsredaktioner rapporterar och se om någon redan har gjort en faktagranskning.
Medier och flöden
Granska påståendet
- 1Stanna upp
- 2Hitta ursprunget
- 3Läs i sidled
- 4Jämför med andra källor
I exemplet visar bildsökningen att filmen är äkta men åtta år gammal och kommer från en helt annan konflikt. Den är alltså inte förfalskad, men används i fel sammanhang och vid fel tid. Det har också hänt att klipp från datorspel har spridits som filmer från verkliga krig.
Att ett klipp är falskt betyder inte att händelsen är påhittad. Dådet har hänt, men filmen visar inte det. Vid stora händelser växer nyhetsbilden fram i steg, och de första uppgifterna är ofta osäkra. Här hjälpte begreppen äkthet och tid.
Medier och flöden
Vad visade granskningen?
- Filmen
- Äkta, men åtta år gammal och från en annan konflikt.
- Felet
- Fel sammanhang och fel tid.
- Händelsen
- Dådet har hänt, men filmen visar inte det.
Vid stora händelser är de första uppgifterna ofta osäkra. Vilka begrepp hjälpte oss?
Generativ AI kan framställa både korrekta och felaktiga texter, bilder och filmer. Ett välskrivet AI-svar kan innehålla påhittade uppgifter eller hänvisa till källor som inte finns. Följ hänvisningarna och kontrollera att källorna finns och säger det som påstås.
Sedan augusti 2026 kräver EU:s AI-förordning att den som publicerar en deepfake talar om att innehållet är skapat eller manipulerat med AI. Men den som vill lura bryr sig sällan om reglerna, så en omärkt bild är inte bevisat äkta. Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids avsiktligt; fel kan också spridas av misstag.
Medier och flöden
AI och vilseledande uppgifter
- AI-texter
- Kan vara välskrivna men innehålla fel och påhittade källor.
- Deepfakes
- Ska märkas sedan augusti 2026. En omärkt bild är ändå inte bevisat äkta.
- Desinformation
- Falska uppgifter som sprids avsiktligt. Fel kan också spridas av misstag.
Kapitlet går tillbaka till undersökningen om föreningsavgiften: hur man tolkar uppgifter som verkar motsäga varandra, vad några intervjuer kan och inte kan visa, analysmodellen, två förslag och en slutsats med stöd i underlaget.
Analysdelen går igenom mer ingående i presentationen Samhällsfrågor och analys.
Analys och slutsats
Vad visar underlaget – och vad visar det inte?
När uppgifter skiljer sig åt behöver vi undersöka varför. En ungdom kan säga att det är gratis att delta eftersom familjen får stöd, medan prislistan anger en avgift. Båda uppgifterna kan stämma för det de beskriver.
Skillnaden visar att vi behöver skilja mellan föreningens pris och vad en viss familj faktiskt betalar.
Analys och slutsats
När uppgifter verkar motsäga varandra
Prislistan anger en terminsavgift. En ungdom säger att träningen är gratis – familjen får ett stöd som täcker avgiften.
Båda kan stämma. Föreningens pris och vad en familj betalar är olika saker.
En personlig berättelse kan vara mycket användbar för att förstå en erfarenhet, men visar inte ensam hur vanlig den är. Tre intervjuer ger kunskap om de tre ungdomarnas erfarenheter och visar att både kostnader och resor kan hindra deltagandet.
För att veta hur vanligt varje hinder är i hela kommunen behövs ett större, lämpligt utvalt underlag.
Analys och slutsats
Vad kan tre intervjuer visa?
- Visar
- De tre ungdomarnas erfarenheter.
- Visar
- Att både kostnader och resor kan hindra.
- Visar inte
- Hur vanligt varje hinder är i hela kommunen.
Även siffror måste tolkas utifrån hur de har tagits fram. Om en enkät bara besvaras av medlemmar riskerar den att missa dem som inte hade råd att börja. Ett påstående om ”ungdomarna i kommunen” kan då säga mer än underlaget tillåter.
Vi behöver kontrollera vilka som ingår, vilka som saknas och vad frågorna faktiskt mäter.
Analys och slutsats
Vem saknas i urvalet?
En enkät bland föreningens medlemmar når inte de ungdomar som avstod eller slutade.
Även ungdomar som aldrig började träna behöver finnas med.
Den samhällsvetenskapliga analysmodellen har fyra delar. Fenomenet är det vi undersöker: att vissa ungdomar inte deltar. Orsaker förklarar varför, till exempel avgiften eller att det saknas en buss hem. Konsekvenser är följderna: ungdomarna går miste om träning och gemenskap, och föreningen får färre medlemmar. Åtgärder är förslag som kan påverka orsakerna.
Modellen påminner också om att se frågan på olika nivåer: för individen, för föreningen och för kommunen.
Analysmodellen
Samhällsvetenskaplig analysmodell
Vilka fler orsaker och konsekvenser hittar ni? Tänk på individ, grupp och samhälle.
Begreppet sociala livsvillkor hjälper oss att förstå varför samma avgift kan få olika betydelse för två hushåll. Den som har små ekonomiska marginaler kan behöva välja bort träningen, medan avgiften knappast påverkar ett hushåll med gott om pengar.
Vi behöver samtidigt pröva andra förklaringar. Resor, träningstider, intresse och bemötande kan också påverka. Att ungdomar med låga inkomster deltar mer sällan visar inte ensamt att just avgiften orsakar skillnaden.
Analys och slutsats
Förklara sambandet
Samma avgift kan vara lätt att betala för en familj och för dyr för en annan.
Resor, träningstider, intresse och bemötande kan också spela roll. Pröva flera förklaringar.
Förslagen kan jämföras med de hinder vi har funnit. Ett avgiftsbidrag kan hjälpa dem som avstår av ekonomiska skäl. En senare buss kan hjälpa dem som inte kommer hem efter träningen.
Om föreningen sänker avgiften utan andra inkomster kan den behöva minska verksamheten, och ett kommunalt bidrag behöver finansieras. En bedömning bör därför behandla både förväntad nytta och följder för andra delar av ekonomin.
Analys och slutsats
Pröva två förslag
- Avgiftsbidrag Möter hindret att avgiften är för dyr.
- Senare buss Möter hindret att det saknas en buss hem.
Vad behöver kommunen veta om kostnad och finansiering?
Ett bidrag till alla är enkelt att förstå men går även till familjer som redan har råd. Ett bidrag efter behov kan riktas till dem som behöver det mest, men kräver villkor och handläggning.
Vilken lösning man föredrar beror både på kunskaper om följderna och på hur olika mål värderas.
Analys och slutsats
Vilka ska få bidraget?
- Till alla Enkelt, men går också till familjer som redan har råd.
- Efter behov Når dem som behöver mest, men kräver villkor och handläggning.
Hur väger ni fördelarna och svårigheterna mot varandra?
Slutsatsen ska besvara undersökningens fråga och visa hur svaret stöds av underlaget. Den ska också visa vad som fortfarande är osäkert, så att läsaren ser vad vi vet och vad vi inte vet.
Om vi dessutom föreslår en åtgärd behöver vi förklara varför vi anser den motiverad och vilka följder som bör undersökas.
Analys och slutsats
Slutsatsens tre delar
- 1Ett svar på frågan
- 2Stöd i källorna
- 3Det vi ännu inte vet
I vårt tänkta fall kan slutsatsen lyda: ”Avgiften är ett hinder för de två intervjuade ungdomar som uppger att de avstått av ekonomiska skäl. Ett bidrag skulle kunna göra det lättare för dem att delta. Intervjuerna visar också att resor kan hindra deltagandet. Underlaget räcker inte för att avgöra hur många ungdomar i kommunen som skulle börja om avgiften sänktes.”
Formuleringen visar både vad vi vet och vad som är osäkert.
Ett exempel
En slutsats med stöd i underlaget
”Avgiften är ett hinder för de två intervjuade ungdomar som avstått av ekonomiska skäl. Ett bidrag skulle kunna hjälpa dem. Resor är också ett hinder i vårt underlag.”
”Vi vet ännu inte hur många i kommunen som skulle börja om avgiften sänktes.”
Presentationen samlas i fem punkter:
- Avgränsa frågan och skilj mellan hur något är och hur det bör vara.
- Välj källor efter frågan och skilj mellan uppgifter, erfarenheter och bedömningar.
- Granska med äkthet, tid, beroende och tendens, och motivera källtillit och användbarhet.
- Stanna upp, hitta ursprunget och läs i sidled innan du delar något i flödet.
- En slutsats svarar på frågan, har stöd i källorna och säger vad vi ännu inte vet.
Kom också ihåg att källkritik inte betyder att misstro allt, utan att kunna skilja mellan källor som förtjänar förtroende och källor som inte gör det.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Avgränsa frågan.
- 2Välj källa efter frågan.
- 3Äkthet, tid, beroende och tendens.
- 4Stanna upp innan du delar.
- 5Säg också vad du inte vet.
Hänvisa till källorna där deras uppgifter används, så att läsaren kan följa resonemanget och kontrollera underlaget. Pröva sedan slutsatsen: vilken uppgift stöder slutsatsen om avgiften, varför kan vi ännu inte säga hur många som skulle börja träna, och vad mer behöver undersökas innan kommunen tar ställning?
Går du igenom presentationen själv kan du skriva svaren som ett kort resonemang med hänvisningar till underlaget.
Prata två och två
Redovisa och pröva slutsatsen
- Vilken uppgift stöder slutsatsen om avgiften?
- Varför kan vi ännu inte säga hur många som skulle börja träna?
- Vad mer behöver undersökas innan kommunen tar ställning?