Arbetsmarknaden är platsen där arbetsgivare och arbetssökande möts. Hur den fungerar påverkar vilka jobb som finns, vilka villkor som gäller och hur trygg din ekonomi blir.
Presentationen går igenom arbetsmarknaden och strukturomvandlingen, den svenska modellen och kollektivavtalen, arbetsrätten och anställningsformerna, facket och a-kassan, arbetslöshet och företagande, jämställdhet och framtidens arbetsliv.
Arbetsmarknad, arbetsrätt och den svenska modellen
Arbetsliv
Vem bestämmer lönen – och vad skyddar dig på jobbet?
I många länder bestämmer staten en minimilön genom lag. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. I stället avtalar fackförbund och arbetsgivare om löner, arbetstider, semester, pensioner och försäkringar i kollektivavtal.
Det är kärnan i den svenska modellen, som går igenom längre fram.
Gissa först
”Sverige har en lag om minimilön.”
Stämmer inte.
Lönerna bestäms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare, inte i lag.
Kapitlet handlar om hur arbetsmarknaden fungerar, vilka sektorer den består av och hur strukturomvandlingar har förändrat vilka jobb som finns i Sverige.
Arbetsmarknaden
Där arbete möter efterfrågan.
Arbetsmarknaden fungerar som andra marknader och kan beskrivas med utbud och efterfrågan. Utbudet av arbetskraft är alla som vill och kan arbeta. Efterfrågan är alla jobb som arbetsgivarna vill tillsätta. När de möts bestäms löner och sysselsättning.
Lönen påverkas bland annat av utbildning, erfarenhet och hur stor efterfrågan är på just din kompetens. Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU för personer mellan 20 och 64 år.
Arbetsmarknaden
Utbud och efterfrågan
- Utbud Alla som vill och kan arbeta erbjuder sitt arbete.
- Efterfrågan Arbetsgivarna efterfrågar arbete för att tillsätta jobb.
Lönen påverkas av utbildning, erfarenhet och efterfrågan.
Arbetsmarknaden delas i offentlig, privat och ideell sektor. Den delas också i branscher med olika kompetenskrav, och det krävs olika kunskaper och utbildningar beroende på var man vill arbeta.
Arbetsmarknaden
Tre sektorer
- Offentlig Kommuner, regioner och stat: skola, vård och myndigheter.
- Privat Allt från stora företag till enmansföretag.
- Ideell Organisationer som Röda Korset och idrottsföreningar.
De stora förändringarna av arbetsmarknaden kallas strukturomvandlingar. Jobb försvinner och nya växer fram. Massproduktion och löpande band var symboler för industrisamhället; i dag scannar vi själva våra varor och gör allt fler tjänster digitalt.
Förändringarna påverkar direkt vilka jobb som finns och vad man behöver kunna för att få dem. Vissa yrken minskar, andra ökar.
I tidslinjen är banden lika långa som perioderna: jordbrukssamhället till omkring 1870, industrisamhället i ungefär hundra år och tjänstesamhället från omkring 1970. Gränserna är ungefärliga, eftersom förändringen skedde gradvis.
Arbetsmarknaden
Strukturomvandling
Borås var textilstaden, men på 1960- och 1970-talen slog billigare import ut den svenska textilindustrin. I dag är staden ett centrum för e-handel och logistik. Västerås byggde sin ekonomi kring ASEA, senare ABB, och tung verkstadsindustri, men gick över till en kunskapsbaserad ekonomi.
Gemensamt är att omställningen lyckades genom att bygga vidare på befintlig kunskap, samarbete mellan näringsliv, utbildning och kommun och satsningar på infrastruktur.
Strukturomvandling
Två städer i förändring
- Borås Från textilstad till centrum för e-handel och logistik.
- Västerås Från tung industri till IT, energiteknik och datacenter.
Vad krävs för att en ort ska klara en omställning?
Kapitlet handlar om hur den svenska modellen växte fram, vad kollektivavtal är, vilka konfliktvapen parterna har och hur lönerna bestäms.
Den svenska modellen
Parterna förhandlar.
1920- och 1930-talen präglades av hårda konflikter på arbetsmarknaden. Strejker och lockouter var vanliga, och den värsta händelsen var Ådalshändelserna 1931, när militär öppnade eld mot demonstrerande arbetare och fem personer dödades.
För att undvika statlig inblandning började arbetsmarknadens parter förhandla med varandra. 1938 slöt LO och SAF Saltsjöbadsavtalet, som blev grunden för den svenska modellen.
Den svenska modellen
Från Ådalen till Saltsjöbaden
1931 sköt militär mot demonstrerande arbetare i Ådalen. Fem personer dödades.
1938 slöt LO och SAF Saltsjöbadsavtalet, grunden för den svenska modellen.
Den svenska modellen innebär att arbetsgivarorganisationer och fackförbund förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, inte staten. Staten agerar främst som medlare, genom Medlingsinstitutet, och övervakare, genom Arbetsdomstolen och Arbetsmiljöverket.
Systemet förutsätter att en stor andel av de anställda är med i facket. År 2022 var 70 procent fackligt anslutna. Tanken är att skapa ordning och stabilitet.
I diagrammet byggs modellen upp i fyra steg: parterna som förhandlar, staten som medlar och övervakar utan att bestämma lönerna, kollektivavtalet som resultat, och andelen löntagare som är med i facket, 70 procent år 2022.
Den svenska modellen
Hur modellen fungerar
Ett kollektivavtal sluts mellan en fackförening och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. Du som anställd skriver inte på det själv, men om din arbetsplats har ett kollektivavtal omfattas du av det.
Under avtalsperioden råder fredsplikt, alltså förbud mot stridsåtgärder. När avtalet löper ut får parterna använda konfliktvapen.
Den svenska modellen
Kollektivavtal
- Sluts mellan
- Fackförening och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation.
- Reglerar
- Lön, arbetstid, semester, pension och försäkringar.
- Gäller
- Oftast i två till tre år.
- Fredsplikt
- Under avtalstiden får ingen strejka eller ha lockout.
Konflikträtten betyder att parterna, när avtalet har löpt ut, kan använda stridsåtgärder för att pressa fram ett nytt avtal.
Ett uppmärksammat exempel är Teslas etablering i Sverige 2023. IF Metall krävde kollektivavtal, Tesla vägrade, och det ledde till strejk och sympatiåtgärder från andra fackförbund. Konflikten visade krocken mellan individuella villkor och den svenska modellen.
Konflikträtt
Konfliktvapen
- Strejk
- Arbetstagarna lägger ned arbetet.
- Lockout
- Arbetsgivaren stänger ute arbetstagarna.
- Blockad
- Man vägrar hantera vissa varor eller utföra tjänster.
- Övertidsblockad
- Man vägrar arbeta övertid.
Tesla 2023: IF Metall strejkade för ett kollektivavtal.
I Sverige sätter exportindustrin genom sitt avtal en nivå för löneökningar, märket, som blir riktlinje för andra branscher. Syftet är att lönerna inte ska öka mer än vad svenska företag klarar i den internationella konkurrensen.
Kritiker menar att märket gör det svårt för låglöneyrken, särskilt i kvinnodominerade branscher som vård och omsorg, att komma ikapp. Arbetsplatser kan också ha olika lönesystem: fast lön, individuell lön, provision och bonus eller ackordslön.
Den svenska modellen
Hur bestäms löneökningarna?
Exportindustrin sätter först en nivå för löneökningarna: märket.
Märket ska skydda konkurrenskraften – men gör det svårt för låglöneyrken att komma ikapp?
Arbetsrätten är alla lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kapitlet går igenom tre centrala lagar och olika anställningsformer.
Arbetsrätt
Regler mellan arbetsgivare och anställda.
LAS säger att anställningar i första hand ska vara tillsvidare. För uppsägning krävs saklig grund, antingen arbetsbrist eller personliga skäl. Vid arbetsbrist gäller i regel sist in, först ut, men små företag får undanta tre personer.
MBL kräver att arbetsgivaren informerar och förhandlar med facket innan större förändringar. AML ska förhindra ohälsa och olyckor, både fysiskt och psykiskt. Skyddsombud bevakar arbetsmiljön och har rätt att stoppa farligt arbete. Diskrimineringslagen förbjuder dessutom diskriminering i arbetslivet.
Arbetsrätt
Tre centrala lagar
- LAS Lagen om anställningsskydd: anställning och uppsägning.
- MBL Medbestämmandelagen: information och förhandling.
- AML Arbetsmiljölagen: hälsa och säkerhet på jobbet.
Ekonomisk sårbarhet handlar om hur känslig din ekonomi är för förändringar. Det är inte bara hur mycket du tjänar som avgör, utan hur säker och regelbunden inkomsten är. En osäker anställning ger ojämn inkomst, som gör det svårare att planera och betala fasta kostnader.
Tillsvidareanställning är normen enligt LAS och ger starkast skydd. Visstidsanställningar, som vikariat, projekt- och säsongsanställningar, upphör vid ett visst datum. En särskild visstidsanställning övergår till tillsvidare efter tolv månader. Timanställda saknar garanterade timmar.
Anställningsformer
Hur trygg är anställningen?
| Beskrivning | Ekonomisk sårbarhet | |
|---|---|---|
| Tillsvidare | Fast, utan slutdatum | Låg |
| Provanställning | Högst sex månader | Medel |
| Vikariat | Ersätter någon som är borta | Medel |
| Timanställning | Kallas in vid behov | Hög |
Alva har tillsvidareanställning och lön för 160 timmar varje månad, så hon kan planera sin budget. Bilal är vikarie till juni och jobbar lika mycket just nu, men vet inte om han har jobb efter sommaren. Clara är timanställd och fick 120 timmar förra månaden men bara 60 den här.
Alla tre har samma timlön, men deras ekonomiska sårbarhet är helt olika, eftersom inkomsten är olika stabil och förutsägbar.
Ett exempel
Samma timlön, olika trygghet
Alva, Bilal och Clara tjänar alla 150 kronor i timmen.
Alva är fast anställd, Bilal vikarie och Clara timanställd. Vem är mest sårbar?
Nu kommer tre situationer på en arbetsplats. För var och en ska du avgöra vilken lag som främst gäller: LAS, MBL eller AML.
Tänk: gäller det anställning och uppsägning, information och förhandling med facket, eller hälsa och säkerhet?
Vilken lag?
Tre situationer. Rösta först.
Medbestämmandelagen, MBL, kräver att arbetsgivaren informerar och förhandlar med facket innan större förändringar beslutas, till exempel en nedläggning eller omorganisation.
Fråga 1 av 3
”Företaget vill lägga ned en avdelning och måste först förhandla med facket.”
MBL
MBL kräver information och förhandling före större förändringar.
Lagen om anställningsskydd, LAS, kräver saklig grund för uppsägning: arbetsbrist eller personliga skäl. Vid arbetsbrist gäller i regel sist in, först ut, men små företag får undanta tre personer.
Fråga 2 av 3
”En anställd sägs upp på grund av arbetsbrist.”
LAS
LAS kräver saklig grund och styr turordningen.
Arbetsmiljölagen, AML, ska förhindra ohälsa och olyckor. Skyddsombud bevakar arbetsmiljön och har rätt att stoppa arbete som är omedelbart farligt. Arbetsmiljöverket kontrollerar att lagen följs.
Fråga 3 av 3
”Ett skyddsombud stoppar arbetet vid en farlig maskin.”
AML
Arbetsmiljölagen ger skyddsombud rätt att stoppa farligt arbete.
Kapitlet handlar om fackföreningar och a-kassa, olika typer av arbetslöshet, vad staten gör för att minska arbetslösheten och om företagande.
Trygghet och arbetslöshet
Skyddsnät och omställning.
En fackförening företräder arbetstagare i förhandlingar med arbetsgivare. Som medlem får du stöd vid förhandlingar, rådgivning, hjälp vid uppsägning och ofta förmånliga gruppförsäkringar.
Fackföreningsrörelsen är organiserad i tre centralorganisationer: LO för främst arbetare, TCO för tjänstemän och Saco för akademiker.
Trygghet
Fackföreningar
- Facket
- En förhandlingspart som företräder arbetstagarna.
- LO
- Främst arbetare, till exempel IF Metall, Kommunal och Handels.
- TCO
- Tjänstemän, till exempel Unionen.
- Saco
- Akademiker, till exempel Sveriges Ingenjörer.
A-kassan, arbetslöshetskassan, ger ekonomiskt stöd om du blir arbetslös. Det kräver medlemskap och att du uppfyller villkoren; ersättningen kommer inte automatiskt. Du måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb.
Sedan den 1 oktober 2025 är arbetslöshetsförsäkringen i huvudsak inkomstbaserad för nya ersättningsperioder, och ersättningen trappas ned över tid. Om varken a-kassa eller andra inkomster räcker kan kommunen bevilja försörjningsstöd som sista skyddsnät.
Trygghet
A-kassan
A-kassan ger viss ersättning om du blir arbetslös – men bara om du är medlem.
Facket och a-kassan minskar den ekonomiska sårbarheten.
Strukturell arbetslöshet uppstår när arbetsmarknadens krav förändras och viss kompetens inte längre efterfrågas. Konjunkturarbetslöshet följer ekonomins svängningar, som under 90-talskrisen, finanskrisen 2008 och coronapandemin.
Friktionsarbetslöshet är tiden mellan två jobb eller innan det första. Säsongsarbetslöshet drabbar yrken som bara kan utföras under en del av året, som skidlärare.
Arbetslöshet
Fyra slags arbetslöshet
- Strukturell
- Kraven ändras och viss kompetens behövs inte längre.
- Konjunktur
- Följer ekonomins upp- och nedgångar.
- Friktion
- Tiden mellan två jobb, eller före det första.
- Säsong
- Yrken som bara finns delar av året.
Nu kommer tre personer som är arbetslösa. För var och en ska du avgöra vilken typ av arbetslöshet det är: strukturell, konjunktur eller friktion.
Tänk: behövs kompetensen inte längre, går ekonomin dåligt just nu, eller är personen mellan två jobb?
Vilken arbetslöshet?
Tre situationer. Rösta först.
Strukturell arbetslöshet uppstår när arbetsmarknadens krav förändras. Svetsarna kan behöva omskola sig, till exempel genom en yrkeshögskoleutbildning, för att hitta nya jobb.
Fråga 1 av 3
”En fabrik automatiseras, och svetsarna behövs inte längre.”
Strukturell
Kompetensen efterfrågas inte längre efter en strukturomvandling.
Konjunkturarbetslöshet följer ekonomins upp- och nedgångar. Staten kan motverka den genom att investera och anställa mer under lågkonjunkturer.
Fråga 2 av 3
”Under en lågkonjunktur säljer företagen mindre och säger upp personal.”
Konjunktur
Arbetslösheten följer ekonomins nedgång.
Friktionsarbetslöshet är tiden mellan två jobb eller innan det första. I en högkonjunktur går det ofta snabbt att hitta jobb, medan det kan ta längre tid i en lågkonjunktur.
Fråga 3 av 3
”Hon har just tagit examen och söker sitt första jobb.”
Friktion
Tiden innan första jobbet, eller mellan två jobb.
Aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska minska tiden mellan anställningar, genom arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, praktik och yrkeshögskoleutbildningar.
Passiva åtgärder ska underlätta ekonomiskt för den som saknar arbete, genom a-kassa, aktivitetsstöd och försörjningsstöd.
Arbetsmarknadspolitik
Vad gör staten?
- Aktiva åtgärder Utbildning, praktik och subventionerade jobb.
- Passiva åtgärder Ekonomiskt stöd, som a-kassa och försörjningsstöd.
Den som startar företag kan bli sin egen chef och anställa andra. Som arbetsgivare måste man betala arbetsgivaravgifter, följa arbetsmiljölagen och teckna försäkringar. Egenföretagare utan anställda omfattas inte automatiskt av a-kassa och behöver ordna egna försäkringar.
Stöd finns bland annat hos Almi, Nyföretagarcentrum och kommunernas näringslivskontor. Företagande skapar jobb men innebär också risker.
Företagande
Att starta eget
- Enskild firma
- Enklast att starta. Ägaren ansvarar personligen för skulderna.
- Aktiebolag
- Ägarna riskerar bara det insatta kapitalet.
- Handelsbolag
- Två eller fler delägare driver verksamheten.
- Ekonomisk förening
- Medlemmarna äger och styr tillsammans.
Olika företagsformer ger olika ansvar.
Kapitlet handlar om löneskillnader och diskriminering och om de trender som förändrar arbetsmarknaden: digitalisering, klimatomställning, demografi och nya arbetsformer.
Jämställdhet och framtid
Ett arbetsliv i förändring.
Enligt Medlingsinstitutet var löneskillnaden mellan kvinnor och män 9,9 procent år 2025. När hänsyn tas till yrke, ålder, utbildning och arbetstid återstod en oförklarad skillnad på 4,4 procent. Skillnaden förklaras delvis av att kvinnor oftare arbetar i lägre betalda sektorer och oftare arbetar deltid.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i arbetslivet, och arbetsgivare måste göra lönekartläggningar varje år. Föräldraförsäkringens öronmärkta dagar ska jämna ut föräldraledigheten. Siffrorna gäller 2025.
Jämställdhet
Lika lön för lika arbete?
- 9,9 procent
- Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2025.
- 4,4 procent
- Den del som inte förklaras av yrke, ålder, utbildning och arbetstid.
- Lagen
- Diskrimineringslagen och årliga lönekartläggningar.
- Hemma
- Obetalt hemarbete fördelas fortfarande ojämnt.
Flera trender förändrar arbetsmarknaden. Vissa yrken försvinner och nya tillkommer. Plattformsarbete via appar, så kallad gig-ekonomi, ställer nya krav på trygghetssystem och arbetsrätt.
Den svenska modellen har historiskt visat sig anpassningsbar, men minskad facklig anslutning, gig-ekonomins villkor och internationalisering kräver att den fortsätter att utvecklas. Framtidens arbetsliv kräver omställning och lärande.
Framtiden
Framtidens arbetsmarknad
- Digitalisering
- AI och robotar ändrar arbetsuppgifter och kompetenskrav.
- Klimat
- Förnybar energi och cirkulär ekonomi ger gröna jobb.
- Demografi
- En åldrande befolkning behöver mer vård och omsorg.
- Nya former
- Distansarbete, frilans och gig-ekonomi.
Framtidens arbetsliv kräver omställning och lärande.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Arbetsmarknaden bygger på mötet mellan utbudet av arbete och arbetsgivarnas efterfrågan.
- Den svenska modellen bygger på att fack och arbetsgivare förhandlar, och kollektivavtalen ersätter en lagstadgad minimilön.
- Arbetsrätten, med LAS, MBL och AML, och kollektivavtalen skyddar villkoren.
- Anställningsformen påverkar den ekonomiska sårbarheten, och facket och a-kassan minskar den.
- Strukturomvandling, AI och nya arbetsformer förändrar arbetslivet snabbt.
Kom också ihåg att samma timlön kan ge helt olika trygghet beroende på anställningsform.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Arbete möter efterfrågan.
- 2Parterna förhandlar.
- 3Lagar och avtal skyddar.
- 4Fack och a-kassa minskar sårbarheten.
- 5Arbetslivet förändras snabbt.
Svara kort på de tre frågorna. Den svenska modellen betyder att fack och arbetsgivare förhandlar om villkoren. Ett kollektivavtal reglerar till exempel lön, arbetstid och försäkringar. AI kan ändra arbetsuppgifter, ta bort vissa jobb och skapa nya.
Fundera också på vilka val som kan minska din egen ekonomiska sårbarhet som ny i arbetslivet: att gå med i facket och a-kassan, sträva efter tillsvidareanställning, utbilda sig och lära sig sina rättigheter.
Prata två och två
Exit ticket
- Vad är den svenska modellen?
- Vad gör ett kollektivavtal?
- Hur kan AI påverka framtidens arbetsmarknad?