Det mesta vi vet om samhället och världen har vi fått veta genom medier: tidningar, radio, tv och sociala medier. Därför är det viktigt att förstå hur medier fungerar och hur man granskar det man läser och ser.
Presentationen handlar om mediernas uppgifter, om vad som blir en nyhet, om sociala medier och algoritmer, om källkritik och falsk information och om hur man undersöker en samhällsfråga. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Vad vi får veta – och hur vi vet att det stämmer
Media, källkritik och samhällsfrågor
Varför ser du det du ser i flödet, och hur granskar man det?
Sociala medier visar det som en algoritm tror att du kommer att titta på, gilla eller dela. Det som väcker starka känslor sprids ofta mest, men det behöver inte vara viktigt eller sant.
Nyhetsredaktioner väljer också vad de berättar om, men de följer regler och kan granskas. Senare i presentationen får du lära dig mer om hur båda sorterna fungerar.
Gissa först
”Det som syns mest i flödet är det viktigaste som har hänt.”
Stämmer inte.
Flödet visar det som får många att stanna och reagera, inte nödvändigtvis det viktigaste.
I en demokrati har medierna viktiga uppgifter. Människor behöver veta vad som händer för att kunna rösta och ta ställning.
Kapitlet handlar om vad medierna ska göra, skillnaden mellan nyheter och åsikter och vem som betalar för medierna.
Mediernas uppgifter
Informera, granska och låta människor debattera.
Medierna ska informera, alltså berätta vad som händer i samhället och i världen. De ska granska makthavare, till exempel politiker, myndigheter och företag, och avslöja om de gör fel. Därför kallas medierna ibland den tredje statsmakten.
Medierna ska också vara ett forum för debatt där människor kan uttrycka olika åsikter. För att klara uppgifterna behöver medierna vara fria och oberoende. Mer om medierna finns i gymnasiepresentationen Medier och makt.
Medierna i demokratin
Tre viktiga uppgifter
- Informera
- Berätta vad som händer, så att vi kan ta ställning.
- Granska
- Ta reda på om makthavare gör fel eller missbrukar sin makt.
- Debatt
- Låta människor uttrycka och pröva olika åsikter.
En nyhetsartikel ska berätta vad som har hänt så sakligt som möjligt och låta olika sidor komma till tals. På ledarsidan, i krönikor och i debattartiklar får skribenten i stället tycka något och försöka övertyga läsaren.
Båda behövs i en demokrati, men det är viktigt att veta vad man läser. En åsikt kan vara välgrundad, men den är inte samma sak som en nyhet.
Läs rätt
Nyhet eller åsikt?
- Nyhet Berättar vad som har hänt och vad olika personer säger. Ska vara saklig.
- Åsikt Ledare, krönikor och debattartiklar. Skribenten tycker något.
Se efter var texten står och vem som har skrivit den.
Public service är radio och tv som ska vara oberoende och finnas till för alla. I Sverige betalas SVT, Sveriges Radio och UR av en public service-avgift som tas ut via skatten sedan 2019. De ska vara opartiska och inte styras av politiker eller annonsörer.
Kommersiella medier, som de flesta tidningar och många tv-kanaler, får sina pengar från annonser och prenumerationer. Det är bra att veta vem som betalar, eftersom pengar kan påverka vad som publiceras.
Pengarna
Vem betalar för medierna?
SVT, Sveriges Radio och UR är public service och betalas gemensamt via skatten. Andra medier lever på annonser och prenumerationer.
Den som betalar kan påverka vad som publiceras.
Public service ska vara opartiskt och finnas för alla.
Varje dag händer mer än någon redaktion hinner berätta om. Journalisterna måste välja, och det kallas nyhetsvärdering.
Kapitlet handlar om vad som gör en händelse till en nyhet och hur medierna berättar.
Vad blir en nyhet?
Allt som händer kan inte rapporteras.
Journalister väljer ofta händelser som är nära, både geografiskt och känslomässigt. En olycka i din kommun blir större nyhet än en likadan olycka långt bort. Det som är ovanligt eller dramatiskt blir oftare en nyhet än det som är vanligt.
Konflikter och kända personer lockar också uppmärksamhet. Det betyder att vissa viktiga saker, som långsamma förändringar, kan få mindre plats än de förtjänar.
Nyhetsvärdering
Det här gör något till en nyhet
Medierna vill att människor ska läsa, lyssna och titta. Därför förenklar de ofta svåra frågor, gör dem dramatiska och berättar genom enskilda personers öden. Det kallas medielogik.
Det gör nyheterna begripliga, men det kan också göra att världen verkar farligare eller mer splittrad än den är. Att veta det hjälper dig att läsa nyheter med eftertanke.
Medielogik
Så berättar medierna
Nyheter förenklas, dramatiseras och handlar ofta om enskilda personer.
Det gör nyheterna lätta att ta till sig, men de kan ge en skev bild.
I sociala medier kan vem som helst publicera, och det som visas styrs av algoritmer. Det har gett fler människor en röst, men gjort det svårare att veta vad som stämmer.
Kapitlet handlar om algoritmer, filterbubblor och om att veta vem som står bakom ett inlägg.
Sociala medier
Alla kan publicera.
En algoritm är ett datorprogram som sorterar vad du får se i flödet. Den lär sig vad du stannar vid, gillar och delar, och visar mer av samma sort. Plattformarna tjänar pengar på att du stannar länge, eftersom de då kan visa fler annonser.
Risken är att du hamnar i en filterbubbla, där du mest ser sådant som bekräftar det du redan tycker. Då kan det kännas som att alla håller med dig. Mer om algoritmer finns i presentationen Samhällsfrågor och källkritik.
Flödet
Algoritmer och filterbubblor
Algoritmen vill att du stannar kvar, inte att du blir klokare.
I en tidning finns en ansvarig utgivare som ansvarar för det som publiceras. I sociala medier kan vem som helst publicera, och det är inte alltid lätt att se vem som står bakom ett konto.
Influencers får ofta betalt för att visa produkter. Enligt lag måste reklam gå att känna igen, och den ska därför vara märkt som reklam eller annons. Om ett konto vill sälja något eller påverka dina åsikter är det bra att veta det.
Avsändaren
Vem står bakom inlägget?
I sociala medier publicerar privatpersoner, företag, influencers, organisationer och ibland falska konton.
Fråga alltid: vem har gjort det här, och varför?
Nu kommer tre texter. För var och en ska du avgöra om det är en nyhet, en åsikt eller reklam.
Tänk: berättar texten vad som har hänt, tycker skribenten något, eller vill någon sälja något?
Nyhet, åsikt eller reklam?
Tre texter. Rösta först.
En nyhet berättar sakligt vad som har hänt. Här anges också var uppgiften kommer ifrån, nämligen protokollet från fullmäktiges möte. Det gör det möjligt att kontrollera den.
Fråga 1 av 3
”Kommunfullmäktige beslutade i går att bygga en ny skola, enligt protokollet från mötet.”
Nyhet
Texten berättar vad som har hänt och vilken källa uppgiften kommer från.
Texten innehåller ett ställningstagande, att mobiler borde förbjudas, och ett argument för det. Det är typiskt för en krönika eller en debattartikel. Åsikter kan vara välgrundade, men de är inte nyheter.
Fråga 2 av 3
”Det är dags att förbjuda mobiler i alla skolor. Det skulle göra skoldagen bättre för alla.”
Åsikt
Skribenten tycker något och vill övertyga läsaren.
När en influencer visar en produkt med en rabattkod får hen ofta betalt av företaget. Då är det reklam, och enligt lag ska det framgå tydligt, till exempel genom att inlägget märks som reklam.
Fråga 3 av 3
”Kolla in mina nya skor! Med min kod får du 20 procent rabatt.”
Reklam
Någon vill sälja något och tjänar pengar på det. Det ska märkas som reklam.
Källkritik betyder att granska information innan man litar på den eller sprider den. Det gäller allt, från tidningsartiklar till inlägg, bilder och filmer.
Kapitlet handlar om källkritikens fyra frågor, om falsk information och om bilder och filmer som kan vara förfalskade.
Källkritik
Att granska det man läser och ser.
Äkthet: är källan verkligen den den säger sig vara, eller kan det vara ett falskt konto eller en förfalskad bild? Tid: när skrevs texten? Uppgifter kan bli inaktuella, och gamla bilder sprids ibland som om de vore nya.
Beroende: har källan själv sett det den berättar om, eller har den kopierat från någon annan? Om tre sajter skriver samma sak från samma pressmeddelande är det egentligen bara en källa. Tendens: har källan ett intresse av att du tycker eller köper något? Mer finns i presentationen Källtillit.
Källkritik
Fyra källkritiska frågor
- Äkthet
- Är källan den den säger sig vara?
- Tid
- När är det skrivet? Gäller det fortfarande?
- Beroende
- Är uppgiften kopierad från en annan källa, eller har källan själv sett det?
- Tendens
- Vill källan få dig att tycka eller köpa något?
Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids med avsikt, till exempel för att påverka ett val eller skapa oro. Bakom den kan finnas grupper eller till och med andra länder.
Felinformation är fel som sprids av misstag, ofta av människor som tror att det de delar är sant. Båda kan göra skada. Därför är det bra att stanna upp innan man delar något.
Falsk information
Fel med flit eller av misstag?
- Desinformation Falsk information som sprids med flit för att lura eller skada.
- Felinformation Fel som sprids av misstag, av någon som tror att det stämmer.
Stanna upp innan du delar.
AI-verktyg kan i dag skapa bilder, röster och filmer av händelser som aldrig har hänt. Det kan användas för skämt, men också för att lura människor eller sprida lögner om verkliga personer.
För att granska en bild eller film kan man leta efter ursprunget, till exempel med en omvänd bildsökning, och se om pålitliga medier rapporterar samma sak. Inom EU finns regler om att vissa AI-skapade bilder och filmer ska märkas. Mer om AI finns i presentationen AI och samhället.
Bilder och filmer
När bilder och filmer kan förfalskas
Med AI kan man skapa bilder, röster och filmer som ser äkta ut fast de inte är det. Det kallas ibland deepfakes.
En bild eller film är inte ett bevis i sig.
Det första steget är att stanna upp. Falsk information är ofta gjord för att väcka starka känslor, som ilska eller rädsla, så att man delar den utan att tänka.
Ta sedan reda på vem som står bakom och varifrån uppgiften kommer. Till sist kan du läsa i sidled: öppna nya flikar och se vad andra, pålitliga källor säger. Om ingen seriös källa bekräftar uppgiften finns det skäl att vara försiktig.
Granska ett påstående
Tre steg innan du litar på något
- 1Stanna upp, särskilt om du blir arg eller rädd
- 2Ta reda på vem som står bakom
- 3Se om andra pålitliga källor säger samma sak
Det kallas att läsa i sidled.
Nu kommer tre fall. För vart och ett ska du avgöra vilken källkritisk fråga som är viktigast: tid, beroende eller tendens.
Tänk: är uppgiften gammal, är den kopierad från en annan källa, eller vill avsändaren få dig att tycka eller köpa något?
Vilken källkritisk fråga?
Tre fall. Rösta först.
Busstider ändras ofta. En artikel från 2019 kan ha stämt då men vara fel i dag. Därför är det viktigt att alltid se efter när en text är skriven.
Fråga 1 av 3
”Du hittar en artikel om nya busstider. Den är skriven 2019.”
Tid
Uppgiften kan ha ändrats sedan dess. Kontrollera när den skrevs.
Om flera sajter har kopierat samma pressmeddelande är det egentligen bara en källa. Det betyder att uppgiften inte blir säkrare av att den syns på många ställen.
Fråga 2 av 3
”Tre olika sajter har exakt samma text, kopierad från ett pressmeddelande.”
Beroende
De är inte tre oberoende källor, utan en och samma källa.
Ett företag som säljer en produkt vill att du ska köpa den. Det betyder inte att allt företaget skriver är fel, men du bör kontrollera påståendet med en källa som inte tjänar på det.
Fråga 3 av 3
”Ett företag skriver på sin webbplats att deras energidryck är nyttig.”
Tendens
Företaget vill sälja sin dryck och har ett intresse av att du tror på det.
I samhällskunskap får du ofta undersöka en fråga själv. Då använder du det du har lärt dig om medier och källkritik.
Kapitlet visar hur man går till väga steg för steg. Mer finns i presentationen Samhällsfrågor och analys, som är skriven för gymnasiet.
Undersök en samhällsfråga
Från fråga till slutsats.
Börja med att välja en fråga och avgränsa den, så att den går att besvara. ”Varför slutar unga idrotta?” är lättare att undersöka än ”Hur mår unga?”. Sök sedan källor, till exempel statistik, artiklar och intervjuer, och granska dem med de källkritiska frågorna.
Leta efter orsaker och följder, och tänk på vilka som berörs. Dra till sist en slutsats som svarar på frågan och motivera den med dina källor. En bra slutsats säger också vad du inte vet säkert.
Steg för steg
Så undersöker du en samhällsfråga
- 1Välj och avgränsa frågan
- 2Sök och granska källor
- 3Leta efter orsaker och följder
- 4Dra en slutsats och motivera
Statistik kan visa hur många som slutar och i vilken ålder, men inte varför. En intervju med en tränare kan ge förklaringar, men tränaren har sin egen bild. Ett inlägg från en förälder visar en persons erfarenhet, som kanske inte gäller alla.
Genom att kombinera olika slags källor och fundera på vad varje källa kan och inte kan säga får du en säkrare bild. Exemplet är påhittat.
Ett exempel
Varför slutar unga idrotta?
Du hittar statistik om hur många som slutar, en intervju med en tränare och ett inlägg från en förälder.
Vilken källa säger vad – och vilken är mest pålitlig för just den frågan?
Olika källor kan svara på olika delar av frågan.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Medierna ska informera, granska makthavare och vara ett forum för debatt.
- Nyhetsvärdering och medielogik avgör vad som blir en nyhet och hur den berättas.
- Algoritmer styr flödet i sociala medier och kan skapa filterbubblor.
- Källkritikens fyra frågor är äkthet, tid, beroende och tendens.
- En samhällsfråga undersöks steg för steg: fråga, källor, orsaker och följder, slutsats.
Kom också ihåg att stanna upp innan du delar något, särskilt när det väcker starka känslor.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Informera, granska, debatt.
- 2Allt blir inte nyheter.
- 3Algoritmen väljer vad du ser.
- 4Äkthet, tid, beroende, tendens.
- 5Fråga, källor, analys, slutsats.
Använd de källkritiska frågorna på något du själv har sett: äkthet, tid, beroende och tendens. Fundera också på varför algoritmen visade just det för dig.
Du behöver inte berätta vad du brukar titta på. Det viktiga är att öva på att granska det man ser innan man tror på det eller delar det.
Prata två och två
Ditt flöde
Tänk på det senaste du såg i ditt flöde som handlade om samhället.
- Vem stod bakom, och hur vet du det?
- Var det en nyhet, en åsikt eller reklam?
- Hur skulle du kunna kontrollera om det stämde?