Globalisering betyder att länder och människor blir alltmer beroende av varandra. Varor, pengar, information och människor rör sig över gränserna snabbare än någonsin.
Presentationen handlar om varför länder handlar med varandra, hur produktion sprids över världen, vem som tjänar på det och vem som förlorar, och om skillnader i inkomster och förmögenheter i världen och i Sverige. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
En sammanlänkad värld
Globalisering och ojämlikhet
Din mobil har delar från många länder. Vem vinner på att världen hänger ihop – och vem förlorar?
Enligt Världsbanken har andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom minskat kraftigt sedan 1990, bland annat för att länder som Kina och Indien har vuxit ekonomiskt. Minskningen har gått långsammare på senare år, och hundratals miljoner människor lever fortfarande i extrem fattigdom.
Att fattigdomen har minskat betyder alltså inte att skillnaderna är borta. Skillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste är fortfarande mycket stora, både mellan länder och inom länder.
Gissa först
”Fattigdomen i världen har bara blivit värre de senaste 30 åren.”
Stämmer inte.
Andelen människor i extrem fattigdom har minskat kraftigt sedan 1990. Men skillnaderna är fortfarande mycket stora.
Globalisering har pågått länge, men den har gått snabbare de senaste årtiondena. Billigare transporter, containerfartyg och internet har gjort det lättare att handla och kommunicera över hela världen.
Kapitlet handlar om vad globalisering är och varför länder handlar med varandra.
En värld som hänger ihop
Handel, produktion och kommunikation.
Globalisering handlar om mer än handel. Pengar investeras i företag i andra länder, människor flyttar för att arbeta eller studera, och kultur, idéer och information sprids snabbt via internet.
Det gör att det som händer i ett land kan påverka människor långt bort. Ett beslut i ett stort företag eller en kris i ett land kan märkas i hela världen.
Globalisering
Vad rör sig över gränserna?
- Varor
- Bananer, kläder, bilar och mobiler.
- Pengar
- Företag investerar och lånar i andra länder.
- Människor
- Man reser, studerar och arbetar utomlands.
- Idéer
- Musik, filmer och nyheter sprids via internet.
En mobiltelefon är ett bra exempel på global produktion. Metallerna i den bryts i gruvor i flera världsdelar. Skärm, batteri och chip tillverkas av olika företag i olika länder. Telefonen sätts ihop i en fabrik och skickas sedan till butiker över hela världen.
Kartan är förenklad och visar bara ett exempel. En stor del av världens kobolt, som används i batterier, bryts i Kongo-Kinshasa, och många mobiler sätts ihop i fabriker i Kina innan de skickas till butiker i bland annat Sverige.
En sådan kedja av steg från råvara till färdig produkt kallas en leveranskedja. Om ett steg stoppas, till exempel av en olycka, ett krig eller en pandemi, kan det bli brist på produkten långt bort. Det märktes under coronapandemin 2020, när det blev brist på bland annat skyddsutrustning och elektronik.
Ett exempel
Mobilens resa
En sådan kedja kallas en leveranskedja.
Länder har olika förutsättningar: klimat, naturresurser, kunskap och löner. Genom att specialisera sig på det de är bra på och handla med varandra kan länderna tillsammans producera mer, och varorna blir billigare.
Sverige exporterar till exempel lastbilar, maskiner, läkemedel, papper och stål, och importerar bland annat frukt, kläder och elektronik. Mer om handel och handelsbalans finns i gymnasiets presentation Välfärd och global ekonomi.
Handel
Varför handlar länder?
Sverige har mycket skog och kunskap om att bygga lastbilar. Andra länder har ett varmt klimat där kaffe och bananer växer.
Om varje land gör det det är bäst på och byter med andra, får alla mer.
Nu kommer tre exempel. För vart och ett ska du avgöra vilken del av globaliseringen det främst handlar om: handel, produktion i flera länder eller kommunikation.
Tänk: köper och säljer man varor mellan länder, görs en produkt i flera länder, eller handlar det om att människor och information når varandra?
Vilken del av globaliseringen?
Tre exempel. Rösta först.
Bananerna odlas i ett land med varmt klimat och säljs i Sverige. Det är handel: en vara köps i ett land och säljs i ett annat. Sverige importerar bananer, och Ecuador exporterar dem.
Fråga 1 av 3
”En svensk mataffär säljer bananer från Ecuador.”
Handel
Varor köps och säljs mellan länder.
När ett företag delar upp tillverkningen mellan olika länder, ofta för att lönerna eller kunskapen skiljer sig, sprids produktionen över världen. Design, sömnad och försäljning sker på olika platser.
Fråga 2 av 3
”En jacka designas i Sverige, sys i Bangladesh och säljs i Tyskland.”
Produktion
Olika steg i tillverkningen görs i olika länder.
Internet och mobiltelefoner gör att människor kan prata med varandra, dela nyheter och ta del av kultur över hela världen nästan utan kostnad. Det är en viktig del av globaliseringen.
Fråga 3 av 3
”En klass i Sverige har videomöte med en klass i Kenya.”
Kommunikation
Internet gör att människor når varandra över hela världen.
Globaliseringen har gjort många varor billigare och hjälpt många länder att bli rikare. Men den har också lett till att jobb har flyttat och att vissa människor arbetar under dåliga villkor.
Kapitlet handlar om vem som tjänar på globaliseringen och vem som förlorar.
Vinnare och förlorare
Alla påverkas – men inte på samma sätt.
Konsumenter i Sverige kan köpa kläder och elektronik billigare när de tillverkas där lönerna är lägre. Företag som exporterar får fler kunder. Länder som har börjat tillverka för världsmarknaden har ofta fått fler jobb och högre inkomster.
Samtidigt har fabriker flyttat från länder med höga löner, och de som arbetade där har behövt hitta nya jobb. I vissa länder arbetar människor i fabriker med låga löner, långa arbetsdagar och dålig säkerhet. Transporterna påverkar också miljön och klimatet.
Globalisering
Vem vinner, vem förlorar?
- Kan vinna Konsumenter som får billigare varor. Exportföretag som får fler kunder.
- Kan förlora Arbetare vars jobb flyttar. Människor som jobbar under dåliga villkor.
Samma förändring kan vara bra för en grupp och dålig för en annan.
Under 1900-talet fanns en stor textilindustri i Sverige, bland annat runt Borås. När det blev billigare att tillverka kläder i länder med lägre löner lades många fabriker ner, och många förlorade sina jobb. Det är ett exempel på strukturomvandling: att näringslivet förändras.
I dag är flera svenska klädföretag stora i världen, men själva sömnaden sker oftast i andra länder. Frågan om hur arbetarna där har det är viktig för många konsumenter. Mer om strukturomvandling finns i gymnasiets presentation Arbetsliv.
Ett exempel
När fabrikerna flyttade
Förr fanns det många textilfabriker i Sverige. I dag sys de flesta kläder i länder med lägre löner.
Kläderna blev billigare här – men många svenska textilarbetare förlorade sina jobb.
Beroendet mellan länder gör att handel och samarbete blir lönsamt, men också att kriser sprids. När leveranskedjor stoppas, av en pandemi, ett krig eller en naturkatastrof, kan det bli brist på varor och priserna kan stiga.
Därför diskuterar många länder hur beroende de vill vara av andra, till exempel när det gäller mat, mediciner och energi. Mer om säkerhet och samarbete mellan länder finns i Utrikes- och säkerhetspolitik.
Ett beroende
När kedjan går sönder
Länder är beroende av varandra för mat, energi och varor.
Om en viktig leverans stoppas kan det bli brist och höga priser långt bort.
Ojämlikhet betyder att resurser som pengar, hälsa och utbildning är ojämnt fördelade mellan människor. Skillnaderna finns både mellan länder och inom länder.
Kapitlet förklarar skillnaden mellan inkomst och förmögenhet, hur ojämlikhet kan mätas och vad som påverkar den.
Ojämlikhet
Skillnader i världen och i Sverige.
Inkomst är de pengar man får in under en viss tid, till exempel lön varje månad, pension eller barnbidrag. Förmögenhet är det man äger, som en bostad, pengar på banken, aktier eller en sommarstuga, minus det man är skyldig.
Förmögenheter är oftast mycket ojämnare fördelade än inkomster. En förmögenhet kan växa av sig själv, till exempel när aktier ökar i värde, och den kan ärvas mellan generationer.
Två begrepp
Inkomst och förmögenhet
- Inkomst Pengar som kommer in, till exempel lön, pension eller bidrag.
- Förmögenhet Det man äger, till exempel ett hus, sparpengar eller aktier.
Förmögenheter är oftast ojämnare fördelade än inkomster.
Det som påverkar en människas inkomst mest är i vilket land hon föds. En person med vanlig lön i Sverige tjänar mycket mer än de flesta människor i världens fattigaste länder.
Skillnaderna mellan länder har minskat de senaste årtiondena, när stora länder som Kina och Indien har vuxit snabbt. Samtidigt äger en liten andel av världens befolkning en mycket stor del av alla förmögenheter. Exakta siffror ändras från år till år, så kontrollera alltid hur gammal en uppgift är.
Ojämlikhet
Stora skillnader i världen
- Var man föds
- Påverkar mest vilken inkomst man kan få.
- Fattigdomen
- Har minskat sedan 1990, men långsammare på senare år.
- De rikaste
- En liten del av världens befolkning äger en stor del av förmögenheterna.
- Mellan länder
- Skillnaderna har minskat när fattiga länder har vuxit.
Jämfört med de flesta länder är inkomsterna i Sverige ganska jämnt fördelade, bland annat tack vare skatter, välfärd och kollektivavtal. Men sedan 1980-talet har skillnaderna ökat, och förmögenheterna är mycket ojämnare fördelade än inkomsterna.
Ojämlikhet kan mätas med Gini-koefficienten, ett tal mellan 0 och 1. Om alla har exakt lika mycket är talet 0, och om en person har allt är det 1. Ett lägre tal betyder alltså jämnare fördelning. Mer om hur välfärden omfördelar pengar finns i Välfärd och trygghetssystem.
Ojämlikhet
Skillnader i Sverige
Sverige hör till de länder där inkomsterna är jämnast fördelade.
Men skillnaderna har ökat sedan 1980-talet, och förmögenheterna är mycket ojämnt fördelade.
Många saker påverkar hur mycket människor tjänar och äger. Utbildning och arbete spelar stor roll, men också det man ärver från sin familj, var man bor och om man blir diskriminerad på grund av till exempel kön eller bakgrund.
Globaliseringen och ny teknik påverkar också. Den som har kunskaper som efterfrågas på världsmarknaden kan tjäna mer, medan jobb som kan flyttas eller ersättas av maskiner kan försvinna.
Ojämlikhet
Vad påverkar?
- Utbildning
- Längre utbildning ger ofta högre lön.
- Arv
- Förmögenheter och möjligheter förs vidare i familjen.
- Arbete
- Den som har jobb har oftast mer än den som saknar.
- Diskriminering
- Kön och bakgrund kan påverka möjligheterna.
Nu kommer fyra exempel. För vart och ett ska du avgöra om det är en inkomst, alltså pengar som kommer in, eller en förmögenhet, alltså något man äger.
Tänk: kommer det in regelbundet, eller är det något man har?
Inkomst eller förmögenhet?
Fyra exempel. Rösta först.
Lön är den vanligaste inkomsten. Den kommer in regelbundet så länge man arbetar och används till att betala räkningar, köpa saker och spara.
Fråga 1 av 4
”Lönen som kommer in på kontot varje månad.”
Inkomst
Lön är pengar som kommer in.
En bostad som man äger är en del av förmögenheten. Om huset ökar i värde blir familjen rikare, även om deras inkomster är desamma. Om man har lån på huset räknas lånet bort.
Fråga 2 av 4
”Ett hus som familjen äger och bor i.”
Förmögenhet
Huset är något familjen äger.
Aktier är andelar i företag och räknas till förmögenheten. När förmögenheter ärvs förs skillnader mellan familjer vidare till nästa generation.
Fråga 3 av 4
”Aktier som en person har ärvt av sin farmor.”
Förmögenhet
Ärvda aktier är något man äger.
Pension är en inkomst som man får när man har slutat arbeta. Den bygger bland annat på hur mycket man har tjänat under sitt arbetsliv.
Fråga 4 av 4
”Pensionen som en pensionär får varje månad.”
Inkomst
Pension är pengar som kommer in.
Det finns många idéer om hur skillnaderna kan minska, och politiska partier tycker olika. Kapitlet tar upp några vägar och de olika synsätten.
Vad kan minska ojämlikheten?
Olika vägar och olika åsikter.
Skatter och välfärd omfördelar pengar: den som tjänar mer betalar mer i skatt, och alla får tillgång till skola, vård och omsorg. Utbildning ger fler människor chans till jobb med bra lön.
Internationellt kan bistånd, handel på rättvisa villkor och samarbete minska fattigdomen. FN:s globala mål för hållbar utveckling handlar bland annat om att avskaffa fattigdom (mål 1) och minska ojämlikheten (mål 10). Märkningar som Fairtrade ska visa att odlare och arbetare får bättre villkor.
Att minska skillnader
Några vägar
- Skatter
- De som tjänar mer betalar en större andel i skatt.
- Välfärd
- Skola och vård till alla, oavsett inkomst.
- Utbildning
- Ger fler möjlighet till bra jobb.
- Bistånd och handel
- Stöd till fattiga länder och rättvisa villkor.
Partier och människor tycker olika om ojämlikhet. Vissa menar att stora skillnader är orättvisa och att staten bör omfördela mer genom skatter och välfärd. Andra menar att det viktigaste är att ekonomin växer så att alla får det bättre, och att för höga skatter kan minska viljan att arbeta och starta företag.
Många tycker något mittemellan. Frågan handlar både om fakta, vad olika åtgärder leder till, och om värderingar, vad man tycker är rättvist. Mer om ideologiernas syn finns i Ideologier.
Olika åsikter
Hur viktigt är det med jämlikhet?
- Mer omfördelning Stora skillnader är orättvisa och splittrar samhället.
- Mer tillväxt Det viktiga är att alla får det bättre, även om skillnaderna ökar.
Frågan handlar både om fakta och om värderingar.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Globalisering betyder att varor, pengar, människor och idéer rör sig över gränserna, och att länder blir beroende av varandra.
- Många produkter tillverkas i leveranskedjor genom flera länder, och om ett steg stoppas kan det bli brist.
- Konsumenter och exportföretag kan vinna, medan arbetare vars jobb flyttar eller som arbetar under dåliga villkor kan förlora.
- Inkomst är det som kommer in, förmögenhet det man äger. Förmögenheter är oftast mycket ojämnare fördelade.
- Skatter, välfärd, utbildning, bistånd och rättvis handel kan minska skillnaderna, men människor har olika åsikter om hur mycket.
Kom ihåg att fattigdomen i världen har minskat, men att skillnaderna fortfarande är stora.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Globalisering gör länder beroende av varandra.
- 2Produktion sker ofta i flera länder.
- 3Globaliseringen har både vinnare och förlorare.
- 4Förmögenheter är ojämnare fördelade än inkomster.
- 5Skatter, välfärd och utbildning kan minska skillnader.
De flesta kläder som säljs i Sverige är sydda i andra länder. Fundera på hur många länder och människor som har varit inblandade innan plagget hamnade hos dig, och vem som fick betalt för vad.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner dina svar och jämföra med en kompis. Mer om handel och välfärd finns i Välfärd och global ekonomi.
Prata två och två
Dina kläder
Titta på lappen i en tröja eller ett par skor.
- I vilket land tillverkades plagget?
- Vem tror du tjänade mest på att du köpte det – och vem minst?
- Skulle du betala mer för att arbetarna fick bättre villkor? Varför eller varför inte?