En ideologi är en samling idéer om hur samhället bör se ut och hur man ska nå dit. Partierna i riksdagen bygger sin politik på olika ideologier, och därför vill de olika saker.
Presentationen går igenom de tre klassiska ideologierna, några nyare ideologier, två sätt att jämföra partier och varifrån riksdagspartierna kommer. Den tar inte ställning för något parti. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Idéer om hur samhället bör vara
Politiska ideologier och partier
Varför tycker partierna så olika – och var kommer deras idéer ifrån?
Orden vänster och höger används mycket i politiken. De handlar främst om ekonomi: hur mycket staten ska bestämma, hur höga skatterna ska vara och hur pengarna ska fördelas.
Men många frågor handlar om annat, till exempel miljö, straff, invandring eller familjeliv. Därför använder man ibland en andra skala, GAL–TAN, som du får lära dig senare i presentationen.
Gissa först
”Vänster och höger handlar om allt i politiken.”
Stämmer inte.
Vänster–höger handlar främst om ekonomi. Frågor om miljö, tradition och nationen kräver en annan skala.
En ideologi är ett sätt att se på samhället. Den säger något om hur människan är, hur samhället bör vara och vad politiken ska försöka uppnå.
Kapitlet förklarar vad en ideologi är och vilka frågor den försöker svara på.
Vad är en ideologi?
Idéer om människan, samhället och framtiden.
Man kan jämföra en ideologi med en karta. Kartan visar inte allt, men den hjälper dig att hitta. På samma sätt hjälper en ideologi människor att ta ställning i många olika frågor.
Få människor följer en ideologi helt. De flesta har åsikter som hämtar idéer från flera håll. Ideologier förändras också över tid.
Begrepp
En karta över samhället
En ideologi är en samling idéer om hur samhället bör se ut och hur man ska nå dit.
Ideologier hjälper oss att förstå varför partier vill olika saker.
Få människor följer en ideologi helt. De flesta blandar idéer.
Människosyn handlar om hur man ser på människan. Är hon i grunden förnuftig och kan bestämma själv, eller behöver hon gemenskap, traditioner och regler för att må bra?
Samhällssyn handlar om vad som är viktigast i ett bra samhälle. Framtidssyn handlar om hur samhället bör förändras och hur snabbt. De klassiska ideologierna svarar olika på alla tre frågorna.
Begrepp
Tre frågor varje ideologi svarar på
- Människan
- Hur är människan? Klarar hon sig själv eller behöver hon gemenskap?
- Samhället
- Hur bör samhället se ut? Vad är viktigast: frihet, jämlikhet eller trygghet?
- Vägen dit
- Hur ska samhället förändras: snabbt, långsamt eller inte alls?
Konservatism, liberalism och socialism växte fram i Europa under 1700- och 1800-talen, när samhället förändrades snabbt av revolutioner och industrialisering.
Kapitlet går igenom vad de tre ideologierna tycker är viktigast. Mer om dem finns i presentationen Ideologier, som är skriven för gymnasiet.
Tre klassiska ideologier
Konservatism, liberalism och socialism.
Konservatism kommer från ett latinskt ord som betyder att bevara. Konservativa menar att samhället har vuxit fram under lång tid och att traditioner och institutioner som familjen bär på erfarenheter från många generationer.
Därför bör samhället förändras försiktigt. Konservativa är inte emot all förändring, men de vill att den ska ske steg för steg. Den brittiske politikern Edmund Burke räknas som konservatismens grundare.
Klassisk ideologi
Konservatism
- Viktigast
- Trygghet, ordning och traditioner.
- Människan
- Behöver gemenskap, som familj, kyrka och nation.
- Förändring
- Försiktigt och steg för steg. Behåll det som fungerar.
- Tänkare
- Edmund Burke, Storbritannien, 1700-talet.
Liberalism kommer från ett latinskt ord för frihet. Liberaler menar att varje människa ska få bestämma över sitt eget liv, så länge hon inte skadar andra. Yttrandefrihet, religionsfrihet och rätten att äga saker är viktiga.
Staten behövs för att skydda människors frihet och rättigheter, men den ska inte bestämma mer än nödvändigt. Socialliberaler menar att staten också måste ge alla verkliga möjligheter, till exempel genom bra skolor. John Locke räknas som en av liberalismens första tänkare.
Klassisk ideologi
Liberalism
- Viktigast
- Individens frihet och rättigheter.
- Människan
- Förnuftig och kan själv bestämma över sitt liv.
- Staten
- Ska skydda frihet och rättigheter, men inte bestämma för mycket.
- Tänkare
- John Locke, England, 1600-talet.
Tabellen är en förenkling. Inom varje ideologi finns olika riktningar, och i verkligheten har partier ofta idéer från flera ideologier.
Ett sätt att minnas skillnaden är att fråga vad som är viktigast: konservatismen säger trygghet, liberalismen frihet och socialismen jämlikhet.
Jämförelse
Tre ideologier sida vid sida
| Konservatism | Liberalism | Socialism | |
|---|---|---|---|
| Viktigast | Trygghet | Frihet | Jämlikhet |
| Staten | Ordning och gemenskap | Liten, skyddar rättigheter | Stor, jämnar ut skillnader |
| Förändring | Långsamt | Genom individen | Genom gemensamma beslut |
Nu kommer tre politiska förslag. För vart och ett ska du avgöra vilken av de klassiska ideologierna som passar bäst: konservatism, liberalism eller socialism.
Tänk på vad som är viktigast i förslaget: trygghet och tradition, frihet eller jämlikhet.
Vilken ideologi?
Tre förslag. Rösta först.
Konservativa menar att samhällets institutioner och traditioner bär på erfarenheter från många generationer. Därför bör man vara försiktig med snabba förändringar och behålla det som fungerar.
Fråga 1 av 3
”Förändra samhället försiktigt och behåll det som har fungerat länge.”
Konservatism
Försiktig förändring och respekt för traditioner är konservatismens kärna.
Liberaler menar att varje människa ska få bestämma över sitt liv, så länge hon inte skadar andra. Det gäller också hur man använder sina pengar, och därför vill många liberaler ha lägre skatter.
Fråga 2 av 3
”Låt människor själva bestämma över sina liv och sina pengar.”
Liberalism
Individens frihet att bestämma själv är liberalismens viktigaste värde.
Socialister och socialdemokrater vill minska skillnaderna i inkomster och makt. Skatter som betalar gemensam välfärd, som skola och sjukvård, är ett sätt att göra det.
Fråga 3 av 3
”Skatterna ska jämna ut skillnaderna mellan rika och fattiga.”
Socialism
Jämlikhet och att minska skillnaderna är socialismens kärna.
Utöver de tre klassiska ideologierna finns andra som har blivit viktiga, särskilt under 1900-talet. De handlar om frågor som de klassiska ideologierna inte satte i centrum.
Kapitlet tar kort upp feminism, ekologism och nationalism.
Nyare ideologier
Feminism, ekologism och nationalism.
Feminismen utgår från att kvinnor och män inte har samma makt i samhället och vill ändra på det. Ekologismen menar att människan är beroende av naturen och att vi måste tänka på kommande generationer, till exempel när det gäller klimatet.
Nationalismen menar att nationen, alltså ett folk med gemensamt språk, historia och kultur, är den viktigaste gemenskapen. Nationalism kan handla om att få bilda en egen stat, men också om att vilja begränsa vem som räknas till gemenskapen.
Nyare ideologier
Tre nyare ideologier
- Feminism Kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter.
- Ekologism Samhället måste anpassas till naturens gränser.
- Nationalism Nationen och den nationella gemenskapen är viktigast.
De kan kombineras med andra ideologier. Det finns till exempel både liberala och socialistiska feminister.
För att jämföra partier används ofta skalor. Den vanligaste är vänster–högerskalan. En annan är GAL–TAN. Båda är förenklingar.
Kapitlet förklarar skalorna och varför de inte visar allt.
Två skalor
Vänster–höger och GAL–TAN.
Vänster–högerskalan handlar om ekonomi. Till vänster vill man att mer ska ägas och bestämmas gemensamt, och att skatter ska jämna ut skillnader. Till höger vill man att människor ska behålla mer av sina pengar och att marknaden ska få större plats.
Orden kommer från den franska revolutionen, när de radikala satt till vänster och de som ville bevara kungamakten satt till höger i parlamentet.
Skala 1
Vänster–höger
Skalan handlar främst om ekonomi.
GAL–TAN-skalan handlar inte om ekonomi utan om värderingar. GAL står för grönt, alternativt och libertärt. Libertärt betyder här stor frihet att själv välja hur man lever. TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt. Auktoritärt betyder att man vill ha starka regler och mycket ordning.
Frågor om miljö, straff, invandring och familj passar ofta bättre på den här skalan än på vänster–höger.
Skala 2
GAL–TAN
Skalan handlar om värderingar, inte om pengar.
Skalorna hjälper oss att se mönster, men de kan inte visa allt ett parti tycker. Ett parti kan till exempel vilja sänka skatterna och samtidigt satsa mycket på polis och försvar.
Partier ändrar också åsikt över tid. Därför behöver man titta på vad partiet faktiskt föreslår och när uppgiften är hämtad. Mer om skalorna och partierna finns i presentationen Svenska riksdagspartier.
Att tänka på
Skalorna är förenklingar
Ett parti kan vara till höger i ekonomin och ändå vilja ha en stark stat, till exempel hårdare straff.
För att placera ett parti behöver man titta på konkreta förslag och veta vilket år de gäller.
Nu kommer fyra förslag. För vart och ett ska du avgöra vilken skala förslaget främst handlar om: vänster–höger eller GAL–TAN.
Tänk: handlar det om pengar, skatter och ägande, eller om miljö, ordning, tradition och hur man får leva?
Vilken skala?
Fyra förslag. Rösta först.
Skatter är en typisk fråga för vänster–högerskalan. Den handlar om hur mycket av pengarna som ska gå till det gemensamma och hur mycket var och en får behålla.
Fråga 1 av 4
”Sänk skatten för alla som arbetar.”
Vänster–höger
Skatter handlar om ekonomi och hur pengarna ska fördelas.
Frågan om straff handlar om hur mycket staten ska styra och bestraffa. Det är en värderingsfråga snarare än en fråga om pengar, och den passar på GAL–TAN-skalan.
Fråga 2 av 4
”Inför hårdare straff för brott.”
GAL–TAN
Straff handlar om ordning och auktoritet, alltså A:et i TAN.
Förslaget handlar om att ta in mer pengar genom skatt och använda dem till gemensam välfärd. Det är en ekonomisk fråga och passar på vänster–högerskalan.
Fråga 3 av 4
”Höj skatten och ge mer pengar till skolan.”
Vänster–höger
Det handlar om skatter och om hur mycket som ska betalas gemensamt.
Miljöfrågor hör till GAL–TAN-skalan, där G står för grönt. Men miljöpolitik har också ekonomiska sidor, till exempel vem som ska betala. Det visar att många frågor berör båda skalorna.
Fråga 4 av 4
”Skydda naturen, även om det gör vissa saker dyrare.”
GAL–TAN
Miljön är G:et i GAL, grönt.
Åtta partier sitter i riksdagen. De har bildats vid olika tider och ur olika rörelser, och deras ideologiska rötter syns fortfarande i politiken.
Kapitlet visar varifrån partierna kommer och hur man tar reda på vad ett parti vill. Mer om partierna finns i presentationen Svenska riksdagspartier.
Riksdagspartierna
Åtta partier med olika rötter.
Moderaterna har sina rötter i den konservativa högern, och Kristdemokraterna bildades ur kristna rörelser. Liberalerna och Centerpartiet beskriver sig som liberala, men Centerpartiet började som ett parti för bönderna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer båda ur arbetarrörelsen.
Sverigedemokraterna bildades 1988 och beskriver sig som socialkonservativa med en nationalistisk grundsyn. Miljöpartiet bildades ur miljörörelsen 1981. Grupperingen är en förenkling, eftersom partierna har idéer från flera ideologier.
Riksdagspartierna
Partiernas rötter
| Partier | Bildades | |
|---|---|---|
| Konservatism | Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) | 1904, 1964 |
| Liberalism | Liberalerna (L), Centerpartiet (C) | 1934 som Folkpartiet, 1913 som Bondeförbundet |
| Socialism | Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) | 1889, 1917 |
| Nationalism | Sverigedemokraterna (SD) | 1988 |
| Ekologism | Miljöpartiet (MP) | 1981 |
Centerpartiet bildades 1913 som Bondeförbundet för att företräda jordbrukarna. När allt färre arbetade inom jordbruket breddade partiet sin politik och beskriver sig i dag som grönt liberalt. Vänsterpartiet har sina rötter i kommunismen men tog bort ordet kommunisterna ur namnet 1990.
Ett partis historia förklarar en del av dess politik, men man behöver också veta vad partiet vill i dag.
Partier förändras
Från bondeparti till grönt liberalt
Centerpartiet började som Bondeförbundet. Vänsterpartiet hette en gång Kommunistiska partiet.
Partier förändras när samhället och väljarna förändras.
Historien förklarar en del, men inte allt.
Ett partiprogram beskriver partiets grundläggande idéer. Ett valmanifest samlar vad partiet vill göra inför ett visst val. På partiets webbplats finns ofta aktuella förslag.
Ett partis eget material visar vad partiet säger att det vill, men inte vad som faktiskt kommer att hända. När partier samarbetar måste de ofta kompromissa. Därför är det bra att jämföra flera källor och alltid kontrollera datumet.
Källkritik
Hur vet man vad ett parti vill?
Partiernas webbplatser, partiprogram och valmanifest berättar vad de själva vill.
Jämför samma fråga och kontrollera när uppgiften är hämtad.
Det ett parti lovar är inte samma sak som det som beslutas.
Presentationen samlas i fem punkter:
- En ideologi är en samling idéer om hur samhället bör se ut och hur man når dit.
- Konservatism betonar trygghet och tradition, liberalism frihet och socialism jämlikhet.
- Feminism, ekologism och nationalism är nyare ideologier som kan kombineras med andra.
- Vänster–höger handlar om ekonomi och GAL–TAN om värderingar. Båda är förenklingar.
- Riksdagspartierna har olika rötter, men partier förändras över tid.
Kom också ihåg att de flesta människor har åsikter från flera ideologier, och att man behöver titta på konkreta förslag för att förstå ett parti.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1En ideologi är en karta över samhället.
- 2Trygghet, frihet och jämlikhet.
- 3Nyare ideologier: feminism, ekologism, nationalism.
- 4Två skalor, båda förenklingar.
- 5Partier har rötter men förändras.
Det finns inget rätt svar på vilket värde som är viktigast. Ideologierna svarar olika, och de flesta människor tycker att alla tre är viktiga men väger dem olika.
Ett exempel där värden krockar: höga skatter kan ge mer jämlikhet men mindre frihet att bestämma över sina pengar. Du behöver inte berätta vad du själv röstar på eller sympatiserar med; resonera kring värdena.
Prata två och två
Vad är viktigast?
Frihet, jämlikhet eller trygghet – vilket är viktigast i ett bra samhälle?
- Välj det värde du tycker är viktigast och förklara varför.
- Vilken ideologi passar ditt val bäst?
- Ge ett exempel på en fråga där två värden krockar.
Socialismen växte fram under industrialiseringen, när många arbetare hade låga löner och dåliga arbetsvillkor. Socialister menar att människor formas av sina livsvillkor och att stora skillnader i makt och pengar är orättvisa.
Karl Marx ville att arbetarna skulle ta makten över fabrikerna genom revolution. Socialdemokratin valde i stället att förändra samhället steg för steg genom demokratiska beslut, till exempel genom skatter och gemensam välfärd.
Klassisk ideologi
Socialism