Varje dag gör vi val. De flesta är enkla: vi vet att det är fel att stjäla och rätt att hjälpa någon som har ramlat. Men ibland är svaret inte uppenbart.
Presentationen handlar om hur man kan tänka när det är svårt att veta vad som är rätt. Du får lära dig tre etiska modeller, hur man reder ut ett etiskt dilemma och hur religioner och livsåskådningar ger vägledning om rätt och fel.
Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla. Exemplen med Victor, Emma och Kasper är påhittade.
Rätt och fel – enklare sagt än gjort
Etik och moral
Ska man säga sanningen om den gör ont? Hjälpa en vän att fuska? Bryta en regel om det leder till något bra?
I vardagen används orden etik och moral ofta som om de betydde samma sak. Men det finns en skillnad.
Etik är teorierna och tankarna om vad som är rätt och fel: det systematiska tänkandet. Moral är hur människor faktiskt handlar i vardagen.
Man kan säga att etiken är kartan och moralen är terrängen. Kartan visar hur det borde se ut, men verkligheten är ofta mer komplicerad.
Gissa först
”Etik och moral är samma sak.”
Inte riktigt.
Etik är tankarna och teorierna om rätt och fel. Moral är hur vi faktiskt handlar.
Kartan och terrängen är en liknelse. En karta visar vägarna och hur man borde gå. Men den som går i terrängen möter backar, lera och omvägar som kartan inte visar.
På samma sätt kan etiken säga att man ska vara ärlig. Men i en verklig situation kan ärligheten krocka med något annat, till exempel omtanke om någon man tycker om. Därför behöver man både kunna tänka etiskt och handla moraliskt.
Två begrepp
Kartan och terrängen
- Etik Kartan: tankarna och teorierna om vad som är rätt och fel.
- Moral Terrängen: hur vi faktiskt handlar i vardagen.
Kartan visar hur det borde se ut. Verkligheten är ofta mer komplicerad.
Inom etiken finns olika modeller, alltså sätt att tänka när man ska avgöra vad som är rätt. Tre av de viktigaste är konsekvensetik, pliktetik och dygdetik.
Modellerna ger ofta olika svar på samma fråga, och det är poängen: de hjälper oss att se ett problem från flera håll.
Tre etiska modeller
Tre sätt att tänka om rätt och fel.
Victor hittar en plånbok med tusen kronor. Ingen ser honom. Han skulle behöva pengarna, men han vet också att någon har tappat dem.
De flesta tycker nog att Victor ska lämna tillbaka plånboken. Men varför? De tre etiska modellerna ger olika skäl, och just därför är exemplet bra att börja med. Plånboken återkommer på de kommande sidorna.
Ett påhittat exempel
Plånboken
Victor hittar en plånbok med tusen kronor. Ingen ser honom.
Vad ska han göra – och varför?
Konsekvensetiken bedömer en handling utifrån vad den leder till. En handling är rätt om den ger bäst resultat: mest lycka och minst lidande för alla som berörs.
I plånboksfallet jämför man följderna. Lämnar Victor tillbaka den blir ägaren glad, och Victor kan känna sig nöjd. Behåller han pengarna får han tusen kronor, men ägaren förlorar dem. Om fler gynnas av att plånboken lämnas tillbaka är det den rätta handlingen.
Styrkan är att modellen ser till verkligheten. Svagheten är att följderna kan vara svåra att förutse, och att modellen kan användas för att försvara handlingar som känns fel: är en lögn rätt om den leder till något bra? Modellen utvecklades av de brittiska filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart Mill på 1700- och 1800-talen.
Modell 1
Konsekvensetik
- Frågan
- Vad händer om jag gör detta?
- Rätt är
- Det som leder till mest lycka och minst lidande.
- Plånboken
- Ägaren blir glad om den lämnas tillbaka – fler gynnas.
- Svaghet
- Följderna är svåra att förutse. Kan en lögn bli rätt?
Pliktetiken menar att vissa handlingar alltid är rätt eller fel, oavsett vad de leder till. Att ljuga är fel, inte för att det får dåliga följder, utan för att det strider mot en princip. Att hålla löften, vara ärlig och respektera andras rättigheter är plikter.
I plånboksfallet säger pliktetiken: det är fel att ta det som inte är ditt. Det spelar ingen roll om Victor behöver pengarna mer.
Styrkan är att modellen ger tydliga regler som inte går att räkna bort. Svagheten är att plikter kan krocka. Om du har lovat att hålla en hemlighet, men hemligheten handlar om att någon far illa, vilken plikt väger tyngst? Pliktetiken förknippas med den tyske filosofen Immanuel Kant (1724–1804).
Modell 2
Pliktetik
- Frågan
- Finns det en regel jag måste följa?
- Rätt är
- Att göra sin plikt – oavsett följderna.
- Plånboken
- Man tar inte det som inte är ens eget. Punkt.
- Svaghet
- Plikter kan krocka med varandra.
Dygdetiken fokuserar inte på enskilda handlingar utan på karaktären. Frågan är inte ”vad ska jag göra?” utan ”vilken sorts människa vill jag vara?” Dygder är goda egenskaper som mod, ärlighet, medkänsla, rättvisa och måttfullhet.
I plånboksfallet frågar dygdetiken: är jag en ärlig person? Vill jag vara den som tar andras pengar? En dygdetiker menar att goda handlingar formas av goda vanor, och att man blir en bättre människa genom att öva på dygderna.
Styrkan är att modellen ser till hela människan. Svagheten är att den kan vara vag när dygder krockar, till exempel när ärlighet står mot medkänsla. Dygdetiken går tillbaka till den grekiske filosofen Aristoteles på 300-talet före vår tideräkning.
Modell 3
Dygdetik
- Frågan
- Vilken sorts människa vill jag vara?
- Rätt är
- Det en god människa gör – modig, ärlig, medkännande.
- Plånboken
- Jag vill vara en ärlig person.
- Svaghet
- Vag när dygder krockar, som ärlighet och medkänsla.
Tabellen samlar de tre modellerna. Konsekvensetiken tittar framåt på följderna, pliktetiken på reglerna och dygdetiken på människan som handlar.
Ingen av modellerna är den enda rätta. Var och en har styrkor och svagheter, och därför blir ett etiskt resonemang bättre om man använder flera.
Det finns också andra modeller. Rättighetsetik utgår till exempel från att alla människor har rättigheter som inte får kränkas, som rätten till liv och frihet.
Jämförelse
De tre modellerna sida vid sida
| Konsekvens | Plikt | Dygd | |
|---|---|---|---|
| Fokus | Följderna | Reglerna | Människan |
| Styrka | Ser till verkligheten | Tydliga regler | Ser hela människan |
| Svaghet | Svårt att förutse | Plikter krockar | Kan vara vag |
| Tänkare | Bentham, Mill | Kant | Aristoteles |
Victor bestämmer sig för att lämna tillbaka plånboken. Men han kan ha olika skäl. Nu kommer tre skäl, och för vart och ett ska du avgöra vilken etisk modell det låter som.
Tänk på frågorna: vad händer om jag gör detta, finns det en regel jag måste följa, och vilken sorts människa vill jag vara? I klassrummet röstar ni först, och sedan visas svaret.
Vilken modell?
Tre skäl att lämna tillbaka plånboken.
Skälet handlar om vilken människa Victor vill vara, och det är dygdetik. Han tänker inte på följderna eller på en regel, utan på sin karaktär.
En dygdetiker skulle säga att varje gång Victor väljer det ärliga blir han lite mer en ärlig människa. Dygder är vanor som man övar upp.
Fråga 1 av 3
”Jag vill vara en ärlig person – en sådan som lämnar tillbaka.”
Dygdetik
Skälet handlar om vilken sorts människa Victor vill vara.
Skälet handlar om följderna för ägaren, och det är konsekvensetik. Victor jämför vad som händer om han behåller pengarna med vad som händer om han lämnar tillbaka dem.
Lägg märke till att en konsekvensetiker i teorin skulle kunna komma fram till ett annat svar om följderna var annorlunda, till exempel om ägaren var mycket rik och Victor mycket fattig. Det är en av modellens svagheter.
Fråga 2 av 3
”Ägaren blir ledsen och kanske får problem om pengarna är borta.”
Konsekvensetik
Skälet handlar om vad som händer – följderna för ägaren.
Skälet bygger på en regel som gäller oavsett följderna, och det är pliktetik. Det spelar ingen roll hur mycket Victor behöver pengarna eller om någon skulle få veta.
Immanuel Kant menade att man ska handla så att man kan vilja att alla gjorde likadant. Om alla behöll pengar de hittade skulle ingen kunna lita på att få tillbaka det de tappat.
Fråga 3 av 3
”Man tar inte det som inte är ens eget – oavsett om någon ser.”
Pliktetik
En regel som gäller oavsett följderna.
Ett etiskt dilemma är en situation där olika värden krockar och inget alternativ är helt oproblematiskt. Dilemman saknar enkla svar, och det är det som gör dem till dilemman.
Kapitlet visar hur de tre modellerna kan användas på ett dilemma, och hur man kan arbeta sig igenom ett dilemma steg för steg.
Etiska dilemman
När värden krockar.
Emma gör ett grupparbete med Kasper. Kasper har inte gjort sin del och vill kopiera Emmas svar.
Om Emma låter honom är det solidariskt: hon hjälper en kompis. Men det är orättvist mot de andra i gruppen som har gjort sitt jobb, och det är oärligt mot läraren. Solidaritet krockar med rättvisa och ärlighet. Därför är det ett dilemma.
Ett påhittat exempel
Emma och Kasper
Emma gör ett grupparbete med Kasper. Kasper har inte gjort sin del och vill kopiera Emmas svar.
Att låta honom är solidariskt – men orättvist mot gruppen och oärligt mot läraren.
Vad ska Emma göra?
Konsekvensetiken frågar vad som leder till bäst följder. Om Kasper inte lämnar in något påverkas gruppens betyg. Men om han kopierar lär han sig ingenting, och om läraren upptäcker det drabbas alla.
Pliktetiken säger att fusk är fel, eftersom det strider mot ärlighet och rättvisa.
Dygdetiken frågar vilken sorts vän och elev Emma vill vara. Att hjälpa Kasper att fuska är inte riktigt vänlighet. Att hjälpa honom att göra sitt eget jobb kan vara mer äkta omtanke.
Etiska dilemman
Tre modeller, ett dilemma
- Konsekvens Kopierar han lär han sig inget – och upptäcks det drabbas alla.
- Plikt Fusk är fel. Det strider mot ärlighet och rättvisa.
- Dygd Vilken sorts vän vill Emma vara?
Emma kan prata med Kasper och föreslå att de gör klart arbetet tillsammans, eller att de kontaktar läraren och förklarar läget.
Lägg märke till att lösningen inte är något av de två första alternativen, att låta honom kopiera eller att säga nej och gå därifrån. När man tänker igenom ett dilemma från flera håll hittar man ibland en tredje väg som tar hänsyn till fler värden.
Etiska dilemman
En väg framåt
Emma pratar med Kasper och föreslår att de gör klart arbetet tillsammans – eller att de kontaktar läraren.
Dilemmat löses inte genom att välja ”det rätta svaret”, utan genom att tänka igenom det från flera håll.
Modellen är en mall för att bygga ett utvecklat resonemang om ett etiskt dilemma.
- Beskriv situationen: vad har hänt?
- Vilka berörs? Tänk på alla, inte bara den som ska välja.
- Vilka värden krockar, till exempel ärlighet och lojalitet?
- Vilka alternativ finns? Leta efter fler än två.
- Vad säger konsekvensetiken, pliktetiken och dygdetiken?
- Ta ställning och motivera varför, gärna med en invändning du tar på allvar.
Att reda ut ett dilemma
Sex steg genom ett dilemma
Etiska frågor är centrala i alla religioner och livsåskådningar. Kristendomen har tio budord, judendomen har Torah med 613 bud, islam har regler om bland annat bön och allmosa, hinduismen har dharma (plikt och rätt handling) och buddhismen har den åttafaldiga vägen.
Kapitlet handlar om vad religionerna har gemensamt, hur de ger vägledning och hur sekulära livsåskådningar som humanismen tänker.
Etik i religioner och livsåskådningar
Olika grunder – ofta liknande slutsatser.
Gyllene regeln, att behandla andra som man själv vill bli behandlad, finns i alla fem världsreligionerna och i många sekulära traditioner. Den uttrycks på lite olika sätt, ibland som en uppmaning att göra gott och ibland som en uppmaning att inte skada.
Att samma grundtanke dyker upp i så olika traditioner visar att det finns gemensamma moraliska insikter som går bortom religiösa och kulturella gränser. Det betyder inte att alla religioner är lika, men de delar en grundläggande respekt för medmänsklighet.
Gemensamma ideal
Gyllene regeln
Religioner ger etisk vägledning på flera sätt. Regler säger vad man ska och inte ska göra, som tio budord. Berättelser visar vad som är gott, som Jesu liknelser eller berättelserna om Buddha. Förebilder, som profeter och helgon, visar hur ett gott liv kan se ut. Gemenskapen ger stöd och vägledning i vardagen.
Lägg märke till att de tre etiska modellerna finns här också. Regler liknar pliktetik, och förebilder som man vill likna liknar dygdetik.
Religionernas vägledning
Fyra sätt att vägleda
- Regler
- Som tio budord eller Torahs bud.
- Berättelser
- Som Jesu liknelser eller Buddhas undervisning.
- Förebilder
- Som profeter och helgon.
- Gemenskap
- Stöd och vägledning i vardagen.
Etik finns inte bara i religioner. En sekulär livsåskådning som humanismen bygger sin etik på mänskliga rättigheter, empati, förnuft och tanken om alla människors lika värde. En humanist behöver inte tro på Gud för att veta att det är rätt att hjälpa en medmänniska i nöd.
Religiösa och sekulära traditioner kommer ofta fram till liknande slutsatser, men på olika grunder. En kristen hjälper en fattig person för att det är Guds vilja och för Jesu budskap om att älska sin nästa. En humanist hjälper för att alla människor har samma värde. Handlingen är densamma, men skälet skiljer sig.
Livsåskådningar
Samma handling, olika grund
Både en kristen och en humanist hjälper en fattig person.
- Kristendom För att det är Guds vilja att älska sin nästa.
- Humanism För att alla människor har samma värde.
Bra etiska resonemang kräver mer än att bara tycka något. De kräver att man motiverar sitt ställningstagande, visar vilka värden som står på spel och kan jämföra perspektiv.
Ett enkelt resonemang konstaterar en åsikt men förklarar inte varför. Ett utvecklat resonemang förklarar med en modell och visar att en annan modell kan ge ett annat svar. Ett välutvecklat resonemang väger flera modeller mot varandra, visar styrkor och svagheter och tar ställning med argument, till exempel: ”I det här fallet menar jag att pliktetikens perspektiv väger tyngst, eftersom …”
Att resonera
Från tyckande till resonemang
- Enkelt ”Att ljuga är fel.”
- Utvecklat Fel enligt pliktetiken – men konsekvensetiken kan svara annorlunda.
- Välutvecklat Väger modellerna och tar ställning: ”Här väger … tyngst, eftersom …”
Presentationen samlas i fem punkter:
- Etik är tankarna om rätt och fel. Moral är hur vi faktiskt handlar.
- Konsekvensetiken ser till följderna, pliktetiken till reglerna och dygdetiken till vilken människa man vill vara.
- I ett etiskt dilemma krockar värden, och inget alternativ är helt problemfritt.
- Gyllene regeln finns i alla fem världsreligionerna. Religiösa och sekulära traditioner når ofta liknande slutsatser på olika grunder.
- Ett bra resonemang använder flera modeller och tar ställning med argument.
De tre modellerna är verktyg, inte färdiga svar. De hjälper dig att se fler sidor av en fråga, men du behöver fortfarande själv ta ställning.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Etik är kartan, moral är terrängen.
- 2Följder, plikter eller dygder.
- 3I ett dilemma krockar värden.
- 4Gyllene regeln finns i alla världsreligioner.
- 5Använd flera modeller – och ta ställning.
Dilemmat kommer från pliktetikens svaghet: två plikter krockar. Du har lovat att hålla en hemlighet, men hemligheten handlar om att någon far illa.
Använd de sex stegen. Vilka berörs? Vilka värden krockar, till exempel lojalitet mot en vän och ansvar för någons säkerhet? Vilka alternativ finns, utöver att tiga eller att berätta för alla? Vad säger de tre modellerna? Ta sedan ställning och motivera.
Om du själv vet att någon far illa är det alltid rätt att prata med en vuxen du litar på, till exempel en lärare, kurator eller skolsköterska. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner ditt resonemang.
Prata två och två
Ett löfte och en hemlighet
Du har lovat att hålla en hemlighet. Men hemligheten handlar om att någon far illa.
- Vilka värden krockar?
- Vad säger konsekvensetiken, pliktetiken och dygdetiken?
- Vad skulle du göra – och varför?