Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter som alla människor har, oavsett var de bor, vilken hudfärg de har, vilket kön de har eller vilken religion de utövar. De gäller från födseln och kan inte tas ifrån någon.
I den här presentationen får du veta hur rättigheterna växte fram, vilka typer som finns, hur de kränks och skyddas, vilka Sveriges nationella minoriteter är och vad som händer när rättigheter krockar.
Rättigheter som gäller alla
Mänskliga rättigheter och minoriteter
Vilka rättigheter har alla människor – och vad händer när de kränks?
Mänskliga rättigheter gäller alla människor, oavsett var de bor eller vilket medborgarskap de har. Nästan alla världens länder har skrivit under dem.
Ändå kränks de varje dag runt om i världen, både i diktaturer och ibland i demokratier. Skillnaden är att demokratier har oberoende domstolar, fria medier och opposition som kan avslöja och motverka kränkningar.
Gissa först
”Mänskliga rättigheter gäller bara medborgare i demokratiska länder.”
Stämmer inte.
De gäller alla människor, överallt, från födseln. Men de kränks i många länder.
Tanken att alla människor har ett eget värde är gammal. Men det var efter andra världskriget som världens länder enades om att skriva ned rättigheterna i ett gemensamt dokument.
Kapitlet handlar om FN:s förklaring, konventionerna och de olika typerna av rättigheter.
Rättigheter för alla
Hur de växte fram och vilka de är.
Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den har 30 artiklar som täcker allt från rätten till liv och frihet till rätten till utbildning, arbete och en rättvis rättegång.
Förklaringen slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Den är grunden för senare avtal om mänskliga rättigheter.
Bakgrunden
Efter andra världskriget
Förintelsen, atombomberna och miljontals döda fick världens länder att vilja förhindra nya övergrepp.
År 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
30 artiklar. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Sedan 1948 har rättigheterna utvecklats genom internationella konventioner. En konvention är ett bindande avtal mellan stater. Viktiga konventioner handlar om att förbjuda rasdiskriminering (1965), om kvinnors rättigheter (1979), om barnets rättigheter (1989), om flyktingars rättigheter och om förbud mot tortyr.
Europakonventionen från 1950 gäller i Europa. Barnkonventionen blev svensk lag 2020. Tidslinjen visar att arbetet med mänskliga rättigheter fortsätter.
Ett pågående arbete
Milstolpar
Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar den enskilda människan mot statens övergrepp: yttrandefrihet, religionsfrihet, rätten till en rättvis rättegång, rösträtt och förbudet mot tortyr. De tillhör varje person.
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter handlar om vad staten ska erbjuda: utbildning, arbete, hälsovård och en skälig levnadsstandard. Staten måste aktivt göra något. Kollektiva rättigheter tillhör grupper, till exempel urfolks rätt till sin mark och kultur och folkens rätt till självbestämmande.
Tre grupper
Olika typer av rättigheter
- Medborgerliga och politiska Skyddar mot statens övergrepp, som yttrandefrihet och rösträtt.
- Ekonomiska och sociala Vad staten ska erbjuda, som utbildning och vård.
- Kollektiva Tillhör grupper, som urfolks rätt till sin mark och kultur.
Barnkonventionen antogs av FN 1989 och blev svensk lag 2020. Den slår fast att barn har egna rättigheter, inte bara som framtida vuxna utan här och nu. Ett barn är enligt konventionen varje människa under 18 år.
Bland de viktigaste principerna finns barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) och rätten att bli hörd (artikel 12).
Barnets rättigheter
Barnkonventionen
- 1989
- Antogs av FN.
- 2020
- Blev svensk lag.
- Artikel 3
- Barnets bästa ska komma först.
- Artikel 12
- Barnet har rätt att bli hört.
Barn har egna rättigheter, här och nu.
Nu kommer fyra rättigheter. För var och en ska du avgöra vilken grupp den tillhör: medborgerliga och politiska, ekonomiska och sociala, eller kollektiva.
Tänk: skyddar den mot staten, ska staten erbjuda något, eller tillhör den en grupp?
Vilken typ av rättighet?
Fyra rättigheter. Rösta först.
Yttrandefriheten är en medborgerlig och politisk rättighet. Den skyddar varje person mot att staten straffar hen för sina åsikter. I Sverige skyddas den av grundlagen.
Fråga 1 av 4
”Rätten att säga vad man tycker om regeringen.”
Medborgerlig och politisk
Yttrandefriheten skyddar den enskilda mot staten.
Rätten till utbildning är en ekonomisk, social och kulturell rättighet. Den kräver att staten aktivt gör något: bygger skolor, anställer lärare och ser till att alla barn kan gå i skolan.
Fråga 2 av 4
”Rätten att gå i skolan.”
Ekonomisk och social
Staten måste erbjuda utbildning, till exempel bygga skolor.
Kollektiva rättigheter tillkommer grupper snarare än enskilda. Samerna är Sveriges urfolk och har särskilda rättigheter kopplade till mark, rennäring och kultur. FN:s urfolksdeklaration stärker deras rättigheter.
Fråga 3 av 4
”Samernas rätt till sin mark och sin kultur.”
Kollektiv
Rättigheten tillhör en grupp, ett urfolk.
Rösträtten är en politisk rättighet. Den tillhör varje person och gör det möjligt att påverka vem som styr. I diktaturer manipuleras val eller hålls inte alls.
Fråga 4 av 4
”Rätten att rösta i val.”
Medborgerlig och politisk
Rösträtten ger varje person makt att påverka vem som styr.
Trots att nästan alla länder har skrivit under de mänskliga rättigheterna kränks de dagligen. Kränkningarna ser olika ut i olika länder.
Kapitlet handlar om hur rättigheter kränks och om vem som arbetar för att skydda dem.
Kränkningar och skydd
När rättigheterna inte respekteras.
I diktaturer saknar medborgarna grundläggande friheter. Yttrandefriheten begränsas: journalister fängslas, oberoende medier stängs och kritik mot makthavarna bestraffas. Politiska motståndare förföljs, och val manipuleras eller hålls inte alls.
I konfliktområden drabbas civila av brott mot folkrätten, till exempel attacker mot sjukhus och skolor, barnsoldater och tvångsförflyttningar. Även i demokratier förekommer kränkningar, som diskriminering av minoriteter. Skillnaden är att demokratier har oberoende domstolar, fria medier och opposition som kan avslöja och motverka dem.
Kränkningar
Var kränks rättigheterna?
- Diktaturer
- Journalister fängslas, kritik bestraffas och val manipuleras.
- Konflikter
- Attacker mot sjukhus och skolor, barnsoldater och tvångsförflyttningar.
- Demokratier
- Till exempel diskriminering av minoriteter och brister i skyddet för utsatta.
FN:s råd för mänskliga rättigheter granskar hur länder lever upp till sina åtaganden. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kan åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Europadomstolen kan döma i mål där en person anser att en europeisk stat har kränkt hens rättigheter enligt Europakonventionen. Sverige har flera gånger fällts där.
Frivilligorganisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och Röda Korset dokumenterar kränkningar, påverkar opinionen och sätter press på stater.
Skydd
Vem skyddar rättigheterna?
- FN
- Rådet för mänskliga rättigheter granskar hur länder lever upp till dem.
- ICC
- Internationella brottmålsdomstolen kan åtala för folkmord och krigsbrott.
- Europadomstolen
- Prövar om en stat i Europa har kränkt någons rättigheter.
- Organisationer
- Till exempel Amnesty och Röda Korset dokumenterar och sätter press.
Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter har begränsningar. Stater kan vägra att samarbeta, och vetorätten i FN:s säkerhetsråd kan blockera åtgärder.
Det finns också en ständig spänning mellan staters suveränitet, rätten att själva bestämma i sitt land, och omvärldens vilja att ingripa. Mänskliga rättigheter bygger på att stater vill följa dem, samtidigt som det ofta är stater som kränker dem.
Problemet
Skyddet har gränser
Det är ofta stater som ska skydda rättigheterna – och ofta stater som kränker dem.
Stater kan vägra samarbeta, och ett veto i FN:s säkerhetsråd kan stoppa åtgärder.
Sverige erkänner fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Erkännandet kom år 2000 och innebär särskilda rättigheter kopplade till språk och kultur.
Kapitlet handlar om minoriteterna, deras historia och deras rättigheter i dag.
Sveriges nationella minoriteter
Fem grupper med särskilda rättigheter.
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är Sveriges nationella minoriteter sedan år 2000. Deras språk – jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli – är nationella minoritetsspråk.
Minoriteterna har rätt att använda sina språk i kontakt med myndigheter i vissa kommuner, rätt till modersmålsundervisning och rätt att behålla och utveckla sin kultur. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar arbetet med minoriteternas rättigheter.
Erkända år 2000
Fem nationella minoriteter
| Språk | |
|---|---|
| Judar | Jiddisch |
| Romer | Romani chib |
| Samer | Samiska |
| Sverigefinnar | Finska |
| Tornedalingar | Meänkieli |
Historiskt har de nationella minoriteterna utsatts för övergrepp av den svenska staten. Samer tvingades in i nomadskolor och utsattes för rasbiologisk forskning. Romer diskriminerades systematiskt och förbjöds länge att vistas i vissa kommuner. Tornedalingar och sverigefinnar tvingades överge sina språk i skolan.
Minoritetspolitiken har gått från förtryck till erkännande och stöd. Men genomförandet brister: många kommuner lever inte upp till sina skyldigheter.
Historien
Från förtryck till erkännande
Samer tvingades in i nomadskolor. Romer förbjöds länge att vistas i vissa kommuner. Tornedalingar och sverigefinnar fick inte tala sina språk i skolan.
I dag har minoriteterna särskilda rättigheter – men många kommuner lever inte upp till dem.
Hur väl fungerar rättigheterna i praktiken?
Samerna har en särställning som urfolk. Det innebär fler rättigheter, kopplade till markfrågor, rennäring och kulturellt självbestämmande.
Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt organ som företräder samerna. FN:s urfolksdeklaration stärker samernas rättigheter ytterligare.
Ett urfolk
Samerna
- Urfolk
- Samerna har en särställning som Sveriges urfolk.
- Rättigheter
- Till mark, rennäring och kulturellt självbestämmande.
- Sametinget
- Både en myndighet och ett folkvalt organ.
- FN
- Urfolksdeklarationen stärker samernas rättigheter.
I en demokrati har medborgarna både rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna skyddar den enskilda: yttrandefrihet, religionsfrihet, rösträtt och rätt till utbildning. Skyldigheterna innebär att man följer lagar, betalar skatt och respekterar andras rättigheter.
Kapitlet handlar om vad som händer när rättigheter krockar, särskilt i sociala medier. Fler sådana dilemman finns i presentationen Demokratiska dilemman.
När rättigheter krockar
Yttrandefrihet och skydd mot hat.
I sociala medier blir dilemmat tydligt. En person kan använda yttrandefriheten för att kritisera en politiker. En annan kan använda den för att sprida hat mot en minoritetsgrupp. En tredje kan sprida falsk information som påverkar ett val.
I Sverige skyddas yttrandefriheten av grundlagen, men den är inte absolut. Hets mot folkgrupp, olaga hot och förtal är brottsligt. För mycket inskränkning hotar demokratin, och för lite skydd hotar utsatta grupper.
Ett dilemma
Var går gränsen?
Yttrandefriheten ger dig rätt att uttrycka åsikter.
Men vad händer när den används för att sprida hat, hot eller lögner?
För mycket inskränkning hotar demokratin. För lite skydd hotar utsatta grupper.
Nu kommer tre inlägg i sociala medier. För var och en ska du avgöra om det är tillåtet enligt svensk lag eller brottsligt.
Kom ihåg: yttrandefriheten är stark, men hets mot folkgrupp, olaga hot och förtal är brott.
Tillåtet eller brottsligt?
Tre inlägg. Rösta först.
Att kritisera politiker och makthavare, även hårt, skyddas av yttrandefriheten. Det är en förutsättning för att demokratin ska fungera.
Fråga 1 av 3
”Ett inlägg kritiserar hårt hur en politiker har skött sitt jobb.”
Tillåtet
Kritik mot makthavare är en kärna i yttrandefriheten.
Olaga hot är ett brott. Det gäller även på nätet. Yttrandefriheten skyddar inte hot mot andra människor.
Fråga 2 av 3
”Ett meddelande hotar att skada en klasskamrat.”
Brottsligt
Att hota någon så att hen blir rädd kan vara olaga hot.
Hets mot folkgrupp innebär att hota eller uttrycka missaktning för en grupp på grund av till exempel ursprung, religion eller sexuell läggning. Det är brottsligt i Sverige, även om yttrandefriheten i övrigt är stark.
Fråga 3 av 3
”Ett inlägg hotar eller uttrycker förakt för en folkgrupp på grund av deras ursprung.”
Brottsligt
Det kan vara hets mot folkgrupp.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Mänskliga rättigheter gäller alla från födseln. FN:s allmänna förklaring antogs 1948.
- Rättigheterna kan delas in i medborgerliga och politiska, ekonomiska och sociala, och kollektiva.
- Rättigheterna kränks i diktaturer, i konflikter och ibland i demokratier. FN, domstolar och organisationer arbetar för att skydda dem.
- Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är ett urfolk.
- Rättigheter kan krocka. Yttrandefriheten är stark men omfattar inte hets mot folkgrupp, olaga hot och förtal.
Ett välutvecklat resonemang visar dilemmat att rättigheterna bygger på att stater vill följa dem, samtidigt som det ofta är stater som kränker dem.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Rättigheterna gäller alla, från födseln.
- 2Tre grupper av rättigheter.
- 3De kränks – och skyddas av flera aktörer.
- 4Fem nationella minoriteter.
- 5Yttrandefriheten har gränser.
Fundera på var gränsen mellan en stark åsikt och en kränkning går. Ta hänsyn till både yttrandefriheten och skyddet för utsatta grupper.
Ett enkelt resonemang konstaterar att rättigheter gäller alla. Ett utvecklat förklarar hur de kränks. Ett välutvecklat visar på dilemman och väger argument mot varandra.
Prata två och två
Var går gränsen för yttrandefriheten?
Ska allt vara tillåtet att säga i sociala medier?
- Vad skulle hända om mer förbjöds?
- Vad skulle hända om allt var tillåtet?
- Vem skyddas av gränserna, och vem kan drabbas?