Judendomen är en av världens äldsta religioner som fortfarande praktiseras. Den har rötter som går mer än 3 000 år tillbaka i tiden. Antalet judar i världen är litet jämfört med antalet kristna eller muslimer, men judendomen har haft enorm betydelse i historien.
Presentationen går igenom berättelserna om Abraham och Mose, de heliga texterna, judiskt liv och högtider, synagogan, judendomens historia, olika inriktningar och hur judendom hänger ihop med identitet och samhälle.
En av världens äldsta religioner
Judendom
Ett förbund med Gud, texter att diskutera och ett folk med lång historia. Vad betyder det att vara jude?
Judendomen betonar handling och praktik. Det räcker inte att tro – hur man lever är minst lika viktigt. Vardagen, veckan och året har en religiös rytm med sabbat, matregler och högtider.
Judendom handlar också om folk, historia, kultur, språk, familj och identitet. En person kan vara jude religiöst, kulturellt, historiskt eller genom släkt och gemenskap.
Gissa först
”Judendom handlar bara om tro.”
Stämmer inte.
Judendom handlar lika mycket om handling, historia, kultur och gemenskap.
Judendomens berättelse börjar med Abraham och fortsätter med Mose. Kapitlet handlar om vad det betyder att judendomen är en monoteistisk och abrahamitisk religion, om förbundet med Gud och om de tio budorden.
Abraham, Mose och förbundet
Där berättelsen börjar.
Judendomen är monoteistisk, alltså en religion med tro på en enda Gud. Den är också abrahamitisk: den delar centralgestalten Abraham med kristendomen och islam. Kristendomen växte fram ur judisk miljö, och islam delar flera berättelser och personer med judendomen.
De äldsta judiska berättelserna utspelar sig i det som i dag är Israel, Palestina, Egypten och Irak. Forskare daterar de äldsta delarna av texterna till omkring 1000–500 f.Kr. Hur kristendomen och islam förhåller sig till judendomen går igenom i presentationerna Kristendom och Islam, och de stora religionerna jämförs i Världsreligionerna.
Abraham, Mose och förbundet
En religion med djupa rötter
- Monoteism
- Tro på en enda Gud.
- Abrahamitisk
- Delar Abraham med kristendomen och islam.
- Ålder
- Rötter som går mer än 3 000 år tillbaka.
- Betydelse
- Kristendom och islam bygger delvis vidare på judendomen.
Gud lovade att Abraham skulle bli stamfader till ett stort folk, och att folket skulle ha ett särskilt band till Gud. I gengäld skulle Abraham och hans ättlingar följa Guds vilja.
Förbundstanken är central i judendomen. Det handlar inte om en befallning åt ena hållet, utan om en ömsesidig relation där Gud och människorna har ansvar mot varandra.
Abraham
Förbundet
Enligt judisk tradition slöt Gud ett förbund med Abraham – en överenskommelse mellan Gud och människor.
Gud lovade att Abraham skulle bli stamfader till ett stort folk. Abrahams ättlingar skulle följa Guds vilja.
Ett förbund är en relation där båda parter har ansvar.
Den andra stora gestalten är Mose. Enligt traditionen levde israeliterna som slavar i Egypten, och Mose ledde dem ut ur slaveriet. Berättelsen kallas uttåget ur Egypten och firas varje år vid pesach.
På berget Sinai tog Mose enligt traditionen emot de tio budorden. De blev grunden för judendomens religiösa och etiska regler.
Mose
Ut ur Egypten
- 1Slavar i Egypten
- 2Uttåget, med Mose som ledare
- 3De tio budorden på Sinai
Uttåget firas fortfarande varje år vid högtiden pesach.
De tio budorden handlar om två slags relationer. Några gäller relationen till Gud, till exempel att inte ha andra gudar och att hålla sabbaten helig. Andra gäller relationen till andra människor, till exempel att inte stjäla, inte mörda och att hedra sin far och mor.
Budorden finns i Torah, i andra Moseboken. De är också viktiga i kristendomen, som har behållit de judiska skrifterna.
De tio budorden
Två slags bud
- Till Gud ”Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.”
- Till människor ”Du ska inte stjäla.” ”Du ska inte mörda.”
Budorden handlar både om relationen till Gud och till andra människor.
Judendomens heliga texter är grunden för lag, etik, identitet och gemenskap. Kapitlet handlar om Tanakh, Torah och Talmud, och om varför diskussion och tolkning är så viktiga i judendomen.
Heliga texter
Att läsa, fråga och tolka.
Den viktigaste textsamlingen är Tanakh. Namnet kommer från de tre delarna: Torah (lagen), Neviim (profeterna) och Ketuvim (skrifterna). Torah är den heligaste delen och berättar om skapelsen, Abraham, Isak och Jakob, slaveriet i Egypten, uttåget och de lagar som Gud gav Mose.
En central bön är Shema Israel: ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.” Tanakh motsvarar i stort sett kristendomens Gamla testamente, men ordningen och uppdelningen skiljer sig.
Heliga texter
Tanakh i tre delar
- Torah
- Lagen: de fem Moseböckerna.
- Neviim
- Profeterna, till exempel Jesaja och Elia.
- Ketuvim
- Skrifterna, till exempel Psaltaren och Ruts bok.
Tanakh motsvarar i stort sett det kristna kallar Gamla testamentet.
Torarullarna behandlas med stor vördnad. De skrivs för hand av en särskilt utbildad skrivare och förvaras i ett särskilt skåp i synagogan, aron ha-kodesh. Vid läsningen använder man en pekpinne, jad.
Under ett år läses hela Torah igenom i gudstjänsterna. När den sista delen är läst börjar man om från början i en fest som heter Simchat Torah.
Heliga texter
Torarullen
Torah läses högt i synagogan. Under ett år läses hela texten igenom.
Rullen skrivs för hand och läses med en pekpinne, en jad, så att ingen rör texten med fingrarna.
När läsningen är klar börjar man om från början, i festen Simchat Torah.
Talmud är en stor textsamling med rabbinska diskussioner och tolkningar av Torah. Den visar olika perspektiv, argument och motargument om hur lagarna ska förstås. En rabbin är en lärd person som har studerat Torah och Talmud.
Judisk tradition talar om två sorters Torah: den skriftliga, alltså Moseböckerna, och den muntliga, tolkningarna som först fördes vidare muntligt och sedan skrevs ner i Talmud.
Heliga texter
Talmud: att diskutera
Talmud samlar rabbiners diskussioner om hur Torah ska förstås och användas i vardagen.
Att fråga, ifrågasätta och resonera om texterna ses som en religiös handling.
Talmud är ingen bok med enkla svar, utan argument och motargument.
Judendomen betonar handling och praktik. Kapitlet handlar om sabbaten, matreglerna, de stora högtiderna och synagogan som centrum för gemenskapen.
Judiskt liv
Veckan, året och gemenskapen.
Sabbaten, shabbat, är judendomens vilodag. I många judiska hem tänds sabbatsljus, en välsignelse läses och familjen äter en gemensam måltid. Man undviker arbete.
Vad som räknas som arbete tolkas olika. För en ortodox familj kan det betyda att man inte kör bil, använder mobilen eller lagar mat. För andra familjer är det friare.
Judiskt liv
Sabbaten
- När
- Från solnedgången på fredag till solnedgången på lördag.
- Varför
- Gud vilade på den sjunde dagen, enligt skapelseberättelsen.
- Hur
- Ljus tänds, en välsignelse läses, familjen äter tillsammans och vilar.
- Olika
- Vad som räknas som arbete tolkas olika.
Kosher, eller kashrut, är de judiska matreglerna. Fläskkött och skaldjur är förbjudet, kött och mjölk ska inte blandas, och köttet ska slaktas på ett särskilt sätt.
Reglerna handlar inte främst om hälsa utan om helighet, disciplin och tillhörighet. Att äta kosher är ett sätt att påminna sig om sin judiska identitet varje dag. Islam har liknande regler, som kallas halal.
Judiskt liv
Kosher
- Förbjudet
- Fläskkött och skaldjur.
- Inte blanda
- Kött och mjölk.
- Slakt
- Köttet ska slaktas på ett särskilt sätt.
- Betydelse
- Helighet, disciplin och judisk identitet i vardagen.
Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. Under sedermåltiden berättas historien, och det yngsta barnet ställer traditionellt fyra frågor om varför kvällen är annorlunda. Det osyrade brödet påminner om att israeliterna inte hann jäsa sitt bröd när de flydde.
Rosh Hashana är det judiska nyåret, då man äter äpplen doppade i honung. Jom Kippur är den allra heligaste dagen, med fasta, eftertanke och bön om förlåtelse. Chanukka påminner om återinvigningen av templet i Jerusalem, och varje kväll tänds ett nytt ljus i en ljusstake med nio armar.
Diagrammet visar ungefär när högtiderna infaller. Den judiska kalendern följer månen, så datumen i den svenska kalendern flyttas från år till år.
Judiskt liv
Fyra högtider
Det hebreiska ordet för synagoga, beit knesset, betyder samlingshus. Där förvaras torarullarna, och där finns gudstjänst, undervisning och gemenskap. Rabbiner kan vara både män och kvinnor inom reformjudendomen och konservativ judendom, men inom ortodox judendom är de alltid män.
Bar mitzva och bat mitzva markerar att en ung person blir religiöst vuxen och får läsa ur Torah i synagogan. Gemenskapen har genom historien varit avgörande för att det judiska folket har hållit ihop, särskilt i tider av förföljelse.
Judiskt liv
Synagogan och gemenskapen
- Synagogan
- Samlingshus: gudstjänst, skola och mötesplats.
- Rabbin
- En lärd person som vägleder. Inte en präst.
- Bar och bat mitzva
- Religiöst vuxen vid 13 år för pojkar och 12 år för flickor.
- Tzedaka
- Välgörenhet och hjälp till andra.
Nu kommer tre beskrivningar av judiska högtider. För var och en ska du avgöra vilken högtid det är: pesach, jom kippur eller chanukka.
Tänk på vad högtiden påminner om: uttåget ur Egypten, förlåtelse eller templet i Jerusalem.
Vilken högtid?
Tre beskrivningar. Rösta först.
Under pesach äter man matza, osyrat bröd, som påminner om att israeliterna inte hann jäsa sitt bröd när de flydde ur Egypten. Barnen har en aktiv roll i sedermåltiden.
Fråga 1 av 3
”Familjen äter osyrat bröd, och det yngsta barnet ställer fyra frågor.”
Pesach
Pesach minns uttåget ur Egypten.
Jom Kippur, försoningsdagen, är en dag av fasta, eftertanke och bön. Tanken är att man ska gå in i det nya året med ett rent samvete.
Fråga 2 av 3
”Man fastar en hel dag och ber om förlåtelse, både av Gud och av andra.”
Jom Kippur
Försoningsdagen är judendomens heligaste dag.
Chanukka firas i åtta dagar till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem. Barnen leker med en snurra, dreidel, och man äter mat stekt i olja.
Fråga 3 av 3
”Varje kväll i åtta dagar tänds ett nytt ljus i en ljusstake med nio armar.”
Chanukka
Ljusfesten påminner om templet i Jerusalem.
Judendomens historia är nära sammanflätad med förföljelse, överlevnad och anpassning. Kapitlet handlar om diasporan, antisemitismen, Förintelsen och staten Israel, och om de olika judiska kulturer som vuxit fram.
Historia och spridning
Förföljelse, överlevnad och anpassning.
Efter att romarna förstört Jerusalem år 70 e.Kr. spreds stora delar av det judiska folket över världen, i det som kallas diaspora. Templet förstördes, och kvar finns bara en del av den yttre muren, Klagomuren, som är en viktig plats för bön och minne. Utan templet blev synagogan, texterna och gemenskapen ännu viktigare.
Staten Israel grundades 1948, bland annat som en följd av sionismen – en politisk rörelse för ett judiskt hemland – och som en reaktion på Förintelsen. Grundandet hänger också ihop med en pågående konflikt i regionen.
Historia
Tre vändpunkter
- 70Templet i Jerusalem förstörs
- 1941–45Förintelsen
- 1948Staten Israel grundas
Efter år 70 spreds stora delar av det judiska folket till andra länder: diaspora.
Genom historien har judar mött diskriminering och förföljelse i många delar av världen. Antisemitismen har sett olika ut i olika tider, men den bygger på fördomar om judar som grupp.
Antisemitism finns också i dag, och svenska judar har upplevt det. Säkerheten kring judiska institutioner i Sverige har behövt skärpas.
Historia
Antisemitism
Antisemitism är hat, fördomar och diskriminering riktad mot judar.
Den har tagit olika former: religiös förföljelse under medeltiden, social och ekonomisk diskriminering och rasistiskt hat under 1800- och 1900-talen.
Omkring sex miljoner judar mördades under Förintelsen, ungefär två tredjedelar av Europas judar. Förintelsen har djupt påverkat judisk identitet, minne och samhällsliv.
Uttrycket ”aldrig igen” är en del av både det judiska och det internationella minnet. Det handlar om att minnas och om att förhindra att något liknande händer igen.
Historia
Förintelsen
Under andra världskriget mördade nazisterna och deras medhjälpare systematiskt omkring sex miljoner judar i Europa.
Förintelsen, på hebreiska Shoah, var det mest extrema uttrycket för antisemitism.
”Aldrig igen” är en central del av minnet av Förintelsen.
Diasporan ledde till att olika judiska kulturer växte fram. Ashkenaziska judar kommer från Central- och Östeuropa och talar traditionellt jiddisch. Sefardiska judar kommer från Spanien, Portugal och Medelhavsområdet och talar traditionellt ladino. Mizrachiska judar har rötter i Mellanöstern och Nordafrika.
Grupperna delar tro och centrala texter men har olika traditioner, mat, musik och språk.
Diaspora
Olika judiska kulturer
- Ashkenaziska Central- och Östeuropa. Jiddisch.
- Sefardiska Spanien, Portugal och Medelhavet. Ladino.
- Mizrachiska Mellanöstern och Nordafrika.
Samma tro och texter – olika traditioner, mat, musik och språk.
Judendomen är ingen enhetlig religion. Kapitlet går igenom fyra inriktningar som tolkar traditionen på olika sätt.
Inriktningar
Många sätt att vara jude.
Ortodox judendom betonar att Torah och de religiösa lagarna ska följas noggrant. Inom den finns både ultraortodoxa grupper, som lever mycket traditionellt, och moderat ortodoxa grupper. Konservativ judendom anser att lagarna är viktiga men kan anpassas, och tillåter kvinnliga rabbiner.
Reformjudendom, eller liberal judendom, ser Torah som en viktig men historisk text som inte behöver följas bokstavligt. Sekulära judar identifierar sig som judar genom kultur, familj, historia och tillhörighet. Att generalisera om vad ”judar tycker” är därför alltid en förenkling.
Inriktningar
Fyra inriktningar
- Ortodox
- Lagarna, halacha, följs noggrant.
- Konservativ
- Balanserar tradition och förnyelse.
- Reform
- Betonar etik, personligt val och social rättvisa.
- Sekulär
- Judisk identitet utan att vara religiöst aktiv.
Det finns inte ett enda sätt att vara jude.
Nu kommer tre beskrivningar av hur människor lever sin judendom. För var och en ska du avgöra vilken inriktning som passar bäst: ortodox, reform eller sekulär.
Kom ihåg att verkliga människor inte alltid passar in i en enda kategori.
Vilken inriktning?
Tre personer. Rösta först.
Ortodox judendom betonar att lagarna ska följas noggrant. Att inte köra bil, använda mobilen eller laga mat på sabbaten är vanligt i ortodoxa familjer.
Fråga 1 av 3
”Familjen håller sabbaten strikt och kör inte bil på lördagen.”
Ortodox
Ortodoxa judar följer de religiösa lagarna noggrant.
Reformjudendomen betonar etik, personligt val och social rättvisa. Den har drivit frågor som jämställdhet och dialog mellan religioner.
Fråga 2 av 3
”Församlingen betonar personligt val och social rättvisa och läser Torah som en historisk text.”
Reform
Reformjudendomen ser inte Torah som bokstavliga regler.
Många judar i Sverige och andra västländer beskriver sig som sekulära men firar ändå vissa högtider och känner en stark koppling till judisk identitet.
Fråga 3 av 3
”Hon går inte i synagogan men firar pesach med familjen och känner sig judisk.”
Sekulär
Judisk identitet kan handla om kultur, familj och historia.
Judendom handlar om tro, men också om folk, historia, kultur och identitet. Kapitlet handlar om judisk identitet, om varför det är viktigt att hålla isär stat, folk och religion och om judiskt liv i Sverige.
Identitet och samhälle
Religion, folk, kultur och stat.
Judendom handlar om folk, historia, kultur, traditioner, språk, högtider, matregler, familj och identitet. Därför kan en person vara jude utan att vara religiöst aktiv.
Att judendom kan vara både tro, kultur och tillhörighet gör att judar lever sin judendom på mycket olika sätt, i Sverige och i resten av världen.
Identitet
Många sätt att vara jude
En person kan ha judisk identitet religiöst, kulturellt, historiskt eller genom släkt och gemenskap.
Många beskriver sin judiskhet som något som genomsyrar hela livet, inte bara stunder av bön.
Staten Israel är en stat med regering, partier, myndigheter och lagar. Dess beslut kan kritiseras, precis som andra staters. Kritik mot israelisk politik är därför inte samma sak som antisemitism.
Det israeliska folket är inte detsamma som regeringen: där finns judar, muslimer och kristna med många olika åsikter. Judisk kultur och religion är dessutom större än staten Israel. När israelisk politik likställs med alla judar uppstår en generalisering som kan bidra till antisemitism.
Att tänka nyanserat
Håll isär
- Staten Israel
- Har regering, partier och lagar. Beslut kan kritiseras.
- Folket
- Människor med olika religioner, språk och åsikter.
- Judendomen
- En religion och kultur som finns i hela världen.
Att lägga ansvaret för en stats politik på alla judar är en generalisering som kan bidra till antisemitism.
Det finns omkring 15 000–20 000 judar i Sverige, enligt uppskattningar. Judar är också en av Sveriges fem nationella minoriteter, och jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk.
Judiskt liv i Sverige omfattar synagogor, skolor, föreningar, kulturliv och högtidsfirande. Samtidigt har svenska judar upplevt antisemitism, och säkerheten kring judiska institutioner har behövt skärpas.
I Sverige
Judar i Sverige
Det finns omkring 15 000–20 000 judar i Sverige. Den största församlingen finns i Stockholm.
Judiskt liv i Sverige omfattar synagogor, skolor, föreningar och kulturliv.
Svenska judar har upplevt antisemitism, och säkerheten har behövt skärpas.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Judendomen är en av världens äldsta monoteistiska religioner och bygger på förbundet mellan Gud och människor.
- Tanakh, med Torah som heligaste del, och Talmud är de viktigaste texterna. Diskussion och tolkning är centralt.
- Sabbaten, kosher och högtider som pesach och jom kippur ger livet en religiös rytm.
- Diaspora, antisemitism och Förintelsen har präglat historien. Staten Israel grundades 1948.
- Det finns många inriktningar och många sätt att vara jude, religiöst och kulturellt.
Kom också ihåg att hålla isär stat, folk, kultur och religion när du talar om judendom och Israel.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Förbundet med Gud.
- 2Texter att tolka.
- 3Sabbat, kosher och högtider.
- 4Diaspora och Förintelsen.
- 5Många sätt att vara jude.
När templet i Jerusalem förstördes år 70 förlorade judendomen sitt religiösa centrum. Synagogan, texterna och gemenskapen tog över dess roll. Det förklarar varför studier, tolkning och gemenskap har så stor betydelse i judendomen än i dag.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva några meningar om varje fråga och använda begrepp som förbund, diaspora, inriktning och generalisering.
Prata två och två
Tradition och förändring
Judendomen gick från att vara en tempelreligion till att bygga på texter och gemenskap.
- Varför blev texterna och gemenskapen så viktiga när templet förstördes?
- Vad betyder det att det finns många sätt att vara jude?
- Varför är det viktigt att hålla isär stat, folk och religion?