Fem religioner brukar kallas världsreligioner: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. De har haft stor betydelse i historien och spridits till stora delar av världen.
Presentationen ger en överblick: två familjer av religioner, grundare och centrala gestalter, synen på Gud, heliga texter, ritualer och högtider, spridning och hur man jämför religioner utan att förenkla. Varje religion går igenom mer i egna presentationer.
Fem religioner – en gemensam karta
Världsreligionerna
Judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Vad har de gemensamt – och vad skiljer dem åt?
Begreppet världsreligion är inte exakt. Det finns tusentals andra religiösa traditioner, till exempel sikhism, jainism, shintoism och inhemska religioner, som inte räknas in trots att de kan ha många miljoner anhängare.
Världsreligion är alltså ett verktyg för att få överblick, inte ett mått på vilken religion som är viktigast.
Gissa först
”Världsreligionerna är de enda stora religionerna i världen.”
Stämmer inte.
Sikhism, jainism, shinto och många andra religioner har också miljontals anhängare.
Kapitlet visar hur stora de fem världsreligionerna är, hur gamla de är och vad begreppet världsreligion betyder och inte betyder.
En gemensam karta
Storlek, ålder och ett begrepp.
Kristendomen är störst med runt 2,4 miljarder anhängare, följd av islam med drygt 1,9 miljarder, hinduism med omkring 1,2 miljarder och buddhism med cirka 500 miljoner. Siffrorna är ungefärliga uppskattningar enligt lästexten.
Judendomen har färre anhängare, ungefär 15 miljoner, men räknas ändå som världsreligion. Det beror på dess stora inflytande på historia och kultur och på de andra abrahamitiska religionerna, kristendom och islam.
En gemensam karta
Hur många tillhör dem?
Judendomen är liten men har haft stort inflytande på kristendom och islam.
Hinduismen är äldst av de fem, med rötter mer än 4 000 år tillbaka. Judendomen tog form för omkring 3 000 år sedan. Buddhismen grundades på 500-talet före Kristus, kristendomen uppstod under det första århundradet efter Kristus och islam på 600-talet efter Kristus.
Tidsangivelserna är ungefärliga. Religioner växer fram under lång tid, och det är sällan möjligt att peka ut ett exakt startår.
Tidslinjen visar avstånden i rätt skala. Hinduismens och judendomens början är ungefärliga, eftersom de växte fram under lång tid.
En gemensam karta
Hur gamla är de?
Världsreligionerna kan delas in i två grupper utifrån var de uppstod och hur deras grundtankar ser ut. Religionerna i samma grupp liknar varandra på vissa punkter, men de är inte samma religion.
Två familjer
Abrahamitiska och indiska religioner.
De abrahamitiska religionerna, judendom, kristendom och islam, har sina rötter i Mellanöstern. Religionerna med bakgrund i Indien, hinduism och buddhism, har vuxit fram i Sydasien.
Att två religioner hör till samma familj betyder att de har något gemensamt i sin historia och sina grundtankar. Det betyder inte att de är likadana.
Två familjer
Två familjer av religioner
- Abrahamitiska Judendom, kristendom och islam. Uppstod i Mellanöstern.
- Indiska Hinduism och buddhism. Uppstod i Sydasien.
Samma familj betyder släktskap – inte samma religion.
Judendom, kristendom och islam delar flera centrala drag. De är monoteistiska, alltså tror på en enda Gud. De knyter sin historia till patriarken Abraham. Och de har en linjär tidsuppfattning: tillvaron har en början i skapelsen, ett förlopp och ett slut.
Alla tre har tydliga urkunder: Torah och Tanakh i judendomen, Bibeln i kristendomen och Koranen i islam. De går igenom mer i presentationerna Judendom, Kristendom och Islam.
Diagrammet visar hur religionerna själva beskriver sina rötter. Kristendomen växte fram ur judendomen under första århundradet, och islam knyter i sin tradition an till Abraham genom hans son Ismael.
Två familjer
De abrahamitiska religionerna
Hinduism och buddhism delar tankar om återfödelse och om att handlingar får konsekvenser, karma. Men de skiljer sig på viktiga punkter. Hinduismen har ett rikt gudabegrepp med många gudar som kan förstås som uttryck för en gudomlig verklighet, Brahman. Buddhismen fokuserar inte på en skapargud utan på vägen bort från lidande.
Hinduismens äldsta texter är Vedaskrifterna, och buddhismens centrala textsamling kallas Tripitaka. Mer finns i presentationerna Hinduism och Buddhism.
Två familjer
Religionerna från Indien
- Återfödelse
- Livet följs av ett nytt liv i en ny kropp.
- Karma
- Handlingar får följder, i detta eller nästa liv.
- Hinduism
- Många gudar, ofta sedda som uttryck för Brahman.
- Buddhism
- Ingen skapargud – vägen bort från lidande står i centrum.
Religionerna förhåller sig olika till frågan om grundare, och de centrala gestalterna har helt olika roller. Kapitlet går igenom gestalterna och de olika sätten att se på Gud.
Gestalter och gudstro
Vem var de, och vad tror man om Gud?
Hinduismen har ingen enskild grundare utan har vuxit fram gradvis. Judendomen kopplas till Mose, som enligt traditionen ledde israeliterna ut ur Egypten och tog emot de tio budorden på berget Sinai. Jesus är kristendomens centralgestalt och ses av kristna som Guds son och Messias.
Muhammed är islams siste profet, den som tog emot Koranen från Gud genom ängeln Gabriel. Buddha, Siddharta Gautama, grundade buddhismen efter att ha nått upplysning om lidandets orsaker och vägen till befrielse.
Gestalterna har helt olika roller. Jesus ses som gudomlig av kristna. Muhammed ses som profet men inte som gudomlig. Buddha ses som en upplyst människa. Mose är laggivare och ledare men tillbes inte. Att förstå skillnaderna är viktigt för att inte blanda ihop religionerna.
Gestalter och gudstro
Grundare och centrala gestalter
- Mose
- Judendom. Laggivare och ledare – tillbes inte.
- Jesus
- Kristendom. Guds son och Messias, enligt kristna.
- Muhammed
- Islam. Den siste profeten – inte gudomlig.
- Buddha
- Buddhism. En upplyst människa – inte en gud.
- Ingen grundare
- Hinduism. Har vuxit fram under lång tid.
Judendom, kristendom och islam delar tron på en enda Gud som har skapat världen och har en vilja och en plan. Gud är personlig – en som lyssnar, dömer och förlåter. Inom kristendomen finns också treenighetsläran: Gud är en men framträder som Fadern, Sonen och den helige Ande.
Hinduismen har många gudar, som Vishnu, Shiva och Ganesha, men många hinduer menar att alla gudar är aspekter av Brahman. Buddhismen fokuserar inte på en skapargud alls och kallas ibland en icke-teistisk religion.
Gestalter och gudstro
Tre sätt att se på det gudomliga
- En Gud Judendom, kristendom och islam. Gud är personlig.
- Många gudsbilder Hinduism. Gudarna kan ses som uttryck för Brahman.
- Ingen skapargud Buddhism. Fokus på vägen bort från lidande.
Nu kommer tre beskrivningar av centrala gestalter. För var och en ska du avgöra vem det handlar om: Jesus, Muhammed eller Buddha.
Tänk på vilken roll gestalten har i sin religion: gudomlig, profet eller upplyst människa?
Vem är det?
Tre beskrivningar. Rösta först.
Siddharta Gautama grundade buddhismen efter att ha nått upplysning. Ordet Buddha betyder ungefär den upplyste. Buddhister ser honom som en människa som har visat vägen, inte som en gud.
Fråga 1 av 3
”Nådde upplysning om lidandets orsaker och vägen till befrielse.”
Buddha
Siddharta Gautama blev Buddha, den upplyste.
Jesus är kristendomens centralgestalt. Kristna ser honom som Guds son och Messias, den som Gud har sänt. Inom islam ses Jesus som en viktig profet, men inte som Guds son.
Fråga 2 av 3
”Ses av sina anhängare som Guds son och Messias.”
Jesus
Kristna ser Jesus som Guds son och Messias.
Enligt islam tog Muhammed emot Koranen från Gud genom ängeln Gabriel. Han ses som den siste profeten men inte som gudomlig, och han tillbes inte.
Fråga 3 av 3
”Tog emot Koranen från Gud genom ängeln Gabriel.”
Muhammed
Muhammed är islams siste profet.
Alla fem världsreligioner har texter som spelar en central roll, men texterna har olika ställning och används på olika sätt. Kapitlet går igenom urkunderna, hur de tolkas och vilka ritualer och högtider som präglar vardagen.
Texter och ritualer
Heliga skrifter och religiös vardag.
I judendomen är Torah, de fem Moseböckerna, den heligaste texten. Den läses i synagogan varje sabbat. Tanakh är den större skriftsamlingen, och Talmud är en stor samling tolkningar. Kristendomens Bibel består av Gamla testamentet, som i stort motsvarar Tanakh, och Nya testamentet, där de fyra evangelierna berättar om Jesus.
Koranen ses som Guds egna ord och reciteras på arabiska. Vedaskrifterna är hinduismens äldsta texter, och Bhagavadgita är en av de mest lästa. Hinduismen har ingen enskild samling som alla följer. Tripitaka, de tre korgarna, innehåller Buddhas tal, munkregler och filosofiska texter.
Texter och ritualer
Urkunder och heliga texter
- Judendom
- Torah, Tanakh och Talmud.
- Kristendom
- Bibeln: Gamla och Nya testamentet.
- Islam
- Koranen, som reciteras på arabiska.
- Hinduism
- Vedaskrifterna och Bhagavadgita.
- Buddhism
- Tripitaka, de tre korgarna.
Inom varje religion finns olika sätt att tolka texterna. Vissa läser dem bokstavligt, alltså ord för ord. Andra tolkar dem symboliskt och ser berättelserna som bilder för något annat.
Två kristna kan läsa samma bibelvers och dra helt olika slutsatser, och detsamma gäller inom alla religioner. Det är en av orsakerna till att det finns olika inriktningar inom samma religion.
Texter och ritualer
Samma text, olika tolkningar
Vissa läser de heliga texterna bokstavligt, andra tolkar dem symboliskt.
Två kristna kan läsa samma bibelvers och dra helt olika slutsatser.
I judendomen präglas veckan av sabbaten, vilodagen från fredag kväll till lördag kväll. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten, Rosh hashana är nyår och Jom kippur försoningsdagen. I kristendomen är gudstjänsten central, och dopet och nattvarden är de viktigaste sakramenten. Jul firar Jesu födelse, påsk uppståndelsen och pingst den helige Andes ankomst.
I islam är de fem pelarna grunden: trosbekännelsen, bönen fem gånger om dagen, allmosan, fastan under ramadan och pilgrimsfärden till Mecka. I hinduismen är puja, tillbedjan hemma eller i templet, den vanligaste ritualen, och diwali och holi de mest kända högtiderna. I buddhismen har meditation en viktig roll, och vesak firas till minne av Buddhas födelse, upplysning och död.
Texter och ritualer
Ritualer och högtider
- Judendom
- Sabbaten varje vecka. Pesach, Rosh hashana och Jom kippur.
- Kristendom
- Gudstjänst, dop och nattvard. Jul, påsk och pingst.
- Islam
- De fem pelarna. Id al-fitr och id al-adha.
- Hinduism
- Puja, tillbedjan. Diwali och holi.
- Buddhism
- Meditation. Vesak.
Nu kommer fyra kännetecken. För vart och ett ska du avgöra vilken familj av religioner det hör till: de abrahamitiska religionerna eller religionerna från Indien.
Vilken familj?
Fyra kännetecken. Rösta först.
Tankarna om återfödelse och karma, att handlingar får följder i detta eller ett senare liv, är gemensamma för hinduism och buddhism, även om de tolkas på olika sätt.
Fråga 1 av 4
”Tron på återfödelse och karma.”
Från Indien
Återfödelse och karma finns i både hinduism och buddhism.
De abrahamitiska religionerna har fått sitt namn efter Abraham, som är en viktig gestalt i både judendom, kristendom och islam.
Fråga 2 av 4
”Patriarken Abraham är en viktig gestalt.”
Abrahamitisk
Judendom, kristendom och islam knyter sin historia till Abraham.
Diwali, ljusfesten, är en av de mest kända högtiderna inom hinduismen. Den firas också av andra grupper med rötter i Indien.
Fråga 3 av 4
”Diwali, ljusfesten.”
Från Indien
Diwali är en av hinduismens mest kända högtider.
Sabbaten är judendomens vilodag och varar från fredag kväll till lördag kväll. Judendomen är en av de abrahamitiska religionerna.
Fråga 4 av 4
”En vilodag från fredag kväll till lördag kväll.”
Abrahamitisk
Sabbaten är judendomens vilodag.
Religionernas utbredning i dag speglar tusentals år av historia. Kapitlet handlar om var religionerna finns i dag, varför religioner sprids och hur man jämför dem utan att förenkla.
Spridning och jämförelse
Var finns de i dag?
Kristendomen spreds först inom Romarriket och sedan genom mission och europeisk kolonisation. Islam spreds från Arabiska halvön genom handel, lärda miljöer och erövringar. Indonesien är i dag världens folkrikaste muslimska land.
Hinduismen finns främst i Indien och Nepal, men också i andra länder genom diaspora, alltså grupper som bor utanför ursprungsområdet. Buddhismen uppstod i Indien men spreds österut och försvann nästan helt från Indien. Judendomen har en lång historia av diaspora efter fördrivningar, och i dag bor de flesta judar i Israel och USA.
Spridning och jämförelse
Var finns de i dag?
- Kristendom
- Europa, Amerika och Afrika söder om Sahara.
- Islam
- Mellanöstern, Nordafrika, Central- och Sydostasien.
- Hinduism
- Främst Indien och Nepal.
- Buddhism
- Sri Lanka, Sydostasien, Kina, Korea och Japan.
- Judendom
- De flesta i Israel och USA.
Var en religion uppstod är inte alltid där den är störst i dag.
Religioner sprids av många orsaker, och ofta samverkar flera. Kristendomen spreds inte bara genom predikan utan också genom att Romarrikets kejsare antog den. Islam spreds inte bara genom erövringar utan också genom att handelsmän förde med sig sin tro längs handelsvägarna.
I dag sprids religioner också genom migration, när människor flyttar och tar med sig sin tro till nya länder.
Spridning och jämförelse
Varför sprids religioner?
Migration, handel, mission, politisk makt, erövringar, familjetraditioner och personliga val.
Ofta samverkar flera orsaker.
De abrahamitiska religionerna delar tron på en Gud, hinduismen har många gudsbilder och buddhismen fokuserar inte på Gud. Kristendom och islam talar om uppståndelse och dom, hinduism och buddhism om återfödelse, medan judendomen lägger mindre vikt vid livet efter döden och betonar livet här och nu.
Gyllene regeln, att behandla andra som man själv vill bli behandlad, finns i någon form i alla fem religionerna. Den tas upp i presentationen Etik och moral. Jämförelser blir bäst när de visar vad skillnaderna betyder för människors tro och vardag.
Spridning och jämförelse
Att jämföra religioner
- Gudstro
- En Gud, många gudsbilder eller ingen skapargud.
- Efter döden
- Uppståndelse och dom, eller återfödelse.
- Etik
- Gyllene regeln finns i alla fem.
- Variation
- Stora skillnader inom varje religion.
Inom varje religion finns stora skillnader. Kristendomen har katolska, protestantiska och ortodoxa kyrkor. Islam har två huvudinriktningar, sunni och shia. Buddhismen har theravada, mahayana och vajrayana. Hinduismen rymmer otaliga lokala traditioner, och judendomen har bland annat ortodoxa, konservativa och liberala inriktningar.
Därför går det sällan att säga att alla som tillhör en religion tycker eller gör likadant.
Spridning och jämförelse
Variation inom religionerna
- Kristendom Katolska, protestantiska och ortodoxa kyrkor.
- Islam Sunni och shia.
- Buddhism Theravada, mahayana och vajrayana.
Det finns ingen religion där alla tänker likadant.
Presentationen samlas i fem punkter:
- De fem världsreligionerna är judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism, men det finns tusentals andra religioner.
- Judendom, kristendom och islam är abrahamitiska och monoteistiska. Hinduism och buddhism har rötter i Indien och delar tankar om återfödelse och karma.
- Mose, Jesus, Muhammed och Buddha har helt olika roller i sina religioner.
- Varje religion har urkunder, ritualer och högtider, och texterna tolkas på olika sätt.
- Religionerna har spridits på många sätt, och det finns stor variation inom var och en.
Kom också ihåg att en jämförelse blir bäst när den visar både likheter och skillnader och vad de betyder för människors vardag.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Fem världsreligioner – men många fler religioner.
- 2Två familjer.
- 3Olika roller för gestalterna.
- 4Urkunder, ritualer och tolkningar.
- 5Spridning och variation.
Använd jämförelsepunkterna från genomgången: gudstro, centrala gestalter, urkunder, ritualer, synen på livet efter döden och etik. Försök att visa vad en skillnad betyder i praktiken, inte bara att den finns.
Tänk också på variationen inom religionerna. En jämförelse mellan två religioner gäller sällan alla som tillhör dem.
Prata två och två
Jämför två religioner
Välj två av de fem världsreligionerna.
- Vad har de gemensamt – och vad skiljer dem åt?
- Hur ser de på Gud och på livet efter döden?
- Vilken högtid eller ritual skulle du vilja veta mer om, och varför?