Islam är världens näst största religion. Den växte fram på Arabiska halvön på 600-talet och är, liksom judendomen och kristendomen, en monoteistisk och abrahamitisk religion.
Presentationen går igenom Muhammed och islams uppkomst, Koranen och de fem pelarna, inriktningar och islamisk lag, muslimsk vardag och högtider, likheter och skillnader mot judendom och kristendom, och islam i världen och i Sverige.
En abrahamitisk religion
Islam
En Gud, en profet och fem pelare – och muslimer som lever på mycket olika sätt.
Den största muslimska befolkningen finns inte i Mellanöstern, utan i Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien. Islam finns på alla kontinenter.
Muslimer lever alltså i mycket olika samhällen, med olika språk, kulturer och traditioner.
Gissa först
”De flesta muslimer bor i Mellanöstern.”
Stämmer inte.
Flest muslimer bor i Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien.
Kapitlet handlar om vad ordet islam betyder, om Muhammeds liv och om hur islam gick från ett budskap till en gemenskap.
Islams uppkomst
Muhammed, Mecka och Medina.
Ordet islam kommer från arabiska och betyder ungefär underkastelse eller överlåtelse – att överlämna sig åt Guds vilja. Allah är det arabiska ordet för Gud.
Islam, judendomen och kristendomen kallas de abrahamitiska religionerna. De går igenom i presentationerna Judendom och Kristendom, och jämförs med andra religioner i Världsreligionerna.
Islams uppkomst
Vad betyder islam?
- Islam
- Underkastelse: att överlämna sig åt Guds vilja.
- Muslim
- En som underkastar sig Gud.
- Monoteism
- Tro på en enda Gud, Allah.
- Abrahamitisk
- Delar Abraham med judendomen och kristendomen.
Samhället i Mecka präglades av konflikter mellan stammar, sociala orättvisor och polyteism, alltså tro på många gudar. Enligt islamisk tradition fick Muhammed sin första uppenbarelse omkring år 610.
Muhammeds budskap om en enda Gud, social rättvisa och att alla är lika inför Gud mötte motstånd, särskilt från rika handelsfamiljer som tjänade på pilgrimerna till stadens helgedomar.
Muhammed
Mecka på 600-talet
Muhammed föddes omkring år 570 i Mecka, en stad vid viktiga handelsvägar där man tillbad många gudar.
Vid ungefär 40 års ålder fick han enligt traditionen sin första uppenbarelse från Gud, genom ängeln Gabriel.
Uppenbarelserna samlades så småningom i Koranen.
År 622 tvingades Muhammed och hans anhängare fly till Medina. Flykten kallas hijra. I Medina byggde Muhammed upp den första muslimska gemenskapen, med egna regler och en moské. Därför är hijra en vändpunkt: islam gick från ett budskap till en gemenskap.
År 630 återvände Muhammed till Mecka och rensade Kaba, det kubformade helgedomshuset, från gudabilder. Kaba räknas sedan dess som islams heligaste plats. Muhammed dog år 632, och inom några årtionden hade det islamiska väldet spridits över stora områden.
Kartan är förenklad. Medina ligger omkring 35 mil norr om Mecka, räknat fågelvägen.
Muhammed
Från Mecka till Medina
Hijra är början på den islamiska tideräkningen.
Enligt islam förmedlade alla profeterna samma grundläggande budskap om en enda Gud. Muhammed räknas som den sista profeten, som fullbordade Guds budskap.
Därför delar islam många berättelser och personer med judendomen och kristendomen, men ser Muhammed som den avgörande profeten.
Muhammed
Den sista profeten
Enligt islam har Gud skickat en lång rad profeter, bland dem Abraham, Mose, David och Jesus.
Muhammed kallas profeternas sigill: den sista profeten.
Alla profeterna förde fram samma budskap: att det bara finns en Gud.
Kapitlet handlar om Koranen, om haditherna och om de fem pelarna, de grundläggande handlingar som förenar muslimer över hela världen.
Koranen och de fem pelarna
Skriften och handlingarna.
Koranen reciteras vid bön, gudstjänst och högtider, och många muslimer lär sig hela eller delar av den utantill. Den inledande suran, Al-Fatiha, läses i varje bön.
Haditherna är samlingar av berättelser om vad Muhammed sa, gjorde och godkände. De används som vägledning för hur Koranen ska tolkas i praktiken, till exempel hur bönen ska utföras.
Koranen
Islams heliga skrift
- Koranen
- Guds oförändrade ord enligt muslimer, på arabiska.
- Suror
- 114 kapitel om tro, moral, lag och profeter.
- Hafiz
- Den som kan hela Koranen utantill.
- Hadith
- Berättelser om vad Muhammed sa och gjorde.
Citatet ur sura 5 lyfts ofta fram för att visa hur högt Koranen värderar människolivet. Liknande tankar finns i judisk tradition.
Som i alla religioner tolkas skriften på olika sätt av olika muslimer, och citat behöver förstås i sitt sammanhang.
Koranen
Ett människoliv
Koranen innehåller regler, berättelser och etiska principer.
”Den som räddar ett människoliv, det är som om han räddade hela mänskligheten.”
Sura 5:32
Att uttala shahada med övertygelse gör en person till muslim. Bönen, salat, sker vid gryning, middag, eftermiddag, solnedgång och kväll. Fredagsbönen i moskén har särskild betydelse.
Zakat är en religiös plikt för den som har råd, och handlar om solidaritet och rättvisa. Under ramadan fastar man från gryning till solnedgång, och måltiden som bryter fastan kallas iftar. Under hajj bär alla pilgrimer enkla vita kläder, som ett tecken på att alla är lika inför Gud.
De fem pelarna
Fem grundläggande handlingar
- Shahada
- Trosbekännelsen: det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är hans sändebud.
- Salat
- Bön fem gånger om dagen, vänd mot Mecka.
- Zakat
- Allmosan: en del av inkomsten till behövande.
- Sawm
- Fasta från gryning till solnedgång under ramadan.
- Hajj
- Pilgrimsfärden till Mecka, minst en gång i livet.
Nu kommer tre beskrivningar av vad muslimer gör. För var och en ska du avgöra vilken av pelarna det handlar om: salat, zakat eller sawm.
Tänk: handlar det om bön, om att ge till andra eller om fasta?
Vilken pelare?
Tre handlingar. Rösta först.
Zakat är inte frivillig välgörenhet utan en religiös plikt. Den handlar om att rikedom ska delas och om solidaritet med dem som har det svårt.
Fråga 1 av 3
”En familj ger varje år en del av sin inkomst till dem som behöver.”
Zakat
Allmosan är en religiös plikt för den som har råd.
Fastan under ramadan är en tid för självdisciplin, andlighet och gemenskap, och för att känna med dem som har det svårt. Fastan bryts varje kväll med måltiden iftar.
Fråga 2 av 3
”Under en månad äter och dricker man inget från gryning till solnedgång.”
Sawm
Fastan under ramadan.
Salat, bönen, utförs traditionellt fem gånger om dagen, vänd mot Mecka. Innan bönen gör man en rituell tvagning, wudu.
Fråga 3 av 3
”Fem gånger om dagen, vänd mot Mecka, med bestämda rörelser och ord.”
Salat
Bönen är den mest synliga delen av muslimsk vardag.
Kapitlet handlar om de två största inriktningarna, sunni och shia, om sharia och om sufismen, islams mystiska tradition.
Inriktningar och islamisk lag
En religion – många tolkningar.
Efter Muhammeds död uppstod en strid om vem som skulle leda gemenskapen. Sunniterna menade att gemenskapen kunde välja en ledare, en kalif. Shiiterna menade att ledarskapet skulle gå till Muhammeds familj, särskilt hans kusin och svärson Ali.
Shiamuslimer är i majoritet i bland annat Iran och Irak. Med tiden har skillnaderna vuxit och påverkat traditioner, religiösa ledare och högtider.
Inriktningar
Sunni och shia
Skillnaden började som en fråga om ledarskap efter Muhammeds död.
Sharia är ett begrepp som ofta missförstås. Det syftar på islamisk lag och etik – riktlinjer för hur en muslim bör leva, från bön och fasta till familj och ekonomi.
Hur sharia tolkas varierar enormt: från personlig vägledning till statlig lag, och från liberala till konservativa tolkningar. Islamisk lag är alltså ingen enkel regelbok med ett enda svar.
Islamisk lag
Sharia tolkas
- 1Koranen och haditherna
- 2Lärda och troende tolkar
- 3Olika praktik och lokala traditioner
Sharia betyder ”vägen till vattenkällan” och tolkas mycket olika.
Sufismen finns inom både sunni och shia. Den har haft stor betydelse för islamisk konst, litteratur och andlighet.
Sufismen visar att islam inte bara handlar om regler, utan också om personlig tro och upplevelse.
Inriktningar
Sufism
Sufism är islams mystiska tradition. Den betonar den personliga, inre relationen till Gud.
Sufier söker Guds närvaro genom meditation, poesi, musik och dans.
De snurrande dervischerna i Turkiet är ett känt exempel.
Hur islam påverkar vardagen beror på var man bor, vilken inriktning man tillhör och hur aktivt man praktiserar sin tro. Kapitlet handlar om bönen, moskén, matreglerna och de stora högtiderna.
Vardag och högtider
Bön, mat och fest.
Böneutropet, adhan, kallar till bön från moskéns minaret. Moskén är både bönelokal, mötesplats och centrum för gemenskapen.
Imamen leder bönen och kan predika och ge vägledning, men är inte en präst i kristen mening. I princip kan vilken kunnig muslim som helst leda bönen.
Vardag
Bönen och moskén
- Adhan
- Böneutropet, som kallar till bön.
- Wudu
- Rituell tvagning före bönen.
- Moskén
- Bönelokal, mötesplats och skola.
- Imam
- Leder bönen. Inte en präst.
De islamiska matreglerna liknar i viss mån judendomens kosherregler. Fläskkött och alkohol är förbjudet, och kött ska slaktas på ett särskilt sätt.
Hur strikt man följer reglerna varierar mellan olika muslimer, som i alla religioner.
Vardag
Halal
Halal betyder tillåtet. Fläskkött och alkohol är förbjudet, och kött ska slaktas på ett särskilt sätt.
Halal handlar inte bara om mat, utan om att leva på ett sätt som är tillåtet och gott.
Reglerna liknar judendomens kosher.
Eid al-fitr firas när ramadan är slut, med gemensamma böner, måltider, nya kläder och gåvor. Familj och grannar besöker varandra.
Eid al-adha, offerhögtiden, firas till minne av Abrahams villighet att offra sin son på Guds befallning. Många familjer slaktar ett djur och delar köttet med fattiga och grannar. I vissa muslimska länder är fredagen vilodag.
Högtider
Två stora högtider
- Eid al-fitr
- Fest när ramadan är slut: bön, måltider och gåvor.
- Eid al-adha
- Offerhögtiden, till minne av Abraham.
- Fredag
- Fredagsbönen, jumu'a, har särskild betydelse.
Islam, judendom och kristendom delar tron på en Gud och många berättelser, men skiljer sig i viktiga avseenden. Kapitlet jämför dem.
Tre abrahamitiska religioner
Likheter och skillnader.
Kristendomen bygger sin kärna på Jesus död och uppståndelse. Islam ser Jesus som en av de stora profeterna men inte som Guds son, och ser Muhammed som den sista profeten.
Islam och judendom liknar varandra i betoningen av lag och handling: både Torah och Koranen innehåller regler för vardagen, och båda har matregler. Judendomen erkänner däremot inte Muhammed som profet.
Jämförelse
Jesus i islam
Koranen beskriver Jesus, Isa, som en viktig profet som utförde under.
Men i islam är Jesus inte Guds son, och korsfästelsen tolkas annorlunda.
För islam är Muhammed den sista och avgörande profeten.
De tre abrahamitiska religionerna delar tron på en Gud, berättelserna om Abraham, Mose och andra profeter, och tankar om skapelsen, domens dag och människans etiska ansvar.
Tabellen är förenklad. Inom varje religion finns olika inriktningar och tolkningar.
Jämförelse
Tre religioner sida vid sida
| Judendom | Kristendom | Islam | |
|---|---|---|---|
| Gud | En Gud | En Gud i tre gestalter | En Gud |
| Skrift | Tanakh och Talmud | Bibeln | Koranen och hadith |
| Jesus | Inte Messias | Guds son, Messias | Profet |
| Mat | Kosher | Få allmänna regler | Halal |
Nu kommer tre påståenden. För vart och ett ska du avgöra vilken av de abrahamitiska religionerna det hör till: judendom, kristendom eller islam.
Tänk på vad de tre religionerna säger om Jesus, Muhammed och de heliga texterna.
Vilken religion?
Tre påståenden. Rösta först.
Tron på Jesus som Guds son och på hans uppståndelse är kärnan i kristendomen. Judendomen ser inte Jesus som Messias, och islam ser honom som en profet.
Fråga 1 av 3
”Jesus är Guds son, och han uppstod från de döda.”
Kristendom
Uppståndelsen är kristendomens mest centrala händelse.
Enligt islam fullbordade Muhammed det budskap som tidigare profeter, som Abraham, Mose och Jesus, hade fört fram.
Fråga 2 av 3
”Muhammed är den sista profeten, profeternas sigill.”
Islam
Islam ser Muhammed som den sista profeten.
I synagogan läses hela Torah igenom under ett år. När den sista delen är läst börjar man om från början i festen Simchat Torah.
Fråga 3 av 3
”Under ett år läses hela Torah högt i gudstjänsterna.”
Judendom
Torah är judendomens heligaste text.
Kapitlet handlar om var muslimer bor, om islam i Sverige och om varför det är viktigt att inte generalisera om muslimer.
Islam i världen och i Sverige
Miljarder människor, många liv.
Islam praktiseras i vitt skilda sammanhang, från Västafrika till Sydostasien och från Balkan till Nordamerika.
Islam har också en rik konsttradition. Eftersom bilder av Gud och profeter undviks i de flesta tolkningar har geometriska mönster och kalligrafi, alltså konstfull skrift, blivit viktiga konstformer. Byggnader som Alhambra i Spanien och Blå moskén i Istanbul är kända exempel.
I världen
Islam i världen
- Antal
- Uppskattningsvis 1,8–2 miljarder muslimer.
- Plats
- Världens näst största religion.
- Flest
- I Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien.
- Spridning
- På alla kontinenter, i mycket olika kulturer.
Muslimska gemenskaper finns i de flesta svenska städer. Muslimer i Sverige har mycket olika bakgrund och olika sätt att leva sin tro.
Hur religion, kultur och identitet hänger ihop varierar mellan människor, oavsett religion.
I Sverige
Islam i Sverige
Islam är den näst största religionen i Sverige, med moskéer, bönerum och föreningar i de flesta städer.
Muslimer i Sverige har bakgrund i till exempel Bosnien, Turkiet, Irak, Somalia och Syrien – och praktiserar tron på olika sätt.
Vissa är aktivt religiösa, andra identifierar sig kulturellt som muslimer.
Att generalisera betyder att dra slutsatser om en hel grupp utifrån några få. Eftersom omkring 1,8 miljarder människor är muslimer blir varje generalisering om ”hur muslimer är” en stor förenkling.
Islamofobi betyder fientlighet, rädsla och fördomar mot islam och muslimer. Att skilja mellan religionen och enskilda personers handlingar är nödvändigt för att undvika fördomar.
Att tänka nyanserat
Inte en enda bild
En bosnisk familj i Malmö, en indonesisk student i Jakarta och en saudisk affärsman i Riyadh kan alla vara muslimer.
De lever helt olika liv.
Att skilja islam som religion från enskilda människors handlingar motverkar fördomar och islamofobi.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Islam växte fram på Arabiska halvön på 600-talet. Muhammed ses som den sista profeten.
- Koranen är Guds ord enligt muslimer, och haditherna berättar om Muhammeds liv.
- De fem pelarna är trosbekännelsen, bönen, allmosan, fastan under ramadan och pilgrimsfärden.
- Sunni och shia är de största inriktningarna, och sharia tolkas på många olika sätt.
- Islam är världens näst största religion och praktiseras på mycket olika sätt, också i Sverige.
Kom också ihåg att islam, judendom och kristendom är abrahamitiska religioner med både likheter och skillnader.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Muhammed och hijra.
- 2Koranen och haditherna.
- 3De fem pelarna.
- 4Sunni, shia och sharia.
- 5Många sätt att leva.
Fundera på vad som är gemensamt för muslimer överallt, till exempel de fem pelarna och Koranen, och vad som beror på land, kultur, inriktning och personligt val.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva några meningar om varje fråga och använda begrepp som profet, pelare, sunni, shia, sharia och generalisering.
Prata två och två
En religion, många liv
Islam praktiseras av nära två miljarder människor i mycket olika samhällen.
- Hur kan samma religion se olika ut i Malmö och i Jakarta?
- Varför tolkas sharia så olika?
- Vad har de tre abrahamitiska religionerna gemensamt, och vad skiljer dem åt?