I en utredande text undersöker du en fråga från flera håll. Du ställer en tydlig frågeställning, låter olika perspektiv och källor komma till tals, väger dem mot varandra och drar en slutsats först i slutet. Det svåra är att inte bestämma sig i förväg.
I presentationen följer du Noor. Hon ska utreda om skolan borde införa fyradagarsvecka, men skriver först en argumenterande text med bara sina egna skäl. Steg för steg lär hon sig att ställa en öppen fråga, väga källor och skriva sakligt. Skolan, källorna och siffrorna i exemplen är påhittade.
Presentationen är gjord för Svenska nivå 2 (SVEN2000X) och fungerar också i Svenska som andraspråk nivå 2 (SVEA2000X). Den tar upp de här delarna av det centrala innehållet, som står likadant i båda ämnesplanerna:
- ”Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter och kreativt skrivande.”
- ”Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter.”
- ”Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang.”
- ”Citat- och referatteknik.”
- ”Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter.”
- ”Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Skriva · Svenska 2
Utredande text – att väga argument och källor
Bestäm dig inte först. Lägg alla vikter på vågen – och läs av den sist.
Många tror att man ska ha en åsikt innan man börjar skriva. Det stämmer för en argumenterande text, till exempel en debattartikel. Där står åsikten, tesen, ofta redan i första stycket, och resten av texten ska övertyga läsaren.
En utredande text gör tvärtom. Den börjar med en fråga som du inte har svaret på ännu. Sedan undersöker du frågan från flera håll: vad talar för, vad talar emot och vad säger källorna? Först i slutet drar du en slutsats, och den ska bygga på det du har visat.
Därför kan slutsatsen i en utredande text bli något annat än du trodde från början. Det är inget misslyckande. Det visar att du verkligen har utrett frågan.
Gissa först
”I en utredande text bestämmer du dig först och samlar sedan skäl.”
Stämmer inte.
Du börjar med en fråga. Slutsatsen kommer sist.
Noor går andra året på gymnasiet. I svenskan har klassen fått en skrivuppgift: Ska skolan införa fyradagarsvecka? Eleverna ska utreda frågan och använda minst tre källor. Läraren har lagt ut ett paket med källor, och eleverna får söka fler själva.
Noor tycker att frågan är enkel. En ledig dag i veckan låter perfekt, och hon vet att många i klassen håller med. Hon börjar skriva samma kväll.
Lägg märke till ordet utred i uppgiften. Läraren frågar inte vad Noor tycker. Uppgiften är att undersöka frågan från flera håll och visa vad som talar för och emot. Skolan, källorna och alla siffror i exemplen är påhittade.
Fallet
Noor ska skriva en utredande text
Skrivuppgift i svenska
Ska skolan införa fyradagarsvecka? Utred frågan med hjälp av minst tre källor.
Källor och skola i exemplet är påhittade.
Noor vet direkt vad hon tycker – och börjar skriva.
Noor skriver snabbt. Hennes text har en tydlig åsikt i första meningen, tre skäl och en uppmaning till rektorn i slutet. Som debattinlägg är den inte dålig. Men uppgiften var att utreda.
Titta på vågen. Alla Noors skäl ligger i samma skål, och den andra skålen är tom. Hon har inte frågat sig vad som talar emot, och hon har inte använt några källor. Skälen är grå, eftersom de bara bygger på vad hon själv tror.
Orden ”jag tycker”, ”alla”, ”inga nackdelar” och ”måste” visar också att texten vill övertyga, inte undersöka. ”Alla elever” och ”inga nackdelar” är dessutom påståenden som nästan aldrig stämmer.
Fallet
Noors första text – vad är det för slags text?
Fyradagarsvecka nu!
Jag tycker att vår skola ska ha fyradagarsvecka. Alla elever är trötta på fredagar. Med en ledig dag kan vi vila och plugga mer. Dessutom sparar skolan pengar. Det finns inga nackdelar. Därför måste rektorn införa fyradagarsvecka redan i höst.
Argumenterande.
Åsikten står först, och bara en vågskål är fylld.
Argumenterande och utredande texter kan handla om exakt samma sak. Skillnaden ligger i syftet. En argumenterande text vill få läsaren att hålla med. En utredande text vill ta reda på något och förklara det för läsaren.
Båda textsorterna tar upp motargument, men på olika sätt. I en argumenterande text nämner du motargumenten för att bemöta dem och visa att din sida är starkare. I en utredande text väger du dem lika noga som argumenten för.
Slutet skiljer sig också. Den argumenterande texten upprepar ofta åsikten och uppmanar läsaren att göra något. Den utredande texten svarar på frågeställningen, och svaret får gärna vara nyanserat: ”Det mesta talar för …, men …”.
Samma ämne – två texter
Argumenterande eller utredande?
| Argumenterande | Utredande | |
|---|---|---|
| Börjar med | ”Skolan bör införa fyradagarsvecka.” | ”Vilka för- och nackdelar har fyradagarsvecka?” |
| Syfte | Övertyga läsaren | Undersöka och förklara |
| Motargument | Bemöts och avfärdas | Vägs lika noga |
| Slutar med | Åsikten igen | En slutsats som följer av texten |
Tänk dig att du har en balansvåg. Frågeställningen är det du vill väga. I den ena vågskålen lägger du det som talar för, i den andra det som talar emot. Skäl och källor är vikterna.
Alla vikter är inte lika tunga. En källa som bygger på mycket kunskap väger mer än en persons åsikt eller en reklamtext. Därför räcker det inte att räkna hur många skäl som finns på varje sida. Du måste också väga dem.
Slutsatsen är det du läser av på visaren när allt ligger på vågen, inte innan. Den som bestämmer sig först och sedan bara lägger vikter i den ena skålen har skrivit en argumenterande text.
Bilden
En utredande text är en våg
Lägg i det som talar för …
… och det som talar emot.
Läs av vågen sist.
Frågeställningen är det du ska utreda, och den styr hela texten. En bra frågeställning är öppen: den går inte att besvara med ja eller nej, och svaret är inte bestämt i förväg. Frågor som börjar med vilka, hur eller varför fungerar ofta bra.
Den ska också vara avgränsad, så att den går att besvara på några sidor. ”Vad händer med skolan i framtiden?” är för stor. ”Vilka för- och nackdelar skulle fyradagarsvecka ha för eleverna på vår skola?” går att utreda.
Frågeställningen står i inledningen, gärna som en fråga. Då vet läsaren vad texten ska svara på, och du kan själv kontrollera att slutsatsen verkligen svarar på den.
Frågeställningen
Ställ en öppen fråga – och avgränsa den.
Fråga A går att besvara med ja eller nej. Då blir texten lätt en argumenterande text, eftersom du väljer ett av svaren och försvarar det. Den är dessutom för vag: bra för vem, och på vilket sätt?
Fråga C har redan svaret inbyggt. Den som frågar varför något är bäst har bestämt sig för att det är bäst. Då finns ingen plats för det som talar emot.
Fråga B är öppen, eftersom den kan få många olika svar, och avgränsad, eftersom den gäller eleverna på en viss skola. Den inbjuder till att väga för och emot. Ett knep: byt ”Är … bra?” mot ”Vilka för- och nackdelar har …?” eller ”Hur påverkar … ?”.
Frågeställningen
Vilken fråga går att utreda?
B.
Öppen och avgränsad.
Fyradagarsvecka är ett stort ämne. Det gäller grundskolor och gymnasier, elever, lärare och föräldrar, ekonomi och schema. Om du försöker ta med allt blir texten ytlig. Därför avgränsar du: du väljer vilken del av ämnet du ska utreda.
Du kan avgränsa på flera sätt: till en plats (Norrby gymnasium), en grupp (eleverna), en tid (de senaste åren) eller en aspekt (studierna och hälsan). Tänk på hur lång texten ska vara och vilka källor som finns.
Noors nya frågeställning är både öppen och avgränsad. Den säger inte vad svaret är, och den gäller eleverna på en viss skola. Nu kan hon börja leta efter vad som talar för och emot. Norrby gymnasium är påhittat.
Frågeställningen
Avgränsa: gör frågan smalare
Var?
Vilken skola?
Noors frågeställning
Vilka för- och nackdelar skulle en fyradagarsvecka ha för eleverna på Norrby gymnasium?
Ett perspektiv är ett sätt att se på frågan. Fyradagarsvecka ser olika ut för en elev, en lärare, en förälder och en kommun som betalar skolan. I en utredande text låter du flera perspektiv komma till tals, även dem du själv inte håller med.
Källorna ger tyngd åt perspektiven. Men alla källor väger inte lika mycket. Du väger varje källa genom att fråga vem som står bakom den, varför den finns och när den kom till. En källa som bygger på mycket kunskap väger mer än en persons åsikt.
Det är också viktigt att leta källor åt båda hållen. Om du bara söker efter det som stöder din första idé blir vågen sned redan från början.
Perspektiv och källor
Lägg vikter i båda vågskålarna.
Innan du letar källor är det bra att fundera på vilka som påverkas av frågan. För eleverna kan en ledig dag betyda vila, men också längre och tröttare skoldagar. För lärarna blir planeringen en annan. Föräldrarna kanske märker mindre, men vissa elever har syskon att ta hand om. Skolan och kommunen kan spara eller förlora pengar.
Forskningen är ett eget perspektiv. Den kan visa hur det har gått på skolor som redan har prövat, och den väger ofta tungt.
Lägg märke till att ett perspektiv inte är samma sak som en åsikt. Eleverna kan ha skäl både för och emot. Därför hamnar vikter från samma perspektiv ibland i båda vågskålarna.
Perspektiv
Vilka berörs av frågan?
Tänk först själv: vem märker skillnad?
Varje perspektiv kan ge vikter åt båda hållen.
Noor hittar fyra källor. Alla är påhittade för exemplet. Elevrådets enkät visar vad eleverna på skolan vill. Forskningsöversikten sammanfattar många studier om skolor som har prövat fyradagarsvecka. Lärarbloggen är en lärares egna erfarenheter. Reklamen kommer från ett företag som säljer en studieapp.
Forskningsöversikten väger tyngst, eftersom den bygger på många undersökningar och är skriven för att ge kunskap. Enkäten väger medel: den visar vad eleverna tycker, men inte hur fyradagarsvecka fungerar. Bloggen är en persons erfarenhet, och den är sju år gammal. Reklamen vill sälja något.
Vikten beror också på frågan. Om frågan hade varit vad eleverna vill, hade enkäten vägt tyngst. Mer om att bedöma källor finns i presentationen Källtillit.
Källorna
Vilken källa väger tyngst?
B – forskningsöversikten.
Den bygger på många studier, inte på en persons åsikt.
Innan du lägger en källa på vågen ställer du tre frågor. Vem står bakom den? En forskare, en myndighet, en journalist, ett företag eller en privatperson? Varför finns den? Vill avsändaren informera, övertyga, sälja eller underhålla? När kom den till? Är uppgifterna fortfarande aktuella?
Lärarbloggen är skriven av en enda lärare som delar sina erfarenheter. Det är intressant, men det är en persons bild. Den är också från 2019. Därför väger den lätt. Du får gärna använda den, men du ska visa läsaren hur mycket den väger.
En fjärde fråga är också bra: Hur vet avsändaren det? En undersökning med många deltagare väger mer än ett enstaka exempel. Mer om avsändare och syfte finns i presentationerna Källtillit och Att läsa sakprosa med strategier.
Väg källan
Tre frågor till varje källa
Vem står bakom källan?
Varför finns den?
När kom den till?
Noor läser källorna igen, nu för att hitta det som talar för och det som talar emot. Samma källa kan ge vikter åt båda hållen. Rapporten visar att eleverna hade färre frånvarodagar, men också något sämre resultat i matematik. I enkäten vill sju av tio ha fyradagarsvecka, men hälften tror att skoldagarna blir för långa.
Reklamen från Läxkoll får nästan ingen vikt, eftersom företaget vill sälja sin app. Bloggen väger lätt, eftersom den är en persons erfarenhet och flera år gammal.
När allt ligger på vågen tippar den lite åt emot. Det är inte samma sak som att Noor hade fel. Det betyder att svaret är mer nyanserat än hon trodde, och det är just det som en utredande text ska visa.
Fallet
Noor lägger källorna på vågen
Först det som talar för …
… sedan det som talar emot. Vågen tippar – lite.
När du använder en källa i texten refererar du den, alltså återger vad den säger med egna ord, eller citerar den ordagrant inom citattecken. I båda fallen ska läsaren se vem som säger det. Det gör du med en källhänvisning i löptexten och en källförteckning i slutet.
Källhänvisningen gör två saker. Den visar att du inte tar åt dig någon annans arbete, och den låter läsaren själv väga källan. En uppgift utan källa går inte att väga.
Hur du skriver ett referat steg för steg går igenom i presentationen Att skriva referat.
Källorna i texten
Visa vem som säger vad.
En mening med en källa har ofta tre delar. Först källan: vem som säger något och när. Sedan referatet: vad källan säger, med dina egna ord. Till sist din värdering: hur mycket uppgiften väger och varför. Värderingen är det som gör texten utredande, inte bara återberättande.
Ord som enligt, skriver, visar, menar och hävdar kallas referatmarkörer. De visar läsaren var källans röst börjar. Välj verb med omsorg: visar passar för en undersökning, menar och hävdar för en åsikt.
Om du citerar ordagrant sätter du citatet inom citattecken. Använd citat sparsamt, när formuleringen i sig är viktig. Institutet för skolstudier är påhittat.
Referat och källhänvisning
Så skriver du en mening med källa
Vem säger det?
Vad säger källan – med dina ord?
Hur mycket väger det?
Meningen ”De flesta elever vill ha fyradagarsvecka” kan vara sann, men läsaren kan inte veta det. Är det Noors gissning, något hon har hört eller en undersökning? En uppgift utan källa är som en vikt utan märkning: den går inte att väga.
När Noor skriver ut källan blir meningen både tydligare och mer exakt. ”De flesta” blir ”sju av tio”, och läsaren ser att uppgiften kommer från en enkät som elevrådet gjorde 2026.
Allt behöver inte en källa. Allmänt kända fakta, till exempel att en vecka har fem skoldagar, kan du skriva utan. Men siffror, undersökningar, andras åsikter och sådant som läsaren kan ifrågasätta ska ha källa.
Källorna i texten
Noor skriver: ”De flesta elever vill ha fyradagarsvecka.” Fungerar det?
Nej – vem säger det?
Rätt: ”I elevrådets enkät (2026) vill sju av tio elever ha fyradagarsvecka.”
I löptexten skriver du källan kort: vem och när, till exempel inom parentes efter meningen. Längst ned i texten står källförteckningen. Där står hela uppgiften: upphovsperson eller organisation, år, titel och var källan finns, till exempel en webbadress och datum.
Källförteckningen står i bokstavsordning efter det första ordet. Den korta hänvisningen i texten ska leda läsaren rätt i listan, så den börjar med samma ord.
Det finns flera sätt att skriva källhänvisningar, och skolor väljer olika. Följ den modell som din lärare eller skola använder, och var konsekvent. Alla källor i exemplet är påhittade.
Källorna i texten
Kort i texten – hela i källförteckningen
I texten: vem och när.
I listan: allt som behövs för att hitta källan.
En utredande text är saklig. Det betyder att du låter argumenten och källorna tala, i stället för dina känslor. Du skriver inte ”jag tycker” eller ”det är helt uppenbart”, utan ”det talar för att …” och ”enligt …”.
Värdeladdade ord är som en tumme på vågen. Ord som jättebra, alla, aldrig, inga och måste trycker ned den ena skålen, fast vikterna inte räcker till. Läsaren märker det och slutar lita på texten.
Saklig betyder inte tråkig. Du får skriva levande och tydligt, och i slutsatsen får du ta ställning. Men ställningstagandet ska följa av det du har visat.
Sakligt språk
Ta bort tummen från vågen.
Noors första text var full av ord som trycker på vågen: ”jag tycker”, ”alla elever”, ”inga nackdelar” och ”måste”. De får det att se ut som om allt talar för fyradagarsvecka, fast källorna säger något annat.
Byt överdrifter mot exakta uppgifter. ”Alla elever” blir ”sju av tio elever i enkäten”. ”Det finns inga nackdelar” blir ”en nackdel kan vara längre skoldagar”. ”Jag tycker att det är bra” blir ”det som talar för är …”.
Var också försiktig med säkra ord när källorna är osäkra. Skriv hellre ”tyder på” och ”kan” än ”bevisar” och ”kommer att”, om inte källan verkligen visar det.
Sakligt språk
Vad trycker ned vågskålen?
Värdeladdade ord är en tumme på vågen.
OsakligtAlla elever vill ha fyradagarsvecka.
SakligtSju av tio elever i enkäten vill ha fyradagarsvecka.
Det finns fasta uttryck som hjälper dig att skriva sakligt och väga. När du presenterar något som talar för eller emot kan du skriva ”En fördel med … är att …”, ”Det talar för att …” eller ”En nackdel är att …”.
När du väger mot varandra passar ”Å ena sidan … å andra sidan …”, ”Samtidigt visar …”, ”Däremot …” och ”Trots det …”. De visar läsaren att du ser båda sidorna och jämför dem.
I slutsatsen kan du skriva ”Sammantaget tyder det på att …”, ”Det mesta talar för att …, men …” eller ”Utifrån källorna verkar det som att …”. Då är det tydligt att slutsatsen bygger på det du har visat.
Sakligt språk
Ord som väger
Presentera för och emot …
… väg dem mot varandra …
… och dra en slutsats.
En utredande text har tre delar. Inledningen presenterar ämnet och frågeställningen, och ibland vilka källor du använder. Avhandlingen är den längsta delen. Där presenterar du perspektiven och väger dem, gärna en aspekt per stycke. Avslutningen svarar på frågeställningen.
Slutsatsen ska följa av det du har visat. Du lägger inte till nya argument eller nya källor i slutet. Om vågen bara tippar lite får slutsatsen vara försiktig, och du kan peka på det som är oklart.
Tänk på vågen: frågan står på foten, vikterna läggs i skålarna och slutsatsen läser du av på visaren, i den ordningen.
Disposition och slutsats
Fråga först, väg sedan, svara sist.
Inledningen väcker intresse för ämnet, ger lite bakgrund och slutar gärna med frågeställningen. Du kan också berätta vilka källor du har använt och hur texten är upplagd.
I avhandlingen tar du upp en aspekt i taget, ett stycke var. Du kan antingen ta allt som talar för först och sedan allt som talar emot, eller ta en aspekt i taget, till exempel studierna och sedan hälsan, och väga för och emot inom varje stycke. Börja varje stycke med en mening som säger vad det handlar om.
Avslutningen sammanfattar kort det viktigaste och svarar på frågeställningen. Den ska inte innehålla nya uppgifter. Läsaren ska känna igen allt från avhandlingen.
Disposition
Tre delar – i vågens ordning
Inledningen ställer frågan.
Avhandlingen väger.
Avslutningen svarar.
Slutsats A hör hemma i en argumenterande text. Den är en uppmaning, och den stämmer inte med vågen, som tippar lite åt emot. Ordet måste visar också att skribenten har bestämt sig.
Slutsats B svarar på frågeställningen och bygger på det Noor har visat. Den är försiktig, eftersom vågen bara tippar lite. Noor kan också skriva vad som är oklart, till exempel att forskningen kommer från andra länder och att det behövs mer kunskap om hur det skulle fungera i Sverige.
Det går bra att ta ställning i en utredande text. Men ställningstagandet kommer sist och vilar på det du har vägt.
Slutsatsen
Vilken slutsats följer av Noors våg?
- A”Därför måste skolan införa fyradagarsvecka direkt.”
- B”Sammantaget talar något mer emot än för, särskilt för studierna.”
B.
Den följer av vågen. A är en uppmaning som texten inte visar.
Använd checklistan när du planerar och när du läser igenom din text. Gå igenom den fråga för fråga. Om du svarar nej på någon fråga vet du vad du ska arbeta vidare med.
Ett bra knep är att markera texten med färger. Stryk under det som talar för med en färg och det som talar emot med en annan. Om nästan allt har samma färg är vågen sned. Ringa in alla källhänvisningar och kontrollera att varje källa också står i källförteckningen.
Läs sist inledningen och avslutningen direkt efter varandra. Svarar avslutningen på frågan i inledningen? Om inte har texten tappat tråden någonstans.
Strategi
Checklista innan du lämnar in
Frågan och perspektiven.
Källorna.
Språket och slutsatsen.
Tre frågor om det du har lärt dig: vad som är en bra frågeställning, hur mycket en källa väger och vad som är sakligt språk. Frågorna handlar om ett nytt ämne, läxor.
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Tre frågor
Rösta först – förklara sedan.
”Varför är läxor dåliga?” har redan svaret inbyggt: den som frågar har bestämt sig för att läxor är dåliga. Då blir texten argumenterande.
”Vilka för- och nackdelar har läxor i gymnasiet?” är öppen och avgränsad. Den kan få många svar, och den gäller en viss skolform.
Fråga 1 av 3
Vilken frågeställning passar för en utredande text?
Vilka för- och nackdelar har läxor i gymnasiet?
Den är öppen – svaret är inte bestämt.
Att en källa är ny gör den inte trovärdig. Reklamen finns för att företaget vill sälja sin app, och då berättar den bara det som får appen att verka bra.
Du kan nämna den i din text, men då ska du visa vem som står bakom den och varför den väger lätt.
Fråga 2 av 3
En källa är reklam från ett företag som säljer studieappar. Hur tung är den?
Lätt – företaget vill sälja.
Fråga varför källan finns.
”Helt uppenbart” och ”meningslösa” är värdeladdade ord. De trycker på vågen utan att visa något.
Den andra meningen säger vad uppgiften bygger på, en undersökning, och använder det försiktiga ”tyder på”. Den går att väga.
Fråga 3 av 3
Vilken mening är saklig?
Undersökningen tyder på att läxor hjälper vissa elever mer än andra.
Den bygger på en källa och överdriver inte.
Före: Noor bestämde sig i första meningen och lade bara vikter i den ena vågskålen. Hon använde inga källor, och orden jag tycker, alla, inga nackdelar och måste tryckte på vågen.
Efter: texten börjar med en öppen och avgränsad frågeställning. Den tar upp både för och emot, och varje uppgift har en källa som läsaren kan väga. Noor värderar också källorna: forskningen kommer från andra länder. Språket är sakligt, och slutsatsen följer av det hon har visat.
Utdraget är förkortat. I hela texten har varje aspekt ett eget stycke, och längst ned står källförteckningen. Ämnet var detsamma hela tiden; det var sättet att undersöka det som ändrades. Skolan och källorna är påhittade.
Fallet
Noors text – före och efter
Före – argumenterande
Fyradagarsvecka nu!
Jag tycker att vår skola ska ha fyradagarsvecka. Alla elever är trötta på fredagar. Med en ledig dag kan vi vila och plugga mer. Dessutom sparar skolan pengar. Det finns inga nackdelar. Därför måste rektorn införa fyradagarsvecka redan i höst.
Efter – utredande
Fyra dagar i skolan – för- och nackdelar
Ska skolveckan bli fyra dagar lång? Här undersöker jag vilka för- och nackdelar en fyradagarsvecka skulle ha för eleverna på Norrby gymnasium.
En fördel är mer tid för vila. I elevrådets enkät (2026) vill sju av tio elever ha en ledig dag. Å andra sidan tror hälften att skoldagarna blir för långa. Enligt Institutet för skolstudier (2025) fick elever med fyradagarsvecka något sämre resultat i matematik, men studierna kommer från andra länder.
Sammantaget talar något mer emot än för, särskilt för studierna.
En utredande text börjar med en öppen och avgränsad frågeställning. Du låter flera perspektiv och källor komma till tals och väger varje källa: vem står bakom den, varför finns den och när kom den till?
Du refererar källorna med egna ord och anger dem både i texten och i en källförteckning. Språket är sakligt, utan tummen på vågen. Inledningen ställer frågan, avhandlingen väger och avslutningen svarar med en slutsats som följer av det du har visat.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Frågeställningen: öppen och avgränsad – inte ja eller nej.
- 2Perspektiv och källor: fyll båda vågskålarna – vem, varför, när?
- 3Källorna i texten: referera med egna ord – och visa källan.
- 4Sakligt språk: inget ”jag tycker” – ”det talar för att …”.
- 5Disposition och slutsats: fråga först, väg sedan – svara sist.
Arbeta två och två. Börja med att göra om ämnet till en frågeställning som är öppen och avgränsad, till exempel till en viss skola eller en viss grupp elever.
Fundera sedan på vilka som berörs: elever, lärare, föräldrar, skolbussar, idrottsföreningar. Skriv två vikter för och två emot. Diskutera till sist vilka källor ni skulle behöva och vilken som skulle väga tyngst. Går du igenom presentationen själv kan du skriva svaren i ditt eget dokument och använda checklistan.
Verkstad två och två
Fyll vågen för en ny fråga
Ämne
Ska skoldagen börja klockan nio?
- Gör om ämnet till en öppen och avgränsad frågeställning.
- Ge två vikter för och två emot. Vilka perspektiv?
- Vilken källa skulle väga tyngst – och varför?