Att referera betyder att återge, alltså berätta vad någon annan har skrivit eller sagt. Ett referat är en kort sammanfattning av en text. Du skriver den med egna ord och utan att tycka något själv.
Du behöver kunna skriva referat i många skoluppgifter: i fördjupningsarbeten, i gymnasiearbetet och i utredande och argumenterande texter. Där visar du vad dina källor säger, så att läsaren kan skilja dem från dina egna tankar.
I presentationen följer du en debattartikel av eleven Nora Ek. Den förvandlas bit för bit till ett referat på tre meningar: detaljerna stryks, meningarna dras ihop, egna ord ersätter hennes, och till sist kommer referatmarkörerna och presentationen av källan. Artikeln och skoltidningen Pennan är påhittade.
Skriva med källor
Hur återger man någon annans text – kort, sakligt och med egna ord?
Många tror att ett referat ska innehålla ens egen åsikt om texten. Men en text där du säger vad du tycker om något, till exempel en bok eller en film, kallas en recension.
I ett referat återger du bara vad texten säger. Läsaren ska kunna lita på att det är källans tankar, inte dina. Om du vill säga vad du själv tycker gör du det i en egen del av din text, efter referatet, och då ska det vara tydligt att det är du som tycker.
Gissa först
Stämmer inte.
Då är det en recension. I ett referat återger du bara vad texten säger.
Texten är skriven för presentationen. Nora Ek och skoltidningen Pennan är påhittade. Det är en debattartikel, alltså en text där skribenten vill övertyga läsaren om något.
Läs texten en gång utan att stryka under något. Fråga dig sedan: Vad vill Nora Ek att läsaren ska tycka? Vilka skäl ger hon? Vad är bara exempel från hennes eget liv?
Gissa också hur många av de nio meningarna som blir kvar i ett referat. I resten av presentationen förvandlas texten steg för steg, och i kapitel 5 ser du svaret.
Fallet
Skoltidningen Pennan – Debatt – 3 mars 2026
Nora Ek
Varje måndag klockan åtta sitter jag på matten och gäspar. Halva klassen ser ut att sova med öppna ögon. Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta.
Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas. Under tonåren blir man trött först sent på kvällen. Min lillebror somnar aldrig före midnatt.
Den som sover för lite lär sig sämre. Förra veckan läste jag samma sida tre gånger. Låt oss sova en timme till!
Nio meningar. Hur många blir kvar i ett referat? Gissa!
När du berättar om ett avsnitt av en serie för en kompis återberättar du inte varje replik. Du väljer det viktigaste: vad som hände och varför. Det är precis vad ett referat gör med en text.
När du säger ”Läraren sa att provet flyttas” visar du dessutom vem som sa det. Orden ”läraren sa att” fungerar som en referatmarkör: de visar att det är någon annans besked, inte ditt eget.
Skillnaden i skolan är att du gör samma sak i skrift, noggrannare och med källan utskriven.
Vardagen
Ett referat gör samma sak med en text: det viktigaste – och vem som sa det.
Ett referat ska göra två saker samtidigt, och det är det som gör det svårt. Det ska vara troget mot källan, alltså säga samma sak som texten. Och det ska vara skrivet med dina egna ord.
Om du håller dig för nära texten blir det avskrivet. Att byta ut några ord i en mening räcker inte, för meningen är fortfarande källans. Om du går för långt från texten börjar du lägga till egna tankar eller ändra vad texten säger.
Målet är att hålla sig på vägen mellan de två dikena: samma innehåll, nya meningar.
Spänningen
Ett referat är en kort och saklig sammanfattning av någon annans text, skriven med egna ord. Saklig betyder att du håller dig till det som står i texten och inte lägger till vad du själv tycker.
Ett referat har fyra kännetecken: det är kort, det är sakligt, det är skrivet med egna ord och det visar tydligt vilken källa tankarna kommer från. Fackord, alltså ord som hör till ämnet, som ”dygnsrytm”, får stå kvar eftersom de inte går att byta ut.
För att kunna skriva kort måste du veta vad som bär texten. Kapitlet visar det med en bild: ett hus med tak, pelare och dekorationer.
Kort, sakligt och med egna ord.
Huvudtanken är det viktigaste som texten vill säga. I en debattartikel är det oftast det skribenten vill att läsaren ska tycka eller göra. Den är taket i huset.
Stöden är skälen eller förklaringarna som bär upp huvudtanken. Fråga ”varför?” och ”hur vet skribenten det?”. Utan stöden faller taket, så de ska med i referatet.
Detaljerna är exempel, egna minnen, upprepningar och uppmaningar till läsaren. De gör texten levande, som flaggor och tavlor gör ett hus trevligt. Men huset står kvar utan dem, och därför stryker du dem i referatet.
Huvudtanke, stöd och detalj
Ta bort detaljerna – huset står kvar. Det är kärnan.
Kapitlet visar arbetsgången steg för steg: läs hela texten, hitta huvudtanken, hitta stöden, stryk detaljerna, skriv med egna ord och jämför med texten.
Sedan förvandlas Nora Eks text framför dig. Du får gissa i varje steg: Vilken mening är huvudtanken? Vad kan strykas? Vilka meningar säger samma sak? Hur säger du det med egna ord?
Hitta kärnan och stryk resten.
Läs hela texten, gärna två gånger. Du kan inte välja ut det viktigaste innan du vet vad helheten handlar om. Slå upp ord du inte förstår.
Hitta huvudtanken. Fråga: Vad vill texten säga? Ofta står den i början eller i slutet, men inte alltid.
Hitta stöden, alltså skälen eller förklaringarna. Fråga: Varför? Hur vet skribenten det?
Stryk detaljer och exempel: personliga berättelser, upprepningar och uppmaningar.
Skriv med egna ord. Lägg bort originalet och skriv ur minnet eller från dina stödord. Då blir meningarna dina.
Jämför med texten. Har du fått med huvudtanken? Har du ändrat något? Har du lagt till en egen åsikt?
Arbetsgången
flowchart TB
subgraph R1[" "]
direction LR
L[Läs hela texten] --> H[Hitta huvudtanken] --> S[Hitta stöden]
end
subgraph R2[" "]
direction LR
D[Stryk detaljerna] --> E[Skriv med egna ord] --> K[Jämför med texten]
end
S --> D
Huvudtanken i Nora Eks text är att skolan borde börja klockan nio. Den står i slutet av första stycket, efter en inledning om måndagsmatten.
Hon ger två stöd. Det första är att tonåringars inre klocka går senare än vuxnas, så att de blir trötta först sent på kvällen. Det andra är att den som sover för lite lär sig sämre.
Resten är detaljer: måndagsmatten, klasskamraterna, lillebrodern, sidan i boken och uppmaningen i slutet. De gör texten levande och personlig, men de behövs inte för att förstå vad hon vill och varför.
Fallet – hitta kärnan
Nora Eks text
Varje måndag klockan åtta sitter jag på matten och gäspar. Halva klassen ser ut att sova med öppna ögon. Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta. Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas. Under tonåren blir man trött först sent på kvällen. Min lillebror somnar aldrig före midnatt. Den som sover för lite lär sig sämre. Förra veckan läste jag samma sida tre gånger. Låt oss sova en timme till!
huvudtankestöddetaljer
En detalj kan strykas utan att huvudtanken eller stöden försvinner. Pröva varje mening: Om den försvinner, förstår läsaren fortfarande vad Nora Ek vill och varför? Då är det en detalj.
Lillebrodern och sidan som hon läste tre gånger är exempel från hennes eget liv. Måndagsmatten och den gäspande klassen är en inledning som ska väcka intresse. ”Låt oss sova en timme till!” är en uppmaning. Ingen av dem behövs i referatet.
Nio meningar blev fyra. Kvar är huvudtanken och tre meningar med stöd.
Fallet – stryk
Nora Eks text
Varje måndag klockan åtta sitter jag på matten och gäspar. Halva klassen ser ut att sova med öppna ögon. Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta. Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas. Under tonåren blir man trött först sent på kvällen. Min lillebror somnar aldrig före midnatt. Den som sover för lite lär sig sämre. Förra veckan läste jag samma sida tre gånger. Låt oss sova en timme till!
Nio meningar blev fyra.
Två av meningarna säger nästan samma sak: att tonåringars inre klocka går senare och att de därför blir trötta sent. Det är ett och samma stöd, och i ett referat räcker det med en mening.
När du drar ihop meningar blir referatet kortare utan att något viktigt försvinner. Leta efter meningar som förklarar eller upprepar varandra, och fråga dig vad de säger tillsammans.
Fallet – dra ihop
Nora Eks text
Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta. Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas. Under tonåren blir man trött, så de blir trötta först sent på kvällen. Den som sover för lite lär sig sämre.
Två blev en. Tre meningar kvar.
Lägg bort texten och säg tanken själv, som om du berättade för en kompis. Skriv sedan ned det du sa. Då blir meningarna dina och inte Nora Eks.
Byt inte bara ut enstaka ord, utan bygg nya meningar: ”Den som sover för lite lär sig sämre” blir ”Elever som inte får sova tillräckligt får svårare att lära sig”. Fackord och sakord som ”tonåringar” och ”dygnsrytm” får stå kvar, eftersom de inte går att byta ut.
Mätaren bredvid texten visar hur mycket av formuleringarna som är dina. Efter tre steg är allt omskrivet.
Fallet – egna ord
Ditt utkast
Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta. Skoldagen ska börja en timme senare. Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas, så de blir trötta först sent på kvällen. Tonåringar har en dygnsrytm som gör dem sömniga senare på kvällen än vuxna. Den som sover för lite lär sig sämre. Elever som inte får sova tillräckligt får svårare att lära sig.
I ett referat finns två röster: källans och din. Läsaren måste hela tiden kunna höra vilken röst som talar. Det gör du med referatmarkörer, alltså ord som visar att det är källans tanke, till exempel ”enligt”, ”menar”, ”skriver” och ”påpekar”.
Kapitlet har en röstmätare. Den visar vems röst läsaren hör i en mening, med och utan referatmarkörer. Sedan får Nora Eks referat sina markörer, och du ser varför referatet skrivs i presens.
Referatmarkörer visar vem som talar.
En referatmarkör är ett ord som visar att tanken kommer från källan. Det kan vara ordet ”enligt” eller ett verb som säger vad källan gör: skriver, menar, påpekar, beskriver.
Utan markör läser läsaren meningen som din egen åsikt. ”Skolan borde börja klockan nio” låter som att du kräver det. ”Ek menar att skolan borde börja klockan nio” visar att det är hennes krav.
Din egen åsikt är inte förbjuden, men den hör hemma i en egen del av texten, efter referatet. Där visar du med ord som ”jag tycker” att det är du som talar. Du behöver inte en markör i varje mening, men det ska aldrig vara oklart vem som tycker vad.
Röstmätaren
Referatmarkörer är inte likadana. Neutrala markörer, som ”skriver”, ”menar”, ”beskriver”, ”konstaterar” och ”enligt”, återger bara vad källan säger. Andra visar vad källan gör i texten: ”argumenterar för”, ”påpekar”, ”framhåller”, ”betonar” och ”hävdar”. ”Hävdar” passar när källan driver en åsikt, som i en debattartikel.
Några verb värderar, och då hörs din röst fast du refererar. ”Påstår” kan låta som att du tvivlar på källan. ”Medger” och ”erkänner” låter som att källan har gjort fel och nu ger med sig. Använd dem bara om det är just det du menar.
Indelningen bygger på Örebro universitets skrivguide om referatmarkörer och Linköpings universitets material om referatteknik, som båda delar in verben efter hur de visar skribentens hållning.
Välj verb
Utkastet har egna ord, men det låter som om du själv kräver att skoldagen ska börja senare. Läsaren kan inte höra att det är Nora Eks tankar.
Därför får varje mening en referatmarkör: ”Nora Ek argumenterar för att”, ”Hon menar att” och ”Dessutom påpekar hon att”. Byt gärna mellan olika markörer, så att texten inte blir enformig. ”Dessutom” visar att det tredje stödet läggs till det andra.
Fallet – referatmarkörer
Ditt utkast
Nora Ek argumenterar för att Sskoldagen ska börja en timme senare. Hon menar att Ttonåringar har en dygnsrytm som gör dem sömniga senare på kvällen än vuxna. Dessutom påpekar hon att Eelever som inte får sova tillräckligt får svårare att lära sig.
Nu hörs Noras röst – med dina ord.
Tempus betyder verbets tidsform. Presens är nutid: menar, skriver, påpekar. Preteritum är dåtid: menade, skrev, påpekade.
Det som texten säger återger du i presens. Texten finns kvar och säger samma sak varje gång någon läser den, därför skriver man ”Ek menar” och inte ”Ek menade”.
Det som hände en gång skriver du i preteritum, till exempel när texten publicerades: ”Artikeln publicerades i mars.” Det viktigaste är att du inte hoppar fram och tillbaka mellan tempusen utan skäl.
Tempus
Texten säger samma sak varje gång den läses – därför presens.
Det finns tre sätt att använda en annan persons text. I ett referat återger du innehållet med egna ord och visar källan. I ett citat återger du källans exakta ord inom citattecken och visar källan. Plagiat är när du använder någon annans ord eller tankar som om de vore dina egna.
Referat och citat är tillåtna och bra. Plagiat är fusk, även om det sker av misstag. Kapitlet visar varför det inte räcker att byta några ord, och slutar med tre frågor.
Lånade ord och tankar ska synas.
En avskrift är källans ord i källans ordning. Utan citattecken och källa är det plagiat.
Den mittersta versionen är svårare att genomskåda. Två ord är bytta, men meningens byggnad är kvar: samma ordning, samma längd och nästan samma ord. Strecken från källan går rakt igenom. Läraren och läsaren ser att det är Nora Eks mening, och det räknas fortfarande som att skriva av.
I referatet är meningen byggd på nytt: en referatmarkör först, ett nytt verb och en ny ordning. Tanken är kvar, men orden och byggnaden är dina. Sakorden ”tonåringar” och ”vuxna” får stå kvar, eftersom de inte går att byta ut.
Från avskrift till referat
Nej. Byter du bara ord är meningen fortfarande källans.
Ett referat återger innehållet med egna ord och är kortare än originalet. Källan syns genom referatmarkörer och källhänvisning.
Ett citat återger källans exakta ord. Det måste stå inom citattecken (” ”) och vara ordagrant, och källan ska anges. Använd citat sparsamt, när just formuleringen är viktig. Ett referat som mest består av citat är inget referat.
Plagiat är att låta någon annans ord eller tankar se ut som dina. Plagiat kan också vara att lämna in en text som någon annan, eller ett AI-verktyg, har skrivit som din egen.
Tre sätt att låna
Saknas källan är det alltid plagiat.
Tre meningar ur elevtexter om Nora Eks debattartikel. Avgör för varje mening om det är ett referat, ett citat eller ett plagiat. Rösta först och förklara sedan.
Ett referat har egna ord och visar källan. Ett citat har källans exakta ord inom citattecken och visar källan. Ett plagiat använder källans ord eller tankar utan att visa var de kommer ifrån. Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare.
Tre elevmeningar. Rösta först.
Det är plagiat. Meningen är ordagrant Nora Eks, men den saknar både citattecken och källa. Läsaren tror att det är elevens egna ord och tankar.
Det hade blivit ett citat med citattecken och källa, eller ett referat med egna ord och en referatmarkör: ”Enligt Ek blir tonåringar sömniga först sent på kvällen.”
Fråga 1 av 3 – ur en elevtext
Plagiat
Källans ord – utan citattecken och utan källa.
Det är ett citat. Orden står exakt som i källan, inom citattecken, och det framgår att det är Nora Ek som har skrivit dem.
Citatet är korrekt, men fråga dig om det behövs. Ett citat passar när just formuleringen är viktig. Här hade ett referat fungerat lika bra.
Fråga 2 av 3 – ur en elevtext
Citat
Exakta ord inom citattecken, och källan syns.
Det är ett referat. Tanken är Nora Eks, men meningen är elevens egen. ”Ek påpekar att” visar vems tanken är.
Jämför med originalet: ”Den som sover för lite lär sig sämre.” Referatet säger samma sak med andra ord och en annan meningsbyggnad.
Fråga 3 av 3 – ur en elevtext
Referat
Egna ord, och referatmarkören visar källan.
Läsaren ska kunna veta vilken text du refererar och kunna hitta den själv. Därför börjar ett referat med att presentera källan: vem som har skrivit den, vad den heter, var den har publicerats och när.
I längre texter med flera källor samlar du dessutom alla källor i en källförteckning sist. Kapitlet visar vilka delar som behövs på båda ställena, och sedan får Nora Eks referat sin första mening.
Vem skrev vad, var och när?
Referatets första mening presenterar källan. Den svarar på fyra frågor: vem som har skrivit texten, vad den heter, var den har publicerats och när. Titeln på en artikel skrivs inom citattecken. Efter första meningen räcker det med efternamnet: ”Ek menar …”. Så rekommenderar till exempel Linköpings universitets material om referatteknik att ett referat börjar.
I källförteckningen sist i texten står samma uppgifter i en fast ordning: efternamn, förnamn, år, titel, var texten publicerades och datum. För webbtexter lägger du till adressen och datumet då du läste texten. Det finns flera system. Använd det som din skola eller lärare har valt, och samma system i hela texten.
I en längre text kan du också hänvisa kort i den löpande texten: ”Enligt Ek (2026) …” eller ”… sent på kvällen (Ek, 2026).” Hänvisningen leder läsaren till hela uppgiften i källförteckningen.
Innan du använder en källa ska du också bedöma om den går att lita på. Mer om det finns i presentationen Källtillit.
Källhänvisning
Läsaren vet ännu inte vilken text du refererar. Därför börjar referatet med att presentera källan: ”I debattartikeln ’Låt skolan börja klockan nio’ i skoltidningen Pennan (3 mars 2026) argumenterar Nora Ek för att …”.
Lägg märke till ordföljden. När meningen börjar med ”I debattartikeln …” kommer verbet före subjektet: ”argumenterar Nora Ek”. Verbet står alltid på andra plats i en svensk huvudsats.
Nu är referatet klart: tre meningar, inga detaljer och ingen mening som är avskriven från Nora Ek.
Fallet – presentera källan
Ditt referat
I debattartikeln ”Låt skolan börja klockan nio” i skoltidningen Pennan (3 mars 2026) argumenterar Nora Ek argumenterar för att skoldagen ska börja en timme senare. Hon menar att tonåringar har en dygnsrytm som gör dem sömniga senare på kvällen än vuxna. Dessutom påpekar hon att elever som inte får sova tillräckligt får svårare att lära sig.
Klart: tre meningar, inga detaljer, inget avskrivet.
Så här ser Nora Eks text och referatet ut bredvid varandra. Första meningen presenterar källan och huvudtanken. De två följande meningarna återger stöden med egna ord. Referatmarkörerna ”argumenterar för”, ”menar” och ”påpekar” visar hela tiden att det är Eks tankar.
Lägg märke till vad som saknas: måndagsmatten, lillebrodern, sidan i boken och uppmaningen i slutet. Det finns heller ingen egen åsikt, som ”det är en bra idé”. Vill du säga vad du själv tycker gör du det efter referatet, i en egen del av texten.
Gissade du rätt i början? Nio meningar blev tre.
Fallet
Före – Nora Ek
Varje måndag klockan åtta sitter jag på matten och gäspar. Halva klassen ser ut att sova med öppna ögon. Skolan borde börja klockan nio i stället för klockan åtta. Tonåringars inre klocka går senare än vuxnas. Under tonåren blir man trött först sent på kvällen. Min lillebror somnar aldrig före midnatt. Den som sover för lite lär sig sämre. Förra veckan läste jag samma sida tre gånger. Låt oss sova en timme till!
Efter – ditt referat
I debattartikeln ”Låt skolan börja klockan nio” i skoltidningen Pennan (3 mars 2026) argumenterar Nora Ek för att skoldagen ska börja en timme senare. Hon menar att tonåringar har en dygnsrytm som gör dem sömniga senare på kvällen än vuxna. Dessutom påpekar hon att elever som inte får sova tillräckligt får svårare att lära sig.
Ett referat är en kort och saklig sammanfattning av någon annans text, med egna ord. Du läser hela texten, hittar huvudtanken och stöden, stryker detaljerna, skriver med egna ord och jämför med originalet.
Referatmarkörer som ”enligt”, ”menar” och ”påpekar” visar att tankarna är källans, och det som texten säger återger du i presens. Ett citat är källans exakta ord inom citattecken. Ord eller tankar som lånas utan att källan syns är plagiat, och att byta några ord räcker inte. Börja med att presentera källan: vem som skrev texten, vad den heter, var och när den publicerades.
Ta med dig
Skriv ett referat av insändaren om cykelbanor på högst tre meningar. Gör som med Nora Eks text: hitta huvudtanken och stöden, stryk detaljerna, skriv med egna ord, sätt in referatmarkörer och börja med att presentera källan. I klassrummet har ni tre minuter, och sedan jämför ni med bänkgrannen.
Jämför ditt referat med det här exemplet först när du har skrivit klart: ”I insändaren ’Bygg cykelbanor till skolorna’ i skoltidningen Pennan (10 mars 2026) kräver Ali Haddad att kommunen bygger säkra cykelbanor till alla skolor. Han menar att många föräldrar annars inte låter barnen cykla. Enligt Haddad leder det till att fler barn skjutsas med bil, vilket gör trafiken runt skolorna farligare.”
Kontrollera ditt referat med frågorna: Har jag presenterat källan? Finns huvudtanken med? Har jag strukit grannen och uppmaningen? Är meningarna mina egna? Hörs det vems tankar det är?
Verkstad
Ali Haddad, ”Bygg cykelbanor till skolorna”, insändare i skoltidningen Pennan, 10 mars 2026
I fredags cyklade min granne omkull vid rondellen. Kommunen borde bygga säkra cykelbanor till alla skolor. Utan säkra cykelbanor vågar många föräldrar inte låta barnen cykla. Då skjutsas barnen i bil, och trafiken runt skolorna blir ännu farligare. Bygg nu, innan någon skadas på riktigt!