USA är världens äldsta fortfarande gällande federala republik med en skriven konstitution. Systemet bygger på att makten ska delas mellan flera institutioner som kontrollerar varandra, så att ingen enskild person eller församling får för mycket makt.
Presentationen går igenom konstitutionen och federalismen, de tre statsmakterna, hur presidenten och kongressen väljs, riksrätt, tvåpartisystemet och polariseringen. Genom hela presentationen jämförs USA med Sveriges parlamentarism. Exemplen är daterade, men systemets grunddrag har varit desamma i över 200 år.
Maktdelning och presidentstyre
USA:s politiska system
En president som inte kan fällas av parlamentet – hur hålls makten i schack?
Det är kongressen, alltså representanthuset och senaten, som stiftar lagar i USA. Presidenten kan skriva under en lag så att den börjar gälla, eller lägga in veto mot den.
Presidenten kan däremot utfärda presidentorder (executive orders) som styr hur den federala förvaltningen ska arbeta. De måste hålla sig inom konstitutionen och befintliga lagar, och domstolar kan stoppa dem. I Sverige är det på liknande sätt riksdagen som stiftar lagar, medan regeringen styr myndigheterna.
Gissa först
”USA:s president kan stifta lagar på egen hand.”
Stämmer inte.
Lagar stiftas av kongressen. Presidenten kan skriva under eller lägga in veto.
USA:s politiska system vilar på konstitutionen från 1787 och på federalismen, alltså att makten delas mellan den federala nivån och de 50 delstaterna.
Kapitlet förklarar vad det betyder och hur det skiljer sig från Sverige, där riksdagen beslutar om lagar som gäller i hela landet.
Grunden
Konstitutionen och delstaterna.
Konstitutionen skrevs 1787 och började gälla 1789. Den beskriver hur makten fördelas mellan kongressen, presidenten och domstolarna, och mellan den federala staten och delstaterna. De tio första tilläggen kallas Bill of Rights och skyddar bland annat yttrandefrihet, religionsfrihet och rätten till en rättvis rättegång.
Ett tillägg kräver normalt två tredjedelar av rösterna i både representanthuset och senaten och ska sedan godkännas av tre fjärdedelar av delstaterna. Därför ändras konstitutionen sällan. Sveriges grundlagar ändras med två likadana riksdagsbeslut med ett val emellan, vilket går att läsa mer om i presentationen Sveriges politiska system.
Grunden
Konstitutionen
- 1787
- Konstitutionen skrivs. Den gäller från 1789.
- 1791
- De första tio tilläggen, Bill of Rights, skyddar bland annat yttrandefriheten.
- Tillägg
- Konstitutionen har ändrats med 27 tillägg (2026).
- Svår att ändra
- Kräver två tredjedelar i kongressen och tre fjärdedelar av delstaterna.
Den är både en grundlag och en symbol för nationen.
I en federation delas makten mellan en central nivå och delstater som har egna parlament, regeringar och domstolar. USA har 50 delstater, och var och en har en egen konstitution. Delstaterna beslutar om mycket av det som rör vardagen, som skolor, polis, straff och hur val organiseras.
Sverige är i stället en enhetsstat. Riksdagen stiftar lagar som gäller i hela landet, medan kommuner och regioner har självstyre inom lagens ramar men inte stiftar egna lagar. Skillnaden förklarar varför reglerna för till exempel straff eller körkort kan variera mellan delstaterna i USA.
Grunden
Federalism
- Federal nivå Försvar, utrikespolitik, valuta och handel mellan delstaterna.
- Delstaterna Egna parlament, guvernörer och domstolar. Stiftar egna lagar om till exempel skola, straff och val.
Därför kan samma handling vara laglig i en delstat och olaglig i en annan.
Grundtanken i USA:s konstitution är att makten ska delas mellan tre statsmakter som kontrollerar varandra. Idén kallas på engelska checks and balances, ungefär kontroller och motvikter.
Kapitlet går igenom kongressen, presidenten och högsta domstolen och hur de kan stoppa varandra.
Maktdelningen
Tre makter som kontrollerar varandra.
Den franske filosofen Montesquieu beskrev på 1700-talet tanken att makten bör delas i en lagstiftande, en verkställande och en dömande del. USA:s konstitution bygger tydligt på den idén: de tre makterna har olika uppgifter och olika sätt att väljas, och var och en kan begränsa de andra.
I Sverige är maktdelningen svagare mellan den lagstiftande och den verkställande makten, eftersom regeringen bygger på riksdagens stöd. Läs mer i Demokrati och styrelseskick.
Maktdelningen
Tre statsmakter
- Kongressen Lagstiftande makt: stiftar lagar och beslutar om budgeten.
- Presidenten Verkställande makt: leder förvaltningen och utrikespolitiken.
- Domstolarna Dömande makt: prövar lagar mot konstitutionen.
Ingen av dem ska kunna styra ensam.
Kongressen har två kamrar. I representanthuset får delstaterna platser efter folkmängd, så folkrika delstater har många ledamöter. I senaten har varje delstat två senatorer oavsett storlek, vilket ger små delstater stort inflytande. Representanthusets ledamöter väljs för två år, senatorerna för sex år.
Ett lagförslag måste antas av båda kamrarna i samma lydelse. Sveriges riksdag har bara en kammare sedan 1971, med 349 ledamöter som väljs vart fjärde år.
Maktdelningen
Kongressen
- Representanthuset
- 435 ledamöter, fördelade efter folkmängd. Väljs vartannat år.
- Senaten
- 100 senatorer, två per delstat. Väljs för sex år; en tredjedel vartannat år.
- Tillsammans
- Stiftar lagar, beslutar om budget och kan förklara krig.
- Senaten ensam
- Godkänner domare, ministrar och internationella avtal.
Båda kamrarna måste säga ja innan ett lagförslag kan bli lag.
Presidenten är både statschef och regeringschef och leder den federala förvaltningen. Presidenten utser ministrarna, som inte sitter i kongressen, och föreslår domare till de federala domstolarna. Senaten måste godkänna utnämningarna. Sedan 1951 får en person bara väljas till president två gånger.
Presidenten kan lägga in veto mot en lag, men kongressen kan köra över vetot med två tredjedelar i båda kamrarna. I Sverige är kungen statschef utan politisk makt, och statsministern är regeringschef och beroende av riksdagens stöd.
Maktdelningen
Presidenten
- Två roller
- Både statschef och regeringschef.
- Mandat
- Fyra år, högst två mandatperioder.
- Veto
- Kan stoppa lagar som kongressen har antagit.
- Utser
- Ministrar och domare, med senatens godkännande. Överbefälhavare för militären.
Presidenten ansvarar inför väljarna, inte inför kongressen.
USA:s högsta domstol har nio domare som utses på livstid. Domstolen kan pröva om lagar och beslut stämmer med konstitutionen och ogiltigförklara dem som inte gör det. Den har därför avgjort många stora samhällsfrågor, till exempel om rasåtskillnad i skolor och om aborträtt.
Eftersom domarna sitter länge och domstolens beslut får stor betydelse har utnämningarna blivit politiskt laddade. Svenska domstolar kan också pröva om en lag strider mot grundlagen, så kallad lagprövning, men den används mer sällan och har inte samma politiska tyngd.
Maktdelningen
Högsta domstolen
- Nio domare
- Utses av presidenten och godkänns av senaten.
- På livstid
- Domarna sitter så länge de vill, för att vara oberoende.
- Lagprövning
- Kan förklara att en lag eller ett beslut strider mot konstitutionen.
- Prejudikat
- Domarna styr hur andra domstolar dömer i liknande fall.
Därför blir det en stor politisk fråga vem som utses till domare.
Kedjan visar hur makterna begränsar varandra. Kongressen stiftar lagar men behöver presidentens underskrift. Presidenten kan lägga in veto, men en stor majoritet i kongressen kan köra över det. Domstolarna kan i sin tur pröva om lagen stämmer med konstitutionen.
Presidenten utser domare till högsta domstolen och andra höga ämbeten, men senaten måste godkänna dem. Kongressen kan också avsätta presidenten och domare genom riksrätt: representanthuset åtalar och senaten dömer, och det krävs två tredjedelar i senaten.
Systemet skyddar mot maktmissbruk, men gör det också svårt att fatta snabba beslut när makterna drar åt olika håll.
Kontroller och motvikter
Så kan makterna stoppa varandra
Ingen enskild del kan driva igenom en lag ensam.
Nu kommer tre befogenheter. För var och en ska du avgöra vem som har den: presidenten, kongressen eller högsta domstolen.
Tänk på uppdelningen: lagstiftande, verkställande och dömande makt.
Vem har makten?
Tre befogenheter. Rösta först.
Vetot är presidentens viktigaste verktyg mot kongressen. Det kan köras över om två tredjedelar av både representanthuset och senaten röstar för lagen igen.
Fråga 1 av 3
”Kan lägga in veto mot en lag som har antagits.”
Presidenten
Presidenten kan stoppa en lag med veto, men kongressen kan köra över det.
Kongressen har makten över statens pengar, på engelska ofta kallad the power of the purse. Utan kongressens beslut kan staten inte använda pengar. Konstitutionen ger också kongressen rätten att förklara krig, även om presidenten är överbefälhavare.
Fråga 2 av 3
”Beslutar om statens budget och kan förklara krig.”
Kongressen
Budgeten och beslutet att förklara krig ligger hos kongressen.
Rätten att pröva lagar mot konstitutionen kallas lagprövning (judicial review). Högsta domstolen har haft den sedan början av 1800-talet, och den gör domstolen till en av de mäktigaste i världen.
Fråga 3 av 3
”Kan förklara att en lag strider mot konstitutionen.”
Högsta domstolen
Domstolen prövar lagar mot konstitutionen och kan ogiltigförklara dem.
Kapitlet handlar om hur presidenten väljs, om elektorskollegiet, om mellanårsvalen och om varför USA har två stora partier.
Valsystemet skiljer sig mycket från Sveriges proportionella val.
Val
President, kongress och två partier.
Under våren före valet håller partierna primärval eller nomineringsmöten i delstaterna, där väljarna bestämmer vem som ska bli partiets kandidat. På sommaren nominerar partierna sina kandidater vid stora partikonvent.
Det allmänna valet hålls tisdagen efter den första måndagen i november vart fjärde år. Formellt röstar väljarna då på elektorer i sin delstat, som sedan väljer presidenten. Den nya presidenten tillträder i januari.
Val
Vägen till Vita huset
Presidentval hålls vart fjärde år, i början av november.
Elektorskollegiet har 538 elektorer: en för varje ledamot i representanthuset och senaten, plus tre för huvudstaden Washington D.C. Den kandidat som får minst 270 elektorsröster blir president. Nästan alla delstater ger alla sina elektorer till den kandidat som får flest röster i delstaten; Maine och Nebraska fördelar dem delvis.
Systemet gör att valrörelsen koncentreras till ett fåtal jämna delstater, så kallade vågmästarstater eller swing states. Det har hänt att en kandidat fått flest röster i hela landet men förlorat i elektorskollegiet, senast 2016. Sverige har inget motsvarande system, eftersom statsministern väljs av riksdagen.
Val
Elektorskollegiet
Varje delstat har lika många elektorer som ledamöter i kongressen. Totalt finns 538, och 270 räcker för att vinna.
I nästan alla delstater får den som vinner flest röster alla delstatens elektorer.
Därför kan man vinna presidentvalet utan att få flest röster i hela landet, som 2000 och 2016.
Eftersom representanthuset väljs vartannat år och senaten i tre omgångar hålls val till kongressen även mitt i presidentens fyraåriga mandatperiod. Valen kallas mellanårsval (midterms). Presidentens parti brukar förlora platser i dem.
Om oppositionspartiet får majoritet i en eller båda kamrarna kallas det delad makt. Då måste presidenten förhandla med motståndarsidan för att få igenom lagar och budget, och det kan leda till låsningar. I Sverige hålls riksdagsvalet vart fjärde år, och regeringen bildas utifrån resultatet.
Val
Mellanårsval
Mitt i presidentens mandatperiod väljs hela representanthuset och en tredjedel av senaten.
Om presidentens parti förlorar majoriteten blir det delad makt.
Nästa mellanårsval hålls den 3 november 2026.
I USA väljs ledamöterna i enmansvalkretsar: den kandidat som får flest röster vinner platsen, och alla andra röster ger inga mandat. Ett litet parti som får tio procent överallt kan därför bli helt utan platser. Väljare som inte vill slösa sin röst samlas kring de två största partierna, Demokraterna och Republikanerna.
I Sveriges proportionella valsystem får partierna mandat efter sin andel av rösterna, vilket ger plats för flera partier i riksdagen. Läs mer i Demokratins grunder och pröva själv i verktyget Val, mandat och regering.
Val
Varför två partier?
- Majoritetsval USA: den som får flest röster i valkretsen vinner hela platsen.
- Proportionella val Sverige: mandaten fördelas efter partiernas andel av rösterna.
Med en vinnare per valkrets har små partier svårt att få platser, och väljarna samlas kring två stora.
Eftersom kongressen inte kan rösta bort presidenten med en misstroendeförklaring finns i stället riksrätt (impeachment): en process där presidenten kan avsättas för allvarliga brott.
Kapitlet går igenom hur processen går till och hur den har använts.
Riksrätt
När presidenten ska ställas till svars.
Enligt konstitutionen kan presidenten avsättas för landsförräderi, mutbrott eller andra grova brott och förseelser. Representanthuset beslutar med enkel majoritet om att väcka åtal. Senaten håller sedan rättegången, och för en fällande dom krävs två tredjedelar av senatorerna. Vid en rättegång mot presidenten leds den av högsta domstolens ordförande.
Kravet på två tredjedelar gör att det i praktiken behövs stöd från båda partierna. I Sverige kan riksdagen i stället fälla statsministern med en misstroendeförklaring om minst 175 av 349 ledamöter röstar för den.
Riksrätt
Så går riksrätt till
- 1Representanthuset åtalar med enkel majoritet
- 2Senaten håller rättegång
- 3Två tredjedelar krävs för fällande dom
- 4Presidenten avsätts
Grunden ska vara landsförräderi, mutbrott eller andra grova brott.
Riksrätt är tänkt som ett skydd mot maktmissbruk och ska bygga på allvarliga brott. Men eftersom det är politiker som röstar påverkas processen nästan alltid av partitillhörighet, opinion och kommande val. Två synsätt brukar ställas mot varandra: att verktyget måste användas när allvarliga övertramp misstänks, annars försvagas ansvaret, och att återkommande försök utan brett stöd får väljarna att se processen som ren partistrid.
Under 2025 och början av 2026 lades flera förslag om riksrätt fram i representanthuset. Fram till mars 2026 hade inget av dem lett till en rättegång i senaten. Hur frågan utvecklas beror bland annat på maktbalansen i kongressen efter mellanårsvalet i november 2026.
Riksrätt
Riksrätt i historien
- 1868
- Andrew Johnson åtalades men friades i senaten.
- 1974
- Richard Nixon avgick innan representanthuset hann rösta.
- 1998–1999
- Bill Clinton åtalades men friades.
- 2019–2021
- Donald Trump åtalades två gånger och friades båda gångerna.
Ingen president har hittills avsatts genom riksrätt. Är processen juridik eller politik?
Polarisering betyder att väljare och partier rör sig bort från varandra, så att mittfältet krymper och avståndet mellan sidorna växer. Många forskare beskriver amerikansk politik som starkt polariserad.
Kapitlet handlar om vad polarisering är och hur den samverkar med det politiska systemet.
Polarisering
När partierna glider isär.
Polarisering kan ha flera orsaker som förstärker varandra: ett tvåpartisystem där allt blir en kamp mellan två sidor, primärval där de mest engagerade väljarna har stort inflytande, medier och flöden som visar det man redan håller med om, och skillnader mellan städer och landsbygd.
När partierna har svårt att kompromissa kan maktdelningen leda till låsningar. Om kongressen och presidenten inte kommer överens om budgeten kan delar av den federala staten tvingas stänga, en så kallad shutdown. I mer extrema fall kan polarisering leda till att politiska motståndare utsätts för hot och våld, vilket är ett hot mot demokratin i alla länder.
Polarisering
När mitten krymper
I ett polariserat land ser väljarna på det andra partiet inte bara som motståndare utan som ett hot.
Med delad makt och få kompromissvilliga kan beslut låsas, till exempel om budgeten.
Det tvåpartisystem som skapar stabilitet kan också förstärka känslan av vi och dom.
Nu kommer tre påståenden om politiska system. För vart och ett ska du avgöra om det stämmer på USA, på Sverige eller på båda.
Tänk på skillnaden mellan presidentstyre och parlamentarism, och mellan majoritetsval och proportionella val.
USA eller Sverige?
Tre påståenden. Rösta först.
I presidentstyre är presidenten ofta både statschef och regeringschef. I Sverige är rollerna delade: kungen är statschef med ceremoniella uppgifter, medan statsministern leder regeringen.
Fråga 1 av 3
”Statschefen är också regeringschef.”
USA
USA:s president är både statschef och regeringschef. I Sverige är kungen statschef och statsministern regeringschef.
Det är kärnan i parlamentarismen: regeringen måste tålas av parlamentet. I USA kan kongressen inte rösta bort presidenten för att den ogillar politiken, bara genom riksrätt vid allvarliga brott.
Fråga 2 av 3
”Parlamentet kan fälla regeringschefen med en misstroendeförklaring.”
Sverige
I Sverige kan riksdagen fälla statsministern. USA:s kongress kan bara avsätta presidenten genom riksrätt för grova brott.
Svenska domstolar och myndigheter får låta bli att tillämpa en lag som strider mot grundlagen. Det sker sällan. I USA är högsta domstolens lagprövning en central del av det politiska systemet och har avgjort många stora samhällsfrågor.
Fråga 3 av 3
”Domstolar kan pröva om en lag strider mot grundlagen.”
Båda
Båda länderna har lagprövning, men i USA har den mycket större politisk betydelse.
Kapitlet sammanfattar skillnaderna mellan USA:s presidentstyre och Sveriges parlamentarism och tar upp vad de olika systemen gör bra och dåligt.
Inget system är bäst i alla avseenden. Det handlar om vilka värden man prioriterar: stabilitet, maktdelning, möjligheten att byta regering eller att många partier ska få plats.
Två system
Presidentstyre och parlamentarism.
Tabellen sammanfattar presentationen. USA har presidentstyre, där presidenten väljs separat och inte kan fällas av kongressen för politiska skäl. Sverige har parlamentarism, där regeringen bygger på riksdagens stöd.
Mer om Sveriges system finns i Sveriges politiska system och om styrelseskick i allmänhet i Demokrati och styrelseskick.
Två system
USA och Sverige
| USA | Sverige | |
|---|---|---|
| Statschef | Presidenten | Kungen |
| Regeringschef | Presidenten | Statsministern |
| Regeringschefen väljs | I allmänna val, via elektorer | Av riksdagen |
| Kan fällas av parlamentet | Bara genom riksrätt | Med misstroendeförklaring |
| Valsystem | Majoritetsval | Proportionella val |
| Statsform | Federation | Enhetsstat |
Presidentstyre ger en tydlig ledare som väljaren själv har röstat på, och maktdelningen gör det svårt för en enskild aktör att ta över. Samtidigt kan presidenten och kongressen blockera varandra, och en president kan sitta kvar fyra år även om förtroendet har försvunnit.
Parlamentarism gör det möjligt att byta regering mellan valen och ger oftast regeringen stöd i parlamentet. Men i ett land med många partier kan regeringsbildningen ta lång tid och regeringarna bli svaga. Fundera på vilka värden du själv tycker är viktigast.
Två system
Styrkor och svagheter
- Presidentstyre Tydligt vem som ansvarar och stark maktdelning. Men risk för låsningar och svårt att byta en impopulär president.
- Parlamentarism Regeringen kan bytas och har oftast stöd för sin politik. Men regeringar kan bli svaga och beroende av många partier.
Vilket system skyddar bäst mot maktmissbruk, och vilket gör det lättast att styra?
Presentationen samlas i fem punkter:
- USA styrs av konstitutionen från 1787 och är en federation där delstaterna har stor makt.
- Makten delas mellan kongressen, presidenten och högsta domstolen, som kan stoppa varandra.
- Presidenten väljs vart fjärde år via elektorskollegiet, och mitt i perioden hålls mellanårsval.
- Kongressen kan inte fälla presidenten med misstroende, bara genom riksrätt vid grova brott.
- Majoritetsval i enmansvalkretsar ger två stora partier, och politiken är starkt polariserad.
Jämfört med Sveriges parlamentarism är makten i USA mer uppdelad, men också svårare att flytta mellan valen.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Konstitutionen och federalismen.
- 2Tre makter som kontrollerar varandra.
- 3Presidenten väljs via elektorer.
- 4Riksrätt i stället för misstroende.
- 5Två partier och polarisering.
Använd begreppen från presentationen: maktdelning, parlamentarism, presidentstyre, majoritetsval och proportionella val. Ge exempel på både styrkor och svagheter och förklara vilka värden du tycker väger tyngst.
Om du går igenom presentationen själv kan du skriva ett kort resonemang med ett påstående, en förklaring, ett exempel och en slutsats.
Prata två och två
Vilket system är bäst?
Jämför USA:s presidentstyre med Sveriges parlamentarism.
- Vad är bra med att statschefen väljs direkt av folket – och vad är riskerna?
- Borde Sverige ha större maktdelning, eller borde USA ha parlamentarism?
- Hur påverkar valsystemet hur många partier som får plats?