Det finns många sätt att styra ett land. I en demokrati har folket makten, och i en diktatur har en person eller en liten grupp tagit makten. Länder kan också ha en kung eller drottning eller en president som statschef, och regeringen kan behöva parlamentets stöd eller inte.
I presentationen får du lära dig vad som skiljer demokrati från diktatur, vad orden monarki, republik, parlamentarism och presidentstyre betyder, och vad som kan hota och skydda en demokrati. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Folkstyre eller enväldig makt
Demokrati och styrelseskick
Vem har makten i ett land – och vad gör att folket får bestämma?
I en demokrati avgörs många beslut genom att majoriteten bestämmer. Men en demokrati handlar också om att alla har samma grundläggande rättigheter. Den som förlorar en omröstning får fortsätta tycka annorlunda, säga det högt och försöka vinna nästa val.
Om en majoritet kunde förbjuda oppositionen eller ta bort minoriteters rättigheter skulle landet inte längre vara en demokrati. Mer om det finns i gymnasiets presentation Demokratins grunder.
Gissa först
”I en demokrati får majoriteten bestämma precis vad den vill.”
Stämmer inte.
Majoriteten bestämmer, men den får inte ta bort minoritetens rättigheter, till exempel rätten att säga emot.
Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär folkstyre. Motsatsen är diktatur, där makten är samlad hos en person eller en liten grupp som inte kan väljas bort.
Kapitlet handlar om vad som kännetecknar demokrati och diktatur, om olika slags diktaturer och om hur Sverige blev en demokrati.
Demokrati och diktatur
Vem har makten?
I land A kan folket byta ut sina ledare i fria val. Tidningar får granska makten, och människor får demonstrera. I land B finns ingen verklig opposition. Kanske hålls det val, men alla vet vem som ska vinna.
Skillnaden märks i vardagen. I en diktatur kan det vara farligt att skriva vad man tycker i sociala medier, och skolböckerna kan berätta bara det som ledaren vill. Exemplet är påhittat.
Ett tankeexperiment
Två länder
I land A väljer folket sina ledare och får kritisera dem. I land B har samma ledare styrt i trettio år, och den som kritiserar honom kan hamna i fängelse.
Vilket land är en demokrati – och hur märks det i vardagen?
Tänk på vad du får säga, läsa och skriva i de två länderna.
Fria val betyder att det finns flera partier att välja mellan, att valet är hemligt och att ingen tvingas rösta på ett visst sätt. Val måste också hållas regelbundet, så att folket kan byta ut dem som styr.
Yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet gör att människor kan diskutera, kritisera och organisera sig. I en rättsstat måste även regeringen följa lagarna, och domstolarna dömer utan att politikerna lägger sig i.
Kännetecken
Det här kännetecknar en demokrati
- Fria val
- Folket väljer sina företrädare och kan byta ut dem.
- Yttrandefrihet
- Alla får säga vad de tycker, också kritik mot makten.
- Rättsstat
- Alla, även de som styr, måste följa lagarna.
- Lika värde
- Alla har samma rättigheter, också minoriteter.
I en diktatur kan ledarna inte väljas bort på ett fredligt sätt. Ibland hålls val ändå, men de är inte fria: oppositionen får inte ställa upp, rösterna räknas fel eller människor blir hotade.
Diktaturer använder ofta censur och propaganda för att styra vad folk får veta. Människor som protesterar kan straffas, och polisen och militären används för att skydda ledarnas makt.
Kännetecken
Det här kännetecknar en diktatur
- Samlad makt
- En person eller en liten grupp bestämmer allt.
- Ingen opposition
- Andra partier är förbjudna eller saknar chans.
- Censur
- Medierna får inte granska eller kritisera makten.
- Ofria domstolar
- Domstolarna gör som makthavarna vill.
Diktaturer ser olika ut. I en enpartistat är det bara ett parti som får finnas. I en militärdiktatur har militären tagit makten, ofta genom en statskupp. I ett envälde har en ensam ledare all makt, och det kan till exempel vara en kung med absolut makt eller en ledare som styr genom rädsla.
Många stater är någonstans mellan demokrati och diktatur. De håller val men begränsar medierna och oppositionen. Sådana stater kallas ofta auktoritära.
Olika former
Olika slags diktaturer
- Enpartistat Ett enda parti får finnas och styr landet.
- Militärdiktatur Militären har tagit makten, ofta genom en kupp.
- Envälde En ensam ledare har all makt, till exempel en kung med absolut makt.
Gemensamt är att folket inte kan byta ut makthavarna i fria val.
Tidslinjen har riktiga avstånd. År 1866 ersattes ståndsriksdagen av en riksdag med två kammare, men rösträtten krävde inkomst eller förmögenhet, så bara en liten del av de vuxna männen fick rösta. År 1909 beslutade riksdagen om allmän rösträtt för män till andra kammaren, med vissa krav som kvarstod. År 1919 beslutades lika rösträtt för kvinnor och män, och 1921 röstade kvinnor för första gången.
Länge var det bara rika män som fick rösta i Sverige. Efter många år av kamp fick alla vuxna, både män och kvinnor, rösta i riksdagsvalet 1921. Det brukar räknas som året då Sverige blev en demokrati.
I regeringsformen från 1974, en av Sveriges grundlagar, står det att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. I dag får alla svenska medborgare som har fyllt 18 år rösta i riksdagsvalet.
Sveriges väg
Så blev Sverige en demokrati
Demokratin kom inte på en gång. Den växte fram steg för steg.
Statsskick handlar om vem som är statschef och hur den personen utses. Ett land kan vara en monarki med en kung eller drottning, eller en republik med en president.
Styrelseskick handlar om hur makten fördelas, till exempel om regeringen behöver parlamentets stöd. Kapitlet går igenom monarki, republik, parlamentarism och presidentstyre.
Statsskick och styrelseskick
Kung eller president? Parlament eller president?
Statschefen är landets främsta företrädare. I en monarki ärver kungen eller drottningen sin plats, oftast efter en förälder. I en republik väljs en president, antingen direkt av folket eller av parlamentet.
Både monarkier och republiker kan vara demokratier. Sverige, Norge och Danmark är monarkier, och Finland och Tyskland är republiker. Alla är demokratier.
Statsskick
Monarki eller republik
- Monarki Statschefen är en kung eller drottning som ärver sin plats.
- Republik Statschefen är en president som väljs.
Sverige är en monarki. Finland är en republik.
I Sverige är kungen statschef, men han har ingen politisk makt. Han får inte stoppa lagar och väljer inte regering. Det kallas för en konstitutionell eller parlamentarisk monarki: kungens roll står i grundlagen.
Kungen representerar Sverige, till exempel vid statsbesök och när riksdagen öppnar varje höst. Vem som kan bli kung eller drottning står i successionsordningen, en av grundlagarna.
Sverige
En kung utan makt
Sverige har en kung som statschef, men kungen bestämmer inte över politiken.
Kungen har ceremoniella uppgifter, som att ta emot andra länders statschefer.
Makten ligger hos riksdagen och regeringen, som folket har valt.
I ett land med parlamentarism väljer folket ett parlament, i Sverige riksdagen. Regeringen måste sedan ha riksdagens stöd eller åtminstone tålas av den. Om en majoritet av riksdagen röstar emot regeringen måste den avgå.
I ett land med presidentstyre väljer folket presidenten i ett eget val. Presidenten leder regeringen och kan sitta kvar hela mandatperioden även om parlamentet har en annan majoritet. Det finns också blandformer, till exempel i Frankrike.
Styrelseskick
Parlamentarism eller presidentstyre
- Parlamentarism Regeringen måste ha stöd av parlamentet, eller tålas av det.
- Presidentstyre Presidenten väljs i ett eget val och leder regeringen.
Sverige har parlamentarism. USA har presidentstyre.
I USA delas makten mellan presidenten, kongressen och domstolarna. Presidenten väljs i ett eget val och kan inte röstas bort av kongressen bara för att den tycker annorlunda. Det krävs ett särskilt förfarande, riksrätt, och då gäller det allvarliga brott.
I Sverige kan riksdagen när som helst rösta om misstroende mot statsministern. Om minst 175 av 349 ledamöter röstar för misstroende måste regeringen avgå. Mer om parlamentarism finns i Sveriges politiska system.
Jämför
Två sätt att styra
I USA väljs presidenten för fyra år och kan sitta kvar även om kongressen tycker annorlunda.
I Sverige måste regeringen tålas av riksdagen hela tiden.
Hur regeringen bildas i Sverige går igenom i Riksdag, regering och EU.
Nu kommer tre beskrivningar. För var och en ska du avgöra vilket begrepp som passar: monarki, republik eller parlamentarism.
Tänk på om det handlar om vem som är statschef eller om hur regeringen och parlamentet hänger ihop.
Vilket begrepp?
Tre beskrivningar. Rösta först.
I en monarki går platsen som statschef i arv inom en kungafamilj. I Sverige är det successionsordningen som bestämmer vem som blir nästa kung eller drottning.
Fråga 1 av 3
”Statschefen får sin plats efter sin mamma eller pappa.”
Monarki
I en monarki ärvs platsen som statschef.
I en republik väljs statschefen, som kallas president. I vissa republiker väljer folket presidenten direkt, i andra väljer parlamentet. Hur lång tid presidenten sitter skiljer sig mellan länder.
Fråga 2 av 3
”Landets statschef är en president som väljs vart femte år.”
Republik
I en republik är statschefen en vald president.
Parlamentarism betyder att regeringen är beroende av parlamentet. I Sverige måste regeringen avgå om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar för misstroende mot statsministern.
Fråga 3 av 3
”Regeringen måste avgå om en majoritet i parlamentet röstar emot den.”
Parlamentarism
Det är parlamentarism: regeringen är beroende av parlamentet.
En demokrati kan försvagas, ibland långsamt och nästan utan att man märker det. Därför behövs regler och människor som skyddar den.
Kapitlet handlar om vad som kan hota en demokrati och vad som skyddar den.
Hot och skydd
Vad gör en demokrati stark – eller svag?
En demokrati behöver att människor kan lita på valen, få veta vad som händer och säga vad de tycker. Valfusk, hot mot journalister och desinformation skadar allt detta. Korruption gör att människor slutar lita på dem som styr.
Hot och våld mot politiker och journalister är också ett hot mot demokratin. Om människor blir rädda för att engagera sig blir det färre som vågar ställa upp i val eller granska makten.
Hot
Det här kan hota en demokrati
- Valfusk
- Rösterna räknas fel eller väljare hotas.
- Hot mot medier
- Journalister hotas eller tidningar stängs.
- Desinformation
- Falska uppgifter sprids för att påverka människor.
- Korruption
- Makthavare tar emot mutor eller gynnar sina vänner.
Hot och våld mot politiker gör att färre vågar engagera sig.
Grundlagarna gör det svårt för en regering att snabbt ändra spelreglerna. För att ändra en grundlag krävs två likadana beslut i riksdagen med ett val emellan. Domstolarna och fria medier granskar att makten används rätt.
Demokratin skyddas också av vanliga människor: de som röstar, är med i föreningar, diskuterar och bryr sig. Det är därför skolan ska lära eleverna om demokrati och mänskliga rättigheter.
Skydd
Det här skyddar en demokrati
- Grundlagar
- Är svåra att ändra och skyddar våra rättigheter.
- Domstolar
- Dömer självständigt, utan att politiker lägger sig i.
- Fria medier
- Granskar makten och berättar vad som händer.
- Engagemang
- Människor röstar, diskuterar och är med i föreningar.
Skolan är också en del av skyddet: där lär man sig om demokrati.
Demokratier kan försvagas långsamt. En ledare kan börja med att byta ut domare mot vänner, sedan stänga kritiska medier och till sist ändra reglerna för val. Varje steg kan förklaras med att det är bra för landet.
Därför är det viktigt att människor, medier och domstolar säger ifrån tidigt. Exemplet är påhittat, men liknande saker har hänt i flera länder under historien. Hur demokratiska värden kan krocka går igenom i Demokratiska dilemman.
Ett tankeexperiment
Steg för steg
En ny ledare byter först ut domarna, stänger sedan en kritisk tidning och flyttar till sist valet.
Varje steg kan verka litet. Tillsammans kan de göra en demokrati till en diktatur.
Vilket steg borde människor protestera mot först?
Nu kommer fyra händelser. För var och en ska du avgöra om den stärker eller försvagar demokratin.
Tänk på kännetecknen: fria val, yttrandefrihet, rättsstat och lika värde.
Stärker eller försvagar?
Fyra händelser. Rösta först.
När domstolarna dömer självständigt behandlas alla lika inför lagen, även de som har makt. Det är en viktig del av en rättsstat och skyddar människor mot godtycke.
Fråga 1 av 4
”Domstolarna dömer utan att regeringen lägger sig i.”
Stärker
Självständiga domstolar är en del av rättsstaten.
Att stänga en tidning för att den kritiserat regeringen är censur. I en demokrati ska medierna kunna granska och kritisera makten, och tryckfriheten skyddas i Sverige av grundlagen.
Fråga 2 av 4
”Regeringen stänger en tidning som har kritiserat den.”
Försvagar
Det är censur. Medierna ska kunna granska makten.
Ett högt valdeltagande gör att besluten bygger på många människors åsikter. När unga röstar blir deras frågor viktigare för partierna.
Fråga 3 av 4
”Många unga går och röstar i valet.”
Stärker
När många röstar får de valda ett starkare stöd.
Om många tror på falska uppgifter om att valet var fuskat kan förtroendet för demokratin minska. Därför är det viktigt att kontrollera källor och att valen sköts öppet och säkert.
Fråga 4 av 4
”Falska uppgifter sprids om att valet var riggat.”
Försvagar
Desinformation kan få människor att sluta lita på valen.
Presentationen samlas i fem punkter som är bra att kunna förklara med egna ord:
- I en demokrati väljer folket sina ledare i fria val, och alla har yttrandefrihet och lika värde.
- I en diktatur är makten samlad hos en person eller grupp som inte kan väljas bort.
- I en monarki ärver kungen eller drottningen sin plats, i en republik väljs en president.
- Med parlamentarism måste regeringen tålas av parlamentet; med presidentstyre väljs presidenten i ett eget val.
- Grundlagar, domstolar, fria medier och engagerade människor skyddar demokratin.
Sverige är en demokrati och en monarki med parlamentarism, och kungen har ingen politisk makt.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Demokrati betyder folkstyre.
- 2Diktatur: makten kan inte väljas bort.
- 3Monarki eller republik.
- 4Parlamentarism eller presidentstyre.
- 5Demokratin måste skyddas.
Diskutera vad som behövs för att en demokrati ska fungera: fria val, yttrandefrihet, rättsstat och lika värde. Fundera på vad som händer om något av dem saknas.
Tänk också på din egen roll. Du kan rösta när du fyller 18, men redan nu kan du vara med i elevrådet, i föreningar och i diskussioner.
Prata två och två
Vad krävs för att en demokrati ska fungera?
Välj det som är viktigast och förklara varför.
- Vilket kännetecken på demokrati är viktigast?
- Vad kan du själv göra för att stärka demokratin?
- Varför är det farligt när demokratin försvagas steg för steg?