Samhällsekonomi handlar om hur pengar, varor och arbete rör sig mellan människor, företag, banker och staten. Arbetsmarknaden är den del av ekonomin där människor säljer sitt arbete och företag och andra arbetsgivare köper det.
I den här presentationen får du veta hur det ekonomiska kretsloppet fungerar, hur löner bestäms, vilka regler som skyddar dig på jobbet och vad facket gör. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Pengar, jobb och löner
Samhällsekonomi och arbetsmarknad
Var kommer pengarna ifrån – och vem bestämmer hur mycket du får i lön?
I många länder bestämmer staten en lägsta lön genom lag. I Sverige är det i stället fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer som förhandlar om lönerna och skriver in dem i kollektivavtal.
Det är en del av det som kallas den svenska modellen. Staten stiftar lagar om till exempel arbetsmiljö och anställningsskydd, men lägger sig i regel inte i hur höga lönerna ska vara.
Gissa först
”I Sverige bestämmer en lag hur hög den lägsta lönen får vara.”
Stämmer inte.
Sverige har ingen lag om minimilön. De lägsta lönerna står i kollektivavtal mellan facket och arbetsgivarna.
Pengar stannar sällan på ett ställe. När du köper något går pengarna till ett företag, som betalar lön till sina anställda, som i sin tur köper andra saker. Samtidigt tar staten in skatt och banker lånar ut pengar.
Kapitlet visar hur hushåll, företag, banker och staten hänger ihop.
Det ekonomiska kretsloppet
Pengarna går runt.
Ett hushåll är en eller flera personer som delar ekonomi, till exempel en familj. Hushållen arbetar och får lön, köper varor och tjänster och sparar en del av pengarna.
Företagen tillverkar det hushållen köper och betalar lön till dem som arbetar. Bankerna tar emot sparade pengar och lånar ut dem till andra hushåll och företag mot ränta. Staten, kommunerna och regionerna tar in skatt och använder pengarna till gemensamma saker som skola, vård och vägar. I verktyget Det ekonomiska kretsloppet kan du se hur pengarna rör sig.
Kretsloppet
Fyra delar i ekonomin
- Hushåll
- Människor som arbetar, konsumerar och sparar.
- Företag
- Tillverkar varor och tjänster och betalar löner.
- Banker
- Tar emot sparande och lånar ut pengar.
- Staten
- Tar in skatt och betalar för till exempel skola och vård.
Hushållen säljer sitt arbete till företagen och får lön. För lönen köper de varor och tjänster av företagen. Pengarna går alltså runt, från företag till hushåll och tillbaka igen.
Staten tar en del av pengarna i skatt, till exempel inkomstskatt och moms, och betalar för skola, vård och bidrag. Det som hushållen sparar på banken lånas ut till andra, så att pengarna fortsätter att användas.
I diagrammet visas pengarna som prickar som går runt: lön från företagen till hushållen, betalning för varor tillbaka till företagen, skatt till staten och välfärd tillbaka, och sparande som banken lånar ut till företagen. Företagen betalar också skatt, men den pilen är utelämnad för att bilden ska bli tydlig.
Kretsloppet
Så går pengarna runt
Om hushållen slutar köpa får företagen mindre pengar, och då kan jobb försvinna.
En bank tar emot pengar som människor och företag sparar, och lånar ut dem till andra. Den som lånar betalar ränta, en avgift för att få låna. Den som sparar får ofta lite ränta tillbaka.
Genom bankerna kan företag låna till nya maskiner och familjer låna till en bostad, även om de inte har alla pengar själva. Mer om lån, ränta och sparande finns i presentationen Privatekonomi.
Kretsloppet
Bankens roll
Du sparar pengar på banken. Banken lånar ut dem till en familj som köper en lägenhet.
Familjen betalar ränta, och du får en liten del av den.
Räntan är priset för att låna pengar.
Eftersom allt hänger ihop kan en förändring på ett ställe sprida sig. Om hushållen handlar mindre får företagen mindre inkomster. De kan behöva minska produktionen och säga upp personal, och då får fler människor mindre pengar.
Så kan en lågkonjunktur uppstå. Staten kan försöka dämpa den, till exempel genom att satsa pengar eller sänka skatter. Mer om konjunkturer finns i gymnasiets presentation Ekonomisk politik.
Ett exempel
När något stoppar
Många blir oroliga för framtiden och slutar köpa nya saker.
Företagen säljer mindre, anställer färre och kan behöva säga upp personal. Då handlar fler ännu mindre.
Nu kommer tre beskrivningar. För var och en ska du avgöra vem i kretsloppet det handlar om: hushållen, företagen eller staten.
Tänk på vem som arbetar och köper, vem som tillverkar och betalar lön, och vem som tar in skatt.
Vem i kretsloppet?
Tre frågor. Rösta först.
Ett företag tillverkar varor eller utför tjänster och säljer dem. Med pengarna från försäljningen betalar företaget löner, material och skatter. Det som blir över är företagets vinst.
Fråga 1 av 3
”Tillverkar cyklar, betalar lön till de anställda och säljer cyklarna i butiker.”
Företag
Företag tillverkar varor och betalar löner.
Staten tar in skatt från hushåll och företag. Tillsammans med kommunerna och regionerna använder den pengarna till gemensamma saker som skola, vård, polis och vägar, och till bidrag som barnbidrag och sjukpenning.
Fråga 2 av 3
”Tar in skatt och betalar för skolor, sjukhus och vägar.”
Staten
Staten, kommunerna och regionerna betalar för det gemensamma med skatt.
Ett hushåll kan vara en person som bor ensam eller en familj. Hushållen säljer sitt arbete och får lön, och använder lönen till att köpa varor och tjänster, betala skatt och spara.
Fråga 3 av 3
”Arbetar, får lön och köper mat, kläder och mobiler.”
Hushåll
Hushållen säljer sitt arbete och köper varor och tjänster.
De flesta vuxna arbetar för att försörja sig. Men arbete ger också gemenskap och mening, och skatten på lönen betalar för välfärden.
Kapitlet handlar om varför människor arbetar och hur löner bestäms i Sverige.
Arbete och lön
Varför jobbar vi – och vem bestämmer lönen?
Den viktigaste anledningen för de flesta är att tjäna pengar till sin försörjning. Men arbetet ger också en plats i en gemenskap, en känsla av att behövas och möjligheter att utvecklas.
Arbete är också viktigt för samhället. När många arbetar kommer det in mer skatt, och då finns det pengar till välfärden. Mer om arbetsmarknaden finns i gymnasiets presentation Arbetsliv.
Arbete och lön
Varför arbetar vi?
- Inkomst
- Lönen betalar mat, boende och fritid.
- Gemenskap
- På jobbet träffar man andra människor.
- Mening
- Man gör något som behövs och lär sig nytt.
- Välfärd
- Skatten på lönen betalar skola, vård och omsorg.
Lönen påverkas av hur många som kan och vill göra ett visst jobb, utbudet, och hur många arbetsgivare som behöver dem, efterfrågan. Om det finns få som kan ett yrke, till exempel för att det kräver lång utbildning, brukar lönen bli högre.
Det fungerar ungefär som när priset på en vara bestäms. I verktyget Prisbildning kan du pröva hur utbud och efterfrågan påverkar priset.
Lönebildning
Utbud och efterfrågan
- Många söker jobbet Gott om arbetskraft. Lönen hålls nere.
- Få kan göra jobbet Brist på arbetskraft. Lönen går upp.
Utbildning, erfarenhet och ansvar brukar också ge högre lön.
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation. Det reglerar bland annat lägsta lön, löneökningar, arbetstider, övertidsersättning och försäkringar.
I Sverige omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. Att arbetsmarknadens parter själva kommer överens, utan att staten bestämmer lönerna, kallas den svenska modellen. Den började med Saltsjöbadsavtalet 1938.
Den svenska modellen
Kollektivavtal
Facket och arbetsgivarna förhandlar fram ett avtal om löner, arbetstider och semester.
Avtalet gäller för alla på arbetsplatsen, även för dem som inte är med i facket.
Kallas den svenska modellen: parterna kommer överens, staten håller sig utanför lönerna.
Ett fackförbund är en organisation för anställda inom ett yrke eller en bransch. Facket förhandlar om löner och villkor och hjälper medlemmar som får problem på jobbet. Fackförbunden är samlade i tre stora centralorganisationer: LO, TCO och Saco.
Arbetsgivarna har egna organisationer, till exempel Svenskt Näringsliv för privata företag och Sveriges Kommuner och Regioner för kommuner och regioner. Tillsammans kallas fack och arbetsgivare arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadens parter
Fack och arbetsgivare
- Fackförbund Organiserar de anställda, till exempel inom LO, TCO och Saco.
- Arbetsgivare Organiserar företag och andra arbetsgivare, till exempel Svenskt Näringsliv.
Om de inte kommer överens kan facket strejka och arbetsgivaren ta till lockout.
Även om lönerna bestäms i avtal finns det lagar som gäller alla arbetsplatser. De ska se till att ingen skadas på jobbet och att ingen blir uppsagd hur som helst.
Kapitlet handlar om arbetsmiljö, skyddsombud och anställningsskydd.
Trygg på jobbet
Regler som skyddar.
Arbetsmiljölagen gäller på alla arbetsplatser. Den säger att arbetsgivaren ska se till att ingen blir sjuk eller skadas av arbetet. Det gäller både fysiska risker, som tunga lyft och farliga maskiner, och sådant som stress, hot och kränkningar.
De anställda väljer ett skyddsombud som bevakar arbetsmiljön. Om ett arbete innebär omedelbar fara kan skyddsombudet stoppa det tills arbetsgivaren har åtgärdat problemet. För dig som är under 18 år finns särskilda regler, bland annat om vilka arbetsuppgifter och arbetstider som är tillåtna.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen
- Ansvar
- Arbetsgivaren ansvarar för att jobbet är säkert.
- Kropp och knopp
- Gäller både olyckor och stress, hot och kränkningar.
- Skyddsombud
- Väljs av de anställda och bevakar arbetsmiljön.
- Stopp
- Skyddsombudet kan stoppa arbete som är farligt.
Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda mot att bli uppsagda utan skäl. Arbetsgivaren måste ha saklig grund, till exempel att det inte finns tillräckligt med arbete eller att den anställde allvarligt har misskött sig.
När det inte finns arbete till alla gäller i regel turordning: den som har varit anställd kortast tid får gå först. Det finns undantag, och regler kan ändras genom kollektivavtal. En anställning kan vara tillsvidare, alltså utan slutdatum, eller gälla en bestämd tid.
Anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd
- Saklig grund
- Arbetsgivaren måste ha ett skäl för att säga upp någon.
- Turordning
- Vid arbetsbrist gäller i regel sist in, först ut.
- Provanställning
- Den första tiden kan vara en prövotid.
- Visstid
- En anställning kan också gälla en bestämd tid.
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet är säkert och att den som gör en uppgift har rätt utbildning. För unga under 18 år finns särskilda regler om vilka arbetsuppgifter som är tillåtna. Vissa maskiner och farliga uppgifter är inte tillåtna alls.
Sara kan prata med sin chef, med skyddsombudet eller med facket. Hon kan också läsa om reglerna för unga hos Arbetsmiljöverket. Exemplet är påhittat.
Ett påhittat exempel
Sommarjobbet
Sara, 16 år, sommarjobbar på ett lager. Hon blir ombedd att köra truck utan utbildning.
Vem ska hon prata med – och vilka regler gäller för unga på jobbet?
Arbetsgivaren ansvarar. Skyddsombudet och facket kan hjälpa till.
Nu kommer tre situationer på en arbetsplats. För var och en ska du avgöra vad det handlar om: kollektivavtalet, arbetsmiljölagen eller lagen om anställningsskydd.
Tänk: gäller det lön och villkor, säkerhet på jobbet eller om man får bli uppsagd?
Vilken regel?
Tre situationer. Rösta först.
Lön, löneökningar, semesterersättning och arbetstider förhandlas fram mellan facket och arbetsgivarna och skrivs in i kollektivavtalet. Det är inte en lag, men det är bindande för dem som har skrivit under.
Fråga 1 av 3
”Lönen och semesterersättningen på en byggarbetsplats har förhandlats fram av facket.”
Kollektivavtal
Löner och villkor står i avtalet mellan facket och arbetsgivarna.
En ställning utan räcke innebär risk för fallolyckor. Enligt arbetsmiljölagen kan skyddsombudet stoppa arbetet tills arbetsgivaren har gjort det säkert.
Fråga 2 av 3
”Ett skyddsombud stoppar arbetet på en byggnadsställning som saknar räcke.”
Arbetsmiljölagen
Skyddsombudet kan stoppa farligt arbete enligt arbetsmiljölagen.
Enligt lagen om anställningsskydd måste en uppsägning ha saklig grund. Att chefen inte tycker om den anställda räcker inte. Den som blir uppsagd utan saklig grund kan få hjälp av facket att pröva saken.
Fråga 3 av 3
”En chef vill säga upp en anställd som hon inte gillar, utan något annat skäl.”
LAS
Arbetsgivaren måste ha saklig grund för en uppsägning.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Hushåll, företag, banker och staten hänger ihop i det ekonomiska kretsloppet. Om en del förändras påverkas de andra.
- Lönen påverkas av hur många som kan göra ett jobb och hur många som behövs, och av utbildning, erfarenhet och ansvar.
- I Sverige bestäms lönerna i kollektivavtal mellan facket och arbetsgivarna. Det kallas den svenska modellen.
- Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ansvarar för att arbetet är säkert, och skyddsombudet bevakar det.
- Lagen om anställningsskydd kräver saklig grund för en uppsägning, och vid arbetsbrist gäller i regel turordning.
Kom ihåg att lagar ger ett grundskydd för alla, medan kollektivavtalen kan ge mer för dem som omfattas.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Pengarna går runt mellan hushåll, företag, banker och staten.
- 2Lönen påverkas av utbud, efterfrågan och utbildning.
- 3Löner och villkor bestäms i kollektivavtal.
- 4Arbetsgivaren ansvarar för en säker arbetsmiljö.
- 5Man får inte bli uppsagd utan saklig grund.
Välj ett yrke och fundera på hur lönen bestäms, vilken utbildning som krävs och vilka risker som finns i arbetsmiljön. Fundera också på vad facket och skyddsombudet kan göra.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner dina svar och jämföra med en kompis. Mer om arbetsmarknaden finns i Arbetsliv och om pengar i vardagen i Privatekonomi.
Prata två och två
Ditt framtida jobb
Tänk på ett yrke du skulle vilja ha.
- Vad tror du påverkar lönen i det yrket?
- Vilka risker kan finnas i arbetsmiljön?
- Varför kan det vara bra att vara med i facket – och varför väljer en del att inte vara det?