Kultur finns överallt: i böcker och musik, men också i hur vi firar högtider, vad vi äter och hur vi pratar med varandra. Kulturen formar vilka vi är, och den används också för att beskriva vad som håller ihop ett land.
Presentationen går igenom vad kultur är, vad ett kulturarv är och vem som bestämmer vad som bevaras, hur nationer och nationell identitet skapas, hur olika ideologier ser på kultur och nation, och statens kulturpolitik. Debatten om en svensk kulturkanon används som ett daterat exempel. Presentationen tar inte ställning i den.
Kultur, kulturarv och nation
Kultur och nationell identitet
Vad är svensk kultur – och vem bestämmer det?
Kulturen förändras hela tiden. Många traditioner som i dag uppfattas som typiskt svenska är ganska nya eller har kommit utifrån. Julgranen blev vanlig i svenska hem under 1800-talet, Lucia firades som i dag först under 1900-talet, och mat som pizza och tacos har blivit vardag för många under de senaste decennierna.
Det betyder inte att det saknas svensk kultur, utan att kultur är något människor skapar och förändrar tillsammans, i kontakt med andra.
Gissa först
”Svensk kultur har i stort sett sett likadan ut i hundratals år.”
Stämmer inte.
Kultur förändras hela tiden. Julgranen blev vanlig under 1800-talet och Lucia som vi firar den under 1900-talet.
Ordet kultur används på två sätt. Ibland menar vi konst, litteratur, musik och teater, ibland allt det som människor i en grupp gör, tror och tar för givet.
Kapitlet går igenom de två betydelserna och hur kulturen förändras.
Vad är kultur?
Ett ord med två betydelser.
I smal mening är kultur de konstnärliga uttrycken: böcker, musik, bildkonst, teater, film och dans. Det är den kulturen som kulturpolitiken mest handlar om, till exempel stöd till bibliotek och teatrar.
I bred mening är kultur allt det som en grupp människor delar: språk, mat, högtider, seder, sätt att umgås och värderingar. Den betydelsen används ofta inom samhällsvetenskap och antropologi. När någon talar om ”svensk kultur” kan det gälla båda delarna, och det är bra att fråga vilken som menas.
Vad är kultur?
Smal och bred kultur
- Smal Konst, litteratur, musik, teater och film.
- Bred Allt en grupp gör och tar för givet: språk, mat, traditioner och värderingar.
Debatten om ”svensk kultur” handlar ofta om båda på en gång.
Kultur sprids genom handel, resor, migration och medier. Många svenska traditioner har förebilder i andra länder, och nya vanor sprids snabbt, särskilt via internet. Samtidigt lever äldre traditioner kvar och får nya former.
Att kulturen förändras betyder inte att allt är lika viktigt för alla. Människor kan känna stark tillhörighet till traditioner, och det är en del av vad den här presentationen handlar om. Hur vi lär oss normer och vanor genom socialisation gås igenom i presentationen Individer, grupper och sociala livsvillkor.
Vad är kultur?
Kulturen förändras
Traditioner kommer och går, ofta i kontakt med andra länder och kulturer.
Det som känns självklart i dag var ofta nytt för några generationer sedan.
Vilken tradition i din familj tror du är äldst – och vilken är nyast?
Nu kommer fyra exempel. För vart och ett ska du avgöra om det är kultur i smal mening, alltså konst och konstnärliga uttryck, eller i bred mening, alltså vardagliga vanor, traditioner och värderingar.
Tänk: är det ett verk eller en konstform, eller är det något människor gör i vardagen utan att tänka på det som konst?
Smal eller bred kultur?
Fyra exempel. Rösta först.
Opera, teater och konserter är konstnärliga uttryck och hör till kulturen i smal mening. Det är också sådant som kulturpolitiken ofta stöder med offentliga pengar, till exempel genom nationalscenerna.
Fråga 1 av 4
”En föreställning på Kungliga Operan.”
Smal
Opera är en konstform, alltså kultur i smal mening.
Seder som att fira födelsedagar med tårta och sång är kultur i bred mening. De delas av många och förs vidare mellan generationer, men ingen ser dem som ett konstverk.
Fråga 2 av 4
”Att äta tårta och sjunga på någons födelsedag.”
Bred
Det är en tradition i vardagen, alltså kultur i bred mening.
Litteratur hör till kulturen i smal mening. Selma Lagerlöf, som fick Nobelpriset i litteratur 1909, nämns ofta när någon räknar upp svenska kulturarv.
Fråga 3 av 4
”En roman av Selma Lagerlöf.”
Smal
Litteratur är ett konstnärligt uttryck, kultur i smal mening.
Vardagliga seder, som att ta av sig skorna inomhus, är kultur i bred mening. Sådana vanor märks ofta först när man möter någon som gör annorlunda.
Fråga 4 av 4
”Att ta av sig skorna när man går in hos någon.”
Bred
En vardaglig sed, alltså kultur i bred mening.
Kulturarv är det som tidigare generationer har lämnat efter sig och som vi väljer att bevara och föra vidare. Allt kan inte bevaras, så någon måste välja.
Kapitlet handlar om vad kulturarv är, vem som bestämmer och om de nationella minoriteternas kultur.
Kulturarv
Det vi väljer att bevara.
Materiellt kulturarv är sådant man kan ta på: kyrkor, slott, bruksmiljöer, fornlämningar, föremål och konstverk. Immateriellt kulturarv är kunskaper och uttryck som förs vidare mellan människor: språk, musik, berättelser, hantverk och högtider.
Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, för en lista över världsarv. Flera finns i Sverige. Att något blir världsarv betyder att det anses ha betydelse för hela mänskligheten, inte bara för ett land.
Kulturarv
Vad är ett kulturarv?
- Materiellt
- Byggnader, föremål, konst och fornlämningar.
- Immateriellt
- Språk, sånger, berättelser, hantverk och traditioner.
- Världsarv
- Platser som FN-organet Unesco anser viktiga för hela mänskligheten.
Allt kan inte bevaras. Någon måste välja vad som är värt att föra vidare.
Museer, skolor, myndigheter och forskare väljer vad som samlas in, skyddas och undervisas om. Staten kan till exempel förklara byggnader som byggnadsminnen och ge pengar till museer och bibliotek. Samtidigt påverkar marknaden: det som många köper, lyssnar på och delar har lättare att leva vidare.
Varje urval säger något om vilka berättelser som anses viktiga. Därför är frågan om kulturarv också en fråga om makt: vems historia berättas, och vems glöms bort?
Kulturarv
Vem bestämmer vad som bevaras?
- Museer
- Väljer vad som samlas in, visas och berättas.
- Skolan
- Väljer vilka böcker, händelser och verk eleverna möter.
- Staten
- Skyddar byggnader och fornlämningar och ger pengar till kultur.
- Marknaden
- Det som säljer och syns lever vidare lättare.
Varje val lyfter fram något – och lämnar något annat i skuggan.
De fem nationella minoriteterna har levt i Sverige under lång tid, och deras språk – jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli – är nationella minoritetsspråk. Samerna är dessutom ett urfolk, med egen kultur som till exempel jojk och samiskt hantverk.
Under lång tid försökte staten få minoriteterna att anpassa sig till majoritetskulturen, bland annat genom skolan. I dag har staten ett ansvar för att skydda och främja minoriteternas språk och kultur. Läs mer i presentationen Mänskliga rättigheter och minoriteter.
Kulturarv
Fler än en svensk kultur
Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk.
Deras språk, berättelser och traditioner är en del av Sveriges kulturarv.
Varför tror du att minoriteternas kultur länge fick liten plats i skolan och på museerna?
Nationell identitet är känslan av att höra till en nation. Den kan vara stark eller svag, och människor kan känna tillhörighet till flera grupper samtidigt.
Kapitlet går igenom skillnaden mellan stat och nation, idén om föreställda gemenskaper och de symboler som håller ihop en nation.
Nationell identitet
Hur en nation blir till.
En stat är en politisk organisation med ett avgränsat område, en befolkning och en makt som styr. En nation är en gemenskap av människor som uppfattar att de hör ihop, till exempel genom språk, historia eller kultur.
Stat och nation sammanfaller inte alltid. Samerna lever i fyra stater, och i Sverige finns människor med flera nationella identiteter. Ordet nationalstat används om en stat där nation och stat i stort sett anses sammanfalla.
Nationell identitet
Stat och nation
En stat kan rymma flera nationella identiteter, och en nation kan leva i flera stater.
Den brittiske forskaren Benedict Anderson beskrev 1983 nationer som föreställda gemenskaper. Han menade att tidningar, böcker, skolor och ett gemensamt språk gjorde det möjligt för människor att föreställa sig att de delade något med alla andra i nationen, fast de aldrig skulle träffas.
Att en gemenskap är föreställd betyder inte att den är falsk. Den är verklig i den meningen att den påverkar hur människor känner och handlar, till exempel när ett landslag spelar eller när ett land drabbas av en katastrof.
Nationell identitet
Föreställda gemenskaper
Ingen kan känna alla andra i sitt land. Ändå känner många att de hör ihop med miljoner främlingar.
Forskaren Benedict Anderson kallade nationer föreställda gemenskaper: de finns för att människor tänker sig dem.
Vad får dig att känna att du hör ihop med människor du aldrig har träffat?
Nationer byggs bland annat med hjälp av en gemensam historia, ett gemensamt språk, symboler och traditioner. I Sverige är 6 juni nationaldag och sedan 2005 helgdag. Flaggan och nationalsången används vid högtider och idrottsevenemang.
Symboler kan skapa gemenskap, men de kan också användas för att dra gränser för vem som räknas till nationen. Hur symbolerna används är därför ofta en politisk fråga.
Nationell identitet
Det som håller ihop en nation
- Historia
- Berättelser om ett gemensamt förflutet.
- Språk
- Ett gemensamt språk i skola, medier och politik.
- Symboler
- Flagga, nationaldag och nationalsång.
- Traditioner
- Högtider som midsommar och lucia.
Symboler kan både samla och utestänga, beroende på hur de används.
De politiska ideologierna har olika syn på hur viktig en gemensam kultur är och vilken roll staten ska ha.
Kapitlet går igenom konservativa, liberala och mångkulturella synsätt och skillnaden mellan olika slags nationalism. Ideologierna gås igenom mer i presentationen Ideologier.
Ideologier och kultur
Olika syn på kultur och nation.
Konservatismen betonar traditioner, institutioner och ett gemensamt kulturarv som förs vidare mellan generationerna. Ett gemensamt kulturarv ses som något som håller ihop samhället.
Liberalismen betonar individens frihet att själv välja vad hen tycker är värdefullt. Staten bör enligt många liberaler inte avgöra vilken kultur som är finast. Mångkulturalismen betonar att flera kulturer kan leva sida vid sida i samma samhälle och att minoriteters kultur ska få erkännande. Synsätten är förenklingar, och många människor kombinerar dem. Läs mer i Politiska ideologier och partier.
Ideologier och kultur
Tre synsätt på kultur
- Konservativt Traditioner och ett gemensamt kulturarv håller ihop samhället.
- Liberalt Varje individ ska själv välja sin kultur. Staten ska hålla sig neutral.
- Mångkulturellt Flera kulturer kan leva sida vid sida och få erkännande.
Nationalism är idén att nationen är en viktig politisk gemenskap. Forskare brukar skilja mellan medborgerlig nationalism, där nationen definieras av medborgarskap och gemensamma lagar och värden, och kulturell eller etnisk nationalism, där nationen definieras av språk, ursprung och kultur.
Skillnaden påverkar synen på integration och på vem som räknas till nationen. Nationalism kan också ta extrema former som utestänger grupper, vilket historien visar. Läs mer om nationalism i presentationen Ideologier.
Ideologier och kultur
Två slags nationalism
Medborgerlig nationalism: nationen är alla som är medborgare och delar samhällets lagar och värden.
Kulturell eller etnisk nationalism: nationen är de som delar språk, ursprung och kultur.
Vilken syn på nationen får störst betydelse för frågan om vem som är ”svensk”?
Nu kommer fyra påståenden om kultur och staten. För vart och ett ska du avgöra vilket synsätt det ligger närmast: det konservativa, det liberala eller det mångkulturella.
Tänk: betonar påståendet traditioner och ett gemensamt arv, individens fria val eller flera kulturer sida vid sida?
Vilket synsätt?
Fyra påståenden. Rösta först.
Att staten ska värna traditioner som byggts upp under lång tid är en typiskt konservativ tanke. Traditionerna ses som erfarenheter som har prövats över tid och som håller ihop samhället.
Fråga 1 av 4
”Staten bör värna de traditioner som byggts upp under generationer.”
Konservativt
Konservatismen betonar traditioner och ett gemensamt kulturarv.
Tanken att staten ska hålla sig neutral i frågor om smak och värde är typiskt liberal. Varje individ ska själv få avgöra vad hen tycker är värdefullt.
Fråga 2 av 4
”Det är inte statens sak att avgöra vilka böcker som är viktigast.”
Liberalt
Liberalismen betonar individens fria val och en neutral stat.
Att flera kulturer ska få leva sida vid sida och erkännas är kärnan i mångkulturalismen. Den betonar ofta också minoriteters rätt att behålla sitt språk och sina traditioner.
Fråga 3 av 4
”Samhället blir rikare när flera kulturer får finnas och erkännas.”
Mångkulturellt
Mångkulturalismen betonar flera kulturer sida vid sida.
Idén att samhället är en gemenskap mellan de döda, de levande och de ofödda brukar knytas till konservatismen och den brittiske tänkaren Edmund Burke. Ett gemensamt kulturarv ses då som ett band mellan generationerna.
Fråga 4 av 4
”Ett gemensamt kulturarv binder ihop generationerna.”
Konservativt
Tanken om ett arv mellan generationer är konservativ.
Kulturpolitik är de beslut som stat, regioner och kommuner fattar om kultur: vad som ska få stöd, hur kulturarvet ska skyddas och hur alla ska kunna ta del av kultur.
Kapitlet går igenom statens roll och debatten om en svensk kulturkanon som ett daterat exempel.
Kulturpolitik
Statens roll – och en kanon.
Staten, regionerna och kommunerna ger pengar till bland annat bibliotek, museer, teatrar och kulturskolor. Staten skyddar också kulturarv och har ansvar för de nationella minoritetsspråken.
En viktig princip i svensk kulturpolitik är armlängds avstånd: politikerna bestämmer hur mycket pengar som går till kulturen, men experter och kulturinstitutioner ska avgöra innehållet. Principen ska skydda konstens frihet, men frågan om var gränsen går debatteras ofta.
Kulturpolitik
Statens roll
- Stöd
- Pengar till bibliotek, museer, teatrar och kulturskolor.
- Skydd
- Byggnadsminnen, fornlämningar och minoritetsspråk.
- Public service
- Radio och tv som ska vara oberoende och nå alla.
- Armlängds avstånd
- Politiker ger pengar men ska inte bestämma innehållet.
Hur mycket ska staten styra vilken kultur som lyfts fram?
Ordet kanon betyder här en samling utvalda verk som anses särskilt viktiga. Att ta fram en svensk kulturkanon var en del av Tidöavtalet 2022 mellan M, KD, L och SD. En statlig utredning presenterade hösten 2025 en lista med hundra verk från olika konstformer, bland annat av August Strindberg och Pippi Långstrump av Astrid Lindgren.
Kanonen är tänkt att användas som en gemensam referens, inte som en lag. Uppgifterna gäller hösten 2025; hur kanonen används framöver kan förändras.
Ett daterat exempel
En svensk kulturkanon
En kanon är en lista över verk som anses särskilt viktiga. Hösten 2025 presenterade en statlig utredning en svensk kulturkanon med hundra verk.
Listan rymmer bland annat Strindberg och Pippi Långstrump, och tanken är att den ska vara en gemensam grund.
Vad tror du gör att ett verk hamnar på en sådan lista?
Förespråkare menar att en kanon kan ge alla som bor i Sverige en gemensam referensram, göra kulturarvet mer tillgängligt och stärka sammanhållningen. De betonar att listan är en inbjudan, inte ett tvång.
Kritiker menar att det strider mot principen om armlängds avstånd när politiker beställer en lista, att en kanon alltid utesluter grupper och uttryck, och att kultur förändras för snabbt för att fångas i en lista. Debatten visar hur olika synsätt på kultur, nation och stat möts i en konkret fråga. Presentationen tar inte ställning.
Ett daterat exempel
Argument i debatten
- För Ger alla en gemensam grund, oavsett bakgrund, och stärker sammanhållningen.
- Emot Politiker ska inte bestämma vilken kultur som är viktigast, och en lista utesluter alltid något.
Debatten handlar både om kultur och om statens roll.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Kultur kan betyda konst och konstnärliga uttryck, men också allt det som en grupp människor delar.
- Kultur förändras hela tiden, ofta i kontakt med andra.
- Kulturarv är det vi väljer att bevara, och urvalet är en fråga om makt. De nationella minoriteternas kultur är en del av Sveriges kulturarv.
- Nationer kan ses som föreställda gemenskaper som hålls ihop av historia, språk och symboler.
- Ideologierna har olika syn på kultur och statens roll, vilket märks i debatten om en kulturkanon.
Exemplet med kulturkanonen är daterat, men frågorna om vem som bestämmer och vad som räknas håller över tid.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Kultur i smal och bred mening.
- 2Kulturen förändras.
- 3Kulturarv är ett urval.
- 4Nationer är föreställda gemenskaper.
- 5Ideologierna ser olika på statens roll.
Fundera på vilka verk, traditioner eller platser du själv skulle ta med i en lista över det viktigaste i svensk kultur, och varför. Tänk också på vem som borde få bestämma: politiker, experter, alla som bor i Sverige eller ingen alls?
Om du går igenom presentationen själv kan du skriva ner tre saker du skulle ta med, en sak du tror saknas i de flesta listor och ett argument för eller emot att staten tar fram en kanon.
Prata två och två
Din egen kanon
Tänk dig att du får välja det viktigaste i svensk kultur.
- Vilka tre verk, traditioner eller platser skulle du ta med – och varför?
- Vad tror du saknas i de flesta sådana listor?
- Vem borde bestämma: politiker, experter eller alla?