Frågan ”Vem är jag?” verkar enkel, men den är en av de svåraste livsfrågorna som finns. Identitet handlar om hur en människa upplever sig själv, vad som känns viktigt och vem man vill vara.
Presentationen går igenom vad identitet är, hur religion och livsåskådning kan påverka den, vad livsfrågor är och hur olika livsåskådningar svarar på dem, och hur människor skapar tillhörighet och mening.
Vem är jag?
Identitet och livsfrågor
Identitet, tillhörighet och de stora frågorna som saknar enkla svar.
Identitet är inte statisk. Den som var starkt troende som barn kan bli ateist som vuxen. Den som aldrig brydde sig om sin kulturella bakgrund kan plötsligt börja utforska den.
Livskriser, nya relationer, resor, böcker eller möten med andra kulturer kan förändra hur en människa ser på sig själv. Att identiteten förändras är naturligt och en del av att vara människa.
Gissa först
”En människas identitet är densamma hela livet.”
Stämmer inte.
Identitet förändras. Möten, kriser, relationer och nya erfarenheter kan ändra hur vi ser på oss själva.
Identitet formas av ett samspel mellan familj, vänner, kultur, språk, kön, erfarenheter, intressen, religion, livsåskådning och de grupper man känner tillhörighet till.
Kapitlet handlar om att identitet består av många delar samtidigt och att den förändras. Mer om identitet och grupper finns i presentationen Individer, grupper och sociala livsvillkor.
Identitet
Många bitar blir en helhet.
En viktig poäng är att identitet sällan har bara en dimension. Den är som en mosaik, där många bitar tillsammans bildar en helhet.
På fotbollsträningen kan Yasmin känna sig mest som fotbollsspelare, hemma mest som syster och under ramadan kanske mest som muslim. Vilken bit som är viktigast kan ändras beroende på situation och tid.
Ett exempel
Identitet som en mosaik
Yasmin är tonåring, syster, elev, fotbollsspelare, muslim, svenskfödd med somaliskt påbrå och Malmöbo – allt samtidigt.
Ingen av delarna beskriver hela Yasmin.
Vilken del som känns viktigast kan skifta med situationen.
Identitet kan beskrivas som lager runt en person: familj, språk, religion eller livsåskådning, intressen, samhället omkring och egna erfarenheter. Alla lager påverkar varandra.
Psykologen Erik Erikson menade att ungdomsåren är en särskilt viktig tid för att utforska vem man är. Då prövar många olika roller, värderingar och vägar.
Identitet
Vad formar identiteten?
Religion kan vara en stark källa till identitet. Kapitlet handlar om hur religion kan påverka vardagen, om den gemenskap religion kan ge och om att förhållandet mellan religion, tro och identitet inte alltid är enkelt.
Mer om religionerna finns i presentationen Världsreligionerna.
Identitet och religion
Tro, tradition och gemenskap.
För många människor i världen är den religiösa tillhörigheten en av de viktigaste delarna av vem de är. Den kan påverka vad man äter, hur man klär sig, vilka högtider man firar och hur man ser på familj och moraliska frågor.
Jul firas av kristna, eid al-fitr av muslimer, diwali av hinduer, pesach av judar och vesak av buddhister. Många firar också högtider av kulturella skäl.
Identitet och religion
Religion i vardagen
- Mat
- Halal, kosher eller vegetariskt.
- Kläder
- Slöja, kippa eller enkla kläder.
- Högtider
- Jul, eid al-fitr, diwali, pesach och vesak.
- Familj och moral
- Synen på äktenskap och på rätt och fel.
Religion ger gemenskap. Att tillhöra en församling, ett tempel eller en moské innebär att man har en grupp som delar ens tro, traditioner och värderingar.
Den gemenskapen kan ge trygghet, mening och en känsla av att höra hemma. Det kan vara särskilt viktigt för den som har flyttat till ett nytt land eller går igenom en svår tid.
Identitet och religion
Gemenskap
Att tillhöra en församling, ett tempel eller en moské betyder att ha en grupp som delar ens tro och traditioner.
Gemenskapen kan ge trygghet och en känsla av att höra hemma.
Särskilt i tider av förändring eller kris.
En person kan vara kulturellt kristen: fira jul, döpa sina barn och gifta sig i kyrkan, utan att egentligen tro på Gud. Många svenskar säger att de inte är religiösa men tycker ändå att kyrkobyggnader och högtider är viktiga.
En annan person kan ha en djup andlig tro utan att tillhöra något samfund. Hen kanske mediterar, ber eller söker mening på egen hand.
Identitet och religion
Inte svart eller vitt
- Religion utan tro Fira jul, döpa barnen och gifta sig i kyrkan – utan att tro på Gud.
- Tro utan religion En djup personlig tro utan att tillhöra något samfund.
Förhållandet mellan religion, tro och identitet är inte svart eller vitt.
I ett sekulariserat samhälle som Sverige bygger många sin identitet på annat än religion, till exempel vetenskap, mänskliga rättigheter, humanism, konst, natur, vänskap och politiska övertygelser.
Humanism är en sekulär livsåskådning som sätter människans värde, förnuft och ansvar i centrum. Ateism och agnosticism är positioner i frågan om Gud, inte hela livsåskådningar, men de kan vara en viktig del av en persons identitet. Ett medvetet val att inte tro är också ett identitetsval.
Identitet utan religion
Andra källor till identitet
- Humanism
- Människans värde, förnuft och ansvar i centrum.
- Ateism
- Uppfattningen att det inte finns någon gud.
- Agnosticism
- Uppfattningen att man inte kan veta om Gud finns.
- Alla
- Har någon slags livsåskådning, även utan ord för den.
Nu kommer tre personer som berättar hur de ser på livet. För var och en ska du avgöra vilken hållning det passar bäst: ateism, agnosticism eller humanism.
Tänk: säger personen att Gud inte finns, att man inte kan veta, eller beskriver hen en hel syn på vad som ger livet mening?
Vilken hållning?
Tre röster. Rösta först.
Ateism betyder att man inte tror att det finns någon gud. Det är en position i gudsfrågan. En ateist kan ha många olika livsåskådningar i övrigt.
Fråga 1 av 3
”Jag tror inte att någon gud finns.”
Ateism
Uppfattningen att det inte finns någon gud.
Agnosticism betyder att man menar att det inte går att veta om Gud finns. Agnostikern säger varken säkert ja eller säkert nej.
Fråga 2 av 3
”Det går inte att veta om Gud finns eller inte.”
Agnosticism
Uppfattningen att man inte kan veta.
Humanism är en sekulär livsåskådning. En humanist behöver inte tro på Gud för att finna mening. Meningen kan komma från relationer, skapande, kunskap och arbete för en bättre värld.
Fråga 3 av 3
”Meningen finns i relationer, kunskap och ansvar för andra människor.”
Humanism
En sekulär livsåskådning med människan i centrum.
Livsfrågor är de stora frågorna om livet som saknar enkla, entydiga svar. De handlar om mening, döden, lidande, kärlek, rättvisa, skuld och förlåtelse.
Kapitlet handlar om vad som skiljer livsfrågor från faktafrågor.
Livsfrågor
Frågor utan enkla svar.
Livsfrågor berör det som är viktigast för oss: mening, döden, lidande, kärlek, rättvisa och vad det betyder att vara människa.
Svaren kan förändras under ett liv. Det som kändes meningsfullt som 15-åring behöver inte vara detsamma som vid 40.
Livsfrågor
Några klassiska livsfrågor
- Mening
- Vad är meningen med livet?
- Döden
- Vad händer efter döden?
- Lidande
- Varför finns lidande?
- Fri vilja
- Väljer jag själv, eller styrs livet av ödet?
- Rätt och fel
- Hur ska man veta vad som är rätt?
Livsfrågor skiljer sig från faktafrågor. Hur många människor bor i Sverige är en faktafråga som går att undersöka. Vad som är meningen med livet går inte att mäta.
Livsfrågor kallas ibland existentiella frågor, frågor om att finnas till. Filosofer som Søren Kierkegaard, Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir ägnade sina liv åt sådana frågor. Men man behöver inte vara filosof för att ställa dem; de dyker upp i vardagen, i musiken och i mötet med andra.
Livsfrågor
Två sorters frågor
- Faktafråga Kan besvaras med en undersökning eller ett experiment.
- Livsfråga Kräver reflektion, samtal och ett eget ställningstagande.
Livsfrågor kan inte besvaras med en sökning på nätet.
Samma livsfråga kan besvaras på helt olika sätt beroende på livsåskådning. Kapitlet jämför hur religioner och en sekulär humanism svarar på frågor om döden, den fria viljan och lidandet.
Svaren är förenklade. Inom varje religion finns också olika tolkningar.
Samma fråga, olika svar
Livsåskådningar svarar olika.
En kristen kan tro på uppståndelse och evigt liv. En muslim kan tro på paradis eller helvete beroende på hur man har levt. En hindu kan tala om återfödelse, att själen, atman, föds på nytt i en annan kropp.
En buddhist talar om att medvetandet fortsätter i nya existenser tills nirvana nås. En ateist kan tänka att livet tar slut och att inget medvetande finns kvar, men att minnen och handlingar lever vidare hos andra.
Vad händer efter döden?
Olika svar
- Kristendom
- Uppståndelse och evigt liv.
- Islam
- Paradis eller helvete beroende på hur man levt.
- Hinduism
- Själen, atman, föds på nytt i en ny kropp.
- Buddhism
- Medvetandet fortsätter tills nirvana nås.
- Sekulär
- Livet tar slut, men minnen lever vidare hos andra.
Kristendom och islam betonar att människan har fri vilja att välja mellan gott och ont, men att Gud har en plan. Hinduism och buddhism kopplar karma till handlingar: vi är fria att välja, men våra val får följder i detta och framtida liv.
En sekulär humanist kan betona att människan är fri att forma sitt eget liv, men att social bakgrund, uppväxt och samhälle också spelar in.
Har vi fri vilja?
Olika svar
- Kristendom och islam
- Människan väljer mellan gott och ont, men Gud har en plan.
- Hinduism och buddhism
- Vi väljer fritt, men karma ger följder i detta och kommande liv.
- Sekulär humanism
- Vi formar vårt liv, men bakgrund och samhälle spelar in.
Varför finns lidande? Det är en av de svåraste livsfrågorna, och den har inget slutgiltigt svar. Religiösa svar varierar: lidande kan ses som en prövning från Gud, som en följd av karma eller som en del av livets ofullkomlighet, dukkha i buddhismen.
Sekulära svar kan peka på naturliga orsaker, som sjukdomar och naturkatastrofer, och på mänskliga val och orättvisor. Oavsett svar tar alla traditioner lidandet på allvar och försöker hjälpa den som lider.
Varför finns lidande?
Den svåraste frågan
Religiösa svar kan tala om prövning från Gud, om karma eller om dukkha – att livet är ofullkomligt.
Sekulära svar pekar på naturliga orsaker, mänskliga val och orättvisor.
Gemensamt är att alla traditioner tar lidandet på allvar.
Nu kommer tre svar på frågan om vad som händer efter döden. För vart och ett ska du avgöra vilken tradition svaret kommer från: kristendom, hinduism eller buddhism.
Tänk på begreppen: uppståndelse, atman och nirvana.
Vilken tradition?
Tre svar om döden. Rösta först.
Tron på uppståndelse och evigt liv är central i kristendomen. Den bygger på berättelsen om att Jesus uppstod från de döda.
Fråga 1 av 3
”Döden är inte slutet. Det finns en uppståndelse och ett evigt liv.”
Kristendom
Uppståndelse och evigt liv.
I hinduismen kallas själen atman. Den föds på nytt i en ny kropp, och hur nästa liv blir hänger ihop med karma. Målet är att till slut befrias från kretsloppet.
Fråga 2 av 3
”Själen, atman, föds på nytt i en ny kropp.”
Hinduism
Atman föds på nytt.
I buddhismen fortsätter medvetandet i nya existenser tills människan når nirvana, ett tillstånd där lidandet och begären har upphört. Buddhismen talar inte om en evig själ på samma sätt som hinduismen.
Fråga 3 av 3
”Medvetandet fortsätter i nya liv tills nirvana nås.”
Buddhism
Målet är nirvana.
Tillhörighet, känslan av att höra hemma, är ett grundläggande mänskligt behov. Kapitlet handlar om var tillhörighet och mening kan komma ifrån och om att leva med identitetsfrågor i ett samhälle med mångfald.
Tillhörighet och mening
Att höra hemma.
Religioner har länge varit en av de starkaste källorna till tillhörighet. Att vara kristen, muslim, jude, hindu eller buddhist innebär att tillhöra ett globalt nätverk av människor som delar berättelser, högtider och värderingar.
Men tillhörighet kan också skapas utanför religionen, i en idrottsförening, en vänskapskrets, en politisk rörelse, en kulturell gemenskap eller en digital grupp. Det som förenar dem är att de ger mening.
Tillhörighet och mening
Var hör jag hemma?
- Religiös gemenskap Ett globalt nätverk som delar berättelser, högtider och värderingar.
- Annan gemenskap Idrottsförening, vänner, politisk rörelse eller en digital grupp.
Båda kan ge en känsla av att vara del av något större.
Aaron Antonovsky myntade begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Det innebär att livet känns begripligt, hanterbart och meningsfullt. Forskning visar att människor med stark KASAM mår bättre och klarar motgångar lättare.
Religion och livsåskådning kan bidra till KASAM genom att ge svar på livsfrågor, erbjuda gemenskap och hjälpa människor att tolka det de varit med om. Relationer, skapande och engagemang kan göra det också.
Tillhörighet och mening
KASAM – känsla av sammanhang
- Begripligt
- Jag förstår vad som händer i mitt liv.
- Hanterbart
- Jag har resurser att klara det.
- Meningsfullt
- Det är värt att engagera sig i.
Begreppet kommer från sociologen Aaron Antonovsky.
I ett samhälle som Sverige, där människor med olika religiösa och kulturella bakgrunder lever sida vid sida, ställs identitetsfrågor på sin spets. Många upplever att de hör hemma på flera ställen samtidigt.
I ett demokratiskt samhälle förväntas vi kunna samtala om svåra frågor, om mening, moral, identitet och tro, med både övertygelse och respekt för den andre. Mer om hur religioner och samhället möts finns i presentationen Religion i Sverige.
Tillhörighet och mening
Identitet i ett mångfaldssamhälle
Hur förhåller man sig till sin bakgrund i ett nytt land, och till olika förväntningar från familj och samhälle?
Kan man vara ”helt svensk” och ”helt somalisk” samtidigt?
Religionsfriheten skyddar rätten att tro – men inte mot att möta andra perspektiv.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Identitet består av många delar samtidigt: familj, språk, kultur, tro, intressen och erfarenheter.
- Identiteten förändras genom livet, och vilken del som är viktigast kan skifta.
- Religion kan påverka vardag, högtider och gemenskap, men det finns både religion utan tro och tro utan religion.
- Livsfrågor om mening, döden, fri vilja och lidande besvaras olika av olika livsåskådningar.
- Tillhörighet och mening kan komma från religion men också från relationer, föreningar och engagemang.
Kom också ihåg att alla människor har någon slags livsåskådning, även om de inte alltid sätter ord på den.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Identitet är en mosaik.
- 2Identitet förändras.
- 3Religion kan ge identitet och gemenskap.
- 4Livsfrågor saknar enkla svar.
- 5Tillhörighet och mening är grundläggande behov.
Livsfrågor kräver reflektion och samtal. Du behöver inte berätta om din egen tro eller ditt eget liv om du inte vill; det går lika bra att resonera om hur människor i allmänhet kan tänka.
Försök beskriva minst två olika sätt att svara på frågan ni väljer, ett religiöst och ett sekulärt, och förklara vad som skiljer dem åt.
Prata två och två
Samtala om livsfrågor
- Vilken livsfråga tycker du är svårast att svara på – och varför?
- Vad kan ge en människa en känsla av att höra hemma?
- Hur kan man samtala om tro och mening med respekt, även när man tycker olika?