Sveriges religiösa historia sträcker sig från fornnordisk tid till dagens samhälle med många religioner och livsåskådningar. Under lång tid fanns bara en tillåten kyrka. I dag får alla tro vad de vill, eller inte tro alls.
Presentationen går igenom kristnandet, reformationen och enhetskyrkan, kampen för religionsfrihet, sekulariseringen, den religiösa mångfalden och hur gamla traditioner lever kvar som kultur.
Från enhetskyrka till mångfald
Religion i Sverige
Hur gick Sverige från en enda kyrka till religionsfrihet – och vad finns kvar av det gamla?
Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Det betyder att religionen har mindre inflytande över samhälle och vardag än i de flesta andra länder. Färre går i kyrkan regelbundet, och allt fler beskriver sig som icke-religiösa.
Samtidigt lever kyrkan kvar vid livets stora stunder. Många döps, konfirmeras, gifter sig och begravs i kyrkan, även om de inte går på gudstjänst under resten av året.
Gissa först
”De flesta svenskar går i kyrkan varje vecka.”
Stämmer inte.
Få går regelbundet på gudstjänst. Men många döps, gifter sig och begravs fortfarande i kyrkan.
Kapitlet handlar om hur Sverige gick från fornnordisk religion till kristendom, om den katolska kyrkans makt under medeltiden och om reformationen, som gjorde Sverige lutherskt.
Det handlar också om enhetskyrkan, när alla förväntades tillhöra samma kyrka.
Från fornnordisk tro till enhetskyrka
Hur Sverige blev kristet.
Under vikingatiden, från slutet av 900-talet, kristnades Sverige gradvis. Missionärer kom, kungar lät döpa sig och kyrkor byggdes. Processen var långsam och ibland våldsam, men runt 1100-talet var kristendomen etablerad som Sveriges religion.
Innan dess dyrkade människor fornnordiska gudar som Oden, Tor och Freja. Spår av den tron finns kvar, till exempel i veckodagarnas namn: tisdag, onsdag, torsdag och fredag.
Från fornnordisk tro till enhetskyrka
En lång historia
- Fornnordisk tid
- Människor dyrkade gudar som Oden, Tor och Freja.
- Vikingatiden
- Sverige kristnas gradvis, från slutet av 900-talet.
- Medeltiden
- Sverige tillhör den katolska kyrkan.
- 1500-talet
- Reformationen. Sverige blir lutherskt.
Under medeltiden var den katolska kyrkan en av samhällets mäktigaste institutioner. Den ägde mycket mark, drev skolor och samlade in tionde, en skatt där en tiondel av skörden eller inkomsten skulle gå till kyrkan.
Påven i Rom var kyrkans överhuvud. Kyrkan påverkade lagar och människors vardag, och religion var en självklar del av hela samhället.
Medeltiden
Kyrkan hade stor makt
Under medeltiden tillhörde Sverige den katolska kyrkan. Påven i Rom var kyrkans överhuvud.
Kyrkan ägde mark, drev skolor och samlade in tionde – en skatt till kyrkan.
Kyrkan påverkade också lagarna.
På 1500-talet genomförde Gustav Vasa reformationen i Sverige. Han bröt med påven och den katolska kyrkan och gjorde kungen till kyrkans överhuvud. Sverige blev lutherskt, alltså protestantiskt, efter reformatorn Martin Luther.
Reformationen gav kungen mer makt, både över kyrkan och över dess rikedomar. Den var alltså både en religiös och en politisk förändring.
1500-talet
Reformationen
- Före Katolsk kyrka. Påven i Rom är överhuvud.
- Efter Luthersk kyrka. Kungen är kyrkans överhuvud.
Gustav Vasa bröt med påven, och Sverige blev protestantiskt.
Efter reformationen blev Svenska kyrkan en enhetskyrka. Det betyder att alla medborgare förväntades tillhöra samma kyrka, och det var länge förbjudet att tillhöra något annat samfund.
Kyrkan skötte uppgifter som i dag sköts av staten och kommunerna: den förde register över befolkningen, folkbokföring, undervisade barn och hjälpte de fattiga. Religion var alltså inte en privat fråga utan en samhällsinstitution.
Svenska kyrkan
En enhetskyrka
- Alla
- Förväntades tillhöra samma kyrka.
- Förbjudet
- Att länge tillhöra något annat samfund.
- Uppgifter
- Folkbokföring, utbildning och fattigvård.
Religion var inte en privatsak utan en del av samhället.
Konventikelplakatet var en lag från 1726. En konventikel är ett religiöst möte, och lagen förbjöd sådana möten utanför Svenska kyrkan. Det var olagligt att samlas för bön eller bibelstudier i hemmet utan prästens tillstånd.
Lagen avskaffades inte förrän 1858. Den visar hur starkt staten kontrollerade människors religion under den här tiden.
1726–1858
Konventikelplakatet
År 1726 kom en lag som förbjöd religiösa möten utanför Svenska kyrkan.
Det var olagligt att samlas för bön eller bibelläsning hemma utan prästens tillstånd.
Lagen avskaffades först 1858.
Under 1800-talet växte nya kristna rörelser fram utanför Svenska kyrkan. Kapitlet handlar om frikyrkorna och om hur religionsfriheten infördes steg för steg.
Hur religionsfrihet kan krocka med andra rättigheter går igenom i presentationen Demokratiska dilemman.
Vägen till religionsfrihet
Från förbud till fritt val.
Frikyrkor är kristna samfund som bildades utanför Svenska kyrkan, till exempel baptister, metodister och pingstvänner. De ville kunna tro och fira gudstjänst på andra sätt än vad statskyrkan tillät.
Frikyrkorörelsen hörde ihop med andra folkrörelser som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Tillsammans skapade de föreningsliv, möteslokaler och vanan att diskutera och rösta i föreningar, något som var viktigt för demokratins framväxt i Sverige.
1800-talet
Frikyrkorna
- Vilka
- Till exempel baptister, metodister och pingstvänner.
- Varför
- De ville tro och fira gudstjänst på sitt eget sätt.
- Folkrörelser
- Nära nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
- Demokrati
- Föreningsliv, möteslokaler och demokratiska vanor.
Religionsfriheten infördes stegvis. År 1951 fick alla svenskar laglig rätt att lämna Svenska kyrkan och tillhöra ett annat samfund, eller inget alls. Det var en milstolpe.
År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Kyrkan var inte längre en del av staten. Redan från 1996 blev barn inte längre automatiskt medlemmar när de föddes, utan genom dopet. Svenska kyrkan har ändå kvar en särskild ställning i svensk lag.
Vägen till religionsfrihet
Steg för steg
Svenska kyrkan är fortfarande Sveriges största religiösa organisation.
Religionsfrihet betyder rätten att tro, att byta religion och att utöva sin tro, men också rätten att inte tro alls. I Sverige skyddas den av grundlagen, och den finns också i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Religionsfriheten är inte obegränsad. Den får inte användas för att kränka andra människors rättigheter. Hur sådana krockar kan hanteras går igenom i presentationen Religion, konflikter och samhälle.
Religionsfrihet
Vad betyder religionsfrihet?
- Tro
- Du får tro på vad du vill.
- Byta
- Du får byta religion.
- Inte tro
- Du får också låta bli att tro.
- Skydd
- Rätten finns i grundlagen och i FN:s förklaring.
Sekularisering betyder att religionens inflytande över samhälle, politik och vardag minskar. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder.
Kapitlet visar att sekularisering inte betyder att religionen försvinner, utan att den förändras.
Sekularisering
När religionens roll förändras.
Det finns en skillnad mellan religion som samhällsmakt och religion som kultur och tradition. Religionens makt över lagar, skola och politik har minskat kraftigt i Sverige.
Men kristna traditioner lever kvar i kulturen. De flesta svenskar firar jul och påsk, och många döps och gifter sig i kyrkan. Ibland tänker människor inte ens på att traditionerna har religiösa rötter.
Sekularisering
Religion förändras
- Samhällsmakt Har minskat kraftigt i Sverige.
- Kultur och tradition Lever kvar, ofta utan att vi tänker på det.
Sekularisering betyder att religionen förändras – inte att den försvinner.
Kristna traditioner finns kvar i kalendern, i språket och i många familjers högtider. Helgdagar som jul, påsk och kristi himmelsfärd är lediga dagar, och kyrkobyggnader är fortfarande viktiga i många orter.
Skolavslutningar hålls ibland i kyrkan, och uttryck som ”herregud” eller ”Jesus!” används dagligen av människor som inte är troende. Det visar hur religion kan bli en del av kulturen.
Sekularisering
Det som lever kvar
- Högtider
- Jul och påsk firas av de flesta.
- Livets stunder
- Dop, vigsel och begravning i kyrkan.
- Kalendern
- Helgdagarna följer den kristna årsrytmen.
- Språket
- Uttryck som ”herregud” används utan religiös tanke.
År 1972 tillhörde omkring 95 procent av alla svenskar Svenska kyrkan. År 2024 hade kyrkan omkring 5 miljoner medlemmar enligt SCB, ungefär hälften av befolkningen, och andelen sjunker.
Kurvan bygger på avrundade nivåer ur Svenska kyrkans och SCB:s medlemsstatistik: omkring 95 procent 1972, omkring 83 procent 2000, omkring 70 procent 2010 och ungefär hälften 2024. Två förändringar syns som streckade linjer: sedan 1996 blir barn medlemmar genom dopet i stället för automatiskt vid födseln, och år 2000 skildes kyrkan från staten.
Minskningen visar hur snabbt sekulariseringen går. Men att så många fortfarande är medlemmar visar att kyrkan spelar en roll, inte minst vid dop, konfirmation, vigsel och begravning. Siffrorna gäller 2024 och ändras varje år.
Medlemskap i Svenska kyrkan
Färre medlemmar
Svenska kyrkan är ändå en av Sveriges största folkrörelser.
I många länder är religionen mycket viktigare i politik, lagstiftning och vardagsliv än i Sverige. I en del länder i Mellanöstern och Nordafrika är religionen sammanflätad med staten.
Att Sverige skiljer på kyrka och stat kan verka märkligt för människor från mer religiösa samhällen. På samma sätt kan Sveriges sekularisering förvåna den som flyttar hit.
I världen
Sverige är ovanligt
I länder som USA, Brasilien, Nigeria och Indien spelar religion en betydligt större roll i politik och vardag.
I ett globalt perspektiv är Sverige ovanligt sekulariserat.
Det som är självklart här kan förvåna den som kommer från ett mer religiöst land – och tvärtom.
Nu kommer fyra påståenden. För vart och ett ska du avgöra vilket begrepp det passar bäst: enhetskyrka, religionsfrihet eller sekularisering.
Tänk: handlar det om att alla måste tillhöra samma kyrka, om rätten att välja själv, eller om att religionens inflytande minskar?
Vilket begrepp?
Fyra påståenden. Rösta först.
Förbudet mot religiösa möten utanför Svenska kyrkan, konventikelplakatet, gällde 1726–1858. Det hör till tiden med enhetskyrka, när staten kontrollerade människors religion.
Fråga 1 av 4
”Det är förbjudet att samlas för bön hemma utan prästens tillstånd.”
Enhetskyrka
Staten bestämde att alla skulle tillhöra samma kyrka.
Rätten att lämna Svenska kyrkan och välja ett annat samfund, eller inget, kom 1951. Den är kärnan i religionsfriheten: att själv få välja vad man tror.
Fråga 2 av 4
”Du får lämna Svenska kyrkan och gå med i ett annat samfund – eller inget alls.”
Religionsfrihet
Sedan 1951 har alla den rätten.
Sekularisering betyder att religionens inflytande över samhälle och vardag minskar. Att färre går i kyrkan och fler beskriver sig som icke-religiösa är tydliga tecken på det.
Fråga 3 av 4
”Färre går i kyrkan, och fler säger att de inte är religiösa.”
Sekularisering
Religionens inflytande minskar.
I enhetskyrkans Sverige skötte kyrkan uppgifter som folkbokföring, utbildning och fattigvård, och alla förväntades vara medlemmar. Religion var en samhällsinstitution, inte en privat fråga.
Fråga 4 av 4
”Kyrkan sköter folkbokföringen, och alla väntas vara medlemmar.”
Enhetskyrka
Kyrkan och samhället hängde ihop.
Genom migration, globalisering och religionsfrihet lever i dag människor med många olika religioner och livsåskådningar sida vid sida i Sverige.
Kapitlet handlar om vilka som finns här och hur mångfalden syns i vardagen och i samhällsdebatten.
Religiös mångfald
Många tror olika – sida vid sida.
Sverige har i dag religiös mångfald. Här finns kristna av olika slag, muslimer, judar, hinduer, buddhister, sikher, sekulära humanister, ateister och människor med många andra trosuppfattningar.
Islam är den näst största religionen i Sverige. Moskéer har byggts i flera städer, och muslimska högtider som ramadan och eid al-fitr firas av hundratusentals människor. De fem världsreligionerna går igenom i presentationen Världsreligionerna.
Religiös mångfald
Vilka finns i Sverige?
- Kristna
- Svenska kyrkan, frikyrkor, katoliker och ortodoxa.
- Muslimer
- Islam är den näst största religionen i Sverige.
- Fler
- Judar, hinduer, buddhister och sikher.
- Sekulära
- Humanister, ateister och andra utan religion.
Den religiösa mångfalden syns i vardagen: i matbutiker med halal- och koshermat, i klädval och religiösa symboler, i skolans religionsundervisning och i den offentliga debatten.
Halal och kosher betyder ungefär tillåtet. Det handlar om regler för vad som får ätas och hur maten tillagas, i islam respektive judendom.
Religiös mångfald
Mångfalden i vardagen
- Mat
- Halal och kosher i matbutiken.
- Högtider
- Jul, ramadan, eid, pesach och diwali.
- Kläder
- Slöja, kippa och kors.
- Skolan
- Religionsundervisning för alla elever.
I ett samhälle med många religioner uppstår konkreta frågor: ska religiösa symboler få bäras i skolan eller på jobbet, ska religiösa friskolor tillåtas, och hur ska böneutrop och begravningsplatser för olika trossamfund hanteras?
Frågorna har inga enkla svar. Kunskap om religionens historia och nutid gör det lättare att resonera med förståelse och respekt, även när man tycker olika.
Religiös mångfald
Frågor utan enkla svar
Slöja i skolan, religiösa friskolor, böneutrop och begravningsplatser för olika trossamfund väcker debatt.
Hur ger samhället plats åt olika traditioner utan att ge upp gemensamma värden som jämställdhet och demokrati?
Sveriges religiösa utveckling kan beskrivas med två ord: förändring och kontinuitet. Kontinuitet betyder att något fortsätter, att det finns kvar över tid.
Kapitlet sammanfattar vad som har ändrats och vad som lever kvar.
Förändring och kontinuitet
Det som ändrats och det som finns kvar.
Förändring syns i att Sverige har gått från religiös enhet till mångfald, från statskyrka till skild kyrka och stat, och från ett samhälle där kyrkogång var självklar till ett där de flesta inte går på gudstjänst.
Kontinuitet syns i att kristna traditioner lever kvar. Skolavslutningar, dop, bröllop och begravningar i kyrkan är fortfarande vanliga, även bland människor som inte är troende.
Förändring och kontinuitet
Två nyckelord
- Förändring Från enhet till mångfald, från statskyrka till religionsfrihet.
- Kontinuitet Kristna traditioner lever kvar i kultur, kalender och språk.
Traditioner kan överleva sekularisering genom att bli kultur.
Religiösa traditioner kan leva vidare som kultur. Det gäller inte bara kristendomen. För många familjer med muslimsk bakgrund kan ramadan och eid vara lika mycket kulturella som religiösa högtider.
Därför är det svårt att dra en skarp gräns mellan religion och kultur. Samma högtid kan betyda tro för en person och gemenskap och tradition för en annan.
Förändring och kontinuitet
Religion eller kultur?
För många familjer kan jul, eller ramadan och eid, vara lika mycket kultur som religion.
Gränsen mellan religion och kultur är inte alltid skarp.
Vilka traditioner firar du – och vet du var de kommer ifrån?
Presentationen samlas i fem punkter:
- Sverige kristnades gradvis under vikingatiden och tillhörde den katolska kyrkan under medeltiden.
- Reformationen på 1500-talet gjorde Sverige lutherskt, och Svenska kyrkan blev en enhetskyrka.
- Religionsfriheten kom steg för steg: konventikelplakatet avskaffades 1858, rätten att lämna kyrkan kom 1951 och kyrka och stat skildes år 2000.
- Sekularisering betyder att religionens makt minskar, men traditioner lever kvar som kultur.
- I dag har Sverige religiös mångfald, och den väcker frågor om hur olika traditioner ska få plats.
Kom också ihåg att statistik om medlemskap ändras varje år och behöver dateras.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Från fornnordisk tro till kristendom.
- 2Reformationen gav en enhetskyrka.
- 3Religionsfrihet steg för steg.
- 4Sekularisering: religionen förändras.
- 5Mångfald – och traditioner som lever kvar.
Sekularisering kan uppfattas på olika sätt. En del ser den som ökad frihet, eftersom människor kan välja sin egen väg utan religiöst tvång. Andra kan sakna den gemenskap och trygghet som kyrkan gav.
Den religiösa mångfalden kan skapa möten och ökad förståelse, men också leda till fördomar och spänningar om ingen anstränger sig för att förstå den andre. Försök ge skäl för det du tycker och lyssna på andras skäl.
Prata två och två
Religion, samhälle och framtid
- Ska religiösa symboler få bäras i skolan och på jobbet?
- Är sekulariseringen mest frihet eller mest förlust?
- Hur kan mångfald leda till förståelse i stället för fördomar?