I ett val bestämmer medborgarna vilka som ska fatta besluten de kommande åren. I Sverige hålls tre val samma dag: till riksdagen, till regionfullmäktige och till kommunfullmäktige. Det är den viktigaste vägen för medborgarna att påverka politiken.
Presentationen följer valet från början till slut: varför vi har val, vem som får rösta, hur man röstar och hur valhemligheten skyddas, hur rösterna räknas och hur de blir mandat. Den slutar med valdeltagandet och valrörelsen. Vad som händer efter valet, när en regering ska bildas, tas upp i presentationen om regeringsbildning.
Demokrati och politik
Så går ett val till
Från valsedel till mandat – och vem som får vara med.
En blank röst är en valsedel utan partinamn. Blanka röster räknas och redovisas i valresultatet, så det syns hur många som röstade blankt. Men de räknas som ogiltiga när mandaten fördelas, och de går alltså inte till något parti.
Den som röstar blankt har ändå deltagit i valet och visat att hen inte vill stödja något av partierna. Det påverkar valdeltagandet men inte vilka som får mandat.
Gissa först
”Blanka röster påverkar hur mandaten fördelas.”
Stämmer inte.
Blanka röster räknas och redovisas, men de går inte till något parti och påverkar inte mandaten.
Det första kapitlet handlar om varför vi har val och vilka krav som ställs på ett val för att det ska räknas som demokratiskt.
Ett val är mer än att räkna röster. Det kräver att alla får rösta på lika villkor, att man kan rösta utan att någon ser hur och att det finns verkliga alternativ att välja mellan.
Varför val?
Folket bestämmer vem som bestämmer.
Regeringsformen, den viktigaste av Sveriges grundlagar, börjar med orden ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Det kallas folksuveränitet: makten tillhör medborgarna, som lånar ut den till de folkvalda för en tid.
Eftersom alla inte kan fatta alla beslut själva väljer vi representanter. Det kallas representativ demokrati. Valen är det tillfälle då medborgarna kan byta ut dem som styr utan våld. Mer om demokratins idéer och modeller finns i presentationen Demokratins grunder.
Grundtanken
All makt utgår från folket
Så börjar regeringsformen. I valet lånar medborgarna ut makten till de folkvalda – för fyra år i taget.
I valet kan väljarna byta dem som styr, utan våld.
Därför kallas valet demokratins viktigaste dag.
Ett demokratiskt val brukar beskrivas med några krav. Det ska vara allmänt, så att alla vuxna medborgare får rösta. Det ska vara lika, så att varje röst väger lika tungt. Det ska vara fritt, så att partier får ställa upp och väljarna kan få information och välja utan hot. Det ska vara hemligt, så att ingen kan se eller tvinga fram hur någon röstar.
Val hålls i många länder där inte alla krav uppfylls, till exempel där oppositionen hindras eller medierna kontrolleras. Då kan det finnas val utan demokrati.
Varför val?
Fyra krav på ett demokratiskt val
- Allmänt
- Alla vuxna medborgare får rösta.
- Lika
- Varje röst väger lika tungt.
- Fritt
- Partier får ställa upp, och alla kan välja utan hot.
- Hemligt
- Ingen kan se hur du röstar.
Det andra kapitlet handlar om de tre valen, när de hålls och vem som får rösta i vilket val.
Att alla tre valen hålls samma dag gör det lättare att rösta, men det betyder också att väljarna ska ta ställning i tre olika val på en gång.
Tre val samma dag
Riksdag, region och kommun.
Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statens budget och skatter och granskar regeringen. Regionerna ansvarar framför allt för hälso- och sjukvården och för kollektivtrafiken. Kommunerna ansvarar bland annat för skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och planeringen av bostäder och vägar.
Varje val har en egen färg på valsedlarna, så att de inte blandas ihop: gul för riksdagen, blå för regionen och vit för kommunen. Man kan rösta på olika partier i de tre valen, och många gör det.
Tre val samma dag
Tre val, tre färger
| Bestämmer bland annat om | Valsedel | |
|---|---|---|
| Riksdagen | Lagar, statens budget och skatter | Gul |
| Regionen | Sjukvård och kollektivtrafik | Blå |
| Kommunen | Skola, äldreomsorg och socialtjänst | Vit |
Man kan rösta på olika partier i de tre valen.
Ordinarie val hålls vart fjärde år, den andra söndagen i september. Valet 2026 hölls till exempel den 13 september. Alla tre valen hålls samma dag, och mandatperioden är fyra år för riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
Regeringen kan också utlysa ett extra val till riksdagen mellan de ordinarie valen. Det har hänt en gång, 1958. Ett extra val ändrar inte när nästa ordinarie val hålls. Uppgifterna bygger på vallagen och regeringsformen.
Tre val samma dag
Vart fjärde år i september
Ordinarie val hålls den andra söndagen i september, vart fjärde år.
Mellan valen styr de folkvalda – och väljarna granskar dem.
Ett extra val till riksdagen är möjligt men ovanligt.
I riksdagsvalet får svenska medborgare rösta som har fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång har varit folkbokförda i Sverige. Svenskar som bor utomlands kan alltså rösta i riksdagsvalet.
I region- och kommunvalen får även andra än svenska medborgare rösta om de har fyllt 18 år och är folkbokförda i regionen eller kommunen. Medborgare i ett EU-land, Island eller Norge får rösta när de är folkbokförda där. Andra utländska medborgare måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen. Reglerna står i vallagen och kan ändras; kontrollera hos Valmyndigheten inför ett val.
Tre val samma dag
Vem får rösta i vilket val?
Fylld ring: får rösta. Tom ring: får inte rösta i det valet.
Fyra personer och samma fråga: i vilka val får personen rösta? Rösta först, och tänk på vad som avgör: medborgarskap, ålder och folkbokföring.
Svaren bygger på reglerna i vallagen, som de gällde vid de senaste valen.
Vem får rösta?
Fyra personer. Rösta först.
Anna uppfyller alla krav för riksdagsvalet: hon är svensk medborgare, har fyllt 18 år och är folkbokförd i Sverige. Eftersom hon är folkbokförd i Uppsala får hon också rösta i valet till Region Uppsala och till Uppsala kommun.
Hon får tre röstkort i ett och samma kuvert och kan rösta i alla tre valen samtidigt, i vallokalen eller genom att förtidsrösta.
Fråga 1 av 4
”Anna är 19 år, svensk medborgare och bor i Uppsala.”
Alla tre valen
Svensk medborgare, 18 år och folkbokförd: riksdag, region och kommun.
Lukas är medborgare i Tyskland, som är ett EU-land. EU-medborgare som är folkbokförda i en kommun får rösta i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige där, oavsett hur länge de har bott i Sverige.
I riksdagsvalet får bara svenska medborgare rösta. Lukas får däremot rösta i valet till Europaparlamentet i Sverige, som är ett annat val som hålls vart femte år.
Fråga 2 av 4
”Lukas är 30 år, tysk medborgare och har bott i Malmö i ett år.”
Bara region och kommun
EU-medborgare som är folkbokförda får rösta i region- och kommunvalen, men inte i riksdagsvalet.
För att få rösta måste man ha fyllt 18 år senast på valdagen. Sara fyller 18 år dagen efter, så hon får inte rösta i något av valen, hur nära det än är.
Sara kan ändå påverka på andra sätt: genom att engagera sig i ett ungdomsförbund, skriva, demonstrera eller delta i skolval, som många skolor anordnar inför valen.
Fråga 3 av 4
”Sara är svensk medborgare och fyller 18 år dagen efter valdagen.”
Inget val
Man måste ha fyllt 18 år senast på valdagen.
Ahmed är medborgare i ett land utanför EU. Han får rösta i region- och kommunvalen eftersom han har varit folkbokförd i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen.
Om han blir svensk medborgare får han också rösta i riksdagsvalet. Reglerna om rösträtt för utländska medborgare har diskuterats politiskt och kan ändras, så kontrollera vad som gäller inför varje val.
Fråga 4 av 4
”Ahmed är medborgare i ett land utanför EU och har varit folkbokförd i Sverige i fyra år.”
Bara region och kommun
Tre års folkbokföring ger rösträtt i region- och kommunvalen, men inte i riksdagsvalet.
Det tredje kapitlet handlar om hur man röstar: röstkortet, förtidsröstningen, de olika valsedlarna, personvalet och hur valhemligheten skyddas.
Reglerna kan verka detaljerade, men de finns för att varje röst ska räknas och för att ingen ska kunna se eller påverka hur någon röstar.
Att rösta
Röstkort, valsedlar och valhemlighet.
Alla som har rösträtt får ett röstkort hemskickat några veckor före valet. Där står i vilka val man får rösta och var ens vallokal finns. På valdagen röstar man i sin egen vallokal.
Den som inte kan eller vill rösta på valdagen kan förtidsrösta i vilken röstningslokal som helst i landet. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen. Man ska ta med röstkortet och legitimation. Det går också att rösta med bud eller, för den som bor utomlands, vid en ambassad eller med brev.
Att rösta
Röstkortet och förtidsröstning
Röstkortet kommer hem i brevlådan. Det visar i vilka val du får rösta och var.
Du kan förtidsrösta i vilken röstningslokal som helst, från 18 dagar före valet.
Ta med legitimation när du röstar.
Det finns tre sorters valsedlar. En partivalsedel har bara partiets namn. En namnvalsedel har partiets namn och en lista med partiets kandidater. En blank valsedel har inget tryckt namn, och där skriver väljaren själv det parti hen vill rösta på.
Om man lägger en valsedel utan partinamn i kuvertet, eller ett tomt kuvert, räknas det som en blank röst. Blanka röster redovisas men går inte till något parti.
Att rösta
Tre sorters valsedlar
- Partivalsedel
- Bara partiets namn.
- Namnvalsedel
- Partiets namn och dess kandidater.
- Blank valsedel
- Väljaren skriver själv in ett parti.
Ett kuvert utan parti räknas som en blank röst.
På en namnvalsedel kan väljaren sätta ett kryss vid en kandidat. Det kallas personval eller personröst. Rösten går ändå till partiet, men krysset kan avgöra vilka av partiets kandidater som får mandaten.
En kandidat flyttas upp om hen får tillräckligt många personröster. I riksdagsvalet krävs minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. I region- och kommunvalen krävs också 5 procent, men minst 100 respektive 50 röster. Uppgifterna bygger på vallagen; kontrollera spärrarna hos Valmyndigheten inför ett val.
Att rösta
Ett kryss för en person
På namnvalsedeln kan du kryssa för den kandidat du helst vill se vald.
Rösten går alltid till partiet. Krysset avgör bara vem i partiet som får platsen.
För att flyttas upp krävs minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.
Valhemligheten betyder att ingen ska kunna se eller ta reda på hur någon röstar. Därför ligger valsedlarna avskärmade, så att andra inte ser vilka man tar. Man lägger valsedlarna i kuvert bakom en valskärm, och röstmottagaren lägger kuverten i valurnan utan att se innehållet.
Valhemligheten skyddar mot påtryckningar, till exempel från en familj, en arbetsgivare eller en grupp. Röstmottagarna ska se till att alla går in bakom skärmen ensamma. Den som behöver hjälp att rösta får ta hjälp av en person hen själv väljer eller av en röstmottagare.
Att rösta
Ingen ska se hur du röstar
Valsedlarna ligger avskärmade, och du lägger dem i kuvert bakom en valskärm – ensam.
Valhemligheten skyddar dig mot påtryckningar från andra.
Röstmottagaren lägger kuverten i urnan utan att se vad som står.
Det fjärde kapitlet följer rösterna från urnan till det slutliga valresultatet.
Räkningen sker i flera steg och kontrolleras av flera myndigheter. Det gör att fel kan upptäckas och rättas, och att valresultatet går att lita på.
Rösterna räknas
Från urnan till valresultatet.
När vallokalerna stänger klockan 20 på valdagen räknar röstmottagarna rösterna i vallokalen. Det ger det preliminära resultatet som presenteras under valnatten. På onsdagen efter valet räknar kommunens valnämnd de förtidsröster som kom fram för sent till vallokalerna.
Därefter gör länsstyrelserna den slutliga sammanräkningen, där alla valsedlar granskas igen. Valmyndigheten fastställer resultatet i riksdagsvalet och fördelar mandaten. Resultatet i region- och kommunvalen fastställs av länsstyrelserna.
Rösterna räknas
Från valsedel till valresultat
Varje steg kontrolleras av en ny myndighet.
Röstmottagarna räknar rösterna i vallokalen tillsammans, och räkningen är offentlig: vem som helst får vara med och titta. Länsstyrelserna räknar sedan alla valsedlar en gång till. Partier och väljare kan överklaga valet till Valprövningsnämnden om de anser att något har gått fel.
Efter valen sprids ibland påståenden om valfusk. Granskningar har hittat enstaka fel och incidenter, men inget som tyder på att valresultatet i Sverige har påverkats. Det som avgör förtroendet är att räkningen är öppen och sker i flera steg.
Rösterna räknas
Därför går valet att lita på
- Öppen räkning
- Vem som helst får titta när rösterna räknas.
- Två räkningar
- Länsstyrelsen räknar alla valsedlar igen.
- Överklagande
- Valprövningsnämnden prövar klagomål på valet.
Det femte kapitlet visar hur rösterna blir platser i riksdagen, så kallade mandat, och varför små partier kan bli utan.
Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att partiernas andel av mandaten ska motsvara deras andel av rösterna så nära som möjligt.
Från röster till mandat
Proportionellt – men med spärrar.
Riksdagen har 349 ledamöter. Landet är indelat i 29 valkretsar, och 310 av mandaten är fasta valkretsmandat som fördelas i valkretsarna efter hur många röstberättigade de har. Större valkretsar, som Stockholms kommun, har fler mandat än mindre.
De övriga 39 mandaten är utjämningsmandat. De delas ut för att fördelningen i hela landet ska bli så proportionell som möjligt, eftersom fördelningen i varje valkrets för sig kan ge små skevheter. Uppgifterna bygger på vallagen.
Från röster till mandat
349 mandat i riksdagen
- 29 valkretsar
- Landet är indelat i valkretsar.
- 310 fasta mandat
- Fördelas i valkretsarna efter antal röstberättigade.
- 39 utjämningsmandat
- Jämnar ut så att hela landet blir proportionellt.
Mandaten fördelas med jämkade uddatalsmetoden. Varje partis röstetal delas först med 1,2 och sedan med 3, 5, 7 och så vidare. Det mandat som ska fördelas går till det parti som har den högsta kvoten just då, och därefter delas partiets röster med nästa tal. Så fortsätter det tills alla mandat är fördelade.
Att det första talet är 1,2 och inte 1 gör det lite svårare för små partier att ta sitt första mandat. I exemplet har tre påhittade partier 10 000 röster tillsammans och sex mandat delas ut: A får tre, B två och C ett, ungefär som deras andelar 52, 31 och 17 procent. Talet 1,2 har gällt sedan valet 2018; tidigare var det 1,4.
Ett räkneexempel · sex mandat
Högsta kvoten får nästa mandat
För att få vara med när mandaten fördelas i riksdagsvalet måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet. Ett parti som får minst 12 procent i en valkrets får ändå vara med när de fasta mandaten fördelas i just den valkretsen, även om det har färre än 4 procent i landet.
Spärrarna finns för att undvika att riksdagen splittras i många små partier, vilket kan göra det svårare att bilda en stabil regering. Nackdelen är att röster på partier under spärren inte ger några mandat. I region- och kommunvalen är spärrarna lägre. Partierna i diagrammet och deras andelar är påhittade.
Från röster till mandat
Spärren på 4 procent
Den som har minst 12 procent i en valkrets får ändå vara med där.
Tre påhittade partier och samma fråga: blir det mandat i riksdagen? Tänk på de två spärrarna: 4 procent i hela landet och 12 procent i en valkrets.
Svaren gäller riksdagsvalet. I region- och kommunvalen är spärrarna lägre.
Blir det mandat?
Tre partier. Rösta först.
Ett parti med 4,5 procent av rösterna i hela landet klarar spärren och är med när alla mandat fördelas. Med 349 mandat motsvarar 4,5 procent ungefär 15 eller 16 platser.
För små partier är spärren ofta det viktigaste i hela valrörelsen. Opinionsmätningar som visar ett parti nära 4 procent kan påverka väljare som inte vill att deras röst ska gå förlorad.
Fråga 1 av 3
”Ett parti får 4,5 procent av rösterna i hela landet.”
Mandat
Över 4 procent i landet: partiet är med när alla mandat fördelas.
Ett parti med 3,8 procent i hela landet klarar inte 4-procentsspärren. Det klarar inte heller 12-procentsspärren, eftersom det har högst 9 procent i någon valkrets. Därför får partiet inga mandat, trots att det har flera hundra tusen väljare.
Rösterna på partiet påverkar ändå valresultatet indirekt: andra partier får dela på mandaten, och partiet kan ha påverkat debatten i valrörelsen.
Fråga 2 av 3
”Ett parti får 3,8 procent i hela landet och som mest 9 procent i en valkrets.”
Inga mandat
Under 4 procent i landet och under 12 procent i alla valkretsar.
Ett parti som bara är stort i en del av landet kan klara 12-procentsspärren i en valkrets. Då är det med när de fasta mandaten fördelas i den valkretsen och kan få ett eller flera mandat där. Det deltar däremot inte i fördelningen av utjämningsmandaten.
Regeln skyddar regionala partier, men den har sällan avgjort något i riksdagsval.
Fråga 3 av 3
”Ett parti får 2 procent i hela landet men 14 procent i en valkrets.”
Bara i en valkrets
Över 12 procent i valkretsen: med i fördelningen av de fasta mandaten där.
Det sista kapitlet handlar om vilka som röstar och om valrörelsen, då partierna försöker vinna väljarnas förtroende.
Valdeltagandet säger något om hur demokratin mår. Valrörelsen visar hur partier, medier och väljare påverkar varandra.
Väljarna och valrörelsen
Vem röstar – och vad påverkar dem?
Valdeltagandet i svenska riksdagsval är högt jämfört med många andra länder. I riksdagsvalet 2022 röstade 84,2 procent av de röstberättigade, enligt Valmyndigheten. Deltagandet är lägre i region- och kommunvalen och mycket lägre i valen till Europaparlamentet.
Statistiska centralbyrån har under lång tid visat att valdeltagandet är lägre bland unga förstagångsväljare, bland personer födda utomlands och bland personer med kort utbildning och låg inkomst. Det betyder att alla gruppers röster inte hörs lika mycket, även om alla har samma rätt att rösta.
Väljarna och valrörelsen
Vilka röstar?
I riksdagsvalet 2022 röstade drygt 84 procent av de röstberättigade.
Deltagandet är lägre bland unga, utrikes födda och personer med låg inkomst.
Alla har samma rätt att rösta – men inte alla använder den.
Under valrörelsen försöker partierna nå väljarna med vallöften, debatter, affischer, annonser och inlägg i sociala medier. Opinionsmätningar visar hur partierna ligger till, men de bygger på ett urval av väljare och har en felmarginal på några procentenheter. Små skillnader mellan partier i en mätning säger därför ofta ingenting.
Valkompasser låter väljare jämföra sina åsikter med partiernas svar på ett antal frågor. De kan vara en bra start, men frågorna är ett urval och partierna formulerar själva sina svar. Mer om partierna och deras idéer finns i presentationen Svenska riksdagspartier.
Väljarna och valrörelsen
Valrörelsen
- Opinionsmätningar
- Ett urval av väljare, med en felmarginal på några procentenheter.
- Debatter
- Partiledarna möts i tv, radio och på torgen.
- Valkompasser
- Jämför dina svar med partiernas – men frågorna är ett urval.
- Sociala medier
- Partierna når väljare direkt, och falska påståenden sprids snabbt.
Valet är demokratins viktigaste tillfälle för medborgarna att påverka. Det ska vara allmänt, lika, fritt och hemligt, och rösterna räknas i flera steg som kontrolleras av olika myndigheter.
Mandaten fördelas proportionellt med jämkade uddatalsmetoden, men med spärrar för små partier. När valresultatet är klart börjar arbetet med att bilda en regering, som du kan läsa mer om i presentationen Regeringsbildning.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Tre val samma dag, vart fjärde år i september.
- 2Medborgarskap, ålder och folkbokföring avgör var du får rösta.
- 3Valhemligheten skyddar dig mot påtryckningar.
- 4Rösterna räknas i flera steg och kan granskas av alla.
- 5Mandaten fördelas proportionellt – med en spärr på 4 procent.
Frågorna har inga givna svar. De handlar om avvägningar i valsystemet: mellan att alla röster ska ge mandat och att riksdagen ska gå att styra, och mellan vem som ska få vara med och bestämma.
Försök att ge skäl för din ståndpunkt och lyssna på argumenten för den andra sidan. Tänk på vilka grupper som vinner och förlorar på olika regler.
Prata två och två
Vilka regler är rimliga?
- Borde spärren vara högre, lägre eller tas bort? Vad vinner och förlorar vi?
- Borde 16-åringar få rösta i kommunvalet?
- Vad kan få fler unga att rösta?