En elev frågade en gång: var går gränsen mellan värdering och åsikt? Det är en bra fråga, eftersom orden ofta används som om de betydde samma sak. Den här presentationen försöker besvara den.
Presentationen skiljer mellan tre sorters påståenden: fakta, värderingar och åsikter. Den visar hur en åsikt byggs av värderingar och av vad man tror om hur världen ser ut, hur man kan gräva fram värderingen bakom en åsikt och varför skillnaden spelar roll när man diskuterar.
På några ställen stannar presentationen upp med frågor. Fundera själv på svaret innan du går vidare. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
En elev frågade
Värderingar och åsikter
Var går gränsen mellan det du tycker är viktigt och det du tycker i en fråga?
I vardagen används orden värdering och åsikt ofta som om de betydde samma sak. Båda handlar ju om vad någon tycker.
Men det finns en skillnad som är bra att känna till. En värdering handlar om vad du tycker är viktigt eller gott i sig, till exempel frihet, trygghet eller rättvisa. En åsikt är vad du tycker i en konkret fråga, till exempel om skolan borde börja senare. Åsikten bygger på värderingar, men också på vad du tror om hur saker faktiskt är.
Det är den skillnaden presentationen handlar om.
Gissa först
”En värdering och en åsikt är samma sak.”
Inte riktigt.
En värdering är något du tycker är viktigt i sig – som frihet eller rättvisa. En åsikt är vad du tycker i en konkret fråga. Åsikten bygger på värderingen, men också på vad du tror om fakta.
Ett påstående är något någon säger eller skriver om hur världen är eller borde vara. Påståenden kan sorteras i tre grupper.
Ett faktapåstående handlar om hur något är. Det kan kontrolleras och är antingen sant eller falskt, även om det ibland är svårt att ta reda på vilket. Ett faktapåstående kan också vara föråldrat: det var sant en gång men stämmer inte längre.
En värdering handlar om vad som är viktigt, gott eller rätt i sig. Värderingar går inte att bevisa med fakta. De är få, ofta gemensamma för många människor och ändras sällan. En åsikt är en ståndpunkt i en konkret fråga, ofta om vad någon borde göra. Den bygger på värderingar och på uppfattningar om fakta.
Tre sorters påståenden
Hur det är – vad som är viktigt – vad vi borde göra
- Fakta Kan kontrolleras. Är sant eller falskt.
- Värdering Vad som är viktigt eller gott: frihet, trygghet, jämlikhet, rättvisa.
- Åsikt Vad du tycker i en konkret fråga – ofta vad någon borde göra.
Nu kommer fyra påståenden. För vart och ett ska du bestämma om det är fakta, en värdering eller en åsikt.
Fråga dig: går det att kontrollera? Då är det fakta. Handlar det om vad som är viktigt i sig? Då är det en värdering. Handlar det om vad någon borde göra i en viss fråga? Då är det en åsikt.
I klassrummet röstar ni först, och sedan visas svaret. Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare.
Fakta, värdering eller åsikt?
Rösta först. Sedan kommer svaret.
Det är ett faktapåstående. Det går att kontrollera, till exempel hos Sveriges Kommuner och Regioner eller Statistiska centralbyrån, och det stämmer.
Ett faktapåstående behöver inte vara sant för att vara ett faktapåstående. ”Sverige har 400 kommuner” är också ett faktapåstående, men ett falskt. Det som avgör är att det går att kontrollera, inte att det stämmer.
Fråga 1 av 4
”Sverige har 290 kommuner.”
Fakta
Det går att kontrollera – och det stämmer. Även ”Sverige har 400 kommuner” vore ett faktapåstående, fast ett falskt.
Det är en värdering. Den går inte att bevisa eller motbevisa med fakta. Ingen mätning kan visa att människor har lika värde. Det är något vi har bestämt att vi tycker är viktigt.
Värderingen är ändå inte godtycklig. Den står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i Sveriges grundlag, och de flesta i Sverige delar den. Att något är en värdering betyder alltså inte att det är oviktigt eller att alla tycker olika.
Fråga 2 av 4
”Alla människor har lika värde.”
Värdering
Ingen mätning kan bevisa det. Ändå står det i grundlagen och de flesta delar det. En värdering kan vara mycket viktig.
Det är en åsikt. Den handlar om en konkret fråga och om vad någon borde göra, i det här fallet skolan.
Bakom åsikten finns både värderingar och uppfattningar om fakta. Den som vill att skolan börjar senare tycker kanske att elevernas hälsa och lärande är viktigt, och tror att tonåringar sover bättre och lär sig mer om skolan börjar senare. Det sista är en faktafråga som forskare har undersökt.
Fråga 3 av 4
”Skolan borde börja klockan nio.”
Åsikt
En konkret fråga om vad skolan borde göra. Bakom den finns en värdering – hälsa och lärande – och en tro om fakta: att tonåringar sover bättre då.
Det är en värdering. Den handlar om något som är viktigt i sig, yttrandefriheten, och inte om en konkret fråga.
Från värderingen kan många olika åsikter växa fram. Någon tycker att den betyder att allt ska få sägas, någon annan att hot och hets mot folkgrupp ska vara förbjudet. Båda kan säga att de värnar yttrandefriheten. Det visar hur en och samma värdering kan leda till olika åsikter.
Fråga 4 av 4
”Det är viktigt att alla får säga vad de tycker.”
Värdering
Yttrandefrihet är viktigt i sig. Men vad den ska betyda i en konkret fråga kan man ha olika åsikter om.
Om värderingar och åsikter inte är samma sak, hur hänger de då ihop? De kommande sidorna visar en enkel modell som svarar på det.
Modellen förklarar också något som kan verka konstigt: att människor som tycker att samma saker är viktiga ändå kan ha helt olika åsikter.
Hur en åsikt blir till
Värdering plus fakta.
En åsikt består nästan alltid av två delar. Den ena är en värdering: något du tycker är viktigt. Den andra är en uppfattning om fakta: vad du tror om hur världen ser ut och vad som händer om man gör på ett visst sätt.
I exemplet tycker personen att trygghet är viktigt. Hen tror också att kameror minskar brottsligheten. Tillsammans blir det åsikten att kommunen borde sätta upp kameror på torget.
Ordet uppfattning är viktigt. Det handlar om vad personen tror är fakta, och det kan vara fel. Därför kan en åsikt ändras på två sätt: om värderingen ändras eller om man får veta något nytt om fakta.
Modellen
Åsikt = värdering + fakta
En åsikt kan ändras på två sätt: om värderingen ändras – eller om du lär dig något nytt om fakta.
Amir och Linn tycker båda att trygghet är det viktigaste. De delar alltså värdering. Ändå har de olika åsikter om kameror på torget.
Skillnaden ligger i vad de tror om fakta. Amir tror att kameror skrämmer bort den som tänker begå brott. Linn tror att brotten bara flyttar till en gata utan kameror, och att pengarna gör mer nytta som fler vuxna ute på kvällarna.
Deras oenighet är alltså egentligen en faktafråga. Den går att undersöka: forskare har studerat vad som händer när kameror sätts upp, och resultaten skiljer sig mellan olika platser och brottstyper. Om Amir och Linn läser samma forskning kanske de kommer närmare varandra.
Fall 1
Samma värdering – olika åsikter
De är oense om fakta, inte om vad som är viktigt. Det går att undersöka.
Anta nu att Amir och Linn har läst samma undersökning och är överens om fakta: kamerorna minskar vissa brott på torget, men alla som går där blir filmade.
Ändå kan de tycka olika. Amir väger tryggheten tyngst. Linn tycker också att trygghet är viktigt, men hon väger integriteten, rätten att röra sig utan att bli övervakad, tyngre.
Nu är oenigheten en värderingsfråga. Den går inte att lösa med mer fakta. Den måste diskuteras, och kanske kan de mötas i en kompromiss, till exempel kameror bara på kvällar och nätter.
Fall 2
Samma fakta – olika åsikter
Nu är de oense om värderingar. Mer fakta löser det inte – det måste diskuteras.
Ett enkelt sätt att hålla isär fakta och värderingar är att titta på frågan. En fråga om hur något är går att besvara med fakta: hur många som åker buss till skolan, vad ett busskort kostar eller hur många som skolkar.
En fråga om hur något bör vara kräver också värderingar: om kommunen bör betala elevernas busskort eller om skolan bör ha frånvarolarm. Där räcker det inte att ta reda på fakta. Man måste också väga vad som är viktigast.
De flesta samhällsfrågor innehåller båda delarna. Därför behövs både undersökningar och diskussioner.
Ett knep
Är det – eller bör det?
- Hur är det?
- Vad kostar ett busskort? Går att ta reda på.
- Hur bör det vara?
- Borde kommunen betala? Kräver också värderingar.
- Båda
- De flesta samhällsfrågor innehåller båda delarna.
Ordet ”borde” eller ”bör” är ofta ett tecken på att en åsikt är på väg.
Värderingar syns sällan direkt. Folk säger vad de tycker i en fråga, inte varför de tycker det. Men värderingen finns där under ytan, och det går att gräva fram den.
Metoden är enkel: fråga varför, och fortsätt fråga tills svaret är något som personen tycker är viktigt i sig.
Gräv fram värderingen
Fråga varför – flera gånger.
Exemplet börjar med en åsikt: mobiler borde vara förbjudna på lektionerna. Varför då? För att man lär sig mindre när mobilen distraherar. Varför spelar det roll? För att skolan ska ge alla kunskaper. Varför är det viktigt?
Till slut kommer svaret: för att alla ska ha samma chans i livet, oavsett hemförhållanden. Där tar det stopp. Det är något personen tycker är viktigt i sig, en värdering om jämlikhet och rättvisa.
På vägen dök det också upp en uppfattning om fakta: att mobiler gör att man lär sig mindre. Den går att undersöka. Metoden hjälper alltså till att skilja värderingen från faktapåståendena.
Ett exempel
”Mobiler borde förbjudas på lektionerna.” Varför då?
- 1Man lär sig mindre när mobilen stör.
- 2Skolan ska ge alla kunskaper.
- 3Kunskap ger chanser i livet.
- 4Alla ska ha samma chans.
Där tar det stopp: jämlikhet. Steg 1 var däremot en faktafråga som går att undersöka.
Gör samma sak med motsatt åsikt: mobiler borde vara tillåtna på lektionerna. Varför då? För att eleverna själva ska lära sig att hantera dem. Varför spelar det roll? För att man ska kunna ta ansvar för sitt eget liv. Där tar det stopp: en värdering om frihet och eget ansvar.
Det intressanta är att den som vill förbjuda mobiler säkert också tycker att eget ansvar är viktigt, och den som vill tillåta dem tycker att jämlikhet är viktigt. De delar värderingarna, men väger dem olika i just den här frågan. Det gör det lättare att förstå varandra, och kanske att hitta en lösning som båda kan leva med.
Den som tycker tvärtom
”Mobiler borde vara tillåtna.”
Fråga varför tillräckligt många gånger, så hamnar du till slut i en annan värdering: frihet och eget ansvar.
Ofta delar båda sidor värderingarna. De väger dem bara olika i just den frågan.
Att hitta värderingen bakom en åsikt man inte delar gör den lättare att förstå – utan att man behöver hålla med.
Värderingar gömmer sig också i orden. Samma sak kan beskrivas med ord som låter positiva eller negativa, och ordvalet påverkar vad läsaren tycker innan hen har hunnit tänka själv.
Att kommunen lägger pengar på något kan kallas en satsning eller slöseri. En lägre skatt kan kallas en skattelättnad, som om skatten vore en börda, eller minskade skatteintäkter. En demonstration kan kallas en manifestation eller ett upplopp. Det handlar om samma händelse, men orden värderar den.
Ibland skiljer sig orden också i betydelse. En flykting, en asylsökande och en migrant är inte samma sak: orden har olika juridiska innebörder. Den som byter ord byter därför ibland både ton och innehåll. När du läser en text kan du fråga dig vem som har valt orden och varför. Det är en del av källkritiken, som presentationen Källtillit handlar om.
Värdeladdade ord
Samma sak – olika ord
| Låter positivt | Låter negativt | |
|---|---|---|
| Kommunen lägger pengar på något | en satsning | slöseri |
| Skatten blir lägre | en skattelättnad | minskade skatteintäkter |
| Människor samlas och protesterar | en manifestation | ett upplopp |
Fråga dig: vem valde ordet – och varför?
Gränsen mellan fakta, värdering och åsikt är inte alltid skarp. Ibland låter ett faktapåstående som en åsikt, och ibland gömmer sig en åsikt i något som låter som fakta.
Fråga dig samma sak som förut: går det att kontrollera, handlar det om vad som är viktigt i sig eller handlar det om vad någon borde göra? Och fråga dig också: vad skulle man behöva veta för att avgöra saken?
Nu blir det klurigare
Det som låter som en åsikt är inte alltid det.
Påståendet låter som en åsikt, eftersom folk säger det med eftertryck i debatter. Men det handlar om hur något är: minskar straff brottsligheten eller inte? Det går att undersöka, och forskare har gjort det.
Det är alltså ett faktapåstående, och som många faktapåståenden är det för förenklat. Forskningen visar till exempel att risken att åka fast ofta påverkar mer än hur långa straffen är. Om straff fungerar beror på vilka straff, vilka brott och vad man menar med att fungera.
Bakom påståendet ligger ofta en åsikt, till exempel att straffen inte borde skärpas. Men själva påståendet kan prövas mot fakta. Mer om det finns i presentationen Straff och påföljder.
Fråga 1 av 3
”Straff fungerar inte.”
Ett faktapåstående i förklädnad
Det låter som en åsikt, men handlar om hur något är – och det går att undersöka. Svaret är dessutom mer komplicerat än påståendet.
Det är ett faktapåstående. Det går att undersöka genom att jämföra länder, till exempel hur många som utsätts för brott eller hur trygga människor säger att de känner sig.
Men här syns något viktigt: svaret beror på vilket mått man väljer. Mäter man vissa vardagsbrott hamnar Sverige högt på listan över trygga länder. Mäter man dödligt skjutvapenvåld hamnar Sverige sämre till än många grannländer. Den som vill få fram en viss bild kan välja det mått som passar.
Fakta är alltså inte alltid neutrala. Urvalet av fakta kan styras av värderingar och åsikter. Därför är det bra att fråga: vilket mått används, och vad hade ett annat mått visat?
Fråga 2 av 3
”Sverige är ett av världens tryggaste länder.”
Fakta – men vilket mått?
Det går att undersöka. Men svaret beror på vad man mäter, och den som väljer mått kan styra bilden.
Det är en åsikt, även om den inte innehåller ordet borde. ”För höga” betyder högre än de borde vara, och det går inte att mäta.
Bakom åsikten finns en uppfattning om fakta, till exempel hur hög skatten är jämfört med andra länder, och värderingar om vad staten ska göra och hur mycket varje människa själv ska få bestämma över sina pengar. Den som tycker att skatterna är för låga kan ha samma fakta men väga värderingarna annorlunda, till exempel tycka att välfärd för alla är viktigare.
Fråga 3 av 3
”Skatterna i Sverige är för höga.”
Åsikt
Hur höga skatterna är går att ta reda på. Men ”för höga” betyder högre än de borde vara – och det avgörs av värderingar.
Frågorna visade tre sätt som gränsen kan bli suddig på. Åsikter kan låta som fakta, och faktapåståenden kan låta som åsikter. Värderingar kan också klä ut sig till fakta, till exempel när någon säger att något är naturligt eller normalt och menar att det därför är bra.
Fakta väljs dessutom ut. Den som vill övertyga väljer de siffror som stöder åsikten och låter bli de andra.
Ordet värdering används också på flera sätt. I vardagen kan man säga att man värderar en film, alltså bedömer den. I den här presentationen betyder värdering något man tycker är viktigt i sig. Att gränsen ibland är suddig är okej. Det viktiga är att kunna ställa frågan: går det här att undersöka, eller måste det diskuteras?
Gränsfall
Gränsen är inte alltid skarp
- Åsikt eller fakta?
- ”Straff fungerar inte” låter som en åsikt men kan undersökas.
- Utklädd värdering
- ”Det är naturligt” används ibland för att säga ”det är bra”.
- Utvalda fakta
- Den som vill övertyga väljer de siffror som passar.
Det är okej. Fråga dig: går det att undersöka – eller måste det diskuteras?
Skillnaden mellan fakta och värderingar avgör hur en oenighet kan lösas. Är man oense om fakta kan man undersöka saken: leta efter källor, statistik och forskning. Då kan en av parterna ha rätt och den andra fel.
Är man oense om värderingar finns inget rätt svar att slå upp. Då får man diskutera, lyssna på varandras skäl, väga och ibland kompromissa. I en demokrati är det så de flesta politiska beslut fattas: människor med olika värderingar förhandlar fram en lösning, och när ingen kompromiss går att nå avgör majoriteten.
Det hjälper också samtalet. Den som förstår vilken värdering en annan person utgår från kan respektera den, utan att hålla med. Det är skillnad på att tycka att någons åsikt är fel och att tycka att personen är dum.
Varför spelar det roll?
Undersöka eller diskutera?
- Oense om fakta Undersök: källor, statistik, forskning. Någon kan ha fel.
- Oense om värderingar Diskutera: lyssna, väg, kompromissa. Det finns inget rätt svar att slå upp.
Du kan respektera någons värdering – utan att hålla med om åsikten.
Värderingar hänger ofta ihop med varandra. När flera värderingar och idéer om hur samhället fungerar bildar en helhet kallas det en ideologi. Liberalismen sätter till exempel individens frihet främst, socialismen jämlikheten och konservatismen gemenskap och det som har vuxit fram över tid. Mer om det finns i presentationen Ideologier.
Värderingar är också nära släkt med normer och attityder. En norm är en oskriven förväntning på hur man ska bete sig, och den bygger ofta på en värdering som många delar. En attityd är en inställning till något, till exempel en grupp människor eller en företeelse. Normer tas upp i presentationen Lagar, regler och normer.
Värderingar hänger ihop
Från värderingar till ideologier
När flera värderingar och idéer om samhället bildar en helhet kallas det en ideologi.
Frihet, jämlikhet, gemenskap: ideologierna skiljer sig i vilken värdering de sätter först.
Läs mer i Ideologier, Lagar, regler och normer och Källtillit.
Presentationen samlas i tre punkter:
- Fakta kan kontrolleras. En värdering är något som är viktigt i sig. En åsikt är vad man tycker i en konkret fråga.
- En åsikt byggs av värderingar och av uppfattningar om fakta. Människor kan därför tycka olika av två skäl: de tror olika saker om fakta, eller de väger värderingarna olika.
- Fråga varför för att hitta värderingen bakom en åsikt, och fråga dig om en oenighet går att undersöka eller måste diskuteras.
Svaret på elevens fråga blir alltså: värderingen är det du tycker är viktigt, åsikten är vad du tycker i en viss fråga. Gränsen går där fakta kommer in.
Ta med dig
Tre saker att komma ihåg
- 1Fakta kan kontrolleras. Värderingar är det vi tycker är viktigt.
- 2En åsikt är värdering plus uppfattning om fakta.
- 3Fråga varför – och om det går att undersöka.
Värderingen är vad du tycker är viktigt.
Åsikten är vad du tycker i en fråga – när fakta kommer in.
I klassrummet diskuterar ni frågorna två och två i tre minuter. Går du igenom presentationen på egen hand kan du i stället skriva ner dina svar.
Välj en fråga som ni har olika åsikter om, till exempel läxor, mobiler i skolan eller skoluniform. Fråga varandra varför, flera gånger, tills ni hittar värderingarna bakom. Delar ni kanske värderingarna men väger dem olika?
Fundera också på om er oenighet handlar om fakta eller om värderingar, och hur ni i så fall skulle kunna ta reda på mer.
Prata två och två
Gräv fram varandras värderingar
- Välj en fråga ni tycker olika om. Fråga varandra ”varför då?” tills ni når en värdering.
- Är ni oense om fakta, om värderingar – eller båda?
- Vad skulle få dig att ändra åsikt?