Lagar finns för att skydda människors rättigheter, skapa ordning och göra det möjligt att leva tillsammans. I den här presentationen får du veta hur lagar skiljer sig från normer, hur rättssystemet fungerar och vad rättssäkerhet betyder.
Du får också lära dig varför människor begår brott, vilka straff som finns och hur samhället försöker minska brottsligheten. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Rättigheter och rättsskipning
Lag och rätt
Varför har vi lagar – och vad händer när någon bryter mot dem?
Lagar speglar vad samhället tycker är rätt och fel vid en viss tid. Därför kan lagar förändras. Homosexualitet var brottsligt i Sverige fram till 1944 och räknades som en sjukdom fram till 1979. I dag skyddas homosexuellas rättigheter av lag.
Det betyder att något kan vara lagligt men ändå kännas fel för många, och tvärtom. Lagar och moral hänger ihop, men de är inte samma sak.
Gissa först
”Det som är lagligt är alltid rätt, och det som är olagligt är alltid fel.”
Stämmer inte.
Lagar ändras när samhällets värderingar ändras. Homosexualitet var brottsligt i Sverige fram till 1944.
Tänk dig ett samhälle utan regler. Vem som helst kunde ta vad de ville och skada andra utan att något hände. Ingen kunde känna sig trygg.
Kapitlet handlar om vad lagar är till för och hur de skiljer sig från normer.
Varför behöver vi lagar?
Ordning, trygghet och rättigheter.
Lagar finns för att skydda människors rättigheter, skapa ordning och göra det möjligt att leva tillsammans. Utan lagar skulle den som är starkast eller har mest pengar kunna bestämma över andra.
Lagarna gäller alla, och de ska skydda även den som är svag. Därför är det samhället, genom riksdagen, som beslutar om lagarna och inte enskilda personer.
Ett tankeexperiment
Ett samhälle utan lagar
Ingen får straff för att stjäla, slåss eller lura andra.
Vem skulle känna sig trygg – och vem skulle bestämma?
Lagar skyddar rättigheter och gör det möjligt att leva tillsammans.
Normer är oskrivna regler om hur man ”bör” bete sig: att stå i kö, hälsa på grannar eller inte prata högt i telefon på bussen. Lagar är formella regler som samhället har beslutat om, och man kan straffas för att bryta mot dem.
Ibland sammanfaller de. De flesta tycker att det är fel att stjäla, och stöld är förbjudet. Ibland går de isär: det kan vara ett normbrott att inte bjuda tillbaka på middag, men det är inte olagligt. Mer om lagar, regler och normer finns i presentationen Lagar, regler och normer.
Lag eller norm?
Lagar och normer
- Norm Oskriven regel om hur man bör bete sig, som att stå i kö.
- Lag Formell regel som samhället har beslutat. Man kan straffas.
Att stjäla är både ett normbrott och ett lagbrott. Att inte bjuda tillbaka är bara ett normbrott.
Vad som är lagligt och olagligt speglar samhällets värderingar vid en viss tid. Homosexualitet var brottsligt i Sverige fram till 1944 och klassades som sjukdom fram till 1979. I dag skyddas homosexuellas rättigheter av lag, till exempel genom diskrimineringslagen.
Lagstiftningen utvecklas i takt med att samhällets syn på rätt och fel förändras. Det är riksdagen som ändrar lagarna.
Lagar ändras
Homosexualitet och lagen
- 1944Inte längre brottsligt
- 1979Inte längre en sjukdom
- I dagSkyddas av lag
Lagarna följer samhällets syn på rätt och fel.
Det svenska rättssystemet bygger på att staten och dess företrädare inte står över lagen. Alla ska kunna lita på att lagar tillämpas rättvist och att maktmissbruk kan granskas.
Kapitlet handlar om rättssystemets aktörer, domstolarna och vägen från brott till dom.
Rättssystemet
Vem gör vad när ett brott har skett?
Polisen utreder brott och ser till att misstänkta lagförs. Åklagaren leder förundersökningen, beslutar om åtal och för statens talan i domstolen. Att väcka åtal betyder att åklagaren anklagar någon för ett brott inför domstolen.
Försvarsadvokaten företräder den tilltalade och ser till att hens rättigheter skyddas. Domstolen avgör skuldfrågan, alltså om personen är skyldig, och bestämmer påföljd.
Rättssystemet
Fyra viktiga aktörer
- Polisen
- Utreder brott och ser till att misstänkta lagförs.
- Åklagaren
- Leder förundersökningen, väcker åtal och för statens talan.
- Försvarsadvokaten
- Företräder den tilltalade och skyddar hens rättigheter.
- Domstolen
- Avgör om den tilltalade är skyldig och bestämmer straffet.
Sverige har tre nivåer av allmänna domstolar. Tingsrätten är första instans, och där avgörs de flesta brottmål och tvistemål. Hovrätten prövar mål som har överklagats.
Högsta domstolen prövar bara mål som har betydelse för hur lagen ska tolkas. Domen blir då ett prejudikat, ett avgörande som andra domstolar följer. Det finns också förvaltningsdomstolar som avgör tvister mellan en person och det offentliga, till exempel en kommun.
Tre nivåer
De allmänna domstolarna
Förvaltningsdomstolar avgör tvister mellan en person och det offentliga.
När ett brott har anmälts till polisen börjar en förundersökning. Då samlar polisen och åklagaren in bevis, till exempel förhör med vittnen. Om bevisen räcker väcker åklagaren åtal.
Vid rättegången i tingsrätten lägger åklagaren och försvaret fram sina argument, och domstolen meddelar sedan en dom. Den som inte är nöjd med domen kan överklaga till hovrätten.
Från brott till dom
Rättsprocessen steg för steg
Nu kommer tre händelser i ett brottmål. För var och en ska du avgöra vem som gör det: polisen, åklagaren eller domstolen.
Tänk: vem utreder, vem anklagar och vem dömer?
Vem gör vad?
Tre händelser. Rösta först.
Polisen utreder brott och samlar in bevis, bland annat genom förhör med vittnen och misstänkta. Åklagaren leder förundersökningen i allvarligare fall, men det är polisen som gör det mesta av utredningsarbetet.
Fråga 1 av 3
”Någon förhör vittnen efter ett inbrott.”
Polisen
Polisen utreder brott, till exempel genom förhör.
Det är åklagaren som beslutar om åtal. Åklagaren måste tro att bevisen räcker för att den misstänkte ska dömas. I rättegången är det åklagaren som ska bevisa att personen är skyldig.
Fråga 2 av 3
”Någon beslutar att den misstänkte ska ställas inför rätta.”
Åklagaren
Åklagaren väcker åtal och för statens talan i domstolen.
Domstolen ska vara oberoende. Den prövar bevisen och avgör om den tilltalade är skyldig. Om personen döms bestämmer domstolen också påföljden, till exempel böter eller fängelse.
Fråga 3 av 3
”Någon avgör att den tilltalade är skyldig och bestämmer straffet.”
Domstolen
Domstolen avgör skuldfrågan och bestämmer påföljd.
Rättssäkerhet betyder att lagar tillämpas rättvist, förutsägbart och lika för alla. Det är en grundpelare i en demokrati.
Kapitlet handlar om principerna som skyddar den enskilda människan mot godtycke, alltså att makthavare bestämmer hur de vill.
Rättssäkerhet
Lika för alla, förutsägbart och rättvist.
Legalitetsprincipen innebär att ingen kan straffas för något som inte är förbjudet i lag. Man kan inte dömas i efterhand för något som var lagligt när man gjorde det. Oskuldspresumtionen innebär att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats; det är åklagaren som ska bevisa skulden.
Rätten till försvar innebär att den som misstänks för brott har rätt till en advokat. Offentlighetsprincipen innebär att rättegångar normalt är öppna, så att makten kan granskas. Undantag kan göras i känsliga fall, till exempel mål om sexualbrott eller unga brottsoffer. Rättsstatens principer går igenom mer i presentationen Demokratins grunder.
Rättssäkerhet
Fyra principer
- Legalitet
- Ingen kan straffas för något som inte är förbjudet i lag.
- Oskuld
- Alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats.
- Försvar
- Den som misstänks har rätt till en advokat.
- Offentlighet
- Rättegångar är normalt öppna för alla.
Principerna kan verka självklara, men historiskt och i världen i dag är de långt ifrån det. I diktaturer kan människor fängslas utan rättegång, i vissa länder används tortyr för att tvinga fram erkännanden och i andra saknas oberoende domstolar.
Rättssäkerhet kräver ständig vaksamhet, även i demokratier. Långa handläggningstider och resursbrist kan till exempel försvaga den.
Jämför
När rättssäkerheten saknas
I diktaturer kan man fängslas utan rättegång.
I vissa länder används tortyr för att tvinga fram erkännanden, och domstolarna är inte oberoende.
Rättssäkerhet kräver vaksamhet, även i demokratier.
Kriminalitet är ett samlingsord för handlingar som bryter mot lagen: stöld, bedrägeri, våldsbrott, sexualbrott, narkotikabrott, korruption och organiserad brottslighet. Hedersrelaterat våld och förtryck är en form som uppmärksammas allt mer.
Kapitlet handlar om orsaker till brott, vilka följder brott får och vilka straff som finns.
Brott och straff
Varför begår människor brott?
Det finns ingen enkel förklaring. Forskare pekar på en kombination av individuella, sociala och strukturella faktorer. Individuella faktorer kan vara personlighetsdrag, missbruk eller psykisk ohälsa. Sociala faktorer handlar om uppväxten: barn som växer upp med våld, missbruk eller bristande omsorg löper större risk att själva hamna i kriminalitet.
Strukturella faktorer handlar om hur samhället är ordnat. Segregation, arbetslöshet, utanförskap och bristande framtidstro ökar risken. I områden med hög arbetslöshet och bristande samhällsservice kan kriminalitet framstå som ett av få alternativ.
Orsaker
Tre slags orsaker
- Individuella Till exempel missbruk eller psykisk ohälsa.
- Sociala Uppväxt med våld, missbruk eller bristande omsorg.
- Strukturella Segregation, arbetslöshet och utanförskap.
Ofta samverkar flera orsaker.
Brottsoffer kan drabbas av fysisk skada, psykisk ohälsa, ekonomisk förlust och rädsla. Förövare riskerar straff, att bli stämplade av andra och svårigheter att komma tillbaka in i samhället.
Samhället belastas både ekonomiskt och socialt, och tilliten mellan människor minskar. Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar forskning och statistik om brottslighet i Sverige.
Konsekvenser
Vem drabbas?
- Brottsoffer
- Skador, psykisk ohälsa, ekonomisk förlust och rädsla.
- Förövare
- Straff, stämpel och svårt att komma tillbaka.
- Samhället
- Kostnader och minskad tillit mellan människor.
Den som döms för brott får en påföljd, alltså ett straff. I Sverige finns bland annat böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse. Samhällstjänst, oavlönat arbete, kan kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn.
För unga under 18 finns särskilda påföljder, bland annat sluten ungdomsvård. Kriminalvården ansvarar för fängelserna och för att övervaka dem som har släppts villkorligt.
Påföljder
Vilka straff finns?
- Böter
- Att betala en summa pengar.
- Villkorlig dom
- En varning: begår man inte nya brott blir det inget mer.
- Skyddstillsyn
- Man har kontakt med frivården under en tid.
- Fängelse
- Man är inlåst under en bestämd tid.
För unga under 18 finns särskilda påföljder, som sluten ungdomsvård.
Synen på straff varierar politiskt. En ståndpunkt betonar avskräckning: höga straff ska avskräcka från brott. En annan betonar rehabilitering: samhället tjänar på att hjälpa brottslingar att bli laglydiga genom utbildning och behandling. En tredje betonar skydd: farliga personer ska hållas borta från samhället så länge de är ett hot.
I praktiken kombinerar Sverige alla tre, men tyngdpunkten har historiskt legat på rehabilitering. Kriminalvården erbjuder därför utbildning och behandling. Under senare år har debatten förskjutits mot hårdare straff, bland annat som svar på gängkriminalitet och skjutningar.
Synen på straff
Tre syften med straff
- Avskräckning Höga straff ska få människor att låta bli att begå brott.
- Rehabilitering Utbildning och behandling ska göra brottslingar laglydiga.
- Skydd Farliga personer hålls borta från samhället.
Sverige kombinerar alla tre, men debatten har gått mot hårdare straff.
Nu kommer tre förslag eller åtgärder. För var och en ska du avgöra vilket syfte med straff som främst syns: avskräckning, rehabilitering eller skydd.
Tänk: ska straffet skrämma, förändra eller skydda?
Vilket straffsyfte?
Tre förslag. Rösta först.
Kriminalvården erbjuder utbildning, behandling för missbruk och stöd inför frigivningen. Syftet är att minska risken för återfall i brott. Det är rehabilitering.
Fråga 1 av 3
”En fånge får gå en yrkesutbildning under tiden i fängelset.”
Rehabilitering
Utbildningen ska hjälpa personen att leva utan brott efter straffet.
När straffen höjs för att färre ska våga begå brottet handlar det om avskräckning. Forskare diskuterar hur mycket hårdare straff faktiskt minskar brottsligheten.
Fråga 2 av 3
”Straffen för vapenbrott höjs så att färre ska våga bära vapen.”
Avskräckning
Tanken är att hårdare straff ska skrämma människor från att begå brottet.
Att hålla farliga personer borta från samhället kallas ibland inkapacitering eller skydd. Syftet är inte i första hand att straffa eller förändra personen, utan att skydda andra.
Fråga 3 av 3
”En farlig person hålls inlåst så länge hen är ett hot mot andra.”
Skydd
Syftet är att skydda samhället från personen.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Lagar skyddar människors rättigheter och skapar ordning. De skiljer sig från normer och kan ändras.
- Polisen utreder, åklagaren väcker åtal, försvarsadvokaten försvarar och domstolen dömer.
- Rättssäkerhet bygger på legalitet, oskuldspresumtion, rätt till försvar och öppna rättegångar.
- Brott har individuella, sociala och strukturella orsaker, och de drabbar offer, förövare och samhälle.
- Straff kan syfta till avskräckning, rehabilitering eller skydd.
Ett välutvecklat resonemang visar att orsakerna är komplexa och att enbart hårdare straff sannolikt inte räcker. Forskning visar att tidiga förebyggande insatser ofta är effektiva.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Lagar skyddar rättigheter och kan ändras.
- 2Polis, åklagare, advokat och domstol.
- 3Legalitet, oskuld, försvar och offentlighet.
- 4Brott har flera orsaker.
- 5Straff ska avskräcka, förändra eller skydda.
Välj en typ av brottslighet, till exempel ungdomsbrottslighet eller organiserad brottslighet. Fundera på möjliga orsaker från tre perspektiv: individuellt, socialt och strukturellt.
Resonera sedan om vilka insatser som kan minska just den typen av brott. Ett enkelt resonemang konstaterar något; ett utvecklat förklarar; ett välutvecklat visar på flera orsaker och för- och nackdelar.
Prata två och två
Hårdare straff eller förebyggande?
Hur minskar vi brottsligheten bäst?
- Vilka argument finns för hårdare straff?
- Vilka insatser kan förebygga brott innan de sker?
- Vilka orsaker till brott påverkar varje förslag?