Utrikespolitik handlar om hur ett land agerar mot andra stater och internationella organisationer. Säkerhetspolitik handlar om hur landet skyddar sin befolkning, sitt territorium och sin politiska självständighet.
Presentationen går igenom internationella relationer och makt, intressekonflikter och globalisering, FN och folkrätten, Nato och Sverige, och hur man analyserar en internationell konflikt.
Stater, konflikter, folkrätt och Nato
Utrikes- och säkerhetspolitik
Hur skyddar ett land sig – och hur samarbetar det med andra?
Begreppen hänger ihop. Om ett land vill vara säkert behöver det både kunna försvara sig och kunna samarbeta, förhandla och bygga relationer. Länder samarbetar ofta för att bli säkrare.
En stat behöver hantera flera mål samtidigt: minska risken för krig, skydda ekonomin och viktiga samhällsfunktioner och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Ibland krockar målen, och då uppstår målkonflikter.
Grunden
Två begrepp som hänger ihop
- Utrikespolitik Relationer med andra stater och organisationer.
- Säkerhetspolitik Skydda landet, befolkningen och självständigheten.
Länder samarbetar ofta för att bli säkrare.
En intressekonflikt uppstår när stater vill olika saker, till exempel om gränser, resurser eller handel. Men konflikt betyder inte automatiskt krig. Många konflikter hanteras genom diplomati, förhandlingar och avtal, eller genom ekonomiska påtryckningar som sanktioner.
Risken för krig ökar om parterna inte litar på varandra, om propaganda och desinformation förstärker motsättningarna eller om våld ses som en snabb lösning.
Gissa först
”När två stater hamnar i konflikt blir det oftast krig.”
Stämmer inte.
De flesta konflikter hanteras med diplomati, förhandlingar, avtal eller påtryckningar.
Internationella relationer handlar om maktbalanser, konflikter och samarbeten i världen. Kapitlet går igenom vilka aktörer som påverkar, olika slags makt, hur världsordningen kan beskrivas, vad konflikter handlar om och hur globaliseringen knyter ihop länderna.
Internationella relationer
Aktörer, makt och konflikter.
I vardagen säger vi ”länder”, men i internationell politik är ordet stat mer exakt. En stat har en regering, ett avgränsat territorium och suveränitet, alltså rätten att bestämma över sig själv.
Stater är inte ensamma. FN, EU och Världsbanken påverkar vilka regler som gäller, militära allianser som Nato påverkar hur stater planerar sin säkerhet och multinationella företag kan spela stor roll genom handel, teknik och kontroll över råvaror.
Internationella relationer
Vem påverkar?
- Stater
- Den viktigaste aktören. Sluter avtal och fattar formella beslut.
- Organisationer
- Till exempel FN, EU och Världsbanken.
- Allianser
- Till exempel Nato, som påverkar hur stater planerar sin säkerhet.
- Företag
- Påverkar genom handel, teknik och råvaror.
Stater har olika mycket makt. Makt kan mätas i militär och ekonomisk styrka, befolkning, naturresurser, teknik och diplomatisk förmåga.
Ekonomisk makt kan användas säkerhetspolitiskt. Den som styr viktiga leveranser av energi eller teknik kan skapa beroenden och pressa andra.
Internationella relationer
Olika slags makt
- Militär
- Försvarsmakt och vapen.
- Ekonomisk
- Handel, pengar, energi och teknik.
- Politisk
- Inflytande i organisationer och allianser.
- Diplomatisk
- Förmågan att förhandla och bygga relationer.
Den som styr viktiga leveranser kan skapa beroenden.
Världsordningen beskrivs ibland som bipolär, när två supermakter dominerar, eller multipolär, när det finns flera starka maktcentra. Under kalla kriget beskrevs världen ofta som bipolär.
Begreppen hjälper oss att resonera om varför allianser bildas, varför konflikter kan spridas och varför vissa regioner blir extra viktiga.
Internationella relationer
Hur ser världsordningen ut?
- Bipolär Två supermakter dominerar.
- Multipolär Flera starka maktcentra.
Begreppen hjälper oss förstå varför allianser bildas.
En intressekonflikt uppstår när stater eller andra aktörer vill olika saker. Ibland uppstår den för att en stat upplever ett hot och vill öka sin säkerhet, medan en annan stat ser samma sak som en provokation.
Alla konflikter blir inte krig. I verktyget Väpnade konflikter på boma.nu kan du utforska väpnade konflikter i världen mer i detalj.
Internationella relationer
Intressekonflikter i världen
- Gränser
- Vem ska bestämma över ett område?
- Resurser
- Vatten, olja, mineraler och mark.
- Handel
- Tullar, villkor och beroenden.
- Inflytande
- Vem ska ha makt i en region?
Alla konflikter blir inte krig.
Handel är en viktig drivkraft i globaliseringen. Multilaterala avtal och organisationer, som WTO, gör att många stater kan enas om gemensamma regler samtidigt i stället för att skriva avtal med varje land för sig.
Globaliseringen kan ge tillväxt men också sårbarhet. Om ett land blir beroende av en viss leverantör av energi, mat eller teknik kan en kris snabbt bli en säkerhetsfråga. På senare år talar man om global fragmentering, när stater bygger handels- och teknikblock för att minska sårbara beroenden.
Internationella relationer
Globalisering och handel
- Globalisering
- Länder, företag och människor blir mer beroende av varandra.
- Frihandel
- Handel utan större hinder.
- Handelshinder
- Tullar, kvoter och subventioner.
- WTO
- En arena där stater kommer överens om handelns regler.
Beroenden kan bli en säkerhetsfråga.
FN är den viktigaste globala arenan för fred och säkerhet, och folkrätten är de regler och avtal som gäller mellan stater. Kapitlet går igenom FN:s organisation och verktyg, folkrättens två delar och begreppen som behövs för att analysera konflikter.
FN och folkrätten
Gemensamma regler för stater.
FN bygger på idén att stater ska kunna mötas och hantera konflikter genom samtal och gemensamma regler. I generalförsamlingen har varje stat en röst. Säkerhetsrådet arbetar med fred och säkerhet och kan fatta bindande beslut.
Säkerhetsrådet är också en plats där stormaktspolitik kan bromsa åtgärder, eftersom de fem permanenta medlemmarna har veto. I verktyget FN:s organisation på boma.nu finns en överblick över FN:s viktigaste organ.
FN och folkrätten
FN
- Generalförsamlingen Alla medlemsstater har en röst var.
- Säkerhetsrådet Arbetar med fred och säkerhet och kan fatta bindande beslut.
De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har veto.
När FN försöker påverka en konflikt kan det använda resolutioner, sanktioner och i vissa fall interventioner. Interventioner kan stoppa eller avvärja lidande, men är ofta politiskt kontroversiella och svåra att genomföra.
Skilj också på olika dokument. FN:s förklaringar är rekommendationer som skapar ett moraliskt ansvar, medan konventioner blir bindande när en stat har ratificerat dem.
FN och folkrätten
FN:s verktyg
- Resolutioner
- Tydliggör vad omvärlden kräver.
- Sanktioner
- Pressar den som bryter mot reglerna.
- Interventioner
- Ska stoppa mänskligt lidande, men är omstridda.
- Konventioner
- Blir bindande när en stat har ratificerat dem.
Folkrätten är internationella regler och avtal mellan stater. Den brukar delas i fredens folkrätt, med regler i fredstid som de mänskliga rättigheterna, och krigets folkrätt, som gäller vid väpnad konflikt och innehåller den internationella humanitära rätten.
En central idé är att krig inte får betyda att allt är tillåtet. Men det kan vara svårt att få stater att följa reglerna när de tycker att deras intressen står på spel, och svårt att utreda brott i pågående konflikter.
FN och folkrätten
Folkrätten
- Fredens folkrätt Regler i fredstid, bland annat mänskliga rättigheter.
- Krigets folkrätt Humanitär rätt som skyddar civila i krig.
Även i krig är inte allt tillåtet.
För att resonera om konflikter behöver begreppen användas precist. Ockupation betyder att ett område kontrolleras av en annan stat under en tid. Annektering betyder att ett ockuperat område införlivas i den andra staten. Folkfördrivning och deportation är tvångsförflyttningar av människor, och folkmord är handlingar som syftar till att förstöra en grupp.
Internationella domstolar kan pröva ansvar, men det är ofta politiskt svårt att genomdriva besluten. Stater är suveräna, bevisning kan vara svår och alla stater erkänner inte alla domstolar.
FN och folkrätten
Viktiga begrepp
- Suveränitet
- Statens rätt att bestämma över sig själv.
- Ockupation
- Ett område kontrolleras av en annan stat under en tid.
- Annektering
- Ett ockuperat område görs till en del av den andra staten.
- Humanitär rätt
- Regler som skyddar civila och begränsar lidandet i krig.
Begreppen hjälper oss att analysera konflikter.
Nu kommer tre påhittade händelser. För var och en ska du avgöra vilket begrepp som passar bäst: ockupation, annektering eller sanktioner.
Tänk: kontrollerar en stat ett område under en tid, gör den området till en del av sig själv, eller försöker andra stater pressa den med ekonomiska åtgärder?
Vilket begrepp?
Tre händelser. Rösta först.
Ockupation betyder att ett område kontrolleras av en annan stat under en tid. Området har inte gjorts till en del av den ockuperande staten. Den humanitära rätten ställer krav på hur ockupationsmakten behandlar befolkningen.
Fråga 1 av 3
”En stat tar med militär kontroll över ett område i grannlandet, utan att göra det till sitt eget.”
Ockupation
Området kontrolleras av en annan stat, men har inte införlivats.
Annektering betyder att ett ockuperat område införlivas och görs till en del av den andra staten. Andra stater och internationella organisationer erkänner ofta inte en annektering som skett med våld.
Fråga 2 av 3
”En stat förklarar att ett område den har ockuperat nu är en del av den egna staten.”
Annektering
Det ockuperade området införlivas i staten.
Sanktioner är påtryckningar, ofta ekonomiska, mot en stat eller personer som bryter mot internationella regler. De kan pressa beslutsfattare men kan också drabba civila och skapa nya spänningar.
Fråga 3 av 3
”Flera länder slutar handla med en stat och fryser dess ledares tillgångar.”
Sanktioner
Ekonomiska påtryckningar mot den som bryter mot reglerna.
Många säkerhetsproblem går över gränserna. Klimatförändringar kan skapa konflikter om resurser och driva migration. Fattigdom och instabilitet kan försvaga stater och ge utrymme för väpnade grupper. Organiserad brottslighet kan bli systemhotande när den underminerar institutioner och rättsstat.
Eftersom pengar, människor och information rör sig mellan länder kan ett land ha svårt att hantera sådana hot ensamt. Internationellt samarbete och informationsutbyte blir därför en del av säkerhetspolitiken.
FN och folkrätten
Gemensamma hot
- Miljö
- Klimat och miljöproblem kan skapa konflikter om resurser.
- Fattigdom
- Instabilitet ger utrymme för väpnade grupper.
- Brottslighet
- Organiserad brottslighet kan underminera rättsstaten.
Hot som går över gränser kräver samarbete.
Mellanstatligt samarbete innebär att stater samarbetar men behåller full beslutanderätt. Det kan göra samarbetet långsamt, men ger staterna mer kontroll. FN och Nato bygger på mellanstatligt samarbete.
Överstatligt samarbete innebär att stater lämnar över en del av beslutanderätten till gemensamma institutioner. Det kan ge mer kraft i besluten men väcker debatt om självbestämmande. EU är delvis överstatligt, vilket går igenom i presentationen EU.
I diagrammet möts staterna i det mellanstatliga samarbetet utan att lämna ifrån sig något, medan pilarna i det överstatliga visar beslutanderätt som lämnas över till den gemensamma institutionen.
Två sätt att samarbeta
Mellanstatligt eller överstatligt
Mer kraft i besluten – eller mer självbestämmande?
Nato är en militärallians som bygger på kollektivt försvar. Kapitlet handlar om artikel 5, vad medlemskapet innebär för Sverige och säkerhetsdilemmat.
Hur Sverige förbereder sig för kris och krig går igenom i presentationen Sveriges totalförsvar.
Nato och Sverige
Kollektivt försvar.
Kärnan i Nato är kollektivt försvar. Enligt artikel 5 betraktas ett väpnat angrepp mot en medlem som ett angrepp mot alla, och varje allierad bistår med de åtgärder den bedömer nödvändiga.
Det skapar avskräckning, eftersom en angripare måste räkna med en större motreaktion. Sverige blev medlem den 7 mars 2024. Mer om vad det betyder för försvaret finns i Sveriges totalförsvar.
Nato och Sverige
Nato
- Allians
- Nato är en militärallians.
- Artikel 5
- Ett angrepp på en medlem ses som ett angrepp på alla.
- Avskräckning
- En angripare måste räkna med en större motreaktion.
- Sverige
- Medlem sedan den 7 mars 2024.
För Sverige innebär medlemskapet både möjligheter och skyldigheter. Säkerheten kan öka genom gemensam planering, övning och försvar. Samtidigt har Sverige ett ansvar att bidra till andras säkerhet och blir tydligare en del av en militärallians, vilket kan påverka relationerna till andra stater.
När man resonerar om Nato är det rimligt att väga trygghet och avskräckning mot risker, kostnader och politiska följder.
Nato och Sverige
Stöd och ansvar
- Möjligheter Gemensam planering, övning och försvar kan öka säkerheten.
- Skyldigheter Sverige ska bidra till andra medlemmars säkerhet.
Medlemskapet ger både stöd och ansvar.
Säkerhetsdilemmat betyder att en aktörs försök att bli tryggare kan göra andra mer otrygga. Upprustning, allianser och militär närvaro kan skapa en spiral där båda sidor tänker: vi måste göra mer, eftersom de gör mer.
Den som kan koppla en konflikt till ett sådant mönster visar ett fördjupat resonemang om säkerhetspolitik. Samma åtgärd kan vara försvar för den ena och ett hot för den andra.
I diagrammet växer staplarna för båda ländernas rustning i tur och ordning. Ingen av dem blir tryggare, men båda lägger mer på vapen.
Ett begrepp
Säkerhetsdilemmat
När en stat rustar upp för att bli tryggare kan grannen känna sig mer hotad.
”Vi måste göra mer, eftersom de gör mer.” Hur kan en sådan spiral brytas?
Att analysera en konflikt är mer än att berätta vad som har hänt. Du behöver visa samband: vilka orsaker som driver konflikten, hur olika aktörer tänker och vilka verktyg som finns för att påverka utvecklingen. Kapitlet ger stödfrågor för en sådan analys.
Analysera en konflikt
Från fakta till samband.
Börja med konfliktens kärna: handlar den om territorium, resurser, säkerhet, identitet eller politisk makt? Är den mellan stater, inom en stat eller både och? Eskalerar den, är den fryst eller pågår förhandlingar?
En bra analys kan beskriva konflikten i två eller tre meningar utan att bli svartvit. Undvik formuleringar som gör en part till den enda orsaken.
Analysera en konflikt
Tre frågor
- 1Vad handlar den om?
- 2Varför fortsätter den?
- 3Hur påverkar omvärlden?
En vanlig svårighet är att blanda ihop orsaker. Långsiktiga orsaker är strukturer som har byggt upp spänningar. Utlösande händelser startade en viss fas av konflikten. Förstärkande faktorer gör att den fortsätter eller blir värre.
Pröva att skriva en kedja med tre till sex steg: orsak, händelse, konsekvens. Då blir det tydligt att du resonerar om samband och inte bara räknar upp fakta.
Analysera en konflikt
Tre slags orsaker
- Långsiktiga
- Gamla gränser, ojämlikhet, tidigare krig.
- Utlösande
- En attack, ett val, en kupp eller en invasion.
- Förstärkande
- Hämnd, vapenflöden, desinformation och yttre intressen.
För varje viktig aktör kan du beskriva tre saker: vad den vill, vilka maktmedel den har (militära, ekonomiska, diplomatiska eller informationspåverkan) och vilka begränsningar och risker den har.
Det visar att samma beslut kan vara logiskt utifrån en parts rädsla och mål, även om man inte håller med om det.
Analysera en konflikt
Vilka är aktörerna?
- Primära
- De som strider direkt eller kontrollerar området.
- Sekundära
- De som stöder med vapen, pengar eller utbildning.
- Organisationer
- Till exempel FN, EU och Nato.
- Icke-statliga
- Miliser, företag, ideella organisationer och medier.
Resonera om både vad som kan göras och varför det ibland inte händer. Säkerhetsrådets beslut kan bromsas av veto. Diplomati kräver att parterna har något att vinna på en kompromiss. Sanktioner kan pressa men också drabba civila. Humanitärt stöd skyddar liv här och nu men löser inte alltid konfliktens politiska kärna.
Koppla gärna till folkrätten: går det att tala om ockupation eller annektering, och finns frågor om skydd av civila eller möjliga krigsbrott?
Analysera en konflikt
Vad kan omvärlden göra?
- FN
- Resolutioner, fredsbevarande insatser och sanktioner.
- Diplomati
- Medling, förhandlingar, vapenvila och avtal.
- Sanktioner
- Kan pressa beslutsfattare men drabba civila.
- Humanitärt stöd
- Skyddar liv men löser inte konflikten.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Utrikespolitik och säkerhetspolitik hänger ihop: ett land blir säkrare både genom försvar och genom samarbete.
- Stater samarbetar men har också motstridiga intressen, om gränser, resurser, handel och inflytande.
- FN och folkrätten är viktiga i internationella relationer, även om reglerna är svåra att genomdriva.
- Nato bygger på kollektivt försvar och spelar nu en central roll för Sverige.
- En konfliktanalys handlar om orsaker, aktörer och omvärldens möjligheter, inte bara om vad som har hänt.
Kom också ihåg säkerhetsdilemmat: det som är försvar för den ena kan uppfattas som ett hot av den andra.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Utrikes- och säkerhetspolitik hänger ihop.
- 2Stater samarbetar men har olika intressen.
- 3FN och folkrätten sätter regler.
- 4Nato: kollektivt försvar för Sverige.
- 5Analysera orsaker, aktörer och omvärld.
Svara kort på de tre frågorna. Utrikespolitik gäller relationerna till andra stater, säkerhetspolitik hur landet skyddar sig. Folkrätten är regler och avtal mellan stater, i fred och i krig. Artikel 5 betyder att ett angrepp på en medlem ses som ett angrepp på alla.
Vill du gå vidare kan du välja en konflikt i verktyget Väpnade konflikter och analysera den med de tre frågorna: vad handlar den om, varför fortsätter den och hur påverkar omvärlden?
Prata två och två
Exit ticket
- Vad är skillnaden mellan utrikespolitik och säkerhetspolitik?
- Vad är folkrätt?
- Vad innebär Natos artikel 5?