Du kan redan ett eller flera språk. Det är en stor hjälp när du lär dig svenska, men bara om du vet var språken liknar varandra och var de skiljer sig åt. Ingen lärare kan alla elevers språk. Därför behöver klassen ett gemensamt sätt att jämföra, så att du själv kan undersöka ditt språk.
I presentationen följer du Noor och hennes grupp. De skriver samma mening på flera språk och upptäcker att varje språk har sina egna inställningar, som reglagen på ett mixerbord: var verbet står, om det finns ord som en och ett, om orden har genus och hur man visar tid och antal. Svenskan är en inställning bland många.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Svenska språkets ordförråd och struktur.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.”
- ”Hur den egna flerspråkigheten kan främjas och utvecklas.”
- ”Språkinlärarstrategier för andraspråksutveckling.”
- ”Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen.”
- ”Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Språk och identitet
Jämföra svenska med andra språk
Var står verbet? Finns det ord som en och ett? Ställ samma frågor till ditt språk – du är experten.
Små ord som en och ett kallas obestämd artikel. Svenskan har dem, och engelskan har a och an. Men många språk har inga artiklar alls, till exempel finska och ryska. Där säger man ordagrant ”ny cykel”, och det är helt rätt.
Om ditt språk saknar artiklar är det lätt att glömma en och ett på svenska. Det är inget konstigt. Det visar bara att ditt språk har ställt det här reglaget på ett annat sätt än svenskan.
Gissa först
Har alla språk ord som en och ett?
”I går köpte min bror en ny cykel.”
Nej – många språk klarar sig utan.
På finska och ryska heter det bara ”ny cykel”.
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. Hennes storebror har köpt en ny cykel, och nu vill han sälja den gamla. Noor skriver till klassens chatt.
Meddelandet går att förstå, men fem ställen blir fel på svenska. Två saker har Noor redan fått rätt: nu cyklar han och Vill du köpa den?. Läs meddelandet och markera det du tror är fel.
Varje fel har en förklaring. Det som är fel på svenska är ofta helt rätt i ett annat språk. Spara din gissning. I slutet ser du hela meddelandet rättat.
Fallet
Noors meddelande
Till: Klassens chatt
Hej allihop!
I går min bror köpte ny cykel. Den har sju växel. Förra veckan går han till skolan, men nu cyklar han. Han vill sälja sitt gamla cykel. Vill du köpa den?
/Noor
Hur många ställen blir fel? Gissa.
Fem fel – och två saker som redan är rätt.
Noors lärare ger gruppen en uppgift: skriv meningen ”I går köpte min bror en ny cykel” på språk som ni kan, och jämför. Gruppen kan engelska, turkiska och finska, förutom svenska.
De upptäcker mycket. Verbet står på olika platser: på svenska direkt efter i går, på engelska efter subjektet och på turkiska sist. På turkiska och finska är min inget eget ord, utan en ändelse: ağabey-im och velje-ni. Finskan har inget ord för en, och på turkiska står bir efter adjektivet.
Turkiskans ağabey betyder storebror. Ordet för cykel liknar svenskans på engelska och turkiska, men inte på finska. Det kommer du till i kapitel 5.
Gruppens uppgift
Samma mening på fyra språk – vad skiljer?
I en klass kan eleverna tillsammans många språk. Ingen lärare kan alla. Det betyder inte att jämförelsen blir omöjlig. Det betyder att du är experten på ditt språk, och att läraren leder samtalet.
För att kunna jämföra behöver alla ställa samma frågor. Var står verbet? Finns det ord som en och ett? Har orden genus? Hur visar man tid och antal? Hur ställer man en fråga? Hur skriver man, och vilka ljud finns? Frågorna fungerar för alla språk, också för språk som ingen annan i klassen kan.
Spänningen
Hur jämför man med språk som läraren inte kan?
Tänk dig ett mixerbord med reglage. Varje reglage är en fråga till språket: Var står verbet? Finns det en bestämd form? Har orden genus? Varje språk har ställt reglagen på sitt sätt.
Ingen inställning är bättre än en annan. Svenskan har verbet på plats 2, bestämd form som ändelse och två genus. Andra språk har andra lägen, och de fungerar lika bra för dem som talar dem.
När du lär dig svenska ställer du om några reglage. Det är där felen brukar komma, och det är där du har mest nytta av att jämföra.
Varje språk ställer reglagen
Svenskan är en inställning bland många.
Varje reglage är en fråga, och varje läge är ett svar. Svenskan har verbet på plats 2, bestämd form som ändelse (cykeln), två genus (en och ett), verbet först i ja- och nej-frågor och skrift från vänster till höger.
Engelskan har verbet efter subjektet, the före ordet och inget genus på substantiven. I frågor kommer ett hjälpverb först: Did your brother buy a bike? Turkiskan har verbet sist, ingen bestämd artikel och inget genus, och frågan visas med frågeordet mi. Arabiskan har ofta verbet först, al- före ordet, två genus, frågeordet hal i skriftspråk och skrift från höger till vänster.
Det finns fler reglage än de här fem, till exempel plural, tempus och ljud. Några reglage står likadant i många språk. Det är också värt att veta, för där har du hjälp av det du redan kan.
Mixerbordet
Hur ställer svenskan reglagen?
När du lär dig ett nytt språk tar du med dig inställningar från de språk du redan kan. Det kallas transfer. Noors mening ”I går min bror köpte” har samma ordning som engelskans ”Yesterday my brother bought” och finskans ”Eilen veljeni osti”.
På engelska och finska är ordningen helt rätt. På svenska blir den fel, eftersom svenskan vill ha verbet på plats 2: I går köpte min bror. Ett fel som kommer från ett annat språk är alltså inget att skämmas för. Det visar att du använder det du redan kan.
Transfer kan också hjälpa. När reglagen står likadant, till exempel att verbet visar dåtid i både svenska och engelska, har du gratis hjälp av ditt andra språk.
Meddelandet, mening 1
Varför skriver Noor ”min bror köpte”?
Svenska skrivs med latinska bokstäver från vänster till höger, liksom engelska, turkiska och somaliska. Arabiska, persiska och dari skrivs med arabisk skrift från höger till vänster. I arabisk skrift skrivs korta vokaler oftast inte ut. Tigrinja och amhariska skrivs med ge’ez-skrift, där varje tecken står för en stavelse. Kinesiska skrivs med tecken för ord och orddelar.
Svenskan har ljud som saknas i många språk: y i ny, u i hus, ö i köpte och sj-ljudet i sju. Andra ljud finns i ditt språk men inte i svenskan. Arabiska har till exempel inget p-ljud, så p och b kan låta lika för den som har arabiska som modersmål.
Om du har lärt dig läsa och skriva i en annan skrift är det en färdighet du tar med dig. Mer om svenska ljud, långa och korta vokaler och betoning finns i presentationen Uttal och prosodi.
Fler reglage
Hur skrivs och låter ditt språk?
I en svensk huvudsats står verbet på plats 2. Börjar meningen med något annat än subjektet, till exempel i går, hamnar subjektet efter verbet: I går köpte min bror en cykel. Den regeln kallas V2, verbet på andra plats.
I en ja- eller nej-fråga står verbet först: Vill du köpa den? Andra språk ställer de här reglagen på andra sätt. Därför är verbets plats ett av de vanligaste ställena där det blir fel.
Mer om ordföljd, med bisatser och placeringen av inte, finns i presentationen Ordföljd.
Verbet har sin plats
Plats 2 i påståenden – först i ja- och nej-frågor.
Svenska, norska, danska och tyska har verbet på plats 2 i huvudsatser. Engelska, finska, spanska och kinesiska har oftast ordningen subjekt, verb, objekt, så verbet står efter subjektet även när något annat kommer först. I turkiska, persiska, dari, somaliska och tigrinja står verbet sist i grundordningen. I arabiska står verbet ofta först, men ordningen subjekt, verb, objekt är också vanlig.
Det här är grundordningar. I alla språk kan ordningen ändras för att betona något. Fråga dig därför: hur säger jag den här meningen helt neutralt på mitt språk?
Noor rättar första delen av meningen: I går köpte min bror. Står något annat än subjektet först, kommer subjektet efter verbet.
Meddelandet, mening 1
Var står verbet i ett påstående?
Rättat ”I går köpte min bror …”
På svenska gör du en ja- eller nej-fråga genom att flytta verbet först: Du vill köpa den blir Vill du köpa den? Engelskan sätter ett hjälpverb först: Do you want to buy it? Kinesiskan har kvar ordningen och lägger till frågeordet ma sist. Turkiskan har frågeordet mi och arabiskan ofta frågeordet hal i skriftspråk.
I persiska och spanska kan ordningen vara densamma som i ett påstående. Det är tonfallet som visar att det är en fråga. Även på svenska kan man i tal säga ”Du vill köpa den?” med stigande ton, men då låter det förvånat. I skrift ska verbet stå först.
Noor har redan fått frågan rätt: Vill du köpa den? Ordet nej-fråga kommer av att svaret är ja eller nej.
Meddelandet, sista meningen
Hur ställer man en ja- eller nej-fråga?
Svenskan visar om en sak är ny eller känd för läsaren. En ny sak får en eller ett före: en cykel. En känd sak får en ändelse: cykeln. Många språk gör inte så, och då är det lätt att glömma.
Svenskans substantiv har också två genus: en-ord och ett-ord. Genuset styr andra ord, till exempel sin eller sitt: sin cykel, sitt hus. Andra språk har inget genus, två genus som maskulinum och femininum, eller tre.
Mer om bestämd form och genus finns i presentationen Bestämd och obestämd form, och genus.
Artiklar och genus
En eller ett före, -en eller -et efter – och ord som passar ihop.
På svenska får en ny sak en eller ett före: en cykel. När läsaren vet vilken sak det gäller får ordet en ändelse: cykeln. Engelska har ord före substantivet, a och the. Arabiska sätter al- före ordet: bayt betyder hus och al-bayt huset. Finska har inga artiklar, så polkupyörä kan betyda både en cykel och cykeln.
Noors bror köpte en cykel som läsaren inte har hört talas om. Därför ska det stå en ny cykel. När Noor sedan skriver om den igen kan hon skriva cykeln eller den.
Om ditt språk saknar artiklar: läs igenom din text och stanna vid varje substantiv. Fråga dig om saken är ny eller känd för läsaren.
Meddelandet, mening 1
Finns ”en” och ”-en” i ditt språk?
Rättat ”I går köpte min bror en ny cykel.”
På tyska är sol femininum och måne maskulinum: die Sonne, der Mond. På spanska är det tvärtom: el sol är maskulinum och la luna femininum. På svenska är båda en-ord.
Genus säger alltså inget om saken själv. Det är en egenskap hos ordet, som du lär dig tillsammans med ordet. Därför är det en bra vana att alltid lära in ett svenskt substantiv med en eller ett före: en cykel, ett hus.
Gissa
Har ordet för sol samma genus i alla språk?
solen – die Sonne – el sol
Olika – genus hör till ordet, inte till saken.
Svenskan har två genus: en-ord och ett-ord. Arabiska, franska och spanska har också två, men de kallas maskulinum och femininum och följer inte samma gränser som svenskans. Tyska, ryska och polska har tre genus. Engelska, finska, turkiska och persiska har inget genus på substantiven.
Har ditt språk inget genus får du lära dig en och ett för varje ord. Har ditt språk maskulinum och femininum kan du inte översätta genuset, eftersom det inte motsvarar en och ett.
Noor skrev sitt gamla cykel. Men cykel är ett en-ord, och då heter det sin: Han vill sälja sin gamla cykel. Med ett ett-ord blir det sitt: Han vill sälja sitt gamla hus.
Meddelandet, mening 4
Hur många genus har ditt språk?
Rättat ”Han vill sälja sin gamla cykel.”
På svenska visar ändelser om det är en eller flera: en växel, två växlar. Verbet visar också tid: han köper, han köpte. Några ord ändras inuti i stället: går blir gick.
Andra språk gör på andra sätt. I vissa språk ändras ordet inuti, i andra står ordet kvar i singular efter ett räkneord, och i några ändras verbet aldrig efter tid. Ett ord som i går eller förra veckan räcker där.
Om ditt språk ställer de här reglagen annorlunda blir svenskans ändelser lätta att glömma. Det är ett bra ställe att titta extra på när du läser igenom din text.
Ändelser visar antal och tid
Sju växlar, inte sju växel. Gick, inte går.
Svenska och engelska visar plural med en ändelse: växlar, gears. På svenska finns flera ändelser, till exempel -ar, -or, -er och -n, och vissa ord har ingen ändelse alls: ett hus, två hus. I arabiska ändras ofta ordet inuti: kitāb betyder bok och kutub böcker.
Turkiskan har pluraländelsen -lar eller -ler: kitaplar betyder böcker. Men efter ett räkneord står ordet i singular: iki kitap, ordagrant två bok. Så gör också persiskan. Det är logiskt, eftersom räkneordet redan visar att det är flera.
På svenska ska ordet stå i plural efter två, tre, sju och så vidare. Noor rättar: Den har sju växlar.
Meddelandet, mening 2
Hur visar ditt språk plural?
Rättat ”Den har sju växlar.”
På svenska visar verbet alltid tiden. Köper blir köpte med en ändelse, och går blir gick, där ordet ändras inuti. Det gäller även när ett ord som förra veckan redan säger när det hände.
I kinesiska och vietnamesiska ändras verbet inte efter tid. Där är det tidsorden och sammanhanget som visar om något har hänt, händer nu eller ska hända. Ordagrant blir det ”förra veckan han gå”. Den som tänker så skriver lätt presens på svenska, även om det har hänt.
Noor rättar: Förra veckan gick han till skolan. Andra delen av meningen, men nu cyklar han, är redan rätt, både i tid och ordföljd.
Meddelandet, mening 3
Måste verbet visa när något hände?
Rättat ”Förra veckan gick han till skolan, men nu cyklar han.”
Jämförelsen handlar inte bara om skillnader. Språk som är släkt har ord med samma ursprung, och alla språk lånar ord av varandra. Sådana ord är broar mellan ditt språk och svenskan.
Men broarna håller inte alltid. Ett ord kan se likadant ut och betyda något annat. Det kallas en falsk vän. Kolla därför i en ordbok när du är osäker.
Likheter är broar
Släktord och lånord hjälper dig – men kolla falska vänner.
Svenska är ett nordgermanskt språk, nära släkt med norska, danska och isländska. De germanska språken, där också engelska, tyska och nederländska ingår, är en gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Till samma familj hör bland annat persiska, dari och kurdiska, ryska, polska och ukrainska, spanska och franska och hindi och urdu.
Arabiska, tigrinja och amhariska är semitiska språk. Somaliska är ett kushitiskt språk. Semitiska och kushitiska språk hör till en annan stor familj, de afroasiatiska språken. Finska är ett uraliskt språk, släkt med estniska och ungerska, och turkiska hör till turkspråken. Inget av de här språken är indoeuropeiskt.
Släktskap säger inte allt om grammatiken. Persiskan är släkt med svenskan men har verbet sist och inget genus. Finskan är inte släkt med svenskan, men har lånat många svenska ord.
Språkfamiljer
Vilka språk är släkt med svenskan?
Ordet cykel kommer ytterst från grekiskans ord för hjul. Engelskans bicycle, spanskans bicicleta och turkiskans bisiklet har samma ursprung och liknar därför svenskans ord.
Tyska, finska och persiska har bildat egna ord. Tyskans Fahrrad betyder ungefär åkhjul, finskans polkupyörä tramphjul och persiskans docharkhe två hjul. Internationella ord är en bra bro, men du kan inte räkna med att de finns.
Gissa
Liknar ordet för cykel svenskans i alla språk?
cykel – bicycle – bisiklet – polkupyörä
Nej – internationella ord hjälper ofta, men inte alltid.
Släktord är ord som har samma ursprung i språk som är släkt. Bror heter brother på engelska, Bruder på tyska och barādar på persiska. Mor heter mother, Mutter och mādar. Det beror på att språken har ett gemensamt urspråk för flera tusen år sedan.
Lånord har ett språk tagit från ett annat. Kaffe kommer från arabiskans qahwa, via turkiskan och italienskan. Socker kommer från arabiskans sukkar, kiosk från turkiskans köşk och schack från persiskans shāh, som betyder kung. Svenskan har också lånat ut ord, till exempel ombudsman till engelskan.
En falsk vän ser likadan ut men betyder något annat. Engelskans gift betyder present. På svenska kan gift betyda att någon är gift, eller ett farligt ämne. Kolla i en ordbok när ett ord verkar för likt.
Broar
Vilka ord känner du redan igen?
Ett språkporträtt är en tabell där du ställer samma frågor till ditt språk som till svenskan. Skriv svaren för ditt språk i den tomma kolumnen. Kan du flera språk, välj det du kan bäst eller gör en kolumn till.
Jämför sedan med en kamrat som kan ett annat språk. Var står era reglage likadant, och var skiljer de sig? Där svenskan skiljer sig från ditt språk hittar du de ställen där du lättast gör fel.
Använd porträttet när du korrläser. Gör en egen lista med de två eller tre reglage där ditt språk skiljer sig mest, och läs igenom texten en gång för varje reglage.
Strategi
Gör ett språkporträtt
Skriv meningen på ditt språk. Skriv sedan svenskan ord för ord under varje ord, och sätt ett bindestreck där ett ord har en ändelse som betyder något, till exempel ağabey-im, storebror-min. Den minsta delen som bär betydelse kallas morfem.
Ringa in verbet och jämför med den svenska meningen. Står verbet på samma plats? Finns det ord för en och min, eller är de ändelser? Visar verbet dåtid? Översättningen ord för ord är inte bra svenska, men den visar hur ditt språk är byggt.
Gör samma sak med en mening ur en svensk text som du tycker är svår. Då ser du vilka delar som skiljer sig från ditt språk.
Strategi
Vad betyder varje del?
Nu får du pröva själv. Du får se tre meningar och ska avgöra om de är rätt eller fel. Rösta först och förklara sedan varför.
Tänk på reglagen: var står verbet, behövs en eller ett, och visar ändelserna antal och tid?
Rätt eller fel?
Tre meningar. Rösta först – förklara sedan.
I morgon står först, på plats 1. Då ska verbet stå på plats 2 och subjektet vi efter: I morgon ska vi åka till Göteborg.
Ordningen ”I morgon vi ska” är rätt på engelska: Tomorrow we will go. Det är ett typiskt exempel på transfer.
Fråga 1 av 3
”I morgon vi ska åka till Göteborg.”
Fel
Verbet ska stå på plats 2. Rätt: ”I morgon ska vi åka till Göteborg.”
Meningen är rätt. Syskon är ett ett-ord som har samma form i singular och plural: ett syskon, två syskon. Så är det med många ett-ord som slutar på konsonant, till exempel ett hus, två hus.
Det viktiga är att ordet står i pluralform efter två. Här ser pluralformen bara likadan ut som singular.
Fråga 2 av 3
”Jag har två syskon.”
Rätt
Syskon har ingen pluraländelse: ett syskon, två syskon.
Datorn är ny för läsaren, så den behöver obestämd artikel: en ny dator. Utan en låter meningen ofullständig på svenska.
På finska och ryska skulle meningen vara rätt utan något ord för en. Det är därför det här felet är så vanligt.
Fråga 3 av 3
”Min syster köpte ny dator i helgen.”
Fel
En ny sak behöver en. Rätt: ”Min syster köpte en ny dator i helgen.”
Här ser du Noors meddelande före och efter. Verbet står på plats 2 (köpte min bror), den nya cykeln har en, växlarna står i plural, verbet visar dåtid (gick) och sin passar till en-ordet cykel.
Jämför med din gissning från början. Hittade du alla fem felen? Och såg du att nu cyklar han och Vill du köpa den? var rätt redan från början?
Fallet
Noors meddelande – före och efter
Före – fel markerade
Hej allihop!
I går min bror köpte ny cykel. Den har sju växel. Förra veckan går han till skolan, men nu cyklar han. Han vill sälja sitt gamla cykel. Vill du köpa den?
/Noor
Efter – rättat
Hej allihop!
I går köpte min bror en ny cykel. Den har sju växlar. Förra veckan gick han till skolan, men nu cyklar han. Han vill sälja sin gamla cykel. Vill du köpa den?
/Noor
Ställ samma frågor till alla språk: var står verbet, finns en och ett, har orden genus, hur visas antal och tid, hur ställer man en fråga och hur skriver man? Då kan du jämföra ditt språk med svenskan, även om ingen annan i klassen kan ditt språk.
Ett fel som kommer från ditt eget språk är inget misslyckande. Det visar var reglagen skiljer sig, och där ska du titta extra när du korrläser. Likheterna, som släktord och lånord, är broar som hjälper dig.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Varje språk ställer reglagen på sitt sätt – svenskan är en inställning bland många.
- 2Verbet har sin plats: I går köpte min bror. Vill du köpa den?
- 3Artiklar och genus: en ny cykel, sin gamla cykel.
- 4Ändelser visar antal och tid: sju växlar, gick.
- 5Likheter är broar: släktord och lånord – men kolla falska vänner.
Arbeta två och två, gärna med en kamrat som kan ett annat språk än du. Skriv meningen ”I går köpte min bror en ny cykel” på ditt språk och skriv svenskan ord för ord under. Ringa in verbet och markera ändelser med bindestreck.
Fyll sedan i språkporträttet och jämför. Berätta för varandra vilket reglage som skiljer mest från svenskan och vilket fel det kan leda till. Läser du ensam: gör språkporträttet för ett språk du kan och skriv tre meningar på svenska där du kontrollerar just det reglaget.
Verkstad två och två
Hur är det i ditt språk?
Översätt”I går köpte min bror en ny cykel.”
- Skriv den på ditt språk, ord för ord.
- Vilket reglage skiljer mest från svenskan?
- Vilket fel blir då lätt att göra?