När ett krig pågår vill alla veta vad som händer: vem som anfaller, var striderna står och hur många som drabbas. Samtidigt är det just då som informationen är som svårast att lita på. Journalister kommer inte fram, parterna i kriget vill styra bilden och falska uppgifter sprids snabbt.
Presentationen handlar inte om ett enskilt krig. Den går igenom varför bilden av ett krig är svår att få grepp om, hur bilden av en händelse växer fram över tid, hur propaganda och desinformation fungerar, vilka villkor journalisterna arbetar under och hur du själv kan granska det du ser. Exemplen är daterade och visar bara hur metoderna fungerar.
Rapportering, propaganda och källkritik
Krig och medier
Varför är det så svårt att veta vad som egentligen händer i ett krig?
När något händer i ett krig kommer de första uppgifterna ofta från dem som var på plats, från parterna i kriget eller från filmer i sociala medier. Ingen har ännu hunnit kontrollera dem.
Därför ändras bilden ofta de första timmarna och dagarna: antalet drabbade justeras, platsen preciseras och ibland visar sig hela händelsen vara en annan än först sades. Det är inget misslyckande, utan så växer kunskap fram. Problemet uppstår när någon drar säkra slutsatser innan uppgifterna är bekräftade.
Gissa först
”De första nyheterna från ett krig är oftast de mest pålitliga.”
Stämmer inte.
De första uppgifterna är ofta ofullständiga och ibland fel. Bilden blir säkrare först när fler oberoende källor har granskat händelsen.
Kapitlet handlar om varför det är svårare att rapportera från ett krig än från nästan alla andra händelser: journalister kommer inte fram, det är farligt att vara på plats och parterna i kriget har starka skäl att styra vad omvärlden får veta.
Det betyder inte att vi aldrig kan veta något. Men det betyder att vi måste vara noga med vad som är bekräftat och vad som bara är påståenden.
Krigets dimma
Varför bilden är svår att få grepp om.
Många krigsområden är stängda för utländska journalister, eller så får de bara komma in under eskort av en av parterna. Under kriget i Gaza som började i oktober 2023 kunde internationella journalister till exempel i regel inte resa in på egen hand, och rapporteringen byggde till stor del på lokala journalister.
Att rapportera från fronten är farligt, och många journalister har dödats i moderna krig. Samtidigt sprids filmer och påståenden i sociala medier inom minuter, långt innan någon har hunnit kontrollera dem. Resultatet blir en mängd information där det är svårt att skilja det säkra från det osäkra.
Krigets dimma
Varför är det svårt att se?
- Tillträde
- Journalister kommer ofta inte in i stridsområden.
- Fara
- Den som rapporterar riskerar sitt liv.
- Parterna
- Båda sidor vill styra vad omvärlden får veta.
- Tempo
- Rykten sprids snabbare än någon hinner kontrollera dem.
Ofta finns det bara ett fåtal oberoende ögon på plats.
Begreppet krigets dimma brukar kopplas till den preussiske officeren Carl von Clausewitz, som på 1800-talet skrev om hur osäker all information är i krig. Rapporter är ofullständiga, motsägelsefulla och ibland medvetet falska.
Det gäller fortfarande, trots satelliter och mobilkameror. Mängden bilder och filmer har ökat enormt, men det har också mängden förfalskningar och felaktiga tolkningar. Den som följer ett krig behöver därför vara beredd på att bilden förändras.
Ett gammalt begrepp
Krigets dimma
Uttrycket ”krigets dimma” används om den osäkerhet som råder i krig, både för dem som strider och för dem som rapporterar.
Även generaler vet ofta inte exakt vad som händer – hur skulle då en tittare kunna veta det direkt?
Ett gammalt talesätt säger att sanningen är krigets första offer.
I ett krig har båda sidor skäl att överdriva sina egna framgångar och fiendens förluster, och att tona ned sina egna misslyckanden. Det gäller demokratier såväl som diktaturer, även om möjligheterna att granska regeringen skiljer sig mycket åt.
Oberoende källor är till exempel journalister från flera länder, forskare, hjälporganisationer och FN:s organ. Inte heller de är ofelbara, men de har inte samma intresse av att kriget framställs på ett visst sätt. När flera oberoende källor säger samma sak blir bilden säkrare.
Krigets dimma
Vem berättar?
- Parterna i kriget Regeringar, militärer och grupper som vill vinna stöd och sänka fiendens moral.
- Oberoende källor Journalister, forskare, hjälporganisationer och FN-organ som inte är part i kriget.
Uppgifter från en part kan stämma, men de behöver bekräftas av någon som inte är part.
Kapitlet följer hur kunskapen om en enskild händelse i ett krig växer fram: från de första osäkra uppgifterna, via bekräftelse och fler detaljer, till försöken att förklara varför det hände.
Det tar också upp de öppna källor som journalister och forskare använder för att granska händelser på avstånd, som satellitbilder och geolokalisering.
Hur bilden växer fram
Från larm till förklaring.
Först kommer larmet: något har hänt, men nästan ingenting är säkert. Sedan börjar flera redaktioner, oberoende av varandra, rapportera samma sak, och bilden blir stadigare. Därefter kommer detaljerna: exakt var och när det hände och vad som orsakade skadorna.
Sist kommer det svåraste steget, att förklara varför det hände och vem som bär ansvaret. Där krävs ofta utredningar som tar veckor eller år, och där är risken störst att tolkningar presenteras som fakta.
I diagrammet växer stapeln för hur säker bilden är för varje steg. Vid det fjärde steget finns ingen stapel: förklaringen bygger på tolkning och utredning, och där är risken störst att gissningar presenteras som fakta.
Hur bilden växer fram
Fyra steg mot en säkrare bild
Ju längre fram i kedjan, desto försiktigare behöver man vara.
Exemplet visar hur kedjan fungerar i verkligheten. De första uppgifterna sa bara att en skola hade träffats. Sedan bekräftade flera redaktioner händelsen. Därefter försökte journalister och experter med hjälp av filmer, satellitbilder och delar av vapnet ta reda på vad som hade träffat skolan.
Frågan om varför det hände, och vem som bar ansvaret, var den svåraste och fortsatte att utredas långt efteråt. I sociala medier fanns däremot säkra svar redan första timmen, och flera av dem visade sig vara falska. SVT granskade i början av mars 2026 tre falska påståenden som spreds efter attacken. Exemplet används här för att visa hur kunskap växer fram, inte för att avgöra skuldfrågan.
Ett daterat exempel · februari–mars 2026
Skolan i Minab
Den 28 februari 2026 träffades en flickskola i staden Minab i södra Iran, under upptrappningen mellan Iran, Israel och USA. Många barn och lärare dödades.
I början var nästan allt oklart. Under de följande veckorna växte bilden fram genom verifierade filmer, satellitbilder och analyser av vapendelar.
Samtidigt spreds falska påståenden om händelsen, som svenska medier granskade och avfärdade.
Explosionen vid sjukhuset al-Ahli i Gaza den 17 oktober 2023 är ett exempel på hur snabbt säkra påståenden kan spridas. Uppgifter om antalet döda och om vem som avfyrat det som träffade sjukhuset fick genomslag i rubriker över hela världen innan de gick att kontrollera.
Senare analyser från medier och underrättelsetjänster kom till olika slutsatser, och flera redaktioner, bland annat New York Times, skrev efteråt att de hade förlitat sig för mycket på tidiga påståenden. Exemplet tas inte med för att avgöra vad som hände, utan för att visa varför det lönar sig att vänta på bekräftelse.
Ett daterat exempel · oktober 2023
När första bilden ändras
I oktober 2023 inträffade en explosion vid ett sjukhus i Gaza. Inom minuter spreds uppgifter om vad som hänt, hur många som dödats och vem som var ansvarig.
Flera stora medier rapporterade tidiga uppgifter som rättades i efterhand.
Vad som orsakade explosionen var fortfarande omstritt långt senare.
Granskning med öppna källor, ibland kallad OSINT efter engelskans open source intelligence, bygger på information som är tillgänglig för alla: satellitbilder, filmer i sociala medier, kartor och flygdata. Genom att jämföra detaljer i en film med satellitbilder kan man ofta avgöra exakt var och när den spelades in.
Granskningsgruppen Bellingcat, som grundades 2014, blev känd för sådana metoder, bland annat i granskningen av nedskjutningen av passagerarplanet MH17 över östra Ukraina 2014. En nederländsk domstol dömde 2022 tre personer för nedskjutningen. Även stora redaktioner har nu egna grupper för den här sortens granskning. Mer om att granska källor finns i presentationen Samhällsfrågor och källkritik.
Hur bilden växer fram
Öppna källor
- Satellitbilder
- Visar förstörelse före och efter.
- Geolokalisering
- Byggnader, vägar och berg avslöjar var en film är tagen.
- Tidpunkt
- Skuggor, väder och tidsstämplar visar när.
- Vapendelar
- Rester kan visa vilket vapen som användes.
Granskningen kan göras på avstånd av vem som helst med tid och kunskap.
Nu kommer fyra påhittade uppgifter från ett krig. För var och en ska du avgöra om den är bekräftad, obekräftad eller felaktig.
Tänk på vem som säger det, om flera oberoende källor säger samma sak och om det finns sätt att kontrollera uppgiften.
Vad kan vi veta?
Fyra uppgifter. Rösta först.
När flera redaktioner oberoende av varandra kommer fram till samma sak, och när satellitbilder visar samma skador, är händelsen bekräftad. Det betyder inte att allt är känt, till exempel varför det hände, men själva händelsen går att lita på.
Fråga 1 av 4
”Flera redaktioner har oberoende av varandra placerat samma film på samma gata, och satellitbilder visar skadorna.”
Bekräftat
Flera oberoende granskningar och satellitbilder pekar åt samma håll.
En helt ny profil utan historik och en uppgift som ingen annan källa har är typiska varningssignaler. Uppgiften kan vara sann, men just nu går den inte att bekräfta, och därför ska den behandlas som obekräftad tills fler källor säger samma sak.
Fråga 2 av 4
”Ett konto som skapades i går skriver att en hel stad har kapitulerat. Inga andra källor säger det.”
Obekräftat
Uppgiften kan inte kontrolleras, och avsändaren är okänd.
Gamla bilder som sprids i ett nytt sammanhang är en av de vanligaste formerna av felaktig information i krig. Med en omvänd bildsökning kan man ofta hitta var och när en bild publicerades första gången. Själva bilden är äkta, men påståendet om den är falskt.
Fråga 3 av 4
”En bild sprids som ”från attacken i natt”, men en omvänd bildsökning visar att den publicerades första gången för sex år sedan i ett annat land.”
Felaktigt
Bilden är äkta men gammal och används i fel sammanhang.
Siffror från en part i kriget om fiendens förluster är nästan omöjliga att kontrollera och brukar vara överdrivna. De är inte nödvändigtvis påhittade, men de bör redovisas som partens uppgifter, till exempel ”enligt försvarsministeriet”, tills de kan bekräftas.
Fråga 4 av 4
”Ena partens försvarsministerium uppger att 300 fiendesoldater har dödats under dygnet.”
Obekräftat
Parterna har skäl att överdriva fiendens förluster. Siffran behöver bekräftas av oberoende källor.
Krig utkämpas inte bara med vapen utan också med information. Båda sidor vill vinna stöd hemma och utomlands, sänka fiendens moral och påverka hur omvärlden ser på kriget.
Kapitlet går igenom begreppen propaganda, desinformation och felinformation, med daterade exempel på förnekelse, förfalskningar och nätverk av falska konton, och hur Sverige arbetar med psykologiskt försvar.
Propaganda och desinformation
Kriget om berättelsen.
Propaganda är budskap som är gjorda för att påverka hur människor tänker och känner. Den kan bygga på sanna uppgifter som väljs ut och vinklas, eller på lögner. Alla stater bedriver någon form av påverkan i krig, men i diktaturer kan staten också kontrollera nästan alla medier.
Desinformation är medvetet falsk information. Felinformation är falsk information som sprids av misstag, till exempel när någon delar en gammal bild i god tro. Skillnaden ligger i avsikten, och den är ofta svår att avgöra utifrån.
Propaganda och desinformation
Tre begrepp
- Propaganda Budskap som ska påverka åsikter och känslor, med sanna eller falska uppgifter.
- Desinformation Falsk information som sprids med avsikt att vilseleda.
- Felinformation Falsk information som sprids av misstag.
Samma falska uppgift kan börja som desinformation och fortsätta som felinformation när vanliga människor delar den.
När Krim togs över våren 2014 bar soldaterna uniformer utan nationsmärken. Officiellt beskrevs de som lokala självförsvarsgrupper. Journalister och analytiker pekade på deras utrustning och fordon, men det dröjde innan det bekräftades officiellt att det var ryska soldater.
Exemplet visar en metod som används i många konflikter: att förneka eller göra det oklart vem som ligger bakom en handling. Även om sanningen kommer fram senare har förnekelsen hunnit skapa osäkerhet just när omvärlden skulle reagera. Konflikten går att läsa mer om i presentationen Utrikes- och säkerhetspolitik.
Ett daterat exempel · 2014
De ”gröna männen”
Våren 2014 tog beväpnade soldater utan nationsmärken kontroll över Krimhalvön i Ukraina. I medierna kallades de ”gröna män”.
Rysslands ledning förnekade först att det var ryska soldater, men medgav senare samma år att ryska styrkor hade deltagit.
Förnekelse kan köpa tid och skapa förvirring, även när sanningen kommer fram.
I sociala medier kan ett litet antal personer få ett budskap att verka mycket större än det är, med hjälp av många falska konton och automatiska bottar. Flera stater har pekats ut för att driva sådana nätverk, och plattformarna stänger regelbundet ned konton som samarbetar för att vilseleda.
Målet är inte alltid att få människor att tro på en viss lögn. Ofta handlar det om att skapa så mycket förvirring och misstro att människor slutar lita på någon källa alls. Därför är det viktigt att fråga vem som ligger bakom ett konto, inte bara vad det säger.
I diagrammet sprider några få troll ett budskap genom åtta konton, som bottar och falska konton. Kontona delar dessutom samma sak med varandra, så att det ser ut som om många oberoende människor tycker likadant. Målet är att splittra, skapa misstro och få en sida att verka större.
Propaganda och desinformation
Troll, bottar och nätverk
Ett budskap som verkar ha stort stöd kan komma från ett fåtal avsändare.
En deepfake är en video eller ett ljud som har skapats eller ändrats med AI så att det ser ut som om en verklig person säger eller gör något. Den falska videon med Zelenskyj 2022 var ganska dålig och avslöjades snabbt, men tekniken har blivit mycket bättre sedan dess.
AI skapar också ett annat problem: när allt kan förfalskas kan äkta bilder avfärdas som fejk. Det gör oberoende granskning ännu viktigare. Mer om AI och förfalskningar finns i presentationen AI och samhället.
Ett daterat exempel · mars 2022
När videon är falsk
I mars 2022 spreds en manipulerad video där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj såg ut att uppmana ukrainska soldater att lägga ned vapnen.
Videon var en så kallad deepfake, och den avslöjades och togs ned snabbt.
AI gör förfalskningar enklare – och gör det lättare att avfärda äkta bilder som falska.
Myndigheten för psykologiskt försvar inrättades den 1 januari 2022. Den ska bland annat upptäcka och analysera påverkanskampanjer från främmande makt och stärka samhällets motståndskraft, till exempel genom utbildning.
Det psykologiska försvaret är en del av totalförsvaret. En viktig gräns är att det inte får bli en förevändning för att misstänkliggöra saklig kritik eller stänga den demokratiska debatten. Mer om totalförsvaret finns i presentationen Sveriges totalförsvar.
Sverige
Psykologiskt försvar
Sedan 2022 har Sverige en egen myndighet, Myndigheten för psykologiskt försvar, som ska identifiera och motverka otillbörlig påverkan från andra stater.
Det psykologiska försvaret ska skydda människors möjlighet att bilda sig en egen uppfattning – inte bestämma vad de ska tycka.
Fria medier och människors egen källkritik är en viktig del av försvaret.
Nu kommer tre påhittade exempel. För vart och ett ska du avgöra om det är propaganda, desinformation eller granskning.
Tänk på syftet: vill avsändaren påverka känslor och åsikter, vilseleda med falska uppgifter eller ta reda på vad som är sant?
Vilken metod?
Tre exempel. Rösta först.
Propaganda behöver inte innehålla lögner. Här kan varje enskild seger vara verklig, men urvalet och de laddade orden är valda för att få tittarna att känna och tycka på ett visst sätt. Det som saknas, till exempel egna förluster, säger lika mycket som det som visas.
Fråga 1 av 3
”Statlig tv visar bara de egna segrarna och kallar fienden för ”terrorister” i varje inslag.”
Propaganda
Urvalet och orden är valda för att påverka känslor och åsikter.
En förfalskad video som sprids för att få soldater eller medborgare att tro något som inte stämmer är desinformation: falsk information med avsikt att vilseleda. Den som senare delar videon i god tro sprider felinformation.
Fråga 2 av 3
”En falsk video där en ledare uppmanar sina soldater att ge upp sprids i sociala medier.”
Desinformation
Videon är förfalskad med avsikt att vilseleda.
Att jämföra detaljer i en film med satellitbilder, kartor och väderdata är granskning med öppna källor. Syftet är att ta reda på vad som är sant, inte att påverka åsikter. Granskningen kan både bekräfta och avfärda en film.
Fråga 3 av 3
”En redaktion jämför skuggor, byggnader och väder i en film för att ta reda på var och när den spelades in.”
Granskning
Redaktionen kontrollerar uppgifterna med öppna källor.
Kapitlet handlar om de villkor journalister arbetar under i krig: faran, beroendet av lokala medarbetare, att ibland följa med en av parternas styrkor, och de etiska frågorna om vilka bilder som ska visas.
Det tar också upp källskyddet, som gör det möjligt för människor att berätta för journalister utan att riskera att bli avslöjade.
Journalistikens villkor
Att rapportera från ett krig.
Krigskorrespondenter riskerar sina liv, och många journalister har dödats i moderna krig. En inbäddad journalist följer med en av parternas förband. Det ger tillgång till fronten, men ofta under villkor om vad som får visas, och bilden blir från en sida.
Mycket av rapporteringen görs av lokala journalister och medarbetare som känner området och språket. I Sverige skyddar grundlagarna källskyddet: den som lämnar uppgifter till en journalist har rätt att vara anonym, och myndigheter får inte efterforska vem det är. Det gör det möjligt för människor att berätta om missförhållanden.
Journalistikens villkor
Att rapportera från ett krig
- Fara
- Journalister skadas, fängslas och dödas i krig.
- Inbäddad
- Att följa med en arméenhet ger tillgång men också begränsningar.
- Lokala röster
- Lokala journalister och medarbetare gör mycket av arbetet.
- Källskydd
- Den som lämnar uppgifter till en journalist ska kunna vara anonym.
Fråga alltid: var befann sig journalisten, och vad kunde hen se?
Svenska medier följer publicitetsregler som bland annat säger att man ska respektera den personliga integriteten och vara varsam med bilder. Därför visar redaktioner sällan döda eller svårt skadade människor så att de kan kännas igen, och de varnar ofta för starka bilder.
Samtidigt kan bilder vara viktiga bevis för krigsbrott och få omvärlden att reagera. I sociala medier finns inga sådana regler, och där sprids både äkta och falska bilder utan varningar. Fundera på vad bilden ska användas till och vem som tjänar på att den sprids.
Etik
Vilka bilder ska visas?
Bilder från krig kan visa verkligheten på ett sätt som ord inte kan – men de kan också kränka dem som drabbats och användas som propaganda.
Redaktioner väger nyhetsvärdet mot respekten för de döda, de skadade och deras anhöriga.
Samma bild kan vara viktig dokumentation och samtidigt för svår att visa för alla.
Det sista kapitlet handlar om hur du själv kan granska uppgifter om ett krig, med några enkla frågor och med tålamod.
De källkritiska begreppen äkthet, tid, beroende och tendens går igenom mer i presentationerna Källtillit och Samhällsfrågor och källkritik.
Källkritik i praktiken
Vad du själv kan göra.
Den första frågan gäller avsändaren: är det en av parterna, en okänd profil eller en etablerad redaktion med ansvarig utgivare? Den andra gäller bekräftelse: säger flera oberoende källor samma sak? Den tredje gäller syftet: vem vinner på att jag tror och delar det här?
Den fjärde frågan är kanske den viktigaste: behöver jag ta ställning nu? Ofta är det bästa man kan göra att vänta, läsa i sidled och se vad som är bekräftat om några timmar eller dagar. Mer om att granska avsändare finns i presentationen Medier och makt.
Källkritik i praktiken
Fyra frågor till ett krigsbudskap
- 1Vem säger det – en part eller en oberoende källa?
- 2Vad är bekräftat av flera källor?
- 3Vem tjänar på att jag tror det?
- 4Kan jag vänta på mer information?
Ett starkt känslomässigt budskap är en signal att stanna upp.
Sociala medier belönar snabbhet: det som delas först och väcker starkast känslor får mest spridning. I ett krig betyder det att obekräftade och ibland falska uppgifter ofta sprids mest.
Seriösa redaktioner skriver därför ”enligt uppgifter från” eller ”uppgiften har inte kunnat bekräftas” när de är osäkra. Samma sak kan du göra själv. Att vänta med att dela, eller att tydligt säga att något inte är bekräftat, är ett sätt att inte bli en del av desinformationen.
Källkritik i praktiken
Det är okej att vänta
Den som delar först får ofta mest uppmärksamhet. Men i ett krig är det ofta den som väntar som får rätt.
Att dela en obekräftad uppgift kan sprida desinformation, även om man menar väl.
Skriv hellre ”uppgifter säger” än ”så här är det” tills något är bekräftat.
Presentationen samlas i fem punkter:
- I krig är tillträdet begränsat, det är farligt att rapportera och parterna vill styra bilden.
- Kunskapen om en händelse växer fram från larm via bekräftelse och detaljer till förklaring, och det sista steget är det svåraste.
- Granskning med öppna källor, som satellitbilder och geolokalisering, kan bekräfta eller avslöja påståenden.
- Propaganda, desinformation, troll och AI-förfalskningar används för att påverka, och felinformation sprids av misstag.
- Fråga vem som säger det, vad som är bekräftat och vem som tjänar på det, och vänta hellre än att dela för tidigt.
Exemplen i presentationen är daterade och kommer från olika konflikter. Metoderna går att använda på alla krig, också sådana som inte har börjat än.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Bilden av ett krig är alltid osäker i början.
- 2Kunskapen växer fram i steg.
- 3Öppna källor kan bekräfta och avslöja.
- 4Propaganda och desinformation är vapen.
- 5Fråga vem som säger det – och vänta.
Inlägget är påhittat. Det innehåller flera varningssignaler: en uppmaning att dela snabbt, ett påstående om att det ska censureras, starka känslor, ingen tydlig avsändare och en suddig film utan plats eller tid. Det betyder inte att händelsen inte har inträffat, men det betyder att inlägget inte räcker som bevis.
För att granska det kan man söka efter samma händelse hos flera oberoende redaktioner, göra en omvänd bildsökning på filmen, se om platsen går att känna igen och kontrollera vem som ligger bakom kontot. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner vilka steg du skulle ta och i vilken ordning.
Prata två och två
Granska ett krigsbudskap
Ett påhittat inlägg: ”JUST NU: Fienden har bombat ett sjukhus i staden – hundratals döda! Dela innan det censureras!” Inlägget har en suddig film och kommer från ett konto med en flagga som profilbild.
- Vilka varningssignaler ser ni i inlägget?
- Hur skulle ni ta reda på om det stämmer?
- Vad skulle ni skriva om ni ville berätta om händelsen utan att sprida något obekräftat?