Sakprosa är texter om verkligheten: nyheter, faktatexter, läroböcker, reportage och debattartiklar. I skolan läser du sådana texter hela tiden, i alla ämnen. Ofta får du bara höra ”läs texten”, men ingen visar hur en skicklig läsare gör.
I presentationen följer du Noor. Hon ska läsa en kort nyhet om mobilfria skoldagar till ett grupparbete, men fastnar redan i första stycket. Tillsammans läser ni texten i tre varv: före, under och efter läsningen. Till sist läser ni mellan raderna.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Läsning av och samtal om sakprosa.”
- ”Strategier för att läsa och samtala om sakprosa.”
- ”Struktur och språkliga drag i olika typer av texter.”
- ”Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Språkinlärarstrategier för andraspråksutveckling.”
- ”Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Läsa
Att läsa sakprosa med strategier
Läs inte ord för ord. Läs i tre varv: före, under och efter.
Många som läser på ett nytt språk tror att de måste förstå varje ord innan de kan gå vidare. Då stannar de vid varje okänt ord, slår upp det och börjar om. Efter en stund har de glömt vad meningen före handlade om.
Skickliga läsare gör på ett annat sätt. De läser för att förstå helheten. Ett okänt ord hoppar de över en stund, eller gissar vad det betyder, och läser vidare. Ofta förklarar resten av texten ordet.
Du behöver känna igen de allra flesta orden i en text för att förstå den bra. Men några okända ord på en sida är helt normalt, även för den som har svenska som förstaspråk.
Gissa först
Måste du förstå varje ord för att förstå en text?
Nej – inte varje ord.
Läs för helheten: hoppa över, gissa och läs vidare.
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. Hon pratar bra svenska och klarar sig bra på lektionerna. Nu har klassen fått ett grupparbete: Ska mobilen bort från skolan? Varje elev ska läsa en text om ämnet och berätta för gruppen vad den säger.
Noor hittar en kort nyhet på skolans webbplats. Den handlar om ett försök med mobilfria skoldagar på skolan. Texten är bara drygt 150 ord lång, men den känns svår.
Lägg märke till uppgiften. Noor ska inte bara förstå orden. Hon ska kunna berätta vad texten säger, och gruppen ska använda det i en diskussion. Det är ett mål för läsningen.
Fallet
Noor ska läsa en text till grupparbetet
Grupparbete i svenska
Ska mobilen bort från skolan? Läs en text om ämnet och berätta för gruppen vad den säger.
Noor hittar en nyhet på skolans webbplats och börjar läsa.
Noor läser som hon har lärt sig: ett ord i taget. Varje ord hon inte känner igen slår hon upp i en översättningsapp. Efter tjugo minuter har hon slagit upp sju ord: syftet, försöket, studiero, pågått, rastlösa, inlåst och oroligt. Hon är fortfarande kvar i början av texten.
Texten är inte för svår för Noor. Den har en tydlig rubrik, en ingress som säger det viktigaste och korta stycken. Problemet är sättet att läsa. När hon stannar vid varje ord tappar hon helheten, och då hjälper sammanhanget henne inte.
Det här händer många, särskilt den som läser på ett nytt språk. Det är inte ett tecken på att man är dålig på att läsa. Det betyder att man behöver strategier.
Fallet
Varför fastnar Noor?
I augusti började eleverna i årskurs 1 lämna in mobilen i ett skåp på morgonen. Syftet med försöket var ökad studiero. Nu har det pågått en termin, och det har gått bättre än många trodde.
De första veckorna var svåra. Många elever var rastlösa och kände efter mobilen i fickan, fast den låg inlåst i skåpet. Flera lärare berättar att det var oroligt i klassrummen.
Hon läser ord för ord.
Hon slår upp varje ord – och tappar helheten.
Lärare säger ofta ”läs texten” och frågar sedan vad den handlade om. Men själva läsningen syns inte. Därför vet många elever inte vad en skicklig läsare gör i huvudet. I den här presentationen gör vi det synligt.
Tänk dig att texten är en vandring. Före läsningen tittar du på kartan: vart går vägen, och vad vet du redan om trakten? Under läsningen går du och stannar vid skyltar och hinder: frågor du ställer och ord du inte förstår. Efter läsningen ser du tillbaka på hela vägen och berättar om den.
Strategierna kommer från forskning om läsundervisning. Forskarna Annemarie Palincsar och Ann Brown beskrev på 1980-talet en metod som kallas reciprok undervisning. Där turas lärare och elever om att leda samtalet om en text med fyra strategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut det som är oklart och att sammanfatta.
Spänningen
”Läs texten!” – men hur gör man?
Läraren säger ”läs”, men visar sällan hur.
En skicklig läsare läser i tre varv.
Innan du börjar läsa själva texten kan du ta reda på mycket. Titta på rubriken, ingressen, bilderna och bildtexterna, och se efter vem som har skrivit texten och var den är publicerad. Det är som att titta på kartan innan du går.
Fråga dig sedan tre saker: Vad tror jag att texten handlar om? Vad vet jag redan om ämnet? Varför läser jag den, och vad ska jag använda den till? Det kallas att förutspå och att aktivera sina förkunskaper.
Det tar bara någon minut, men det gör stor skillnad. När du vet ungefär vad texten handlar om blir det mycket lättare att gissa vad okända ord betyder.
Före läsningen
Titta på kartan innan du går.
En nyhetstext har en fast form. Rubriken säger vad texten handlar om. Ingressen, det första stycket i fetstil, sammanfattar det viktigaste. Bilden och bildtexten visar något konkret. Det är kartan över texten.
Längst upp står avsändaren: vem som har skrivit texten och var den är publicerad. Här är det skolans egen webbplats, och texten är skriven av skolledningen. Det är bra att veta redan från början. Du kommer tillbaka till det när du läser mellan raderna.
Läroböcker och faktatexter har ofta samma slags karta: rubriker, mellanrubriker, bilder med bildtexter, ord i fetstil och faktarutor. Titta på dem först.
Före: kartan
Vad ser du innan du läser?
Att förutspå betyder att gissa vad texten kommer att handla om innan du läser den. Rubriken säger ”så gick första terminen”, och ingressen säger att ”det har gått bättre än många trodde”. Därför kan du gissa att texten är positiv till mobilfria skoldagar.
Det gör inget om gissningen blir fel. Poängen är att du läser med en fråga i huvudet: Stämmer det jag trodde? Då läser du mer aktivt, och du märker när texten säger något du inte väntade dig.
Ingressen säger också något mer: ”bättre än många trodde”. Alltså trodde många att det skulle gå dåligt. Det är ett exempel på att läsa mellan raderna, som du kommer till senare.
Före: förutspå
Är texten positiv eller negativ till mobilfria skoldagar?
Mobilfria skoldagar – så gick första terminen
I augusti började eleverna i årskurs 1 lämna in mobilen i ett skåp på morgonen. Syftet med försöket var ökad studiero. Nu har det pågått en termin, och det har gått bättre än många trodde.
Troligen positiv.
Det har gått bättre än många trodde.
Du vet redan en hel del om mobiler i skolan. Kanske har din skola mobilskåp eller regler för mobilen på lektionerna. Kanske har du märkt att det är svårt att koncentrera sig när mobilen plingar. Allt det hjälper dig att förstå texten.
Tänk efter, eller prata två och två, innan du läser. Skriv gärna en liten tankekarta. Orden du skriver där, som mobilskåp, raster och koncentration, kommer du att känna igen i texten.
Bestäm också varför du läser. Noor ska berätta för gruppen vad texten säger om för- och nackdelar med mobilfria skoldagar. Då vet hon vad hon ska leta efter, och hon behöver inte förstå varje detalj.
Före: förkunskaper och mål
Vad vet du redan – och varför läser du?
Två och två: vad vet ni om mobiler i skolan?
Det ni vet hjälper er att förstå.
Bestäm målet: vad ska du leta efter?
Nu läser du själva texten. Läs den gärna en gång utan att stanna, och stryk under det du inte förstår. Läs den sedan igen, stycke för stycke.
Under läsningen ställer du frågor till texten, som skyltar längs vägen: Vad menas med det här? Varför? Hur gick det? Frågorna visar vad du ska leta efter.
När du stöter på ett okänt ord eller en svår mening är det som en sten på stigen. Du behöver inte vända om. Ofta kan du kliva över stenen: gissa vad ordet betyder av sammanhanget och läsa vidare. Bara när ordet verkligen behövs slår du upp det.
Under läsningen
Stanna vid skyltarna – och kliv över stenarna.
Här är hela texten. Läs den en gång från början till slut, utan att stanna. Stryk under de ord och meningar du inte förstår, och läs vidare. Du kommer att förstå mer än du tror, eftersom resten av texten hjälper dig.
Lägg märke till hur texten är byggd. Ingressen säger det viktigaste. Sedan kommer ett stycke om hur det var i början, ett om hur det är nu och ett om vad eleverna tycker. Till sist står vad skolan vill göra nästa år.
Under: läs en gång
Läs hela texten – utan att stanna
Nyheter från skolan · Text: skolledningen
Mobilfria skoldagar – så gick första terminen
I augusti började eleverna i årskurs 1 lämna in mobilen i ett skåp på morgonen. Syftet med försöket var ökad studiero. Nu har det pågått en termin, och det har gått bättre än många trodde.
De första veckorna var svåra. Många elever var rastlösa och kände efter mobilen i fickan, fast den låg inlåst i skåpet. Flera lärare berättar att det var oroligt i klassrummen.
Sedan höstlovet har det blivit lugnare. Klagomålen har nästan upphört. – Nu pratar eleverna med varandra på rasterna igen, säger matematikläraren Anna Lind. Hon märker också att fler hinner göra klart sina uppgifter på lektionerna.
De flesta elever är nöjda. I en enkät i december svarade sju av tio att de kan koncentrera sig bättre än förut. – Jag trodde att jag skulle hata det, men nu vill jag inte ha det på något annat sätt, säger Hanna i 1C.
Till hösten vill skolan införa mobilfria skoldagar i alla årskurser.
Stryk under det du inte förstår – och läs vidare.
Ett bra sätt att läsa aktivt är att göra om rubriken och ingressen till frågor. Rubriken säger ”så gick första terminen”, och då kan du fråga: Hur har det gått? Ingressen talar om ett försök: Vad är försöket, och varför gör skolan så?
Frågorna är som skyltar längs vägen. De visar vad du ska leta efter. När du hittar svaret i texten vet du att du har förstått den delen. Hittar du inget svar kan du läsa stycket en gång till, eller ta med frågan till gruppen.
Svaren på de två första frågorna står redan i ingressen: mobilen ska ligga i ett skåp, och syftet är mer studiero. Svaret på den tredje kommer i andra stycket: det har blivit lugnare.
Under: ställ frågor
Vilka frågor ställer du till texten?
Gör om rubriken och ingressen till frågor.
Leta svaren när du läser.
Ordet ”rastlösa” behöver du inte slå upp. Meningen säger att eleverna ”kände efter mobilen i fickan, fast den låg inlåst i skåpet”. Den som hela tiden känner efter mobilen är orolig och kan inte sitta still. Stycket börjar också med ”De första veckorna var svåra”.
Du kan också titta på själva ordet. ”Rast” betyder vila, som när du har rast i skolan. ”-lös” betyder utan, som i arbetslös och hemlös. Den som är rastlös är alltså utan vila: orolig och kan inte vara stilla.
Det här är att reda ut ett okänt ord. Läs meningen före och meningen efter, titta på ordets delar och gissa. Läs sedan vidare och se om gissningen passar.
Under: okända ord
Vad betyder ”rastlösa”?
De första veckorna var svåra. Många elever var rastlösa och kände efter mobilen i fickan, fast den låg inlåst i skåpet.
Oroliga – de kunde inte sitta still.
Resten av meningen förklarar ordet.
Fråga dig först om ordet behövs för att förstå det viktigaste. Många ord gör det inte. Läs vidare, och kom tillbaka om du behöver.
Behövs ordet, försök gissa av sammanhanget och av ordets delar. ”Inlåst” är lätt att gissa: mobilen är låst inne i skåpet. Läs vidare och se om gissningen passar.
Hjälper inte sammanhanget, slå upp ordet. ”Studiero” är ett sådant ord, eftersom det säger vad hela försöket ska leda till. Det är ett sammansatt ord som du läser bakifrån: ro för studier, alltså lugn och ro att studera. Mer om det finns i presentationen Skolspråk och vardagsspråk.
Under: vägval
Okänt ord – vad gör du?
Många ord behövs inte för helheten.
Gissa – och se om gissningen passar.
Slå upp bara det du verkligen behöver.
”Syftet med försöket var ökad studiero” är en tät mening. Den har inga konstiga ord, men tre av orden är ihoppackade: ”syftet” betyder varför man gör något, ”försöket” betyder att skolan provar något nytt och ”ökad studiero” betyder att det ska bli mer lugn och ro att studera.
Packa upp meningen genom att fråga: Vem gör vad, och varför? Säg den sedan med vardagsord: ”Skolan provade det för att det skulle bli lugnare att studera.” Om du kan säga meningen med egna ord har du förstått den.
Hur skolspråket packar ihop meningar, och hur du packar upp dem, går igenom i presentationen Skolspråk och vardagsspråk.
Under: reda ut
Hur packar du upp en tät mening?
Packa upp: vem gör vad, och varför?
Säg meningen med egna ord.
I faktatexter och nyheter börjar ett stycke ofta med en mening som säger vad stycket handlar om. Resten av stycket förklarar, ger exempel eller citerar någon. I Noors text är det så i varje stycke: ”De första veckorna var svåra”, ”Sedan höstlovet har det blivit lugnare” och ”De flesta elever är nöjda”.
När du har läst ett stycke, stanna och fråga: Vad handlade det här stycket om? Skriv ett eller två ord i marginalen, eller på en lapp om du läser i en bok. De orden blir din karta när du ska sammanfatta.
Markera inte allt. Om allt är överstruket syns inget. Ett nyckelord per stycke räcker.
Under: stycke för stycke
Vad handlar varje stycke om?
Första meningen säger ofta vad stycket handlar om.
Skriv ett nyckelord i marginalen.
När du har läst texten är du inte klar. Nu ska du se tillbaka på hela vägen: Vad handlade texten om? Vad var det viktigaste? Det är som att stå på en kulle efter en vandring och se hela stigen du har gått.
Sammanfatta texten med egna ord. Använd nyckelorden från marginalen som stöd, ett för varje stycke. En bra sammanfattning är kort, tar med det viktigaste och lämnar detaljer, exempel och citat utanför.
Leta sedan efter huvudbudskapet: det som hela texten vill säga. I en nyhet står det oftast redan i rubriken och ingressen. Om du kan säga huvudbudskapet i en mening har du förstått texten.
Efter läsningen
Se tillbaka på hela vägen – och berätta.
Noor använder nyckelorden från marginalen. Varje ord blir en mening i sammanfattningen. Hon skriver med egna ord och kopierar inte meningar ur texten. Då måste hon tänka efter vad texten betyder, och det är så hon vet att hon har förstått.
Sammanfattningen tar inte med citaten, namnen på läraren och eleven eller exakt när enkäten gjordes. Det är detaljer. Den tar med vad som hände, hur det gick och vad skolan vill göra nu.
Prova att säga sammanfattningen högt för någon. Om den andra förstår vad texten handlar om utan att ha läst den, då är sammanfattningen bra.
Efter: sammanfatta
Hur växer en sammanfattning fram?
Börja med vad texten handlar om.
Ett nyckelord blir en mening.
Med egna ord – kopiera inte.
Huvudbudskapet är det som hela texten vill säga, inte något som bara står i ett stycke. Mening B säger vad försöket har lett till och vad skolan vill göra nu. Det är det viktigaste i texten.
Mening A och C stämmer också, men de är detaljer. A handlar bara om de första veckorna, och C säger bara vad läraren som citeras undervisar i. Ingen av dem säger vad hela texten handlar om.
Nyhetstexter är byggda som en triangel med spetsen nedåt: det viktigaste står först, i rubriken och ingressen, och sedan kommer förklaringar, detaljer och citat. Därför hittar du huvudbudskapet ofta i början av en nyhet.
Efter: huvudbudskapet
Vad är textens huvudbudskap?
- AEleverna var rastlösa i början.
- BMobilfritt gav mer lugn, och skolan vill fortsätta.
- CAnna Lind undervisar i matematik.
B – det gäller hela texten.
A och C är detaljer.
En text säger mer än det som står i den. Ett litet ord som ”nästan”, ”igen” eller ”numera” kan visa något som texten inte säger rakt ut. När du drar en slutsats av sådana ledtrådar kallas det en inferens. Det är som att se spår i snön och förstå att någon har gått där, fast du inte såg personen.
Att läsa mellan raderna handlar också om avsändaren och syftet. Vem har skrivit texten, och varför? Vilka får komma till tals, och vilka saknas? En text som skolan skriver om sitt eget försök vill troligen visa att försöket fungerar.
Det betyder inte att texten ljuger. Men den som läser kritiskt vet vem som talar och frågar sig vad som kanske inte syns.
Läsa mellan raderna
Spåren som texten lämnar – fast den inte säger det rakt ut.
Texten säger inte att eleverna klagade förut. Men den säger att klagomålen ”har nästan upphört”. Något som har upphört måste ha funnits. Alltså klagade eleverna i början.
Ordet ”nästan” är en ledtråd till. Om klagomålen nästan har upphört finns det några som fortfarande klagar. Och ”sedan höstlovet har det blivit lugnare” betyder att det var mindre lugnt före höstlovet.
Sådana slutsatser kallas inferenser. Du gör dem hela tiden när du läser, ofta utan att tänka på det. På ett nytt språk är det bra att göra det medvetet: leta efter små ord som visar en förändring, som ”nästan”, ”igen”, ”numera” och ”sedan”.
Mellan raderna: ledtrådar
Vad säger meningarna – utan att säga det rakt ut?
Eleverna klagade förut – och några gör det fortfarande.
Nästan är en ledtråd.
Texten står på skolans webbplats och är skriven av skolledningen. Skolan skriver alltså om sitt eget försök. Då är det rimligt att tro att syftet inte bara är att informera, utan också att visa att försöket fungerar, kanske inför beslutet att införa det i alla årskurser.
Titta på vilka som får komma till tals. En lärare och en elev citeras, och båda är positiva. Enkäten nämns, men bara det positiva svaret: sju av tio kan koncentrera sig bättre. Vad svarade de tre andra? Det står inte.
Texten behöver inte vara fel för det. Men i grupparbetet är det bra om Noor säger vem som har skrivit den, och letar efter en text där fler röster hörs. Mer om att granska avsändare finns i presentationen Källtillit.
Mellan raderna: avsändaren
Vem har skrivit texten – och varför?
Syftet: att visa att försöket fungerar.
Nyhetstexter på svenska och engelska är byggda på samma sätt: det viktigaste kommer först, i rubriken och ingressen. I faktatexter på svenska börjar ett stycke ofta med en mening som säger vad stycket handlar om. Det lär man också ut i engelska skoltexter, där meningen kallas ”topic sentence”.
Arabiska, persiska och dari skrivs och läses från höger till vänster. En bok börjar därför på den sida som är baksidan i en svensk bok. Ögat har vant sig vid en annan riktning, och det tar tid att vänja om sig.
Hur texter byggs upp beror mycket på texttyp och på skolans tradition. En berättelse bygger upp spänningen mot slutet, medan en nyhet säger det viktigaste direkt. Det du redan kan om att läsa på ett språk, till exempel att förutspå och sammanfatta, kan du använda när du läser på svenska.
Jämför
Var står det viktigaste?
Här är det du som kan mest. Tänk på texterna du läste i skolan på ditt första språk, eller på ett annat språk du kan. Var stod det viktigaste: först, i mitten eller sist? Fick ni lära er att läsa på något särskilt sätt?
Det finns inget rätt svar. Texter byggs upp på olika sätt i olika länder, skolor och ämnen. Men många strategier fungerar på alla språk. Om du redan har lärt dig att förutspå, ställa frågor eller sammanfatta på ett språk kan du ta med dig det till svenskan.
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Var stod det viktigaste i texterna du läste i skolan?
- Två och två: hur läste du läxtexter på ditt första språk?
- Vilka strategier kan du ta med till svenskan?
Bokmärket samlar strategierna i nio frågor, tre före, tre under och tre efter läsningen. Ha det bredvid texten när du läser en lärobok, en nyhet eller en faktatext i något ämne. Skriv av det på en lapp eller i ditt block.
Du behöver inte använda alla frågor varje gång. En kort text kanske bara behöver rubriken, ett par frågor och en sammanfattning i en mening. En svår lärobokstext behöver fler varv.
Efter ett tag behöver du inte bokmärket längre. Då ställer du frågorna i huvudet, och då läser du som en skicklig läsare.
Strategi
Bokmärket: tre frågor före, under och efter
Tre frågor om det du har lärt dig: vad du gör med ett okänt ord, vad som hör hemma i en sammanfattning och hur du läser mellan raderna.
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Tre frågor
Rösta först – förklara sedan.
Läs först meningen före och meningen efter. Ofta förklarar sammanhanget vad ordet betyder, och då behöver du inte slå upp det. Titta också på ordets delar: kanske känner du igen en del av det.
Att slå upp ordet direkt är inte fel, men om du gör det med varje ord tappar du helheten, som Noor gjorde. Slå upp när ordet behövs och sammanhanget inte hjälper.
Fråga 1 av 3
Du möter ett okänt ord. Vad gör du först?
Läser meningarna runt ordet.
Sammanhanget förklarar ofta ordet.
En sammanfattning är kort. Den tar med huvudbudskapet och det viktigaste från varje del av texten, skrivet med egna ord.
Detaljer, exempel och citat lämnar du utanför. Om du tar med allt blir sammanfattningen lika lång som texten, och då har du inte visat vad som är viktigast.
Fråga 2 av 3
Vad hör hemma i en sammanfattning?
Huvudbudskapet med egna ord.
Detaljer och citat lämnar du utanför.
Ordet ”numera” betyder nu för tiden, till skillnad från förut. Den som skriver att Hanna numera cyklar säger alltså utan att säga det rakt ut att hon inte cyklade förut.
Att hon bor nära skolan går inte att veta. Det kan vara sant, men det finns ingen ledtråd i meningen. En inferens ska bygga på något som står i texten.
Fråga 3 av 3
”Hanna cyklar numera till skolan.” Vad kan du sluta dig till?
Hon cyklade inte förut.
Numera visar att något har ändrats.
Före: Noor läste ord för ord, slog upp sju ord och kom inte längre än till början av texten. Hon kunde inte säga vad den handlade om.
Efter: Noor läste texten i tre varv. Hon tittade på kartan, ställde frågor, gissade ord av sammanhanget och skrev nyckelord i marginalen. Nu kan hon säga huvudbudskapet, sammanfatta texten med egna ord och berätta för gruppen vem som har skrivit den. Hon har också en fråga till gruppen.
Texten var densamma hela tiden. Det var sättet att läsa som ändrades.
Fallet
Noors läsning – före och efter
Före – ord för ord
20 minuter, fortfarande i början.
Uppslagna ord: syftet, försöket, studiero, pågått, rastlösa, inlåst, oroligt.
Vad handlar texten om? Vet inte.
Efter – tre varv
Huvudbudskap: Mobilfria skoldagar har gett mer lugn, och skolan vill fortsätta.
Sammanfattning: Eleverna har lämnat mobilen i ett skåp under skoldagen. Det var svårt i början, men nu är det lugnare, och de flesta säger att de koncentrerar sig bättre.
Mellan raderna: Skolan har skrivit själv, och bara positiva röster hörs.
Till gruppen: Vad svarade de tre av tio?
Före läsningen tittar du på kartan: rubrik, ingress, bilder och avsändare. Du frågar dig vad texten handlar om, vad du redan vet och varför du läser. Under läsningen ställer du frågor till texten, kliver över okända ord genom att gissa av sammanhanget och skriver ett nyckelord för varje stycke.
Efter läsningen sammanfattar du med egna ord och letar efter huvudbudskapet. Till sist läser du mellan raderna: vilka ledtrådar finns, vem har skrivit texten och varför?
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Före läsningen: titta på rubrik, ingress och bild – vad vet du redan?
- 2Under läsningen: ställ frågor och kliv över okända ord – gissa av sammanhanget.
- 3Efter läsningen: sammanfatta med egna ord – vad är huvudbudskapet?
- 4Läsa mellan raderna: leta ledtrådar – vem har skrivit, och varför?
Här är rubriken och ingressen till en ny text. Läs dem två och två och använd frågorna på bokmärket. Förutspå vad resten av texten handlar om, och skriv två frågor som du vill att texten ska svara på.
Fundera också på vem som kan ha skrivit texten och varför. Är det kommunen, bussbolaget, skolan eller en tidning? Vad skulle skilja deras texter åt? Går du igenom presentationen själv kan du skriva svaren i ditt eget dokument.
Verkstad två och två
Använd bokmärket på en ny text
Ny busslinje ger kortare väg till skolan
Från januari går linje 12 direkt från Norrby till skolan. Resan blir tio minuter kortare, men bussen går bara två gånger i timmen.
- Förutspå: vad står i resten av texten?
- Ställ två frågor till texten.
- Vem kan ha skrivit den – och varför?