Varför finns vi? Vad händer efter döden? Hur vet man vad som är rätt och fel? Sådana frågor kallas livsfrågor. Människor i alla tider och kulturer har försökt besvara dem.
Presentationen går igenom vad livsfrågor är, vad som kännetecknar en religion, några viktiga begrepp om Gud och gudar, religiösa och sekulära livsåskådningar och hur religion kan vara en del av en människas identitet. Målet är inte att hitta det rätta svaret, utan att förstå varför människor tänker olika och kunna samtala om det med respekt.
Frågor utan enkla svar
Religion, livsfrågor och livsåskådningar
Varför finns vi? Vad händer efter döden? Frågor som ingen kan slå upp svaret på.
En livsåskådning är ett sammanhängande sätt att se på livet, världen och vad som är viktigt. Alla religioner är livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religiösa.
En sekulär livsåskådning bygger inte på tro på Gud eller gudar, men den kan ha starka värderingar. Det vanligaste exemplet är humanism, som går igenom längre fram.
Gissa först
”Den som inte är religiös har ingen livsåskådning.”
Stämmer inte.
Alla har en syn på livet och på vad som är viktigt. Humanism är ett exempel på en livsåskådning utan gudstro.
Livsfrågor skiljer sig från vanliga faktafrågor. Man kan inte slå upp svaret i en bok och vara säker på att det stämmer. Ändå berör de det mest grundläggande: vem vi är, varför vi lever och hur vi bör behandla varandra.
Kapitlet handlar om vad livsfrågor är och om tre sorters livsfrågor.
Livsfrågor
Frågor som berör alla.
Livsfrågor kallas också existentiella frågor. De dyker ofta upp när något stort händer, till exempel när någon dör, när man blir kär eller när man ska välja vad man vill göra med sitt liv. Många börjar fundera mer på dem i tonåren.
Människor svarar olika på samma livsfråga. Det beror på att de bär med sig olika erfarenheter, traditioner och sätt att tolka tillvaron. Den mångfalden är det som gör religionskunskap intressant.
Livsfrågor
Frågor utan enkla svar
Varför finns vi? Vad händer efter döden? Hur vet man vad som är rätt och fel?
Svaret går inte att slå upp – men människor har alltid försökt svara.
Vilken livsfråga tycker du är svårast att svara på?
En del livsfrågor handlar om mening: finns det en mening med livet, eller är det något vi skapar själva? Andra handlar om lidande: varför drabbas oskyldiga människor av sjukdom, olyckor och krig? Ytterligare andra handlar om moral, alltså hur man bör leva och behandla andra.
Livsfrågor kan kännas mycket personliga, men de är också universella. Det betyder att de finns i alla kulturer och i alla tider.
Livsfrågor
Tre sorters livsfrågor
- Mening Finns det en mening med livet, eller skapar vi den själva?
- Lidande Varför drabbas oskyldiga av sjukdom och krig?
- Moral Ska man alltid vara ärlig, även om sanningen gör ont?
Livsfrågorna är personliga – men de finns i alla kulturer.
Det är svårt att definiera ordet religion, alltså att säga exakt vad det betyder. Kapitlet går igenom en vanlig beskrivning, fem delar som ofta finns i religioner och hur olika samma religion kan se ut.
Vad är religion?
Fem delar som ofta finns med.
I religionskunskap brukar man säga att en religion är en livsåskådning där tron på något heligt eller en högre makt är central. Det heliga kan vara Gud, gudar, en helig ordning eller något annat som anses särskilt och ska behandlas med vördnad.
Ingen beskrivning passar alla religioner perfekt. Därför brukar man i stället titta på vilka delar som brukar finnas med.
Vad är religion?
En livsåskådning med något heligt
En religion är en livsåskådning där tron på något heligt eller en högre makt är central.
Det heliga kan vara Gud, gudar eller en helig ordning.
Religioner innehåller ofta flera av de här delarna: tro på något heligt, ritualer, gemenskap, etik och moral, och berättelser och heliga texter. En urkund är en helig text som är särskilt viktig för en religion, till exempel Bibeln, Koranen, Torah eller Vedaskrifterna.
En ritual är en handling som upprepas och har en symbolisk betydelse, till exempel bön, gudstjänst, meditation eller att fira en högtid. En del religioner lägger mest vikt vid tro och lära, andra vid gemenskap och handling.
Vad är religion?
Fem delar som ofta finns med
- Tro
- På Gud, gudar, en högre makt eller en helig ordning.
- Ritualer
- Upprepade handlingar, som bön, gudstjänst och meditation.
- Gemenskap
- En grupp som delar tro, traditioner och tillhörighet.
- Etik och moral
- Tankar om hur människor bör leva och behandla varandra.
- Urkunder
- Heliga texter, som Bibeln, Koranen och Torah.
Inom samma religion kan det finnas stora skillnader. En kristen i en liten frikyrka i Sverige och en kristen i en ortodox katedral i Etiopien delar samma grundberättelse om Jesus, men deras religiösa vardag, gudstjänster och traditioner kan se helt olika ut.
Det gäller alla religioner. Därför är det viktigt att inte tro att alla som tillhör en religion tänker och gör likadant.
Variation
Samma religion, olika vardag
En kristen i en liten frikyrka i Sverige och en kristen i en ortodox katedral i Etiopien delar samma grundberättelse.
Men deras religiösa vardag kan se helt olika ut.
Det finns tusentals religiösa traditioner i världen. Fem brukar kallas världsreligioner på grund av sin storlek och spridning: kristendom, islam, hinduism, buddhism och judendom. Tillsammans har de omkring fem miljarder anhängare.
Det finns också hundratals andra religioner och lokala traditioner. Hur världsreligionerna liknar och skiljer sig från varandra går igenom i presentationen Världsreligionerna.
Vad är religion?
Hur många religioner finns det?
- Tusentals
- Religiösa traditioner finns runt om i världen.
- Fem
- Brukar kallas världsreligioner, på grund av storlek och spridning.
- Fem miljarder
- Ungefär så många tillhör de fem tillsammans.
Kristendom, islam, hinduism, buddhism och judendom.
För att kunna samtala om religion behöver vi gemensamma begrepp. Kapitlet går igenom några av de viktigaste, som handlar om synen på Gud eller gudar.
Tro på Gud eller gudar
Begrepp som hjälper oss att samtala.
Monoteism betyder tro på en enda Gud. Judendom, kristendom och islam är monoteistiska. De kallas också abrahamitiska religioner, eftersom alla tre ser patriarken Abraham som en viktig gestalt i sin historia.
Polyteism betyder tro på flera gudar. Hinduism beskrivs ibland som polyteistisk, men bilden är mer komplicerad. Många hinduer menar att alla gudar är uttryck för en och samma gudomliga verklighet, Brahman.
Begrepp
En Gud eller flera gudar?
- Monoteism Tro på en enda Gud. Judendom, kristendom och islam.
- Polyteism Tro på flera gudar. Hinduism beskrivs ibland så.
Många hinduer ser gudarna som uttryck för samma gudomliga verklighet, Brahman.
Teism är ett brett begrepp som betyder tro på Gud eller gudar. Ateism är uppfattningen att det inte finns någon Gud. Agnosticism innebär att man menar att vi inte kan veta om Gud finns eller inte, så frågan lämnas öppen.
Begreppen beskriver olika ståndpunkter i gudsfrågan, inte hela livsåskådningar. En ateist kan ha en genomtänkt livsåskådning med starka värderingar utan att vara religiös. Och inom teismen ryms mycket olika uppfattningar, från en personlig Gud som lyssnar på böner till en opersonlig kraft bakom universum.
Begrepp
Teism, ateism och agnosticism
Begreppen beskriver en ståndpunkt i gudsfrågan – inte en hel livsåskådning.
Nu kommer tre personer som säger något om Gud. För var och en ska du avgöra vilket begrepp som passar: teism, ateism eller agnosticism.
Tänk: tror personen att Gud finns, att Gud inte finns, eller att det inte går att veta?
Vilket begrepp?
Tre personer. Rösta först.
Teism betyder tro på Gud eller gudar. Personen tror dessutom på en personlig Gud som lyssnar på böner, vilket är vanligt inom bland annat judendom, kristendom och islam.
Fråga 1 av 3
”Jag tror att Gud finns och lyssnar när jag ber.”
Teism
Personen tror att Gud finns.
Ateism är uppfattningen att det inte finns någon Gud. Det säger ingenting om vilka värderingar personen har. Många ateister bygger sin moral på till exempel mänskliga rättigheter och empati.
Fråga 2 av 3
”Jag tror inte att det finns någon Gud.”
Ateism
Personen menar att Gud inte finns.
Agnosticism innebär att man menar att vi inte kan veta om Gud finns. Personen tar alltså inte ställning för eller emot, utan lämnar frågan öppen.
Fråga 3 av 3
”Jag tycker inte att vi kan veta om Gud finns eller inte.”
Agnosticism
Personen lämnar frågan öppen.
En livsåskådning påverkar hur en människa tänker om mening, ansvar, döden, gemenskap och identitet. Kapitlet handlar om skillnaden mellan religiösa och sekulära livsåskådningar, med humanism som exempel.
Livsåskådningar
Religiösa och sekulära.
En livsåskådning är ett sammanhängande sätt att se på livet, världen och vad som är viktigt. Alla religioner är livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religiösa.
En sekulär livsåskådning bygger inte på tro på Gud eller gudar. Det betyder inte att den saknar värderingar. Ordet sekulär betyder ungefär icke-religiös eller världslig.
Livsåskådningar
Religiös eller sekulär?
- Religiös Bygger på tro på Gud, gudar eller något heligt.
- Sekulär Bygger inte på gudstro – men har värderingar.
Alla religioner är livsåskådningar – men alla livsåskådningar är inte religiösa.
Humanism är det vanligaste exemplet på en sekulär livsåskådning. En humanist sätter människans värde, förnuft och ansvar i centrum. Humanismen kopplas ofta till mänskliga rättigheter och tanken att alla människor har lika värde.
En humanist kan vara religiös, men i religionskunskap används humanism oftast som exempel på en livsåskådning utan gudstro. En person som är ateist och humanist bygger sin moral på mänskliga rättigheter och förnuft snarare än på religiösa texter. Humanismens etik tas upp mer i presentationen Etik och moral.
Livsåskådningar
Humanism
- I centrum
- Människans värde, förnuft och ansvar.
- Kopplas till
- Mänskliga rättigheter och alla människors lika värde.
- Gudstro
- Oftast ingen, men en humanist kan vara religiös.
I Sverige har sekulariseringen gått långt. Färre går i kyrkan regelbundet, och samhällets lagar bygger inte längre på religiösa regler.
Men religion har inte försvunnit. Många svenskar döps, konfirmeras och begravs i kyrkan, och för många grupper som har invandrat spelar religion en viktig roll i vardagen.
Sverige
Sekularisering
Sekularisering betyder att religionens roll i samhället minskar.
Färre går i kyrkan – men många döps, konfirmeras och begravs där.
Samma livsfråga kan få helt olika svar beroende på vilken livsåskådning man utgår från. Kapitlet visar tre exempel: döden, lidandet och frågan om rätt och fel.
Svaren är förenklade. Inom varje religion och livsåskådning finns människor som tänker på olika sätt.
Samma fråga, olika svar
Livsfrågor i olika perspektiv.
En kristen kan tro på uppståndelse och evigt liv hos Gud. En muslim kan tro på paradis eller helvete beroende på hur man har levt. En hindu eller buddhist kan tala om återfödelse, alltså att själen eller medvetandet föds på nytt i en ny kropp.
En ateist kan tänka att livet tar slut när kroppen dör och att inget medvetande finns kvar efteråt. En agnostiker kan säga att vi helt enkelt inte kan veta. Inom varje grupp finns också andra tankar.
Samma fråga, olika svar
Vad händer efter döden?
- Kristendom
- Uppståndelse och evigt liv hos Gud.
- Islam
- Paradis eller helvete, beroende på hur man levt.
- Hinduism och buddhism
- Återfödelse i en ny kropp.
- Ateism
- Livet tar slut när kroppen dör.
- Agnosticism
- Det kan vi inte veta.
Inom kristendom och islam kopplas frågan till Guds vilja, prövning och människans fria vilja. Inom buddhismen förklaras lidande med begär: att vi lider för att vi vill att saker ska vara annorlunda än de är. Inom hinduismen kan lidande kopplas till karma, alltså följderna av handlingar i detta eller tidigare liv.
En humanist kan se lidande som en del av verkligheten som människor har ansvar att minska genom samarbete och vetenskap.
Teodicéproblemet är en klassisk livsfråga: om Gud är allsmäktig och god, varför finns då ondska och lidande? Frågan har diskuterats i tusentals år utan ett slutgiltigt svar.
Samma fråga, olika svar
Varför finns lidande?
- Kristendom och islam
- Kopplas till Guds vilja, prövning och fri vilja.
- Buddhism
- Vi lider för att vi vill att saker ska vara annorlunda.
- Hinduism
- Kan kopplas till karma, följder av handlingar.
- Humanism
- Något människor har ansvar att minska tillsammans.
Om Gud är god och allsmäktig – varför finns ondska? Det kallas teodicéproblemet.
En religiös person kan hämta vägledning i heliga texter, traditioner eller hos religiösa ledare. En humanist kan utgå från mänskliga rättigheter, empati och vilka följder en handling får.
Två personer kan komma fram till samma slutsats, till exempel att man ska hjälpa en medmänniska i nöd, men motivera det på helt olika sätt. En kristen kan hänvisa till Jesu budskap om medmänsklighet, en humanist till alla människors lika värde.
Samma fråga, olika svar
Vad är rätt och fel?
En religiös person kan hämta vägledning i heliga texter och traditioner. En humanist kan utgå från mänskliga rättigheter och empati.
Två personer kan göra samma sak – av olika skäl.
Nu kommer tre svar på livsfrågor. För var och en ska du avgöra vilken livsåskådning svaret passar bäst ihop med: kristendom, buddhism eller humanism.
Svaren är förenklade. Det finns människor inom varje livsåskådning som skulle svara på andra sätt.
Vilket perspektiv?
Tre svar på livsfrågor. Rösta först.
Inom buddhismen förklaras lidande med begär, eller törst: att människor klamrar sig fast vid saker och vill att tillvaron ska vara annorlunda än den är. Vägen bort från lidandet handlar om att släppa begäret.
Fråga 1 av 3
”Vi lider för att vi vill att saker ska vara annorlunda än de är.”
Buddhism
Buddhismen förklarar lidandet med begär.
En humanist sätter människans värde och ansvar i centrum och bygger sin moral på förnuft, empati och mänskliga rättigheter snarare än på religiösa texter.
Fråga 2 av 3
”Vi ska hjälpa fattiga för att alla människor har lika värde – det behövs ingen Gud för det.”
Humanism
Humanismen bygger moralen på människors lika värde, utan gudstro.
Tron på Jesu uppståndelse och på evigt liv hos Gud är central för många kristna. Även islam talar om uppståndelse och dom, men av alternativen här passar kristendomen.
Fråga 3 av 3
”Efter döden väntar uppståndelse och evigt liv hos Gud.”
Kristendom
Tron på uppståndelse är central i kristendomen.
Religion och livsåskådning kan betyda mycket för en människas identitet, alltså uppfattningen om vem man är. Kapitlet handlar om identitet, tillhörighet och religionsfrihet, och om hur man resonerar om livsåskådningar.
Identitet och gemenskap
Vad religion kan betyda för en människa.
För vissa är religion den starkaste delen av vem de är. Den påverkar högtider, mat, kläder, moral, familjeliv och gemenskap. Att tillhöra en religiös grupp kan ge trygghet, mening och en känsla av sammanhang.
Men identitet består sällan av bara en sak, och den förändras. En person som växer upp i en religiös familj kan som vuxen välja en annan väg, och en person utan religiös bakgrund kan hitta en tro senare i livet. Tillhörighet kan också skapas utanför religionen, i en idrottsförening, en vänskapskrets eller en kulturell tradition.
Identitet
Många delar samtidigt
En människa kan vara elev, vän, syster, muslim, fotbollsspelare och musikälskare – allt samtidigt.
Religion kan vara en viktig del av identiteten – men sällan den enda.
Var känner du tillhörighet?
Sverige har religionsfrihet. Det betyder att varje person har rätt att tro eller inte tro, att byta religion och att utöva sin tro. Friheten är en grundläggande mänsklig rättighet.
Religionsfriheten betyder också att man möter människor med andra övertygelser och behöver kunna hantera det med respekt.
Identitet och gemenskap
Religionsfrihet
- Tro
- Alla har rätt att tro och att utöva sin tro.
- Inte tro
- Alla har rätt att inte tro.
- Byta
- Alla har rätt att byta religion.
- Respekt
- Friheten gäller alla – också dem som tänker annorlunda.
Ett enkelt resonemang förklarar ett begrepp och ger ett exempel: ”Monoteism betyder tro på en Gud. Islam är en monoteistisk religion.” Ett mer utvecklat resonemang visar ett samband: ”Monoteism innebär att det bara finns en Gud. Därför riktas alla böner i islam till Allah.”
Ett välutvecklat resonemang jämför perspektiv och förklarar vad skillnaderna betyder i praktiken, till exempel hur en kristen och en humanist kan motivera samma handling på olika sätt. Det räcker inte att säga att människor tänker olika – förklara vad skillnaden består av och vad den kan betyda.
Att resonera
Tre nivåer av resonemang
- 1Förklara ett begrepp och ge ett exempel
- 2Visa ett samband
- 3Jämför perspektiv och vad skillnaden betyder
Gå från det abstrakta till det konkreta.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Livsfrågor handlar om mening, lidande och moral, och de finns i alla kulturer.
- En religion är en livsåskådning där tron på något heligt är central. Den har ofta tro, ritualer, gemenskap, etik och urkunder.
- Monoteism, polyteism, teism, ateism och agnosticism beskriver synen på Gud eller gudar.
- Livsåskådningar kan vara religiösa eller sekulära, som humanism.
- Religion kan vara en viktig del av identiteten, och i Sverige råder religionsfrihet.
Kom också ihåg att det finns stor variation inom varje religion och livsåskådning, och att samma handling kan motiveras på olika sätt.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Livsfrågor saknar enkla svar.
- 2Fem delar i en religion.
- 3Begrepp om Gud och gudar.
- 4Religiöst och sekulärt.
- 5Identitet och religionsfrihet.
Använd begreppen från genomgången, till exempel livsåskådning, sekulär, humanism, monoteism och identitet. Försök att gå från det abstrakta till det konkreta: förklara vad skillnaden består av och vad den kan betyda i människors liv.
Går du igenom presentationen själv kan du skriva ett resonemang där du jämför två livsåskådningars svar på samma livsfråga.
Prata två och två
Samma handling, olika skäl
Två personer hjälper en medmänniska i nöd. Den ena är kristen, den andra humanist.
- Hur kan de motivera sin handling på olika sätt?
- Välj en livsfråga. Hur kan två livsåskådningar svara olika på den?
- Vad kan religion betyda för identiteten – och varför olika mycket för olika personer?