Buddhismen växte fram i norra Indien för ungefär 2 500 år sedan. Den bygger på läran från Siddharta Gautama, som kallas Buddha, den upplyste. I dag finns omkring 500 miljoner buddhister i världen.
Presentationen går igenom Buddhas liv, de fyra ädla sanningarna, den åttafaldiga vägen, buddhistisk praktik och gemenskap, de tre inriktningarna, skillnaderna mot hinduismen och hur buddhism kan märkas i vardagen. Två quizstopp prövar vägen och inriktningarna.
Lidandet och vägen ut
Buddhism
En prins lämnar palatset för att ta reda på varför människor lider – och hur lidandet kan upphöra.
Buddha betyder den upplyste. Enligt buddhismen var Siddharta Gautama en människa som genom egen ansträngning nådde insikt om lidandets orsak och vägen till befrielse.
Buddhismen förnekar inte att gudar kan finnas, men de spelar ingen central roll. Det gör buddhismen mer inriktad på praktik och självförståelse än på att dyrka gudar.
Gissa först
”Buddha är en gud för buddhister.”
Stämmer inte.
Buddha var en människa som nådde insikt. Buddhismen förnekar inte gudar, men de är inte centrala.
Kapitlet berättar om Siddharta Gautama, enligt buddhistisk tradition. Berättelsen förklarar varför lidandet blev buddhismens stora fråga.
Siddharta blir Buddha
Från palatset till fikonträdet.
Siddharta Gautama föddes enligt traditionen i en rik familj nära gränsen till dagens Nepal, troligen på 500-talet f.Kr. Hans far var ledare för en liten stat och ville att sonen skulle ta över. Därför skulle Siddharta skyddas från allt som var svårt.
Det var en tid av stora tänkare på flera håll i världen: Sokrates i Grekland, Konfucius i Kina och brahminer och asketer i Indien som diskuterade livets stora frågor.
För 2 500 år sedan
Prinsen i palatset
Siddharta föds i en rik familj i norra Indien. Fadern skyddar honom från allt lidande.
Han växer upp bakom palatsets murar och får aldrig se sjukdom, ålderdom eller död.
En dag lämnade Siddharta palatset och mötte en gammal människa, en sjuk människa, en död människa och en vandrande asket. Mötena fick honom att inse att rikedom och bekvämlighet inte kan skydda någon från lidande.
Han lämnade sitt liv i palatset, sin fru och sitt barn för att söka svar på frågan: varför lider människor, och hur kan lidandet upphöra?
Siddharta blir Buddha
Fyra möten
- En gammal människa
- Alla blir gamla.
- En sjuk människa
- Alla kan bli sjuka.
- En död människa
- Alla ska dö.
- En vandrande asket
- Någon som har gett upp allt för att söka inre frid.
Varför lider människor – och hur kan lidandet upphöra?
Siddharta levde i flera år som hemlös asket och prövade extrem fasta och olika meditationstekniker, utan att hitta svaret. Under fikonträdet i Bodh Gaya nådde han till slut upplysning: en djup förståelse av lidandets orsaker och vägen till befrielse.
Buddha undervisade sedan i ungefär 45 år. Hans första predikan hölls i Sarnath nära Varanasi. Till skillnad från kastsystemet i hans samtid välkomnade han alla som ville lyssna: fattiga och rika, män och kvinnor.
Bodh Gaya
Den upplyste
Efter år av fasta och meditation sätter sig Siddharta under ett fikonträd och vägrar resa sig förrän han förstår.
Han når upplysning och kallas från och med nu Buddha, den upplyste.
Buddhismens kärna sammanfattas i de fyra ädla sanningarna. De fungerar ungefär som när en läkare ställer en diagnos och skriver ut en behandling.
De fyra ädla sanningarna
Problem, orsak, mål och metod.
Den första sanningen säger att livet innehåller dukkha, lidande eller otillfredsställelse. Det betyder inte att livet bara är elände, utan att ingenting varar. En ny telefon blir gammal och en sommardag tar slut. Den andra sanningen säger att orsaken är tanha, begär eller törst: att vilja ha mer, slippa det obehagliga och få saker att stanna som de är.
Den tredje sanningen är hoppfull: lidandet kan upphöra. Det tillståndet kallas nirvana, som ungefär betyder att blåsa ut, som en låga som slocknar. Nirvana är inte en plats utan ett tillstånd av frid och frihet från kretsloppet. Den fjärde sanningen visar vägen dit: den åttafaldiga vägen.
De fyra ädla sanningarna
Som hos en läkare
- 1. Dukkha
- Livet innehåller lidande och otillfredsställelse.
- 2. Tanha
- Orsaken är begär: att vilja ha, slippa och behålla.
- 3. Nirvana
- Lidandet kan upphöra.
- 4. Vägen
- Den åttafaldiga vägen leder dit.
Dhammapada är en samling korta verser som tillskrivs Buddha. Versen säger att man inte kan få slut på hat genom att svara med mer hat.
Tanken hänger ihop med de fyra sanningarna: så länge människor styrs av begär, ilska och hat fortsätter lidandet. Den som släpper taget kan bryta kedjan.
Dhammapada 5
Hat och icke-hat
”Hat stillar aldrig hat i denna värld. Genom icke-hat stillas hat.”
Hur hänger tanken ihop med att begär orsakar lidande?
Den åttafaldiga vägen är buddhismens praktiska vägledning. Den har åtta delar som brukar delas i tre områden: visdom, etiskt handlande och koncentration.
Den åttafaldiga vägen
Åtta delar som övas samtidigt.
Visdom: rätt förståelse handlar om att se verkligheten som den är, och rätt avsikt om att vilja det goda. Etiskt handlande: rätt tal betyder att tala sant och vänligt, rätt handling att inte skada eller stjäla, och rätt levnadssätt att försörja sig utan att skada andra.
Koncentration: rätt ansträngning handlar om att odla goda tankar och släppa destruktiva, rätt uppmärksamhet om att vara medveten om tankar, känslor och kropp, och rätt meditation om att träna sinnet i inre stillhet.
Den åttafaldiga vägen
Tre områden, åtta delar
Inte en trappa i ordning – utan åtta delar som övas samtidigt.
De tre områdena stärker varandra. Utan visdom vet man inte vad som är rätt, utan etik blir meditationen tom, och utan meditation saknas den inre styrkan att leva etiskt. Det liknar att lära sig ett instrument: man behöver teori, teknik och övning samtidigt.
Att låta bli att sprida rykten är rätt tal, att försöka förstå någon innan man dömer är rätt förståelse, och att andas lugnt och märka sina tankar är rätt uppmärksamhet. Hur olika etiska modeller resonerar går igenom i Etik och moral.
Vägen i vardagen
Inte bara för munkar
En elev låter bli att sprida ett rykte, försöker förstå en klasskamrat och andas lugnt före ett prov.
Då följer eleven delar av vägen – kanske utan att tänka på det.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilket område av den åttafaldiga vägen det handlar om: visdom, etiskt handlande eller koncentration.
Vilken del av vägen?
Tre situationer. Rösta först.
Rätt tal hör till etiskt handlande. Det innebär att tala sant och vänligt och att undvika lögner, skvaller och hårda ord.
Fråga 1 av 3
”Hon låter bli att sprida ett rykte om en kompis.”
Etiskt handlande
Rätt tal: att tala sant och vänligt och undvika skvaller.
Rätt uppmärksamhet hör till koncentrationen. Den buddhistiska termen sati är ursprunget till ordet mindfulness, medveten närvaro, som i dag används i bland annat skolor och vård.
Fråga 2 av 3
”Han tar några lugna andetag och märker sina tankar innan provet.”
Koncentration
Rätt uppmärksamhet: att vara medveten om tankar, känslor och kropp.
Rätt förståelse hör till visdomen. Den handlar om att se verkligheten som den är och inte som man önskar att den vore, också när det gäller andra människor.
Fråga 3 av 3
”Hon försöker förstå varför en klasskamrat är arg innan hon dömer.”
Visdom
Rätt förståelse: att se verkligheten som den är.
Kapitlet handlar om buddhismens tre klenoder, meditation, livet i klostren, de fem levnadsreglerna och de heliga texterna.
Praktik och gemenskap
Buddha, läran och gemenskapen.
Alla buddhister säger sig ta sin tillflykt till Buddha, dharma och sangha. Det är det närmaste buddhismen har en trosbekännelse. Att ta sin tillflykt betyder att lita på Buddhas exempel, hans lära och gemenskapen.
Läran finns i texter som Tripitaka, de tre korgarna, som är theravada-buddhismens viktigaste textsamling. Den skrevs först ner på palmblad på Sri Lanka, flera hundra år efter Buddhas död. Mahayana har fler skrifter, bland annat Lotussutran och Hjärtsutran.
De tre klenoderna
Tre tillflykter
- Buddha Exemplet: en människa som nådde insikt.
- Dharma Läran: det Buddha undervisade om.
- Sangha Gemenskapen av utövare.
Meditation är den mest kända buddhistiska praktiken. Samatha handlar om att stilla sinnet, ofta genom att fokusera på andningen. Vipassana handlar om att iaktta sina tankar och känslor utan att döma dem, för att nå djupare insikt.
Vipassana-meditation är i dag spridd över hela världen, också bland människor som inte kallar sig buddhister.
Praktik
Två slags meditation
- Samatha Att stilla sinnet, ofta genom att fokusera på andningen.
- Vipassana Att iaktta tankar och känslor utan att döma dem.
Meditation används i dag också av många som inte är buddhister.
I länder som Thailand, Myanmar och Sri Lanka går munkar ut varje morgon med sin skål och tar emot mat. Det är inte tiggeri i vanlig mening: gåvan ses som en möjlighet för givaren att samla god karma.
Munkar och nunnor lever i kloster och följer strikta regler. De undervisar, leder ceremonier och ger råd, och har en synlig roll i samhället.
Klosterlivet
Munkar och nunnor
Munkar och nunnor äger nästan ingenting: en dräkt, en skål för mat och några få saker.
Varje morgon tar de emot mat från vanliga människor. Båda sägs ha nytta av gåvan.
De fem levnadsreglerna gäller alla buddhister, inte bara munkar och nunnor. De är inte bud från en gud, utan riktlinjer som buddhisten frivilligt åtar sig.
Reglerna bygger på tanken om karma: goda handlingar leder till goda följder och skadliga handlingar till lidande, i detta liv eller i framtida återfödelser. Många buddhister äter vegetariskt utifrån den första regeln, men det finns variation.
Praktik och gemenskap
Fem levnadsregler
- 1. Liv
- Inte döda eller skada levande varelser.
- 2. Ägande
- Inte ta det som inte ges.
- 3. Sexualitet
- Inte ha ett skadligt sexuellt beteende.
- 4. Tal
- Inte ljuga eller tala illa.
- 5. Sinnet
- Inte använda berusningsmedel.
Efter Buddhas död uppstod frågan om hur läran skulle tolkas. Med tiden växte flera inriktningar fram, och buddhismen spreds längs handelsvägarna.
Inriktningar och spridning
Från norra Indien till hela världen.
Theravada anses vara den äldsta inriktningen. Målet är att bli en arhat, en person som nått nirvana genom egen ansträngning. Den finns främst i Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Laos och Kambodja.
Mahayana betonar bodhisattva-idealet: en person som kunde nå nirvana men stannar kvar för att hjälpa andra. Den finns i Kina, Japan, Korea och Vietnam, och zen-buddhismen hör hit. Vajrayana växte ur mahayana och förknippas med Tibet och Mongoliet. Dalai Lama tillhör den traditionen.
Tre inriktningar
Theravada, mahayana och vajrayana
- Theravada De äldstes lära: munkliv, disciplin och Buddhas ursprungliga lära.
- Mahayana Det stora fordonet: hjälpa alla varelser till befrielse.
- Vajrayana Diamantfordonet: ritualer, mantran och en andlig lärare.
Nu kommer tre buddhister. För var och en ska du avgöra vilken inriktning de tillhör: theravada, mahayana eller vajrayana.
Tänk på land och praktik: den äldsta läran och munklivet, zen och bodhisattva-idealet, eller Tibet, mantran och en andlig lärare.
Vilken inriktning?
Tre buddhister. Rösta först.
Theravada, de äldstes lära, betonar munklivet och personlig disciplin. Den dominerar i Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Laos och Kambodja.
Fråga 1 av 3
”En munk i Thailand försöker nå nirvana genom disciplin och den äldsta läran.”
Theravada
De äldstes lära, som dominerar i Sydostasien och på Sri Lanka.
Zen-buddhismen är känd för korta meditationsövningar och gåtfulla frågor, koan, som ska hjälpa utövaren förbi det vanliga tänkandet. Den tillhör mahayana och har påverkat japansk konst, trädgårdar och teceremoni.
Fråga 2 av 3
”En zen-buddhist i Japan funderar över en gåtfull fråga, en koan.”
Mahayana
Zen-buddhismen hör till mahayana-traditionen.
Vajrayana, diamantfordonet, utvecklades ur mahayana och är särskilt förknippad med Tibet och Mongoliet. Den använder ritualer, mantran, visualiseringar och en nära relation till en andlig lärare.
Fråga 3 av 3
”En munk i Tibet reciterar mantran under ledning av sin andliga lärare.”
Vajrayana
Diamantfordonet, med ritualer, mantran och en nära lärare.
Kung Ashoka var avgörande för buddhismens spridning. Efter kriget skickade han missionärer till bland annat Sri Lanka, Centralasien och Medelhavsområdet.
Buddhismen spreds sedan ofta längs handelsvägarna. Längs Sidenvägen nådde den Centralasien och Kina, och därifrån Korea och Japan. Till Sydostasien kom theravada sjövägen.
200-talet f.Kr.
Kung Ashoka
Efter ett blodigt krig får den indiske kungen Ashoka samvetskval och vänder sig till buddhismen.
Han skickar ut missionärer – utan honom hade buddhismen kanske förblivit en liten rörelse.
I dag finns uppskattningsvis 500 miljoner buddhister. Buddhismen är också den religion som har spridits mest i västerländska länder under de senaste hundra åren, delvis genom intresset för meditation och mindfulness.
Inriktningarna följer ofta geografin: theravada i Sydostasien och på Sri Lanka, mahayana i Östasien och vajrayana i Tibet och Mongoliet.
Kartan är förenklad och visar riktningarna, inte exakta vägar eller gränser.
Inriktningar och spridning
Buddhismen i världen
Buddhism och hinduism har båda sina rötter i Indien och delar begrepp som karma, samsara och återfödelse. Ändå finns viktiga skillnader. Hinduismen går igenom i presentationen Hinduism, och en översikt finns i Världsreligionerna.
Buddhism och hinduism
Samma rötter, olika svar.
I hinduismen är målet moksha, att befrias från samsara och förenas med Brahman. I buddhismen är målet nirvana, befrielse från lidandet. Gudarna är centrala i hinduismens vardag men inte i buddhismen.
Buddha avvisade kastsystemet och menade att en människas värde bestäms av hennes handlingar, inte av hennes födsel. Det var en radikal tanke i det samhälle där buddhismen växte fram. Hinduismens heliga texter är bland annat Vedaskrifterna, buddhismens bland annat Tripitaka.
Jämförelse
Hinduism och buddhism
| Hinduism | Buddhism | |
|---|---|---|
| Grundare | Ingen ensam grundare | Siddharta Gautama |
| Gudar | Många, centrala | Inte centrala |
| Målet | Moksha: förening med Brahman | Nirvana: befrielse från lidande |
| Själen | Atman, en evig själ | Anatta, ingen evig själ |
| Kast | Historiskt kopplat | Avvisat av Buddha |
Anatta, icke-själv, är en av buddhismens mest centrala läror. Det som vi kallar jag förändras hela tiden: kroppen, tankarna och känslorna är aldrig desamma från ett ögonblick till ett annat.
Det skiljer buddhismen från hinduismen, där atman är evig och oföränderlig. Båda religionerna talar ändå om återfödelse och om karma som påverkar vad som händer sedan.
Den största skillnaden?
Finns det ett jag?
Hinduismen: atman är en evig själ som byter kropp. Buddhismen: anatta, det finns ingen evig själ.
Det vi kallar jag är en ström av upplevelser, tankar och känslor – ingen fast kärna.
Hur buddhismen påverkar vardagen beror på var man bor, vilken inriktning man tillhör och hur aktivt man praktiserar. Kapitlet ger exempel från olika delar av världen.
Buddhism i vardagen
Från Thailand till Stockholm.
I Thailand och Sri Lanka är buddhismen sammanflätad med kulturen. Familjer ger mat och gåvor till kloster, särskilt vid Vesak, som firar Buddhas födelse, upplysning och död. Barn lär sig hälsa med handflatorna ihop. I Japan och Korea har zen påverkat konst, trädgårdar, teceremoni och kampsport.
I Sverige möter de flesta buddhismen genom mindfulness, medveten närvaro, som kommer från termen sati. Övningarna används i skolor, på arbetsplatser och i vården, ofta utan religiös inramning. Många buddhister äter vegetariskt, men i Tibet, där det är svårt att odla grönsaker, har kött länge varit en del av kosten.
Buddhism i vardagen
Olika platser, olika vardag
- Thailand och Sri Lanka
- Munkarna syns i samhället, och Vesak firar Buddhas liv.
- Japan och Korea
- Zen har påverkat trädgårdar, teceremoni och konst.
- Sverige
- De flesta möter buddhismen genom meditation och mindfulness.
- Maten
- Många äter vegetariskt, men det varierar.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Buddhismen bygger på Siddharta Gautama, som enligt traditionen lämnade palatset och blev Buddha, den upplyste.
- De fyra ädla sanningarna: lidande finns, det har en orsak, det kan upphöra och det finns en väg.
- Den åttafaldiga vägen har tre områden som övas samtidigt: visdom, etiskt handlande och koncentration.
- Buddha, dharma och sangha är de tre klenoderna, och de fem levnadsreglerna gäller alla buddhister.
- Theravada, mahayana och vajrayana är de tre stora inriktningarna.
Kom också ihåg skillnaden mot hinduismen: buddhismen talar om anatta, ingen evig själ, och Buddha avvisade kastsystemet.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Buddha var en människa.
- 2Fyra ädla sanningar.
- 3Åttafaldiga vägen.
- 4Tre klenoder, fem regler.
- 5Tre inriktningar.
En buddhistisk tonåring i Stockholm kanske mediterar ibland och firar Vesak med sin familj, men lever i övrigt ett vanligt svenskt ungdomsliv. En munk i Thailand har hela sin tillvaro formad av buddhismen, från morgonens matrunda till kvällens meditation.
Använd begreppen från genomgången när ni diskuterar: dukkha, tanha, nirvana och den åttafaldiga vägen. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ett kort svar på varje fråga.
Prata två och två
Prata om buddhismen
Buddhismen säger att begär orsakar lidande – och att lidandet kan upphöra.
- Ge ett eget exempel på hur något du vill ha kan leda till otillfredsställelse.
- Varför kan meditation användas av människor som inte är buddhister?
- Hur kan buddhismen se olika ut för en tonåring i Stockholm och en munk i Thailand?