I en demokrati ska människor kunna påverka hur samhället styrs. De ska kunna välja mellan politiska alternativ, framföra kritik och byta ut dem som har makten. Samtidigt behöver varje människa ett skydd mot övergrepp, också när de som styr har stöd av många väljare.
Presentationen går igenom demokratins tre pelare, folkstyret, val och valsystem, den demokratiska processen, tre demokratimodeller, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Ett påhittat exempel om en fritidsgård återkommer genom hela genomgången.
Folkstyre, rättsstat och mänskliga rättigheter
Demokratins grunder
Vem får bestämma – och vem skyddar den som förlorar en omröstning?
Tänk dig en kommun som överväger att stänga en fritidsgård för att spara pengar. Ungdomarna som använder den vill behålla verksamheten. Andra invånare vill använda pengarna till något annat, till exempel äldreomsorgen eller skolan.
Exemplet är påhittat, men det visar hur samma beslut kan granskas från flera håll: vem som bestämmer, hur invånarna kan påverka, hur beslutet fattas och vilka regler som gäller. Det återkommer genom hela presentationen.
Ett påhittat exempel
Vem får bestämma?
Kommunen vill stänga en fritidsgård för att spara pengar. Ungdomar vill behålla den. Andra invånare vill använda pengarna till något annat.
Hur kan kommunen fatta beslut – och hur kan invånarna påverka?
Demokratin kan beskrivas med en modell där den vilar på tre pelare. Folkstyret innebär att den politiska makten utgår från folket. Rättsstaten binder maktutövningen till lagar och ger människor möjlighet att få rättsliga frågor prövade av oberoende domstolar. De mänskliga rättigheterna skyddar bland annat människors frihet, säkerhet och möjlighet att uttrycka sig.
Pelarna är beroende av varandra. Om ett styrande parti kan fängsla sina motståndare får väljarna svårt att välja ett annat alternativ, även om valen hålls på utsatt dag. Om domstolarna lyder partiledningen kan de fängslade inte räkna med en oberoende prövning.
En modell
Demokratins tre pelare
Hur skulle fria val påverkas om de styrande fick fängsla sina motståndare?
Folkstyre betyder att makten utgår från folket. Men det finns olika sätt att låta folket bestämma, och alla har inte samma möjligheter att göra sin röst hörd.
Kapitlet handlar om representativ och direkt demokrati, om politisk jämlikhet och om majoritetens beslut och minoritetens rättigheter.
Folkstyre
Makten utgår från folket.
Sverige är en representativ demokrati. Väljarna utser representanter som fattar beslut i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige. Representation gör det möjligt att hantera många frågor i stora samhällen, men det kan uppstå ett avstånd mellan väljare och företrädare.
I direkt demokrati röstar deltagarna själva om en sakfråga, som när medlemmarna i en förening bestämmer årsavgiften. En folkomröstning är ett direktdemokratiskt inslag. Den kan vara bindande eller rådgivande. Folkomröstningen om euron 2003 var rådgivande: den gav politikerna vägledning, men beslutet låg hos de folkvalda.
Folkstyre
Två sätt att fatta beslut
Folkomröstningen om euron 2003 var rådgivande.
Politisk jämlikhet innebär att människor ska kunna delta i det politiska livet på jämlika villkor. Allmän och lika rösträtt betyder att varje röst väger lika i samma val. Inkomst, utbildning eller ställning ska inte ge någon extra röster.
De faktiska möjligheterna att påverka kan ändå skilja sig. Den som har gott om tid, pengar och kontakter kan lättare ordna en kampanj eller träffa beslutsfattare. Den som arbetar obekväma tider kan ha svårt att komma på ett möte. En förening kan hjälpa människor att samla sina erfarenheter och göra sin röst hörd.
Folkstyre
Lika rösträtt – olika möjligheter
Varje röst väger lika i samma val.
En förening har anställda som läser underlag och träffar politiker. En annan drivs av medlemmar på fritiden.
Hur kan tid, pengar och kontakter påverka möjligheten att få gehör?
Majoritetsprincipen används för att fatta beslut när människor tycker olika. Om tio personer röstar och sex säger ja medan fyra säger nej har ja-sidan majoritet. När det finns flera alternativ beror det på reglerna om det räcker med flest röster eller om mer än hälften krävs.
De som förlorar måste fortfarande kunna kritisera beslutet, organisera sig och försöka få stöd för en förändring. Majoritetens stöd ger inte de styrande rätt att undanröja oppositionen eller upphäva minoritetens grundläggande rättigheter. Demokratin behöver regler som gör att makten kan växla efter nästa val.
Majoritetsprincipen
Sex röstar ja, fyra röstar nej
Ja-sidan har majoritet. Men de fyra finns kvar.
De får fortsätta kritisera beslutet, organisera sig och försöka få stöd för en ändring.
Deras grundläggande rättigheter finns kvar.
Val är det tydligaste sättet för medborgarna att påverka och att utkräva ansvar. Kapitlet handlar om vad som gör val fria och om hur röster blir platser i en vald församling.
Det tar också upp två olika valsystem: proportionella val, som Sverige har, och majoritetsval i enmansvalkretsar, som används till exempel i Storbritannien.
Val och valsystem
Hur röster blir platser.
Fria val förutsätter att väljarna kan välja mellan alternativ utan hot eller tvång. Valhemligheten skyddar rätten att hålla sitt val för sig själv. Återkommande val gör det möjligt att utkräva ansvar: väljarna kan bedöma hur de valda har skött uppdraget och rösta på andra.
I Sverige hålls val till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige vart fjärde år, och val till Europaparlamentet vart femte år. För att rösta måste man ha fyllt 18 senast på valdagen. I riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap, men i kommun- och regionvalen kan även utländska medborgare som är folkbokförda här ha rösträtt.
Val och valsystem
Fria och återkommande val
- Fria
- Väljaren kan välja utan hot eller tvång.
- Hemliga
- Ingen behöver berätta vad man röstat på.
- Återkommande
- Vid nästa val kan väljarna välja andra.
- Valår
- Riksdag, region och kommun vart fjärde år. EU vart femte.
En plats i en vald församling kallas ett mandat. I ett proportionellt valsystem fördelas mandaten efter partiernas andel av rösterna. I en förenklad modell med tio mandat får ett parti med 50 procent fem mandat, och partier med 30 och 20 procent får tre och två.
Sverige har proportionella val. Det verkliga systemet har också spärrar för små partier och regler för avrundning, så röstandel och mandatandel blir inte alltid exakt lika. När inget parti får egen majoritet behöver partier samarbeta.
I verktyget Val, mandat och regering kan du ändra röstandelarna i riktiga riksdagsval och se hur mandaten fördelas.
Proportionella val · tio mandat
Från röster till mandat
- 5mandat för 50 procent
- 3mandat för 30 procent
- 2mandat för 20 procent
Det svenska systemet har också spärrar och avrundningsregler.
Vid majoritetsval i enmansvalkretsar väljs en enda representant från varje geografiskt område. I den variant som används till det brittiska underhuset vinner kandidaten med flest röster platsen. Om tre kandidater får 50, 30 och 20 procent går valkretsens enda mandat till den första. De andra två blir utan.
Ett parti kan därför få många röster i hela landet men få mandat, om det sällan blir störst i någon valkrets. Ett mindre parti med starkt stöd i ett visst område kan däremot vinna platser där. Fördelningen beror alltså både på hur många röster partierna får och på var väljarna bor.
Majoritetsval
Om valkretsen bara har en plats
Tre kandidater får 50, 30 och 20 procent. Den första får valkretsens enda mandat.
Vad händer med ett parti som får många röster i landet men sällan blir störst i någon valkrets?
En demokratisk beslutsprocess omfattar det som händer före, under och efter ett beslut. Vem kan få upp en fråga? Vilket underlag används? Vem bestämmer, och hur granskas resultatet?
Kapitlet använder fritidsgården för att granska en beslutsprocess och går sedan igenom olika sätt att påverka, och vad som händer när makt missbrukas.
Den demokratiska processen
Före, under och efter beslutet.
Öppenhet innebär att människor kan få insyn. Invånarna behöver kunna ta reda på vad kommunen räknar med att spara och vilka alternativ som har övervägts, och journalister kan granska underlaget. Vissa uppgifter om enskilda personer kan behöva skyddas av sekretess.
Deltagande handlar om vilka som kan medverka och på vilka villkor. Dialog betyder att människor kan framföra argument, ställa frågor och bemöta varandra. Ansvar kräver att det framgår vem som fattade beslutet, så att invånarna kan ställa beslutsfattarna till svars, till exempel i nästa val.
Fyra frågor
Granska beslutet om fritidsgården
- Öppenhet
- Vad kan vi få veta?
- Deltagande
- Vilka kan delta?
- Dialog
- Hur prövas argumenten?
- Ansvar
- Vem står till svars?
Ungdomarna som använder fritidsgården saknar kanske rösträtt, men de kan ändå berätta vad den betyder för dem. Det kan ge politikerna kunskap om vad en stängning skulle leda till.
Villkoren spelar roll. Om mötet hålls när ungdomarna är i skolan, eller om informationen bara når en liten grupp, blir deras möjlighet att delta sämre. Att bli lyssnad på betyder inte heller att man säkert får igenom sitt förslag.
Deltagande
Att delta före rösträttsåldern
Ungdomarna får berätta vad fritidsgården betyder för dem.
Mötet kan ge politikerna kunskap. Men tid och plats påverkar vilka som kan komma.
Att bli lyssnad på innebär inte att man säkert får igenom sitt förslag.
Opinionsbildning innebär att försöka påverka människors uppfattningar. Ungdomarna kan skriva en insändare och samla namn för att få fler att stödja fritidsgården. Det kan i sin tur påverka hur politikerna bedömer frågan.
Lobbyism är riktad påverkan på beslutsfattare. Företag, fackförbund och andra organisationer gör det också. De kan bidra med kunskap som politikerna behöver, men de företräder egna intressen. Därför är det viktigt att fråga vem som står bakom ett förslag, vilka resurser gruppen har och vilka andra som får komma till tals.
Påverkan
Opinionsbildning och lobbyism
- Opinionsbildning Ungdomarna skriver en insändare för att få fler att stödja fritidsgården.
- Lobbyism En ungdomsorganisation träffar politiker och lägger fram ett förslag.
Vem försöker påverka vem i de två fallen?
Korruption innebär att någon missbrukar sin makt eller ställning för att gynna sig själv eller någon annan. Ett exempel är att en kommunanställd tar emot pengar från ett företag i utbyte mot att ordna ett kommunalt avtal. Mutbrott är en form av korruption, men korruption omfattar också andra former av otillbörligt gynnande.
Korruption kan göra att offentliga pengar används fel och att människor inte behandlas sakligt. Om invånarna tror att personliga kontakter avgör besluten kan förtroendet för myndigheter och folkvalda minska.
Påverkan
När makt missbrukas
En kommunanställd tar emot pengar från ett företag i utbyte mot att ordna ett kommunalt avtal.
Det är korruption: makt eller ställning missbrukas för att gynna någon.
Hur kan detta påverka kommunens pengar och invånarnas förtroende?
Det finns olika uppfattningar om vad som är viktigast för att en demokrati ska fungera väl. Valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati är modeller som betonar olika delar av det demokratiska livet.
Modellerna utesluter inte varandra. De kan användas för att undersöka samma samhälle, och samma händelse, från olika håll.
Demokratimodeller
Tre sätt att se på en god demokrati.
Valdemokrati betonar fria och rättvisa val där människor väljer företrädare och kan byta ut dem. I frågan om fritidsgården blir det viktigt vad partierna lovade i valet och om väljarna kan utkräva ansvar vid nästa val.
Deltagardemokrati betonar att människor deltar också mellan valen. Namninsamlingen, föreningsarbetet och mötet om fritidsgården är exempel. Samtidigt behöver man fråga vilka som har tid och möjlighet att vara aktiva.
Samtalsdemokrati betonar hur förslag prövas i samtal. Deltagarna behöver lyssna, ge skäl och kunna ändra uppfattning när nya argument kommer fram. Bemöts ungdomarnas förslag, och går det att granska vad kommunen sparar?
Demokratimodeller
Tre demokratimodeller
- Valdemokrati Fria val och möjlighet att byta ut företrädare.
- Deltagardemokrati Människor medverkar också mellan valen.
- Samtalsdemokrati Argument prövas, och man kan ompröva sin uppfattning.
Modellerna hjälper oss att se olika styrkor och brister i samma händelse. Ett välbesökt möte kan ge många möjlighet att delta, och det ser bra ut ur deltagardemokratins perspektiv.
Men om några få talar hela tiden och ungdomarnas förslag inte får något svar fungerar samtalet dåligt. Ur samtalsdemokratins perspektiv är det en brist. Omvänt kan ett omsorgsfullt samtal i en liten grupp ge bra förslag men sakna viktiga erfarenheter.
Granska mötet
Många deltar – men hur fungerar samtalet?
Mötet är välbesökt. Några få talar nästan hela tiden. Ungdomarnas förslag får inget svar.
Vad ser du med deltagardemokratins respektive samtalsdemokratins ögon?
Nu kommer tre händelser i frågan om fritidsgården. För var och en ska du avgöra vilken demokratimodell som bäst beskriver det som händer: valdemokrati, deltagardemokrati eller samtalsdemokrati.
Tänk: handlar det om att välja och byta ut företrädare, om att delta mellan valen, eller om hur argument prövas?
Vilken modell?
Tre händelser. Rösta först.
När ungdomarna samlar namn och ordnar ett möte med politikerna deltar de i politiken mellan valen. Det är just det som deltagardemokratin betonar: att människor medverkar och får vana att påverka gemensamma frågor, inte bara röstar vart fjärde år.
Fråga 1 av 3
”Ungdomarna samlar namn och ordnar ett möte med politikerna.”
Deltagardemokrati
Ungdomarna deltar i politiken mellan valen.
Att väljarna kan rösta bort de styrande och välja ett parti som lovar något annat är kärnan i valdemokratin. Den betonar fria val och möjligheten att utkräva ansvar av de folkvalda.
Fråga 2 av 3
”I nästa val röstar många på ett parti som lovar att öppna fritidsgården igen.”
Valdemokrati
Väljarna utkräver ansvar och kan byta ut företrädarna.
När kommunens siffror granskas och ungdomarnas förslag bemöts med skäl handlar det om kvaliteten på samtalet. Det är vad samtalsdemokratin betonar: att förslag prövas, att man lyssnar och att man kan ändra uppfattning.
Fråga 3 av 3
”På mötet granskas kommunens siffror, och ungdomarnas förslag bemöts med skäl.”
Samtalsdemokrati
Argumenten prövas och förslagen bemöts.
De mänskliga rättigheterna utgår från att varje människa har lika värde och rättigheter som ska respekteras, oavsett till exempel medborgarskap, religion, kön eller politisk uppfattning.
Kapitlet handlar om vilka rättigheter som gör det möjligt att delta i demokratin och om skillnaden mellan en förklaring och en konvention.
Mänskliga rättigheter
Gäller varje människa.
Bland de mänskliga rättigheterna finns rätten till liv och personlig säkerhet, skydd mot tortyr, yttrandefrihet och rätt till utbildning. Flera av dem gör det möjligt att delta i demokratin: yttrandefrihet behövs för att kritisera de styrande, föreningsfrihet för att organisera sig och rätt till utbildning för att kunna delta i samhällslivet.
Vissa rättigheter kan begränsas under bestämda villkor, till exempel för att skydda andras rättigheter. Begränsningarna behöver stöd i lag och får inte gå längre än vad som kan motiveras. Andra skydd, som förbudet mot tortyr, gäller utan undantag. Hur rättigheter kan krocka går igenom i presentationen Demokratiska dilemman.
Mänskliga rättigheter
Rättigheter som gäller alla
- Yttrandefrihet
- Gör det möjligt att kritisera de styrande.
- Föreningsfrihet
- Gör det möjligt att organisera sig.
- Utbildning
- Ger förutsättningar att lära och delta i samhället.
Rättigheterna gäller också den som saknar rösträtt eller tillhör en minoritet.
År 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Erfarenheterna från andra världskriget och dess övergrepp var en viktig bakgrund. Förklaringen är inte i sig ett juridiskt bindande avtal, men den har haft stor betydelse för senare konventioner och lagar.
En konvention är ett internationellt avtal. När en stat ratificerar en konvention godkänner den formellt att bli bunden av avtalet och tar på sig rättsliga skyldigheter. Ett exempel är FN:s barnkonvention. Att ett land har anslutit sig visar vilka skyldigheter det har, men bevisar inte att rättigheterna alltid respekteras i praktiken.
Mänskliga rättigheter
Förklaring och konvention
- 1948
- FN antar den allmänna förklaringen. Den är inte i sig juridiskt bindande.
- Konvention
- Ett internationellt avtal.
- Ratificera
- Staten godkänner att bli bunden av avtalet.
Vilken skillnad finns mellan att ta på sig en skyldighet och att följa den i praktiken?
I en rättsstat är den offentliga makten bunden av lag. Även en regering med starkt väljarstöd måste följa rättsreglerna, och oberoende domstolar avgör rättsliga frågor utifrån lag och bevisning.
Kapitlet går igenom de principer som sätter gränser för makten: legalitet, likhet inför lagen, objektivitet, oskyldighetspresumtion, proportionalitet och rättssäkerhet.
Rättsstaten
Gränser för makten.
Legalitet betyder att myndigheternas åtgärder måste ha stöd i rättsordningen. En tjänsteperson får till exempel inte hitta på en avgift och kräva att en invånare betalar den. För straff gäller dessutom att handlingen måste ha varit straffbar när den begicks.
Likhet inför lagen innebär att reglerna ska tillämpas lika i jämförbara fall. Ingen ska få en fördel för att hen är rik eller känner handläggaren. Objektivitet innebär att myndigheter och domstolar ska vara sakliga och opartiska. Om en handläggare ska pröva en nära släktings ansökan uppstår jäv, och då ska handläggaren inte påverka beslutet.
Rättsstaten
Rättsstatens gränser för makten
- Legalitet
- Myndigheters åtgärder ska ha stöd i rättsreglerna.
- Likhet
- Jämförbara fall ska bedömas lika.
- Objektivitet
- Myndigheter och domstolar ska vara sakliga och opartiska.
En tjänsteperson vill ge sin nära släkting förtur till ett tillstånd. Vilka problem finns?
Oskyldighetspresumtionen betyder att den som misstänks för brott ska betraktas som oskyldig tills skulden har fastställts enligt lag. I en brottmålsrättegång ska åklagaren bevisa åtalet. Den misstänkte behöver inte bevisa sin oskuld.
Rykten, stark misstänksamhet eller att många på nätet är övertygade räcker inte för en fällande dom. Domstolen ska döma utifrån lag och bevisning, inte utifrån vad många tycker.
Rättsstaten
Misstanke och bevis
En person anklagas för ett brott. Många på nätet säger att personen är skyldig.
Oskyldighetspresumtionen: den misstänkte är oskyldig tills skulden fastställts enligt lag. Åklagaren ska bevisa.
Varför räcker inte många människors övertygelse för en fällande dom?
Proportionalitet innebär att en myndighets åtgärd ska vara lämplig och nödvändig för sitt syfte och att nyttan ska stå i rimlig proportion till ingreppet. Om en mindre ingripande åtgärd räcker ska myndigheten inte välja en mer ingripande. Att en åtgärd är effektiv betyder inte att den alltid är tillåten.
Rättssäkerhet handlar om skydd mot godtycklig makt: tydliga regler, saklig handläggning, möjlighet att bemöta uppgifter och rättslig prövning. Domstolarna ska vara oberoende, och politiker får inte bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt mål.
Rättsstaten
Hur långt får en myndighet gå?
- Proportionalitet Åtgärden ska vara lämplig, nödvändig och rimlig i förhållande till syftet.
- Rättssäkerhet Skydd mot godtyckliga beslut och möjlighet till rättslig prövning.
Domstolar ska vara oberoende. Politiker får inte bestämma domen i ett enskilt mål.
Nu kommer tre situationer där en myndighet gör fel. För var och en ska du avgöra vilken rättsprincip som bryts: legalitet, objektivitet eller proportionalitet.
Tänk: saknas stöd i reglerna, är beslutsfattaren inte opartisk, eller går åtgärden längre än syftet kräver?
Vilken princip?
Tre situationer. Rösta först.
Legalitetsprincipen betyder att myndigheters åtgärder måste ha stöd i rättsreglerna. En avgift som inte finns i någon regel får inte tas ut, hur rimlig den än kan verka för tjänstepersonen.
Fråga 1 av 3
”En tjänsteperson hittar på en avgift och kräver att en invånare betalar den.”
Legalitet
Avgiften saknar stöd i rättsreglerna.
När en handläggare prövar en nära släktings ansökan uppstår jäv: förtroendet för att beslutet är opartiskt kan rubbas, även om handläggaren försöker vara saklig. Objektivitetsprincipen och jävsreglerna kräver att någon annan prövar ärendet.
Fråga 2 av 3
”En handläggare prövar sin systers ansökan om bygglov.”
Objektivitet
Handläggaren är jävig och kan inte vara opartisk.
Proportionalitetsprincipen kräver att en åtgärd inte går längre än syftet kräver. Att stänga en hel park för alla invånare för att stoppa en enda person är ett stort ingrepp, och det finns troligen mindre ingripande sätt att lösa problemet.
Fråga 3 av 3
”Kommunen stänger hela parken för alla för att stoppa en person som klottrar.”
Proportionalitet
Ingreppet är mycket större än vad syftet kräver.
Tillbaka till fritidsgården. Invånarna kan granska om rätt beslutsorgan har fattat beslutet och om reglerna har följts. Det är en rättslig granskning.
De kan samtidigt fortsätta argumentera för att pengarna ska användas på annat sätt, skriva insändare, samla namn och rösta annorlunda i nästa val. Det är politisk kritik. Den rättsliga granskningen och den politiska diskussionen fyller olika uppgifter: ett beslut kan vara lagligt och ändå möta starka protester.
Tillbaka till fritidsgården
Ett lagligt beslut som möter protester
Beslutet att stänga fritidsgården har fattats enligt reglerna. Många invånare tycker ändå att det är fel.
Ett beslut kan vara lagligt och ändå möta starka protester.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Demokratin vilar på folkstyre, rättsstat och mänskliga rättigheter, och pelarna behöver varandra.
- Majoriteten bestämmer, men minoriteten behåller sina rättigheter och kan försöka ändra beslutet.
- Proportionella val och majoritetsval i enmansvalkretsar ger olika fördelning av mandaten.
- Valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati betonar olika delar av demokratin.
- Rättsstatens principer sätter gränser för vad myndigheter och de styrande får göra.
Kom också ihåg skillnaden mellan politisk kritik av ett beslut och en rättslig granskning av om beslutet följer lagen.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Tre pelare som behöver varandra.
- 2Majoriteten bestämmer, minoriteten skyddas.
- 3Valsystemet avgör hur röster blir mandat.
- 4Tre modeller, tre perspektiv.
- 5Rättsstaten sätter gränser för makten.
Fundera på hur invånarna kan fortsätta påverka när beslutet om fritidsgården redan är fattat: insändare, namninsamlingar, möten med politiker, föreningsarbete och val. Fundera också på skillnaden mellan att tycka att ett beslut är fel och att påstå att det är olagligt.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner minst två sätt att påverka och förklara vilken demokratimodell varje sätt passar bäst in i.
Prata två och två
Fortsätta påverka
- Hur kan invånarna fortsätta försöka påverka beslutet?
- Vad skiljer politisk kritik från en granskning av om beslutet följer lagen?
- Vilken av de tre pelarna är viktigast för ungdomarna i exemplet?