Artificiell intelligens, AI, finns i allt fler delar av vardagen: i mobilen, i sökmotorer, i skolan, i vården och på arbetsplatser. Tekniken kan skriva texter, skapa bilder och röster och hjälpa till att fatta beslut.
Presentationen går igenom vad AI är och hur en språkmodell blir till, vilka möjligheter och risker tekniken för med sig, frågor om makt och ansvar och hur EU reglerar AI. Exemplen är daterade, eftersom tekniken förändras snabbt, men begreppen och frågorna håller.
Teknik, makt och ansvar
AI och samhället
Vad kan artificiell intelligens – och vem bestämmer hur den får användas?
En språkmodell har tränats på enorma mängder text och har lärt sig vilka ord som brukar följa på varandra. När den svarar räknar den fram ett troligt svar, ord för ord. Svaren kan vara mycket bra, men modellen har inga egna erfarenheter av världen på det sätt som en människa har.
Forskare är oense om vad det betyder att en maskin förstår något. Men för den som använder AI är det viktiga att svaren kan låta säkra även när de är fel.
Gissa först
”En AI förstår det den skriver på samma sätt som en människa.”
Stämmer inte.
En språkmodell räknar ut vilka ord som troligen kommer härnäst, utifrån mönster i enorma mängder text.
Kapitlet förklarar några grundbegrepp: artificiell intelligens, maskininlärning och språkmodeller. Ett quiz prövar vad i vardagen som är AI. Kapitlet handlar också om hur en språkmodell tränas, varför den kan hitta på och om AI som skapar bilder, ljud och video.
Vad är AI?
Från data till svar.
Artificiell intelligens är ett samlingsnamn för datorsystem som klarar uppgifter som tidigare krävde människor, till exempel att känna igen ansikten, översätta språk eller skriva text.
Det mesta av dagens AI bygger på maskininlärning: i stället för att programmeraren skriver alla regler lär sig systemet mönster ur stora mängder exempel. En stor språkmodell har tränats på enorma mängder text och kan därför skriva, sammanfatta och svara på frågor.
Vad är AI?
Tre begrepp
- AI Datorsystem som löser uppgifter som annars kräver mänsklig intelligens.
- Maskininlärning Systemet lär sig mönster ur stora mängder data.
- Språkmodell AI som har tränats på text och kan skriva och svara.
Stora språkmodeller kallas ofta LLM, efter engelskans large language model.
Nu kommer sex saker som många använder varje dag. För var och en ska du avgöra om det är AI, delvis AI eller inte AI alls.
Tänk så här: har systemet lärt sig av stora mängder exempel, eller följer det regler som en människa har skrivit in? Det första är maskininlärning, det andra är vanlig programmering.
Är det AI?
Sex saker ur vardagen. Rösta först.
Rekommendationssystem är en av de vanligaste formerna av AI. Systemet har lärt sig av hur miljontals användare beter sig, vad de tittar klart på, hoppar över och delar, och gissar utifrån det vilket klipp som håller kvar just dig längst. Det är maskininlärning, även om ingen chattbot syns.
Fråga 1 av 6
”Flödet i TikTok eller YouTube som väljer nästa klipp.”
Ja
Algoritmen har lärt sig av vad miljontals användare tittar på – och vad du själv stannar vid.
En miniräknare är programmerad med exakta regler för hur man adderar, multiplicerar och så vidare. Den ger alltid samma svar på samma fråga och har aldrig tränats på exempel. Därför räknas den inte som AI, hur smart den än verkar. Ett datorprogram är alltså inte AI bara för att det är snabbt eller räknar rätt.
Fråga 2 av 6
”Miniräknaren som räknar ut 17 gånger 23.”
Nej
Miniräknaren följer fasta regler för räknesätten. Den har inte lärt sig något av exempel.
Den enklaste autokorrekturen jämför det du skriver med en ordlista och föreslår närmaste ord. Det är vanlig programmering. Men de flesta mobiler föreslår också vilket ord som kommer härnäst och lär sig hur just du skriver. Det bygger på samma idé som en språkmodell, fast i liten skala: att förutsäga ett troligt nästa ord.
Fråga 3 av 6
”Autokorrekturen i mobilen.”
Delvis
Rättningen av stavfel bygger mest på ordlistor. Förslagen på nästa ord kommer från en modell som har lärt sig hur man brukar skriva.
Ansiktsigenkänning bygger på maskininlärning. Modellen har tränats på stora mängder bilder av ansikten och lärt sig vilka drag som skiljer människor åt. När samma teknik används av polis eller på offentliga platser blir den en fråga om integritet, och EU:s AI-förordning sätter stränga gränser för det.
Fråga 4 av 6
”Ansiktsupplåsningen på mobilen.”
Ja
Mobilen känner igen ditt ansikte med en modell som har tränats på väldigt många ansikten.
En personlig spellista bygger på samma sorts rekommendationssystem som flödet i en videotjänst. Systemet letar efter människor som lyssnar på liknande musik som du och föreslår låtar som de gillar men som du inte har hört. Ingen människa har valt låtarna åt just dig.
Fråga 5 av 6
”Spellistan i Spotify som är gjord för dig.”
Ja
Tjänsten jämför vad du lyssnar på med vad miljontals andra lyssnar på och gissar vad du gillar.
Ett filter som bara gör bilden svartvit är vanlig bildbehandling. Men ett filter som sätter öron eller glasögon på rätt ställe måste hitta ögon, näsa och mun i varje bildruta, även när du vrider på huvudet. Det kräver en modell som har tränats på mängder av ansikten. Mycket AI märks alltså inte som AI.
Fråga 6 av 6
”Filtret som sätter hundöron på ditt ansikte i en video.”
Ja
Filtret måste hitta ansiktet och följa det när du rör dig. Det gör en tränad modell.
En språkmodell tränas på text från böcker, artiklar, webbsidor och diskussioner. Under träningen får den gång på gång gissa nästa ord i en mening och justeras lite varje gång den gissar fel. Efter miljarder sådana gissningar har den lärt sig mönster i språket. Exemplet med katten visar principen: modellen väljer ett troligt ord, inte ett ord den vet är sant. Siffrorna är påhittade för att visa idén.
Träningen görs på tiotusentals grafikprocessorer som arbetar i flera månader, vilket kräver mycket energi. Därför byggs allt större datacenter, och elförsörjningen har blivit en politisk fråga.
När grundmodellen är klar anpassas den med hjälp av människor som bedömer svar, så att den blir mer hjälpsam och undviker skadliga svar. Vilka värderingar som byggs in i det steget bestäms av företagen som gör modellerna.
Vad är AI?
Så blir en språkmodell till
Det finns inget Nobelpris i matematik. Ändå kan en språkmodell svara säkert och detaljerat på frågan, med namn, år och motivering. Svaret i exemplet är påhittat för presentationen, men det liknar hur verkliga chattbotar kan svara på en fråga som bygger på ett felaktigt antagande.
Det beror på hur modellen fungerar. Den räknar fram ord som brukar följa på varandra i liknande texter, och texter om Nobelpris innehåller ofta en vinnare, ett land och en motivering. Modellen har ingen inbyggd kontroll av om det den skriver stämmer. Det kallas att modellen hallucinerar. Därför ska man alltid kontrollera namn, siffror och källor som en chattbot ger, särskilt i skolarbeten.
Ett exempel
Språkmodellen som hittar på
Vem fick Nobelpriset i matematik 1987?
Nobelpriset i matematik 1987 gick till den franske matematikern Pierre Lefèvre för hans banbrytande arbete om primtalens fördelning. Han tog emot priset i Stockholm i december samma år.
Det finns inget Nobelpris i matematik. Svaret är påhittat – men låter säkert.
Modellen gissar troliga ord, inte sanna. Kontrollera namn, siffror och källor.
AI som skapar nytt innehåll kallas generativ AI. Den kan på några sekunder göra en bild av något som aldrig har funnits, en röst som låter som en verklig person eller en film av en händelse som aldrig har inträffat.
När text, bild, ljud och video kombineras kallas det multimodalitet. Det öppnar för kreativitet och nya verktyg, men gör det också svårare att avgöra vad som är äkta.
Vad är AI?
Text, bild, ljud och video
Samma teknik kan skapa bilder, röster, musik och film. När flera uttrycksformer blandas kallas det multimodalitet.
Resultatet kan bli så övertygande att det är svårt att skilja från verkligheten.
AI kan göra mycket nytta. Kapitlet ger exempel från skola, vård, arbete och tillgänglighet, och tar upp hur tekniken kan förändra arbetsmarknaden.
Möjligheter
Vad kan AI hjälpa till med?
Som läxhjälp kan AI förklara samma begrepp på många sätt, ge nya exempel och ställa kontrollfrågor. Översättning gör det möjligt att läsa en text eller prata med någon på ett språk man inte kan. I vården används AI för att granska röntgenbilder och mammografibilder och hitta tidiga tecken på cancer, men det är alltid en läkare som bedömer och fattar beslutet.
För personer med funktionsnedsättningar kan AI göra stor skillnad: uppläsning för den som har svårt att läsa, automatisk textning för den som inte hör och bildbeskrivningar för den som inte ser. På arbetsplatser kan AI dessutom ta över rutinuppgifter, som att sammanfatta möten.
Möjligheter
Exempel på nytta
- Läxhjälp
- Be om en ny förklaring av ett begrepp – tills du förstår.
- Översättning
- Läs en text eller prata med någon på ett annat språk.
- Vård
- Hitta tecken på cancer i röntgenbilder, som läkaren bedömer.
- Tillgänglighet
- Uppläsning för den som har svårt att läsa, textning för den som inte hör.
Tekniska förändringar har alltid påverkat arbetsmarknaden. När fabrikerna mekaniserades försvann många jobb, samtidigt som nya uppstod. Det kallas strukturomvandling. Skillnaden nu är att AI också kan utföra uppgifter som kräver utbildning, som att skriva texter eller analysera information.
Hur stora förändringarna blir och hur snabbt de sker är omdiskuterat. Mer om strukturomvandling finns i presentationen Arbetsliv.
Möjligheter
AI och jobben
Vissa arbetsuppgifter försvinner när AI kan göra dem. Andra förändras, och nya jobb uppstår.
Liknande förändringar har hänt förut, till exempel när industrin mekaniserades.
Vilka yrken tror du förändras mest – och vad behöver man då kunna?
Kapitlet går igenom några risker med AI i vardagen: felaktiga svar, röstkloning, flödet som håller kvar en, diskriminering och deepfakes. Det tar också upp debatten om AI kan bli ett hot mot mänskligheten och hur man granskar innehåll som kan vara skapat med AI.
Risker
När tekniken gör fel – eller används fel.
Språkmodeller kan hitta på fakta, källor eller citat, som i exemplet med Nobelpriset. Med några sekunders inspelning, till exempel från en video i sociala medier, går det att kopiera en röst, och bedragare har ringt till anhöriga med en kopierad röst och bett om pengar. Rekommendationsalgoritmer är byggda för att hålla kvar användaren så länge som möjligt, vilket kan påverka sömn, humör och vilka nyheter man ser.
Om träningsdata innehåller fördomar kan de följa med: ett system som har lärt sig av ett företags gamla anställningar kan sortera bort sökande av samma kön eller ursprung som tidigare valdes bort. Generativ AI kan också skapa falska bilder och filmer på verkliga personer, så kallade deepfakes. Dessutom bygger systemen på data om oss, vilket väcker frågor om integritet, och de kräver mycket energi.
Risker
Fem risker
- Fel svar
- En chattbot hittar på en källa till ditt skolarbete.
- Röstkloning
- Bedragare ringer med en kopierad röst från en anhörig.
- Flödet
- Algoritmen visar det som håller kvar dig, inte det som är bra för dig.
- Diskriminering
- Ett urval som lärt sig av gamla beslut sorterar bort vissa sökande.
- Deepfakes
- Falska bilder och filmer på verkliga personer.
Ibland skriver medier att AI kan utrota mänskligheten. Rubrikerna bygger på en verklig debatt. År 2023 skrev hundratals AI-forskare och chefer för AI-företag under ett kort uttalande om att risken att AI leder till katastrof för mänskligheten borde vara en global prioritering, i likhet med pandemier och kärnvapenkrig.
Det betyder inte att forskarna är säkra på att det kommer att hända, och många forskare håller inte med. Ingen vet hur kraftfulla AI-system kommer att bli. Därför är det en fråga om bedömningar och värderingar lika mycket som om fakta.
En debatt
Kan AI bli ett hot mot mänskligheten?
Ibland varnar rubriker för att AI kan bli farlig för hela mänskligheten. Bakom rubrikerna finns en verklig debatt bland forskare.
Det är en fråga om bedömningar, inte en förutsägelse som alla är överens om.
De som varnar menar att ett AI-system som blir mer kapabelt än människor kan vara svårt att styra, och att det är bättre att ta risken på allvar i tid. Några av dem är forskare som själva har byggt tekniken.
Andra forskare menar att diskussionen om undergång tar uppmärksamhet från problem som redan finns: diskriminerande algoritmer, deepfakes, övervakning och att makten över tekniken samlas hos några få företag. Några pekar också på att larm kan gynna företagen själva, eftersom AI då framstår som mäktigare och det kan påverka hur reglerna skrivs. Synsätten utesluter inte varandra.
En debatt
Tre synsätt
Samma källkritiska frågor fungerar på larm om AI som på andra nyheter. Vem är det som varnar, och är personen expert på just det? Vad grundar de sin bedömning på? Vad vinner de på att man tror dem? Och stämmer rubriken med vad forskaren faktiskt sa? Ofta är rubriken mer dramatisk än det som sades. Mer om det finns i presentationen Källtillit.
Samhället gör också något åt riskerna. EU:s AI-förordning ställer krav på de mest kraftfulla modellerna, forskare arbetar med att göra AI-system säkrare och lättare att styra, och länder samarbetar internationellt om säkerhet. Ingen behöver bära frågan ensam.
En debatt
Granska larmet
- 1Vem säger det?
- 2Vad grundar de det på?
- 3Vad vinner de på det?
- 4Vad sa forskaren – och vad skriver rubriken?
Vilka AI-risker borde vi oroa oss mest för – framtidens eller dagens?
EU:s regler, säkerhetsforskning och internationellt samarbete arbetar med båda.
När förfalskningar blir lätta att göra minskar förtroendet för bilder och filmer i allmänhet. Det kan användas av den som vill sprida desinformation, men också av den som vill förneka något som faktiskt har hänt genom att påstå att beviset är fejk.
Därför blir det viktigare att veta varifrån en bild kommer, och att kunna lita på avsändare som granskar sitt material, som redaktioner med en ansvarig utgivare.
Risker
När allt kan förfalskas
Om vilken film som helst kan vara fejk blir det svårare att lita på det man ser.
Risken går åt två håll: falskt kan tas för äkta, och äkta kan avfärdas som falskt.
Den som vill slippa undan något kan påstå att en äkta bild är gjord med AI.
Det bästa sättet att granska misstänkt AI-innehåll är detsamma som för annan källkritik: ta reda på vem som publicerade först, leta efter originalet, och se om oberoende källor bekräftar det. Omvänd bildsökning kan visa var en bild har funnits tidigare.
Tidigare kunde man ofta avslöja AI-bilder på konstiga händer eller suddig text, men tekniken blir bättre. Mer om att granska påståenden finns i presentationen Samhällsfrågor och källkritik.
Risker
Granska innehåll som kan vara AI
- 1Vem publicerade först?
- 2Finns originalet?
- 3Bekräftar andra källor?
- 4Är det märkt som AI?
Detaljer som händer, text eller skuggor kan avslöja – men tekniken blir bättre.
AI utvecklas av ett fåtal stora företag och används av stater, myndigheter och företag. Kapitlet handlar om vem som bär ansvaret när AI används och om vem som har makt över tekniken.
Makt och ansvar
Vem bestämmer över tekniken?
När AI används i viktiga beslut blir kedjan av inblandade lång: politiker eller chefer som beställer, myndigheter som godkänner, företag som bygger modellen, utvecklare som designar funktionen och människor som använder den. Om något går fel kan var och en peka på någon annan.
Därför kräver många att en människa alltid ska finnas med i allvarliga beslut, och att det ska gå att följa i efterhand hur ett beslut fattades.
Makt och ansvar
Vem bär ansvaret?
En AI används för att fatta ett beslut som får allvarliga följder för en människa.
Är det den som beställde systemet, företaget som byggde det, eller den som tryckte på godkänn?
Ju längre kedjan är, desto lättare blir ansvaret otydligt.
Exemplet visar en fråga som kommer att återkomma. Företaget menade att vissa användningar är för farliga. Delar av den amerikanska regeringen menade att nationell säkerhet måste väga tyngre och att ett privat företag inte ska avgöra hur staten använder tekniken. Båda sidor har argument: demokratiskt valda politiker ska styra staten, men företagen vet mest om vad tekniken klarar.
Exemplet gäller läget i februari och mars 2026 och bygger på företagens och myndigheternas egna uttalanden. Presentationen är gjord med hjälp av en AI från just Anthropic, vilket är bra att känna till när man värderar framställningen.
Ett daterat exempel
Företag och stat om gränser
I februari 2026 sa AI-företaget Anthropic nej till att dess modell används för massövervakning och helt självstyrande vapen. Delar av USA:s statsapparat svarade med att stoppa företaget i statliga upphandlingar.
Vem ska få sätta gränsen: företagen eller de folkvalda?
Kort därefter slöt ett annat AI-företag, OpenAI, ett eget avtal med det amerikanska försvaret.
Att bygga de största AI-modellerna kräver enorma mängder data, datorkraft och pengar. Därför finns makten hos ett fåtal stora företag, främst i USA och Kina. Stater vill både använda AI och kontrollera den, och konkurrerar med varandra om tekniken.
Medborgare påverkar genom val, offentlig debatt och fria medier som granskar både företag och stater. Frågan om vem som bestämmer över AI är därför också en fråga om demokrati.
Makt och ansvar
Var finns makten?
- Företagen Få företag har data, datorchip och pengar nog att bygga de största modellerna.
- Staterna Vill använda AI och sätta regler för den.
- Medborgarna Påverkar genom val, debatt och sina egna val som användare.
En demokratisk fråga är hur makten över tekniken kan granskas.
EU har infört en lag om AI som bygger på hur stor risk en användning innebär. Kapitlet går igenom riskindelningen och hur den påverkar vardagen, och tar upp AI i skolan.
Hur EU stiftar lagar går igenom i presentationen EU.
Regler för AI
Hur EU styr tekniken.
EU:s AI-förordning antogs 2024. Den gäller direkt i alla medlemsländer och införs stegvis: förbuden mot de farligaste användningarna gäller sedan 2025, och fler regler, till exempel om märkning, börjar gälla under 2026 och senare. Tidpunkterna kan ändras, så kontrollera vad som gäller.
Förordningen reglerar inte tekniken i sig utan hur den används. Ju större risk en användning innebär för människors säkerhet och rättigheter, desto strängare krav.
Regler för AI
EU:s AI-förordning
- Antogs
- 2024, som världens första stora AI-lag.
- Bygger på
- Hur stor risken är med en användning.
- Gäller
- Stegvis, med de första förbuden från 2025.
- Märkning
- AI-skapade förfalskningar ska märkas.
Användningar med oacceptabel risk är förbjudna, till exempel system där staten ger medborgare poäng för deras beteende eller AI som manipulerar människor på ett skadligt sätt. Användningar med hög risk, som AI som sorterar jobbansökningar, bedömer elever eller används i vården, får förekomma men med stränga krav på kvalitet, tillsyn och mänsklig kontroll.
För vissa användningar krävs öppenhet: den som pratar med en chattbot ska få veta att det är en AI, och bilder, ljud och filmer som har skapats för att likna verkligheten ska märkas. Användningar med minimal risk har inga särskilda krav.
Regler för AI
Fyra risknivåer
Nu kommer fyra användningar av AI. För var och en ska du avgöra vilken nivå i EU:s AI-förordning den hör till: förbjudet, hög risk eller öppenhetskrav.
Tänk: hur mycket kan användningen skada människors säkerhet och rättigheter?
Vilken risknivå?
Fyra användningar. Rösta först.
System där myndigheter ger människor poäng för deras beteende och behandlar dem sämre med låga poäng räknas som oacceptabel risk och är förbjudna i EU.
Fråga 1 av 4
”Staten ger medborgarna poäng för deras beteende och straffar dem med låga poäng.”
Förbjudet
Social poängsättning är förbjuden i EU.
AI som används vid anställningar kan påverka människors försörjning och kan vara diskriminerande. Den räknas därför som hög risk och får bara användas med krav på kvalitet, dokumentation och mänsklig kontroll.
Fråga 2 av 4
”Ett AI-system väljer vilka sökande som kallas till anställningsintervju.”
Hög risk
AI som påverkar jobb är högrisk och får stränga krav.
En chattbot är inte farlig i sig, men användaren har rätt att veta att den pratar med en maskin och inte med en människa. Därför gäller krav på öppenhet.
Fråga 3 av 4
”En chattbot svarar på kundernas frågor på en webbplats.”
Öppenhet
Den som pratar med en chattbot ska få veta att det är en AI.
Bilder, ljud och filmer som har skapats med AI för att likna verkliga personer eller händelser ska märkas, så att den som ser dem förstår att de inte är äkta. Om filmen används för bedrägeri eller förtal kan den dessutom vara brottslig enligt andra lagar.
Fråga 4 av 4
”En AI-skapad film där en känd person säger något hon aldrig har sagt.”
Öppenhet
AI-skapade förfalskningar ska märkas tydligt.
AI kan vara ett bra stöd i skolan: den kan förklara ett begrepp på nytt, ge exempel eller föreslå hur en text kan bli tydligare. Men om AI skriver hela texten åt dig visar uppgiften inte vad du själv kan, och du missar det du skulle lära dig.
Därför har skolor och lärare regler för när och hur AI får användas. En bra tumregel är att vara öppen med hur man har använt AI och att alltid kontrollera fakta som AI har gett.
Nära dig
AI i skolan
AI kan förklara, ge förslag och rätta språket. Men om AI gör uppgiften åt dig lär du dig inte det uppgiften ska träna.
Var går gränsen mellan hjälp och fusk?
Skolan och läraren bestämmer vad som är tillåtet i varje uppgift.
Välj en faktafråga som går att kontrollera, till exempel när kvinnor röstade för första gången i ett riksdagsval i Sverige. Ställ frågan till en chattbot och slå sedan upp den i ett uppslagsverk, en lärobok eller på en myndighets webbplats. Svaret på exemplet: riksdagen beslutade om kvinnlig rösträtt 1919, och kvinnor röstade första gången i riksdagsvalet 1921.
Jämför svaren. Stämde de? Vilket svar kunde du kontrollera, och hur? En bra källa visar vem som står bakom texten. En chattbot gör det ofta inte, och den kan ge olika svar varje gång.
Testa själv
Chattbot mot uppslagsbok
- 1Välj en faktafråga
- 2Fråga en chattbot
- 3Slå upp i en pålitlig källa
- 4Jämför: vad kan du kontrollera?
En bra källa visar vem som står bakom. Det gör sällan en chattbot.
Presentationen samlas i fem punkter:
- AI är system som lär sig mönster ur stora mängder data. En språkmodell räknar fram troliga svar och kan låta säker även när den har fel.
- AI kan göra stor nytta i skola, vård, arbete och för tillgänglighet, och förändrar arbetsmarknaden.
- Riskerna är bland annat felaktiga svar, röstkloning, fördomar från träningsdata och förfalskningar. Om framtida risker finns en debatt som går att granska källkritiskt.
- När AI används i viktiga beslut kan ansvaret bli otydligt, och makten över tekniken ligger hos få aktörer.
- EU:s AI-förordning delar in användningar efter risk: förbjudet, hög risk, öppenhetskrav och minimal risk.
Tekniken förändras snabbt, men frågorna om nytta, risk, ansvar och demokratisk kontroll går att använda på varje ny AI-tjänst.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1AI lär sig mönster ur data.
- 2Stora möjligheter i skola, vård och arbete.
- 3Risker: fel, fördomar och fejk.
- 4Ansvaret kan bli otydligt.
- 5EU reglerar efter risk.
Fundera på var gränsen går. AI kan vara snabbare och ibland mer konsekvent än människor, men den kan också göra fel och föra vidare fördomar. Ska en människa alltid ha sista ordet, och i så fall i vilka beslut?
Om du går igenom presentationen själv kan du välja ett område, som skola, vård eller rättsväsende, och skriva ner argument för och emot att AI fattar beslut där.
Prata två och två
Ska AI få bestämma?
Tänk på ett beslut som AI skulle kunna fatta om en människa.
- Vilka beslut om människor borde AI aldrig få fatta ensam?
- Vem ska bära ansvaret om en AI gör fel?
- Hur vill du att din skola ska använda AI?