Presentationen handlar om den svenska välfärdsmodellen och debatten om den, om sambandet mellan tillväxt, välfärd och hållbarhet, och om globaliseringens ekonomiska sidor: frihandel, leveranskedjor och handelsbalans.
Den bygger vidare på presentationerna Ekonomins grunder och Ekonomisk politik.
Välfärd, hållbarhet och globalisering
Välfärd och global ekonomi
Hur betalar vi för välfärden – och hur hänger den ihop med klimatet och resten av världen?
Sverige har en generell välfärdsmodell. Sjukvård, utbildning, barnbidrag och pension gäller alla, inte bara dem som har det sämst ställt.
Modellen finansieras med relativt höga skatter, och den som tjänar mer betalar mer. Det kallas omfördelning.
Gissa först
”I Sverige får bara de med låga inkomster del av välfärden.”
Stämmer inte.
Sverige har en generell välfärdsmodell: alla får grundläggande trygghet.
Kapitlet handlar om den svenska välfärdsmodellen, de stora frågorna i debatten om den, jämlikhet och jämställdhet, och utmaningen med en åldrande befolkning.
Välfärd och fördelning
Vem betalar, och vem får?
Sverige har en generell välfärdsmodell där det offentliga erbjuder alla grundläggande trygghet: sjukvård, utbildning, barnbidrag, pension och försörjningsstöd. Modellen finansieras genom relativt höga skatter.
Välfärden bygger på omfördelning: de som tjänar mer betalar mer i skatt och bidrar till tjänster som alla har tillgång till. Syftet är att minska skillnader i levnadsvillkor och ge alla lika möjligheter. Mycket av välfärden sköts av kommuner och regioner; i verktyget Kommunens budget kan du se vad kommunerna lägger pengarna på.
Välfärd
Den svenska välfärdsmodellen
- Generell
- Alla får grundläggande trygghet.
- Innehåll
- Sjukvård, utbildning, pension och barnbidrag.
- Finansiering
- Relativt höga skatter.
- Omfördelning
- Den som tjänar mer betalar mer.
En central fråga är hur mycket omfördelning samhället ska ha. Mer skatt ger mer välfärd, men kan samtidigt minska incitamenten att arbeta och driva företag.
En annan fråga är om vård och skola ska drivas av det offentliga, av privata företag eller av båda. Där väger man effektivitet och valfrihet mot likvärdighet och tillgänglighet. Frågorna är politiska, och partierna svarar olika.
Välfärd
Två frågor i debatten
- Hur mycket? Mer skatt ger mer välfärd, men kan minska viljan att arbeta och driva företag.
- Offentligt eller privat? Effektivitet och valfrihet mot likvärdighet och tillgänglighet.
Jämlikhet handlar om att alla ska ha lika förutsättningar oavsett bakgrund, till exempel tillgång till utbildning och sjukvård. Jämställdhet handlar specifikt om att kvinnor och män ska ha lika villkor.
Löneskillnader mellan könen och en ojämn fördelning av obetalt hemarbete är exempel på jämställdhetsproblem som finns kvar. De påverkar både individers ekonomi och samhällets produktivitet.
Välfärd
Jämlikhet och jämställdhet
- Jämlikhet Lika förutsättningar oavsett bakgrund.
- Jämställdhet Lika villkor för kvinnor och män.
Kvar finns bland annat löneskillnader och ojämnt fördelat hemarbete.
Välfärden betalas med skattepengar. Om ekonomin krymper minskar skatteintäkterna och välfärden pressas. En åldrande befolkning innebär fler som behöver vård och pension samtidigt som färre arbetar och betalar skatt.
Det tvingar fram svåra val: ska pensionsåldern höjas, skatterna öka eller standarden sänkas? Kopplingen till kretsloppet är tydlig: om välfärden försämras kan hushållens trygghet minska, och då påverkas konsumtionen och hela ekonomin.
Välfärd
En åldrande befolkning
- Problemet
- Fler behöver vård och pension, färre arbetar och betalar skatt.
- Lösning 1
- Höja pensionsåldern.
- Lösning 2
- Höja skatterna.
- Lösning 3
- Sänka standarden i välfärden.
Försämras välfärden minskar tryggheten – och konsumtionen.
Kapitlet handlar om sambandet mellan tillväxt, välfärd och hållbarhet, om olika modeller för en hållbar ekonomi och om klimatomställningen.
Hållbar utveckling innebär att dagens behov tillgodoses utan att framtida generationers möjligheter äventyras.
Hållbar ekonomi
Tillväxt inom planetens gränser.
Ekonomisk tillväxt skapar resurser: högre BNP ger skatteintäkter som finansierar välfärden. Men tillväxt bygger ofta på ökad resursförbrukning och utsläpp, vilket hotar den ekologiska hållbarheten. Samtidigt kan bristande välfärd, som fattigdom, ohälsa och låg utbildning, hämma tillväxten.
Utmaningen är att hitta en balans: tillräcklig tillväxt för att finansiera välfärden, men inom ramar som inte överskrider planetens gränser.
I diagrammet ritas sambanden fram ett i taget: tillväxten finansierar välfärden, tillväxten belastar miljön och en svag välfärd bromsar tillväxten.
Hållbar ekonomi
Ett trippelt samband
Utmaningen: tillräcklig tillväxt inom planetens gränser.
Förespråkare av grön tillväxt menar att ekonomisk tillväxt kan kombineras med minskad miljöpåverkan, till exempel genom förnybar energi och teknisk innovation. Rörelsen för nerväxt invänder att det inte räcker: rika länder behöver producera och konsumera mindre, inte bara annorlunda.
Cirkulär ekonomi innebär att material återanvänds och återvinns i stället för att slängas. Tanken är att gå från ett linjärt system, ta, göra, slänga, till ett cirkulärt, ta, göra, återanvända.
Hållbar ekonomi
Modeller för hållbar ekonomi
- Grön tillväxt Tillväxt med minskad miljöpåverkan, genom teknik och innovation.
- Nerväxt Rika länder behöver producera och konsumera mindre.
- Cirkulär ekonomi Återanvänd och återvinn i stället för att slänga.
Norge har med sin oljefond, Statens pensjonsfond utland, skapat ett exempel på hur ett land kan förvalta inkomster från fossila resurser för framtida generationer. I stället för att spendera oljepengarna direkt investeras de globalt, och bara en liten del av avkastningen används varje år.
Modellen visar att kortsiktiga intäkter kan bli långsiktig trygghet, men den förutsätter politisk disciplin att inte ta av pengarna.
Ett exempel
Norges oljefond
Norge sparar oljeinkomsterna i en fond som investeras över hela världen.
Bara en liten del av avkastningen används varje år. Resten sparas åt framtida generationer.
Modellen kräver politisk disciplin att inte ta av pengarna.
Klimatomställningen skapar nya ekonomiska utmaningar och möjligheter. Satsningar på fossilfri stålproduktion, batterifabriker och förnybar energi kan skapa jobb och exportmöjligheter.
Samtidigt innebär omställningen kostnader och osäkerhet: gamla industrier krymper, nya kompetenser behövs och det är inte givet att alla regioner gynnas lika.
Klimatomställningen
Nya jobb – och nya förlorare
Sverige satsar på fossilfritt stål, batterifabriker och förnybar energi.
Nya branscher kan ge jobb och export, men gamla industrier krymper och alla regioner gynnas inte lika.
Vem bör betala för omställningen?
Nu kommer tre idéer om hur ekonomin kan bli mer hållbar. För var och en ska du avgöra vilken modell den passar: grön tillväxt, nerväxt eller cirkulär ekonomi.
Tänk: ska ekonomin växa med ny teknik, krympa, eller ta vara på material som redan finns?
Vilken modell?
Tre idéer. Rösta först.
I en cirkulär ekonomi återanvänds, repareras och återvinns material i stället för att slängas. Att hyra ut och laga kläder är ett exempel på att gå från ta, göra, slänga till ta, göra, återanvända.
Fråga 1 av 3
”Ett företag hyr ut kläder och lagar dem i stället för att sälja nya.”
Cirkulär ekonomi
Materialet används igen i stället för att slängas.
Grön tillväxt bygger på idén att ekonomin kan fortsätta växa om tekniken gör produktionen renare, till exempel med förnybar energi och elektrifiering.
Fråga 2 av 3
”Elbilar och vindkraft ska låta ekonomin växa medan utsläppen minskar.”
Grön tillväxt
Tillväxt kombinerad med ny teknik.
Nerväxt, på engelska degrowth, är en rörelse som menar att teknik inte räcker. Rika länder behöver minska sin produktion och konsumtion för att hålla sig inom planetens gränser.
Fråga 3 av 3
”Rika länder borde producera och konsumera mindre, inte bara annorlunda.”
Nerväxt
Ekonomin i rika länder behöver krympa.
Ekonomin är global. Länder handlar med varandra, företag verkar över gränser och kapital flyttas. Kapitlet handlar om frihandel, komparativa fördelar, sårbara leveranskedjor och handelsbalansen.
EU:s inre marknad, där varor, tjänster, kapital och personer rör sig fritt, går igenom i presentationen EU.
Globaliseringen
Handel över gränserna.
Frihandel är handel utan tullar och andra handelshinder. Den har historiskt bidragit till tillväxt och lägre priser och har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom.
Men när produktion flyttar dit den är billigast kan arbetstillfällen försvinna i landet som förlorar industrin, och maktbalansen mellan rika och fattiga länder är inte alltid jämlik. Frihandel skapar också beroenden mellan länder.
Globaliseringen
Frihandel
- Fördelar Lägre priser, tillväxt och mindre fattigdom.
- Nackdelar Beroenden, sårbarhet och jobb som flyttar.
Frihandel ger möjligheter – men också sårbarhet.
Grundtanken bakom frihandel är principen om komparativa fördelar: varje land bör specialisera sig på det som det producerar relativt billigast och handla med andra för resten.
Sverige är till exempel bättre på att producera lastbilar och telekommunikation än tropiska frukter, och tjänar på att exportera det ena och importera det andra. Även ett land som är bäst på allt tjänar på att specialisera sig på det som det är allra bäst på.
I diagrammet går lastbilar från Sverige och frukt tillbaka. Båda länderna får mer av båda varorna än om var och en hade försökt producera allt själv.
Globaliseringen
Komparativa fördelar
Sverige är bättre på att tillverka lastbilar än att odla tropiska frukter.
Varje land tjänar på att specialisera sig på det det gör relativt billigast – och handla för resten.
Vad är Sverige bra på att producera?
Coronapandemin visade hur globala leveranskedjor kan kollapsa: plötsligt saknades halvledare, skyddsutrustning och läkemedel. Kriget i Ukraina visade hur energiberoende kan användas som vapen.
Erfarenheterna har lett till en diskussion om att flytta tillbaka produktion, reshoring, och sprida handeln på fler länder. Frågan är om det är värt att betala mer för att producera nära, eller om effektivitetsvinsterna med global arbetsfördelning är värda riskerna. Hur Sverige förbereder sig för kris och krig går igenom i presentationen Sveriges totalförsvar.
Globaliseringen
Sårbara leveranskedjor
- Globala kedjor
- Produktionen är spridd över många länder.
- Pandemin
- Halvledare, skyddsutrustning och läkemedel tog slut.
- Kriget i Ukraina
- Energiberoende användes som vapen.
- Reshoring
- Att flytta tillbaka produktion till hemlandet.
Avvägningen: effektivitet eller säkerhet?
Handelsbalans är skillnaden mellan ett lands export och import. Om exporten är större än importen har landet ett handelsöverskott, annars ett handelsunderskott.
Sverige har historiskt haft handelsöverskott, och exportföretag som Volvo, Ericsson och IKEA är centrala för ekonomin. Det gör samtidigt Sverige sårbart när världshandeln förändras.
Globaliseringen
Handelsbalans
- Handelsbalans
- Export minus import.
- Överskott
- Landet exporterar mer än det importerar.
- Underskott
- Landet importerar mer än det exporterar.
- Sverige
- Har historiskt haft handelsöverskott.
Exportföretag som Volvo, Ericsson och IKEA är centrala för Sveriges ekonomi.
Nu kommer tre exempel. För vart och ett ska du avgöra vilket begrepp det handlar om: komparativ fördel, reshoring eller handelsöverskott.
Vilket begrepp?
Tre exempel. Rösta först.
När exporten är större än importen har landet ett handelsöverskott. Sverige har historiskt haft det, tack vare en stark exportindustri.
Fråga 1 av 3
”Ett land säljer mer varor till utlandet än det köper därifrån.”
Handelsöverskott
Exporten är större än importen.
Reshoring betyder att flytta tillbaka produktion till hemlandet. Det kan göra försörjningen säkrare i en kris, men produktionen blir ofta dyrare.
Fråga 2 av 3
”Efter pandemin flyttar ett företag hem tillverkningen av skyddsutrustning.”
Reshoring
Produktion flyttas tillbaka för att minska sårbarheten.
Det är principen om komparativa fördelar. Sverige specialiserar sig på det landet producerar relativt billigast och handlar till sig resten. Båda länderna tjänar på handeln.
Fråga 3 av 3
”Sverige tillverkar lastbilar och köper bananer från länder där de odlas billigare.”
Komparativ fördel
Varje land gör det det är relativt bäst på.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Sverige har en generell välfärdsmodell som finansieras med skatt och bygger på omfördelning.
- En åldrande befolkning tvingar fram svåra val om pensionsålder, skatter och standard.
- Tillväxt, välfärd och hållbarhet hänger ihop, och modellerna grön tillväxt, nerväxt och cirkulär ekonomi ger olika svar.
- Frihandel bygger på komparativa fördelar och ger både möjligheter och sårbarhet.
- Handelsbalansen visar skillnaden mellan export och import, och Sverige är beroende av sin export.
Avsluta gärna med tre frågor: Vad innebär omfördelning och varför är det en politisk fråga? Varför är sambandet mellan tillväxt och hållbarhet en utmaning? Vad är komparativa fördelar?
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Generell välfärd betalas med skatt.
- 2Fler äldre ger svåra val.
- 3Tillväxt, välfärd och miljö hänger ihop.
- 4Frihandel bygger på komparativa fördelar.
- 5Sverige lever på sin export.
En åldrande befolkning skapar ett långsiktigt finansieringsproblem för välfärden. Det finns inget enkelt svar, och olika partier föreslår olika lösningar.
Motivera ert val med begreppen omfördelning, tillväxt och hållbarhet, och fundera på hur det påverkar unga, äldre, låginkomsttagare och höginkomsttagare.
Prata två och två
Framtidens välfärd
Fler blir äldre och behöver vård, samtidigt som färre arbetar och betalar skatt.
- Höjd pensionsålder, högre skatt eller lägre standard – vad väljer ni, och varför?
- Vilka grupper påverkas mest av ert val?
- Hur påverkar valet tillväxten och hållbarheten?