Den här presentationen handlar om välfärd, alltså att samhället tar ett gemensamt ansvar för människors grundläggande behov, och om trygghetssystemen som skyddar när livet tar en oväntad vändning.
Du får lära dig hur välfärden betalas, hur sjukvården och socialförsäkringarna fungerar, vem som ansvarar för vad och vilka styrkor och utmaningar den svenska modellen har.
Gemensamt ansvar
Välfärd och trygghetssystem
Vem betalar när du blir sjuk, får barn eller förlorar jobbet?
Sjukvården i Sverige betalas till största delen med skatt. Därför behöver du inte betala hela kostnaden när du går till läkare eller sjukhus.
Men du betalar en patientavgift. Ett högkostnadsskydd gör att du aldrig behöver betala mer än ett visst belopp per år för vård och läkemedel.
Gissa först
”Sjukvården i Sverige är gratis.”
Inte helt.
Den betalas mest med skatt, men patienten betalar en avgift. Ett högkostnadsskydd sätter ett tak.
Ordet välfärd kommer från ”väl” och ”färd”, att det går bra. Kapitlet handlar om vad välfärd är och om olika sätt att ordna den.
Vad är välfärd?
Ett gemensamt ansvar.
I samhällskunskap betyder välfärd att samhället tar ett gemensamt ansvar för medborgarnas grundläggande behov: hälsa, utbildning, trygghet vid sjukdom och arbetslöshet och en rimlig levnadsstandard för alla.
Tanken är att den som blir sjuk ska få vård, att den som förlorar jobbet inte ska bli hemlös, att den som blir gammal ska ha en pension och att barn ska få utbildning oavsett föräldrarnas plånbok.
Välfärd
Ett gemensamt ansvar
Samhället tar ansvar för människors grundläggande behov: hälsa, utbildning och trygghet.
Alla bidrar med skatt, så att ingen faller mellan stolarna.
De flesta demokratier har någon form av välfärd, men den ser olika ut. I vissa länder förväntas människor i första hand klara sig själva och köpa privata försäkringar.
I andra länder tar staten ett stort ansvar och betalar vård, skola och trygghetssystem med skatter. Sverige hör till den gruppen och brukar kallas en universell välfärdsstat, där alla har rätt till samma grundläggande trygghet oavsett inkomst.
Välfärd
Två sätt att ordna välfärd
- Eget ansvar Man klarar sig själv och köper privata försäkringar.
- Gemensamt ansvar Staten betalar vård, skola och trygghet med skatter.
Sverige är en universell välfärdsstat: samma grundtrygghet för alla.
Välfärden fungerar som ett kretslopp. Medborgare och företag betalar skatt. Staten, regionerna och kommunerna fördelar pengarna till vård, skola, omsorg och trygghetssystem. Medborgarna får tillbaka i form av tjänster och ersättningar.
Alla behöver inte välfärden samtidigt. Den som går i skolan eller är sjuk får mer än hen betalar just då, och den som arbetar betalar mer än hen får tillbaka.
Välfärd
Välfärdens kretslopp
Välfärden kostar mycket pengar. Ungefär hälften av statens och kommunernas budget går till välfärdstjänster. Kapitlet handlar om skatterna som betalar den.
Hur betalas välfärden?
Skatter av olika slag.
Inkomstskatten betalar du på din lön. Den består av kommunalskatt, som går till kommunen och regionen och tillsammans brukar vara drygt 30 procent, och statlig skatt för den som tjänar över en viss gräns.
Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivaren utöver lönen och finansierar bland annat pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Moms läggs på varor och tjänster och är oftast 25 procent. Hur skatten påverkar din egen ekonomi går igenom i gymnasiets presentation Privatekonomi.
Skatter
Skatterna som betalar välfärden
- Kommunalskatt
- På lönen, till kommun och region. Drygt 30 procent.
- Statlig skatt
- På lönen för den som tjänar över en viss gräns.
- Arbetsgivaravgift
- Betalas av arbetsgivaren utöver lönen.
- Moms
- På varor och tjänster, oftast 25 procent.
Sverige har en av världens högsta skattenivåer. Det gör ett omfattande välfärdssystem möjligt, men betyder också att människor har mindre pengar kvar att bestämma över själva.
Skatterna betalar sådant som ingen enskild skulle klara själv: sjukhus, skolor, polis, brandkår, vägar och rättsväsende. Utan skatter skulle varje familj behöva köpa allt själv, och de utan pengar skulle stå utan. Var gränsen ska gå är en politisk fråga.
En politisk fråga
Hög skatt eller låg skatt?
- Hög skatt Mycket gemensam service, mindre pengar kvar till var och en.
- Låg skatt Mer pengar kvar, mer eget ansvar.
Avvägningen är en av de mest grundläggande politiska frågorna.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilken skatt det handlar om: kommunalskatt, moms eller arbetsgivaravgift.
Vilken skatt?
Tre situationer. Rösta först.
När du får lön dras inkomstskatt. Den största delen för de flesta är kommunalskatten, som går till kommunen och regionen och betalar till exempel skola och sjukvård.
Fråga 1 av 3
”Du får lön för ditt sommarjobb, och en del av den går till kommunen och regionen.”
Kommunalskatt
Den dras från lönen och går till kommun och region.
Moms, mervärdesskatt, ingår i priset på de flesta varor och tjänster. På kläder är den 25 procent.
Fråga 2 av 3
”Du köper en ny tröja i en butik.”
Moms
Moms läggs på varor och tjänster.
Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivaren ovanpå lönen. De finansierar bland annat pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring.
Fråga 3 av 3
”Företaget betalar en avgift utöver din lön, som bland annat går till pensioner.”
Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaren betalar den utöver lönen.
Kapitlet handlar om hur sjukvården fungerar och om socialförsäkringarna, skyddsnätet som fångar upp dig när livet tar en oväntad vändning.
Sjukvård och socialförsäkringar
Skyddsnätet.
I Sverige är sjukvården i huvudsak offentligt finansierad, främst av regionernas skatter och statsbidrag. Regionerna ansvarar för att organisera den.
Principen är vård efter behov: den som är sjukast ska få vård först, oavsett inkomst. Systemet har utmaningar: befolkningen blir äldre, nya behandlingar blir dyrare och det saknas sjuksköterskor och läkare i delar av landet. Väntetider till viss vård är en återkommande debattfråga.
Sjukvård
Sjukvården
- Ansvarar
- Regionerna organiserar vården.
- Princip
- Vård efter behov, inte efter betalningsförmåga.
- Avgifter
- Låga patientavgifter och ett högkostnadsskydd.
- Utmaningar
- Fler äldre, dyrare behandlingar, personalbrist.
Sjukförsäkringen ger ersättning när du inte kan arbeta för att du är sjuk. De första dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön, sedan betalar Försäkringskassan sjukpenning. Föräldraförsäkringen ger inkomst när du är hemma med ditt barn. Den delas mellan föräldrarna, men en del är reserverad för var och en.
Arbetslöshetsförsäkringen, a-kassan, ger stöd till den som förlorar jobbet. Du måste vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och söka arbete, och ersättningen är tidsbegränsad. Pensionen består av allmän pension, tjänstepension från arbetsgivaren och eget sparande.
Socialförsäkringar
Fyra skydd när livet ändras
- Sjukförsäkring
- Ersättning när du inte kan arbeta för att du är sjuk.
- Föräldraförsäkring
- Inkomst när du är hemma med ditt barn.
- A-kassa
- Stöd när du förlorar jobbet och söker nytt.
- Pension
- Inkomst efter arbetslivet.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sköter socialförsäkringarna.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilken försäkring som hjälper: sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen eller a-kassan.
Vilken försäkring?
Tre situationer. Rösta först.
Först betalar arbetsgivaren sjuklön. Därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning från sjukförsäkringen, baserad på hans tidigare inkomst.
Fråga 1 av 3
”Amir har brutit benet och kan inte arbeta på sex veckor.”
Sjukförsäkring
Den ger ersättning när man inte kan arbeta för att man är sjuk.
Föräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara hemma med sitt barn och ändå få inkomst. Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar.
Fråga 2 av 3
”Sara är hemma med sin nyfödda dotter.”
Föräldraförsäkring
Den ger inkomst när man är hemma med sitt barn.
A-kassan ger ekonomiskt stöd till den som blir arbetslös. Leo måste vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och söka jobb aktivt.
Fråga 3 av 3
”Fabriken där Leo arbetar läggs ner, och han söker nytt jobb.”
A-kassa
Den ger stöd till den som förlorar jobbet.
Välfärden är uppdelad mellan kommunen, regionen och staten. Kapitlet visar vem som gör vad och varför välfärden kan se olika ut i olika delar av landet.
Vem ansvarar?
Kommun, region och stat.
Kommunen ansvarar för det som är närmast dig: grundskola och gymnasieskola, förskola och fritidshem, äldreomsorg och hemtjänst, socialtjänst, samt vatten, avlopp och renhållning. Regionen ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling.
Staten ansvarar för övergripande frågor som socialförsäkringar, försvar, rättsväsende och högre utbildning. Mer om nivåerna finns i gymnasiets presentation Kommuner, regioner och förvaltning.
Ansvar
Tre nivåer
- Kommunen Skola, förskola, äldreomsorg, socialtjänst, vatten och avfall.
- Regionen Sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling.
- Staten Socialförsäkringar, försvar, rättsväsende och högskolor.
Kommuner har olika förutsättningar. En kommun med många invånare och hög medelinkomst får in mer skatt än en liten kommun där inkomsterna är låga.
För att minska skillnaderna finns ett kommunalt utjämningssystem som omfördelar pengar mellan kommunerna. Ändå kan välfärden se lite olika ut beroende på var i landet du bor.
Ansvar
Olika förutsättningar
En kommun med många invånare och höga inkomster får in mer skatt än en liten kommun.
Ett utjämningssystem minskar skillnaderna mellan kommunerna.
Därför kan välfärden ändå se lite olika ut beroende på var du bor.
Kapitlet handlar om vad den svenska välfärdsmodellen har lett till, vilka utmaningar den möter och hur partierna ser olika på dem.
Den svenska modellen
Styrkor och utmaningar.
Den svenska välfärdsmodellen har historiskt lett till relativt små inkomstskillnader, hög tillit mellan människor, hög sysselsättning bland både kvinnor och män och ett starkt socialt skyddsnät.
Internationellt ligger Sverige högt i mätningar av livskvalitet, utbildningsnivå och jämställdhet.
Den svenska modellen
Styrkor
- Klyftor
- Historiskt små inkomstskillnader.
- Tillit
- Hög tillit mellan människor.
- Arbete
- Många kvinnor och män arbetar.
- Skyddsnät
- Ett starkt socialt skyddsnät.
Ökade inkomstskillnader under de senaste decennierna har gjort den jämlika profilen svagare. En åldrande befolkning innebär att färre yrkesarbetande ska försörja fler pensionärer.
Invandring och integration ställer nya krav, och bostadsbrist och segregation gör att välfärden inte alltid når alla lika. Mer om segregation finns i presentationen Migration, integration och segregation.
Den svenska modellen
Utmaningar
- Klyftor
- Inkomstskillnaderna har ökat.
- Ålder
- Färre som arbetar ska försörja fler pensionärer.
- Integration
- Ställer nya krav på välfärden.
- Boende
- Bostadsbrist och segregation.
Välfärd kan ordnas på olika sätt. Den nordiska, universella modellen ger alla samma grundtrygghet och betalas med skatter. Den anglosaxiska modellen är behovsprövad: stödet går främst till dem som behöver det mest, och många köper privata försäkringar. Den kontinentala modellen bygger på försäkringar kopplade till arbetet.
Tabellen är förenklad, och länderna har drag av flera modeller. Mer om välfärdsmodellen finns i gymnasiets presentation Välfärd och global ekonomi.
Jämförelse
Tre välfärdsmodeller
| Nordisk | Anglosaxisk | Kontinental | |
|---|---|---|---|
| Vem får | Alla | De som behöver mest | De som har arbetat |
| Betalas med | Skatter | Skatter och privata försäkringar | Avgifter via arbetet |
| Exempel | Sverige, Danmark | USA, Storbritannien | Tyskland, Frankrike |
Partierna har olika syn på hur välfärdens utmaningar ska mötas. Några betonar att skatterna bör sänkas och att privata aktörer ska ta en större roll. Andra menar att välfärden behöver stärkas med bibehållna eller höjda skatter och att vinster i välfärden bör begränsas.
Ett välutvecklat resonemang visar flera sidor: skattefinansierad vård ger alla tillgång till vård, men väntetider och personalbrist visar att systemet har gränser. Lösningen kan vara mer resurser, bättre organisation eller ett annat system, och svaret beror på vad man värderar.
Politik
Två linjer i debatten
- Sänkta skatter Privata företag får en större roll i välfärden.
- Stärkt välfärd Skatterna behålls eller höjs, och vinster i välfärden begränsas.
Debatten om välfärden är central i svensk politik.
Presentationen samlas i fem punkter: Välfärd betyder att samhället tar gemensamt ansvar för grundläggande behov, och Sverige är en universell välfärdsstat. Välfärden betalas med kommunalskatt, statlig skatt, arbetsgivaravgifter och moms.
Sjukvården ges efter behov och sköts av regionerna. Sjukförsäkring, föräldraförsäkring, a-kassa och pension är ett skyddsnät. Den svenska modellen har styrkor, som hög tillit, och utmaningar, som ökade klyftor och en åldrande befolkning.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Välfärd är ett gemensamt ansvar.
- 2Skatter betalar välfärden.
- 3Vård efter behov.
- 4Socialförsäkringar är ett skyddsnät.
- 5Modellen har styrkor och utmaningar.
Diskutera vad samhället ska ansvara för och vad var och en ska ansvara för själv. Fundera på vem som vinner och vem som förlorar på höga respektive låga skatter.
Om du vill fördjupa dig: undersök hur sjukvården fungerar i USA och i Tyskland. Vem betalar, vem får vård, och vilka fördelar och nackdelar har systemen jämfört med Sveriges?
Prata två och två
Hög skatt eller låg skatt?
- Vad ska samhället betala för, och vad ska var och en betala själv?
- Vem vinner och vem förlorar på höga skatter? På låga?
- Hur löser andra länder samma problem?