Hinduismen är en av världens äldsta religioner. Den har vuxit fram i Indien under mer än 4 000 år, genom möten mellan olika kulturer, berättelser och filosofier. I dag har den omkring 1,2 miljarder anhängare.
Presentationen går igenom hinduismens rötter, Brahman, atman och gudarna, karma, samsara och moksha, de heliga texterna och ritualerna, högtider och vardag, kastsystemet och hur hinduismen skiljer sig från judendom, kristendom och islam. Två quizstopp prövar gudarna och de tre vägarna.
En religion utan grundare
Hinduism
En av världens äldsta religioner – med många gudar, många vägar och tanken att allt hänger ihop.
Kristendomen kan kopplas till Jesus och islam till profeten Muhammed. Hinduismen saknar en sådan grundare. Den har vuxit fram gradvis i Indien, i lager under tusentals år.
Det betyder också att det inte finns någon central ledare eller organisation som bestämmer vad hinduism är. Hinduismen rymmer därför stor variation mellan olika grupper och regioner.
Gissa först
”Hinduismen har en grundare, precis som kristendomen och islam.”
Stämmer inte.
Hinduismen har ingen grundare, inget startdatum och ingen enda helig skrift. Den har vuxit fram under tusentals år.
Kapitlet handlar om var hinduismen kommer ifrån, vad namnet betyder och hur många som är hinduer i dag.
Rötter i Indien
Den eviga ordningen.
Hinduismens äldsta texter, Vedaskrifterna, är från omkring 1500–500 f.Kr. Fynd från Indusdalkulturen omkring 2500 f.Kr. visar figurer som kan vara föregångare till hinduiska gudar. Hinduismen har alltså ingen enda startpunkt.
Ordet hinduism kommer från persiskans namn på floden Indus och var från början ett namn som utomstående använde. Hinduerna själva kallar sin tradition sanatana dharma, den eviga lagen eller ordningen. Hinduismen har också påverkat andra religioner, särskilt buddhismen och jainismen, som går igenom i presentationen Buddhism.
Rötter i Indien
En tradition i många lager
- Ålder
- Rötter mer än 4 000 år bakåt i tiden.
- Grundare
- Ingen. Hinduismen har vuxit fram gradvis.
- Namnet
- Hinduerna själva säger sanatana dharma, den eviga ordningen.
- I dag
- Omkring 1,2 miljarder, de flesta i Indien och Nepal.
Hinduismen har många gudar. Samtidigt talar många hinduer om en enda gudomlig verklighet bakom allt. Kapitlet förklarar hur det går ihop.
Brahman, atman och gudarna
En verklighet, många uttryck.
Brahman är ingen gud med kropp och ansikte, utan den grundläggande kraften bakom allt som finns. Många hinduer ser de olika gudarna som uttryck eller sidor av Brahman.
Atman är den enskilda själen. Enligt hinduisk filosofi är atman evig: den byter kropp vid varje återfödelse men förändras inte i grunden. Målet för många hinduer är moksha, att inse att atman och Brahman är ett.
Två nyckelord
Brahman och atman
- Brahman Världssjälen: den gudomliga kraften bakom allt som finns.
- Atman Själen: det innersta jaget i varje levande varelse.
Målet för många hinduer: att inse att atman och Brahman är ett.
De tre gudarna kallas ibland triaden. Brahma skapar världen, men tillbes sällan i dag och har få tempel. Vishnu upprätthåller ordningen och kan födas på jorden i form av en avatar. De mest kända avatarerna är Rama och Krishna.
Shiva står för både förstörelse och nyskapande: allt måste brytas ner för att något nytt ska kunna uppstå. Shiva avbildas ibland som en mediterande asket och ibland som Nataraja, den kosmiske dansaren.
Brahman, atman och gudarna
Tre kända gudar
- Brahma
- Skaparen. Tillbes sällan i dag.
- Vishnu
- Bevararen. Kommer till jorden som Rama och Krishna.
- Shiva
- Förstöraren och förnyaren.
Allt måste brytas ner för att något nytt ska kunna uppstå.
Gudinnan Devi kan framträda på olika sätt, till exempel som Lakshmi (rikedom och lycka), Sarasvati (kunskap och konst) eller Durga och Kali (kraft och beskydd). Ganesha, guden med elefanthuvud, är en av de mest älskade gudarna.
För en utomstående kan hinduismen se ut som polyteism, tro på flera gudar. Men många hinduer menar att alla gudar är sidor av samma Brahman. Därför passar hinduismen dåligt in i de etiketter vi brukar använda.
Brahman, atman och gudarna
Gudinnor och Ganesha
- Devi
- Gudinnan, viktig i många traditioner.
- Lakshmi
- Rikedom och lycka.
- Durga och Kali
- Kraft och beskydd.
- Ganesha
- Elefanthuvud: visdom, nya början och att klara hinder.
Ser hinduismen ut som tro på många gudar – eller på en?
Nu kommer tre beskrivningar. För var och en ska du avgöra vilken gud det handlar om: Brahma, Vishnu eller Shiva.
Tänk på vad gudarna gör: skapar, bevarar eller förstör och förnyar.
Vilken gud?
Tre beskrivningar. Rösta först.
Brahma är skaparguden i triaden. Trots sin viktiga roll tillbes han sällan i dag, och det finns få tempel som är tillägnade honom.
Fråga 1 av 3
”Han kopplas till att världen skapas.”
Brahma
Brahma är skaparguden, men tillbes sällan i dag.
Vishnu upprätthåller ordningen i världen. När ordningen hotas kan han födas på jorden som en avatar. Rama är huvudperson i Ramayana och Krishna i Mahabharata, där Bhagavadgita ingår.
Fråga 2 av 3
”Han föds på jorden som Rama och Krishna när ordningen hotas.”
Vishnu
Vishnu bevarar ordningen och kommer till jorden som avatarer.
Shiva avbildas ibland som Nataraja, den kosmiske dansaren. Förstörelsen är inte bara negativ: den gör det möjligt för något nytt att uppstå, i ett kretslopp utan slut.
Fråga 3 av 3
”Han dansar världen sönder så att den kan skapas på nytt.”
Shiva
Shiva står för både förstörelse och förnyelse.
Tre begrepp som hänger ihop bildar kärnan i hinduisk livsåskådning: karma, samsara och moksha. Samma begrepp finns, delvis med andra innebörder, i buddhismen.
Karma, samsara och moksha
Kretsloppet och vägen ut.
Karma betyder att handlingar har konsekvenser. Samsara är återfödelsens kretslopp: själen föds gång på gång i nya kroppar, som människa, djur eller annat levande väsen. Vilken form själen tar beror på karma.
Moksha är befrielse från samsara, att slippa återfödas och i stället förenas med Brahman. Det är det yttersta målet.
Kärnan
Tre begrepp som hänger ihop
Moksha är det yttersta målet.
Karma är inte öde och inte ett straff från en gud. Det är snarare en naturlag: precis som en sten som kastas i vatten skapar ringar, skapar varje handling följder. En person som har levt gott kan födas i bättre omständigheter, medan skadliga handlingar kan leda till svårare villkor.
Tanken att handlingar får följder finns i många religioner. I judendom, kristendom och islam talar man i stället om en dom efter döden.
Karma
Inte ett straff – en naturlag
Goda handlingar ger goda följder och skadliga handlingar dåliga – kanske först i nästa liv.
Som när en sten kastas i vatten: varje handling skapar ringar.
Hinduismen beskriver flera vägar till moksha. Jnana-yoga är kunskapens väg, där man når insikt genom studier och filosofiska funderingar. Bhakti-yoga är hängivenhetens väg, där man når befrielse genom kärlek och tillbedjan av en personlig gud. Karma-yoga är handlingens väg: att handla osjälviskt utan att fästa sig vid resultatet.
Ordet yoga betyder här väg eller metod, inte bara kroppsövningar. Många hinduer i dag betonar bhakti, den personliga kontakten med en gud.
Vägar till moksha
Tre vägar till befrielse
Nu kommer tre människor. För var och en ska du avgöra vilken väg till moksha de följer: kunskapens, hängivenhetens eller handlingens.
Tänk: lär de sig, ber de, eller handlar de för andras skull?
Vilken väg?
Tre människor. Rösta först.
Jnana-yoga är kunskapens väg. Den som följer den söker insikt om Brahman och atman genom studier av texter som Upanishaderna och genom filosofisk eftertanke.
Fråga 1 av 3
”En student läser Upanishaderna och funderar över vad jaget egentligen är.”
Jnana-yoga
Kunskapens väg: insikt genom studier och eftertanke.
Bhakti-yoga är hängivenhetens väg. Den som följer den söker befrielse genom kärlek till en personlig gud, till exempel Krishna, med bön, sång och offer vid hemaltaret eller i templet.
Fråga 2 av 3
”En kvinna sjunger och ber varje morgon till Krishna vid hemaltaret.”
Bhakti-yoga
Hängivenhetens väg: kärlek och tillbedjan av en gud.
Karma-yoga är handlingens väg: att göra det man ska utan att fästa sig vid resultatet. Bhagavadgita beskriver den med orden att man har rätt till handlingen, men aldrig till dess frukter.
Fråga 3 av 3
”En läkare hjälper sjuka utan att bry sig om beröm eller lön.”
Karma-yoga
Handlingens väg: att göra sin plikt osjälviskt.
Hinduismen har många heliga texter som läses och värderas olika av olika grupper. Kapitlet går igenom de viktigaste texterna och de vanligaste sätten att be och fira gudstjänst.
Texter och ritualer
Veda, Gita och puja.
Vedaskrifterna är hinduismens äldsta och mest vördade texter. De innehåller hymner, anvisningar för ritualer och filosofiska tankar. Upanishaderna är en del av Veda-litteraturen och handlar om Brahman, atman och tillvarons natur.
Bhagavadgita, Den höga sången, är en del av eposet Mahabharata. Den är ett samtal mellan prinsen Arjuna och guden Krishna på ett slagfält, om plikt, handling och hängivenhet. Ramayana berättar om prins Rama, hans hustru Sita och apguden Hanuman, om lojalitet och kampen mellan gott och ont.
Texter och ritualer
Heliga texter
- Vedaskrifterna
- De äldsta texterna: hymner, ritualer och filosofi.
- Upanishaderna
- Frågor om Brahman, atman och tillvaron.
- Bhagavadgita
- Samtalet mellan prins Arjuna och guden Krishna.
- Ramayana
- Berättelsen om Rama, Sita och Hanuman.
Krishna säger detta till Arjuna innan ett slag. Arjuna tvekar, eftersom han ska strida mot släktingar. Krishna uppmanar honom att göra sin plikt utan att låta resultatet styra.
Citatet sammanfattar karma-yoga, handlingens väg. Bhagavadgita läses av miljontals hinduer och ger vägledning om alla tre vägarna till moksha. Hur olika etiska modeller ser på plikt och följder går igenom i Etik och moral.
Bhagavadgita 2:47
Handlingen, inte frukten
”Du har rätt till handlingen, men aldrig till dess frukter.”
Vad betyder det att göra något utan att tänka på belöningen?
Puja är den vanligaste formen av tillbedjan. Den kan ske hemma vid ett litet altare eller i ett tempel. Man ger blommor, frukt, ljus och rökelse till en bild eller staty av guden. Mantran, heliga ord eller ljud som upprepas, används vid bön och meditation. Det mest kända är Om, som anses vara universums urljud.
Hinduiska tempel ses som gudarnas boning på jorden och är ofta rikt utsmyckade med skulpturer. Kumbh Mela, som hålls vart tolfte år, samlar miljontals pilgrimer och är den största religiösa sammankomsten i världen.
Texter och ritualer
Att be och tillbe
- Puja
- Tillbedjan med blommor, frukt, ljus och rökelse.
- Mantra
- Heliga ord eller ljud som upprepas, som Om.
- Templet
- Gudarnas boning på jorden.
- Kumbh Mela
- Världens största religiösa sammankomst.
Hinduismens högtider följer en egen kalender och hänger ofta ihop med berättelser om gudarna och naturens kretslopp. Kapitlet tar också upp hur hinduism kan märkas i vardagen.
Högtider och vardag
Ljus, färg och livets övergångar.
Diwali, ljusfesten, är den mest kända högtiden. Den firas under fem dagar med ljus, fyrverkerier, böner, gåvor och festmåltider och kopplas till Ramas återkomst i Ramayana.
Holi firas på våren med färgpulver och vatten. Under Holi suddas sociala gränser tillfälligt ut, och alla deltar oavsett kast eller status. Navaratri, nio nätter, firar den gudomliga kvinnliga kraften och avslutas med Dussehra till minne av Ramas seger över demonkungen Ravana.
Högtider och vardag
Tre högtider
- Diwali
- Ljusfesten: ljusets seger över mörkret.
- Holi
- Färgfestivalen på våren.
- Navaratri
- Nio nätter som firar gudinnans kraft.
I vardagen kan hinduism märkas genom morgonbön vid hemaltaret, tempelbesök, vegetarisk kost, fasta vissa dagar och respekt för kor, som anses heliga i många traditioner.
Livets övergångar, som namngivning, bröllop och begravning, firas med ceremonier. Hur mycket religionen präglar vardagen skiljer sig mycket mellan olika familjer och platser.
Högtider och vardag
Hinduism i vardagen
- Morgonen
- Bön vid hemaltaret.
- Maten
- Många äter vegetariskt. Kon anses helig i många traditioner.
- Fasta
- Vid särskilda dagar.
- Livets övergångar
- Namngivning, bröllop och begravning firas med ceremonier.
Kastsystemet är en historisk samhällsindelning som har kopplats till hinduisk tradition. Kapitlet beskriver systemet, hur det ser ut i dag och varför det behöver beskrivas nyanserat.
Kastsystemet och samhället
En historisk indelning – och dess följder i dag.
I den klassiska indelningen finns fyra huvudgrupper, varnor. Utanför systemet stod de som kallades oberörbara, daliter, som utförde arbeten som ansågs orena.
Kastsystemet har bestämt vem man fick gifta sig med, vilka yrken man fick ha och vilken status man hade. Det är inte bara ett religiöst fenomen, utan också en social, ekonomisk och politisk struktur.
Kastsystemet
Fyra huvudgrupper
- Brahminer
- Präster och lärda.
- Kshatriya
- Krigare och styrande.
- Vaishya
- Handelsmän och jordbrukare.
- Shudra
- Hantverkare och tjänare.
Utanför systemet stod daliterna, de som kallades oberörbara.
Indiens grundlag förbjuder diskriminering på grund av kast, och ett reservationssystem ger daliter och andra utsatta grupper tillgång till utbildning och offentliga tjänster. Trots det påverkar kast fortfarande många indiers liv.
Många hinduiska reformatorer har kämpat mot kastdiskriminering. Mahatma Gandhi kallade de oberörbara för harijans, Guds barn. Bhimrao Ambedkar, som själv var dalit, avvisade det ordet och krävde rättigheter och självrespekt i stället för medkänsla uppifrån.
Kastsystemet i dag
Förbjuden diskriminering
Diskriminering på grund av kast är förbjuden i Indiens grundlag.
Ändå påverkar kast fortfarande livet för många, särskilt på landsbygden.
Att beskriva hinduismen bara genom kastsystemet är en förenkling. Hinduismen rymmer en rik filosofi och konst, och många hinduer betonar i dag bhakti, den personliga kontakten med en gud, och social rättvisa snarare än kastidentitet.
Det gäller alla religioner: en tradition kan inte sammanfattas med en enda fråga eller en enda grupp av anhängare.
Ett nyanserat perspektiv
Hinduism är mer än kastsystemet
Hinduismen rymmer också filosofi, poesi, musik, dans, yoga, meditation och etik.
Många hinduer i dag betonar hängivenhet och social rättvisa snarare än kast.
Kapitlet jämför hinduismen med de abrahamitiska religionerna: judendom, kristendom och islam. Hur hinduismen och buddhismen hänger ihop går igenom i Buddhism, och en översikt över religionerna finns i Världsreligionerna.
Hinduism och andra religioner
Kretslopp eller linje?
De abrahamitiska religionerna ser tiden som en linje: världen skapas, och den har ett slut på domens dag. Hinduismen ser i stället tiden som ett kretslopp: världen skapas, finns, förstörs och skapas igen, om och om igen.
Det finns också likheter. Alla religioner ställer frågor om mening, moral och det gudomliga. Tanken att handlingar får följder finns både i hinduismens karma och i de abrahamitiska religionernas dom, och bön, gemenskap och högtider finns i alla traditioner.
Jämförelse
Hinduism och de abrahamitiska religionerna
| Hinduism | Judendom, kristendom och islam | |
|---|---|---|
| Tiden | Ett kretslopp utan slut | En linje med början och slut |
| Gud | Många gudar, uttryck för Brahman | En enda personlig Gud |
| Grundare | Ingen | Tydliga grundgestalter |
| Texter | Många, värderas olika | En tydlig samling: Torah, Bibeln, Koranen |
Presentationen samlas i fem punkter:
- Hinduismen har ingen grundare och har vuxit fram i Indien under mer än 4 000 år.
- Brahman är den gudomliga verkligheten bakom allt, och atman är själen. Gudarna kan ses som uttryck för Brahman.
- Karma, samsara och moksha: handlingar får följder, själen återföds och målet är befrielse.
- Det finns flera vägar till moksha: kunskap, hängivenhet och osjälvisk handling.
- Kastsystemet har präglat Indien, men hinduismen är mycket mer än kastsystemet.
Kom också ihåg att hinduismen rymmer stor variation och att hinduer själva kan tolka gudarna, texterna och vägarna på olika sätt.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Ingen grundare, många lager.
- 2Brahman och atman.
- 3Karma, samsara, moksha.
- 4Tre vägar till befrielse.
- 5Mer än kastsystemet.
Använd begreppen från genomgången när ni diskuterar: Brahman, atman, karma, samsara och moksha. Försök ge exempel från gudarna, texterna eller högtiderna.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ett kort svar på varje fråga och jämföra med det som står i läs mer-texterna.
Prata två och två
Prata om hinduismen
Hinduismen kan se ut som tro på många gudar – och samtidigt tala om en enda gudomlig verklighet.
- Hur kan många gudar och en Brahman höra ihop?
- Vad skiljer synen på tid i hinduismen och i de abrahamitiska religionerna?
- Varför är det en förenkling att beskriva hinduismen bara genom kastsystemet?