Ordföljd betyder i vilken ordning orden står i en mening. Nästan alla som lär sig svenska har hört regeln att verbet står på andra plats. Ändå skriver många ”I går jag åkte till stan”, som är fel. Regeln är lätt att säga men svår att använda när man skriver.
I presentationen följer du Noor, som skriver ett mejl till sin kompis Sara om helgen. Mejlet har flera fel i ordföljden, och du rättar dem ett i taget. Du tänker dig satsen som en vagn med fasta platser, där verbet sitter fast på plats 2.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Svenska språkets ordförråd och struktur.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.”
- ”Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang.”
Språkriktighet
Ordföljd
Alla kan regeln ”verbet på andra plats”. Varför är den så svår att använda?
Meningen är fel på svenska. I en huvudsats står verbet på andra plats. ”I går” står på första plats, och då måste verbet ”åkte” komma direkt efter. Subjektet ”jag” flyttar bakom verbet: ”I går åkte jag till stan.”
Om du röstade rätt är du inte ensam. På engelska heter det ”Yesterday I went to town”, och på många andra språk är ordningen också en annan än på svenska. Därför låter felet naturligt för många. Det är ett av de vanligaste felen för den som lär sig svenska, och det går att träna bort.
Gissa först
Noor skriver till sin kompis. Är meningen rätt?
”I går jag åkte till stan.”
Fel – verbet ska stå på plats 2.
Rätt: ”I går åkte jag till stan.”
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. I helgen var hon på bio med sin kusin, och nu skriver hon till sin kompis Sara. Mejlet går att förstå, men flera meningar har en ordföljd som inte fungerar på svenska.
Felen är inte slarv. De följer ett mönster: Noor sätter ofta subjektet direkt före verbet, även när något annat redan står först. Hon har också svårt att veta var ”inte” ska stå. En mening är ändå rätt: ”På söndagen var jag trött.” Noor kan alltså regeln, men hon använder den inte alltid.
Läs mejlet en gång till och markera de meningar som du tror är fel. Spara din gissning. I slutet ser du hela mejlet rättat.
Fallet
Noors mejl till Sara
- Till
- Sara
- Ämne
- Helgen
Hej Sara!
I lördags jag åkte till stan med min kusin. Sen vi köpte biljetter till bio. När filmen var slut vi tog bussen hem.
På söndagen var jag trött. Därför jag stannade hemma. Jag lagade mat eftersom mamma var inte hemma. Jag inte hann göra läxan.
Vad du gjorde i helgen? Ring mig!
Kram
Noor
Mejlet är ett utkast. Hur många meningar har fel ordföljd? Gissa.
Sju fel och två rätt. Vi rättar dem ett i taget.
De flesta som lär sig svenska kan säga regeln: verbet står på andra plats. Det svåra är att använda den när man skriver. ”Jag åkte” är så vanligt att det känns som en enda bit. När något annat kommer först, till exempel ”i går”, följer paret med, och då hamnar verbet på tredje plats.
I bilden håller en tejpbit ihop ”jag” och ”åkte”. Det är den tejpen du måste ta bort. När något annat än subjektet står först flyttar subjektet bakom verbet: ”I går åkte jag till stan.”
Det handlar alltså inte om att kunna regeln, utan om att lägga märke till när den gäller. Det tränar du i resten av presentationen.
Spänningen
Regeln är lätt – vanan är stark
I Satsradning var varje sats en vagn. Nu tittar du in i vagnen. En huvudsats har fem platser som alltid kommer i samma ordning: plats 1, verbet, subjektet, ord som ”inte” och till sist resten.
Verbet sitter fast på plats 2, som en motor som är fastskruvad. Det gäller det böjda verbet, alltså verbet som visar tid: ”åker”, ”åkte”, ”har”, ”kan”. Plats 1 kan nästan vad som helst stå på, men bara en sak.
När något annat än subjektet står på plats 1 måste subjektet flytta bakom verbet. Det är det felet Noor gör oftast.
Verbet på plats 2
Motorn sitter fast – alltid på samma plats.
En huvudsats kan delas in i platser som alltid kommer i samma ordning. Plats 1 kallas fundament. Plats 2 är det böjda verbet, som också kallas det finita verbet. Sedan kommer subjektet, ord som ”inte” och till sist resten av satsen.
I ”Jag åkte till stan i lördags” står subjektet ”jag” på plats 1. Då är plats 3 tom. Platserna kan vara tomma, men de byter aldrig ordning, och verbet lämnar aldrig plats 2.
Har satsen flera verb är det det första verbet, det böjda, som står på plats 2: ”I morgon ska jag åka till stan.” De andra verben hamnar i resten.
Satsen som vagn
Fem platser – verbet sitter fast
Plats 1 rymmer bara en sak. Om du vill börja med ”i lördags” måste ”jag” flytta. Verbet sitter fast på plats 2, så subjektet hamnar på plats 3, efter verbet: ”I lördags åkte jag till stan.”
När subjektet står efter verbet kallas det omvänd ordföljd eller inversion. Det är inget undantag, utan samma regel som förut: verbet står alltid på plats 2.
Varför börjar man med något annat än subjektet? Ofta för att knyta an till det som kom före eller för att lyfta fram något. I en berättelse börjar många meningar med tid: ”i lördags”, ”sen”, ”efter filmen”.
Mejlet, mening 1
Vad händer när något annat står först?
”Sen” och ”därför” är adverb. De tar plats 1 i satsen, precis som ”i lördags”. Då måste verbet komma direkt efter: ”Sen köpte vi biljetter till bio.” ”Därför stannade jag hemma.”
Om du har sett presentationen om satsradning känner du igen orden. Där såg du att ”sen” och ”därför” inte kopplar ihop två satser, utan åker med i den andra vagnen. Nu ser du var de sitter: på plats 1.
”Sen vi köpte” betyder att två saker står före verbet. Det är ett bra sätt att hitta felet: räkna det som står före verbet.
Mejlet, mening 2 och 5
Var ska ”vi” och ”jag” stå?
Rättat ”Sen köpte vi biljetter till bio.” ”Därför stannade jag hemma.”
Språk ordnar meningar på olika sätt. Svenska, tyska och nederländska har verbet på andra plats i huvudsatser. Engelska har oftast ordningen subjekt, verb, objekt, och där är ”Yesterday I went to town” helt rätt. Den som kan engelska skriver därför lätt ”I går jag åkte”.
I persiska och dari, turkiska, somaliska och tigrinja står verbet sist i grundordningen: subjekt, objekt, verb. I arabiska kommer verbet ofta först, men ordningen subjekt, verb, objekt är också vanlig.
Ett fel som kommer från ett annat språk är alltså inget att skämmas för. Det visar att du använder det du redan kan. När du vet var skillnaden finns vet du också var du ska titta när du läser igenom din text.
Varför blir det fel?
Var står verbet i andra språk?
Här är det du som kan mest. Översätt meningen ord för ord till ett språk du kan, till exempel ditt modersmål eller engelska. Skriv den gärna och sätt en ring runt verbet. Står det först, på andra plats eller sist?
Jämför sedan med en kamrat. Fundera på vilka svenska meningar som blir svåra om man tänker på sitt eget språk. Det är de meningarna du ska läsa extra noga när du läser igenom en text.
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Översätt ”I går åkte jag till stan”. Var står verbet?
- Två och två: var står ordet för ”inte”?
- Vilket svenskt fel blir då lätt att göra?
Plats 1 räknas inte i ord utan i delar som hör ihop. Ett enda ord som ”jag” eller ”sen” kan stå där, men också en längre fras som ”min kusin och jag” eller ”efter filmen”, och till och med en hel bisats.
Ett test är att flytta delen. Det som kan flyttas som ett block till slutet av meningen är en sak: ”Vi tog bussen hem efter filmen.” Då kan det också stå ensamt på plats 1.
Konjunktioner som ”och”, ”men”, ”eller” och ”för” räknas inte. De står utanför vagnen, som koppel mellan vagnarna i Satsradning.
Vad räknas som plats 1?
En sak – men den kan vara lång.
”I lördags” är två ord men en sak. ”Min kusin och jag” är fyra ord men en sak: subjektet. Hela uttrycket kan flyttas som ett block, och därför ryms det på plats 1.
Till och med en hel bisats kan stå på plats 1: ”När filmen var slut tog vi bussen hem.” Bisatsen har ett eget verb, ”var”, men det räknas inte. Verbet som ska stå på plats 2 är huvudsatsens verb, ”tog”.
Titta på kolumnen i bilden. Hur lång plats 1 än är, så står verbet alltid direkt efter.
Plats 1
Kort eller lång – alltid en sak
”När filmen var slut” är en bisats. Den börjar med subjunktionen ”när” och kan inte stå ensam. I Satsradning var bisatsen en släpvagn. Här kopplas släpvagnen in på plats 1 i huvudsatsen.
Eftersom bisatsen redan står på plats 1 måste huvudsatsens verb komma direkt efter: ”tog”. Sedan kommer subjektet ”vi”. Det kan kännas konstigt när två verb hamnar nära varandra, som i ”Om det regnar stannar vi inne”, men det är rätt.
Samma sak gäller efter andra subjunktioner: ”Eftersom jag var trött gick jag hem.” ”Om du vill kan du följa med.”
Mejlet, mening 3
Var ska ”tog” stå?
Rättat ”När filmen var slut tog vi bussen hem.”
Konjunktionerna ”och”, ”men”, ”eller” och ”för” kopplar ihop två huvudsatser. I Satsradning var de koppel mellan vagnarna. De står utanför satsen och tar ingen plats. Efter ”men” kommer därför en vanlig plats 1: ”Men jag åkte hem.”
Adverb som ”sen”, ”då” och ”därför” är annorlunda. De står inne i satsen, på plats 1, och då kommer verbet direkt efter: ”Och sen åkte jag hem.”
Ordet ”så” kan vara båda. I ”Det regnade, så vi tog bussen” är ”så” ett koppel. I ”Så tog vi bussen” står ”så” på plats 1. Båda meningarna är rätt.
Koppel eller plats 1?
Tar ”men” en plats?
Ordet ”inte” står på olika ställen i huvudsatser och bisatser. I en huvudsats står det efter verbet: ”Mamma var inte hemma.” I en bisats står det före verbet: ”eftersom mamma inte var hemma”.
En bisats börjar ofta med en subjunktion som ”att”, ”eftersom”, ”när”, ”om” eller ”fast”. I bilderna är bisatsen en släpvagn, och subjunktionen sitter på dragstången. Inne i släpvagnen är ordningen en annan än i huvudsatsen.
Det här kapitlet ger dig en minnesregel, BIFF, och visar hur du rättar Noors två meningar med ”inte”.
Var står inte?
Huvudsatsen och släpvagnen har olika ordning.
”eftersom mamma var hemma” är en bisats. Den börjar med subjunktionen ”eftersom”. I en bisats står ”inte” före verbet: ”eftersom mamma inte var hemma”.
I en huvudsats är det tvärtom. Där står ”inte” efter verbet: ”Mamma var inte hemma.” Därför är det lätt att blanda ihop. Samma ord står på olika ställen beroende på om satsen är en huvudsats eller en bisats.
Gissa
Noor skriver: ”Jag lagade mat eftersom mamma …”
Var ska inte stå?
A – före verbet.
Rätt: ”eftersom mamma inte var hemma”. I en bisats står inte före verbet.
I huvudsatsen sitter verbet fast på plats 2. Ord som ”inte” kommer efter verbet, och efter subjektet om subjektet står bakom verbet: ”Jag hann inte göra läxan.” ”I söndags hann jag inte göra läxan.”
Bisatsen har en egen ordning. Först kommer subjunktionen, sedan subjektet, sedan ”inte” och sist verbet: ”eftersom mamma inte var hemma”. Verbet sitter inte fastskruvat på plats 2 här. Det är därför verbkortet i släpvagnen saknar skruvar.
Ord som ”inte”, ”aldrig” och ”alltid” kallas satsadverbial. De visar till exempel om något stämmer eller hur ofta det händer. I bilderna står de på samma plats som ”inte”.
Två ordningar
Huvudsatsen och släpvagnen
BIFF är en minnesregel: i Bisats står Inte Före det Finita verbet. Det finita verbet är det böjda verbet, det som visar tid, till exempel ”kommer”, ”var” eller ”har”.
Regeln gäller också andra ord som fungerar som ”inte”, till exempel ”aldrig”, ”alltid” och ”också”: ”om du aldrig har varit där”, ”eftersom hon alltid ringer”, ”att jag också vill följa med”.
Har bisatsen flera verb står ”inte” före det första, det böjda: ”eftersom jag inte har hunnit”. I en huvudsats står ordet efter det böjda verbet: ”Jag har inte hunnit.”
Minnesregeln
I bisats står inte före det finita verbet
”Jag inte hann göra läxan” är en huvudsats. Där står verbet på plats 2, och ”inte” kommer efter: ”Jag hann inte göra läxan.” Två saker före verbet är ett tecken på fel, precis som tidigare.
”eftersom mamma var inte hemma” är en bisats. Där står ”inte” före verbet: ”eftersom mamma inte var hemma”. Noor har alltså använt huvudsatsens ordning i bisatsen och bisatsens ordning i huvudsatsen.
Mejlet, mening 6 och 7
Var ska ”inte” hoppa?
Rättat ”Jag lagade mat eftersom mamma inte var hemma.” ”Jag hann inte göra läxan.”
När du lyssnar på svenskar hör du ibland huvudsatsens ordning i bisatser som börjar med ”att”: ”Han sa att han kommer inte.” Det är vanligt i talspråk, särskilt efter verb som ”säga”, ”tro” och ”tycka”.
I skrivna texter, som skoluppgifter, mejl till lärare och ansökningar, följer du BIFF: ”Han sa att han inte kommer.” Det är alltid rätt att skriva så, och det är den ordning läsaren väntar sig.
Tal och skrift
Men jag hör ju svenskar säga så?
Frågor och uppmaningar följer samma platser. Verbet står kvar på sin plats, men plats 1 kan vara tom. Då blir verbet det första ordet i meningen.
Det gäller frågor som man svarar ja eller nej på och uppmaningar. I frågor med frågeord tar frågeordet plats 1, och verbet kommer direkt efter.
Noor avslutar sitt mejl med en fråga och en uppmaning. Den ena är fel och den andra rätt.
Frågor och uppmaningar
Plats 1 är tom – eller så tar frågeordet den.
I en fråga som man svarar ja eller nej på börjar meningen med verbet: ”Kommer du i morgon?” Plats 1 är tom, verbet står kvar på sin plats och subjektet kommer efter.
Frågeord som ”vad”, ”var”, ”när”, ”hur” och ”varför” tar plats 1. Då kommer verbet direkt efter: ”Vad gör du i kväll?” ”Varför kom du inte?” Är frågeordet självt subjekt flyttar ingenting: ”Vem kommer?”
En uppmaning börjar också med verbet, och oftast skrivs inget subjekt: ”Ring mig!” ”Stäng dörren!” Vill du säga nej sätter du ”inte” efter verbet: ”Ring inte!”
Frågor och uppmaningar
Vad händer med plats 1 i en fråga?
”Vad du gjorde i helgen?” har två saker före verbet: frågeordet ”vad” och subjektet ”du”. Frågeordet tar plats 1, så verbet ska komma direkt efter: ”Vad gjorde du i helgen?”
Ordningen ”vad du gjorde” finns i svenska, men bara i bisatser: ”Berätta vad du gjorde i helgen!” Där är ”vad du gjorde i helgen” en bisats, en indirekt fråga. ”Ring mig!” är en uppmaning, och den har Noor skrivit rätt.
Mejlet, mening 8 och 9
Är Noors fråga rätt?
Rättat ”Vad gjorde du i helgen? Ring mig!”
När du läser igenom en text kan du inte tänka på alla regler samtidigt. Ta en mening i taget. Hitta först det böjda verbet. Titta sedan på det som står före verbet. Är det mer än en sak, till exempel ”i lördags” och ”jag”, ska subjektet flytta bakom verbet.
Räkna inte konjunktionerna ”och”, ”men”, ”eller” och ”för”. De står utanför vagnen. ”Men jag åkte hem” har bara en sak före verbet.
Är satsen en bisats, alltså börjar den med till exempel ”att”, ”eftersom”, ”när” eller ”om”? Kontrollera då att ”inte” står före verbet.
Korrläs din text
Tre frågor till varje mening
- 1Hitta verbet.
- 2Vad står före det? Är det mer än en sak?
- 3I en bisats: står inte före verbet?
Tre meningar. Avgör om ordföljden är rätt eller fel. Rösta först och förklara sedan med vagnen: Var står verbet? Vad står före det? Är satsen en bisats?
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Rätt eller fel?
Tre meningar. Rösta först – förklara sedan.
Meningen är fel. ”Efter skolan” står på plats 1. Då ska verbet ”tränar” komma direkt efter, och subjektet ”jag” flyttar bakom verbet: ”Efter skolan tränar jag fotboll.”
Räkna det som står före verbet: ”efter skolan” och ”jag”. Det är två saker, och det är ett tydligt tecken på fel i en huvudsats.
Fråga 1 av 3
”Efter skolan jag tränar fotboll.”
Fel
Två saker före verbet. Rätt: ”Efter skolan tränar jag fotboll.”
Meningen är rätt. ”att du inte gillar fisk” är en bisats som börjar med subjunktionen ”att”. I en bisats står ”inte” före verbet, enligt BIFF.
I en huvudsats hade det varit tvärtom: ”Du gillar inte fisk.”
Fråga 2 av 3
”Jag vet att du inte gillar fisk.”
Rätt
”att du inte gillar fisk” är en bisats – BIFF.
Meningen är rätt. ”Om det regnar” är en bisats och står på plats 1. Huvudsatsens verb ”stannar” kommer direkt efter, och sedan subjektet ”vi”.
Det kan låta konstigt med två verb efter varandra, ”regnar stannar”, men det är precis så det ska vara. Den felaktiga meningen ”Om det regnar vi stannar inne” har två saker före verbet.
Fråga 3 av 3
”Om det regnar stannar vi inne.”
Rätt
Hela bisatsen är plats 1. Verbet kommer direkt efter.
Här är Noors mejl före och efter. Sju meningar är rättade. I fyra av dem stod två saker före verbet, och subjektet fick flytta bakom verbet. I två meningar flyttade ”inte”, och i frågan flyttade ”du” bakom verbet.
Mejlet har inte fått ett enda nytt ord. Bara ordningen har ändrats. Ändå blir det lättare att läsa, eftersom verbet står där läsaren väntar sig det.
Gör likadant när du läser igenom dina egna texter: ta en mening i taget, hitta verbet och titta på det som står före det.
Fallet
Noors mejl – före och efter
Före – fel markerade
Hej Sara!
I lördags jag åkte till stan med min kusin. Sen vi köpte biljetter till bio. När filmen var slut vi tog bussen hem.
På söndagen var jag trött. Därför jag stannade hemma. Jag lagade mat eftersom mamma var inte hemma. Jag inte hann göra läxan.
Vad du gjorde i helgen? Ring mig!
Kram
Noor
Efter – rättat
Hej Sara!
I lördags åkte jag till stan med min kusin. Sen köpte vi biljetter till bio. När filmen var slut tog vi bussen hem.
På söndagen var jag trött. Därför stannade jag hemma. Jag lagade mat eftersom mamma inte var hemma. Jag hann inte göra läxan.
Vad gjorde du i helgen? Ring mig!
Kram
Noor
I en huvudsats sitter verbet fast på plats 2. Står något annat än subjektet på plats 1 flyttar subjektet bakom verbet. Plats 1 rymmer en sak, kort eller lång, och det kan vara en hel bisats. Koppel som ”och” och ”men” räknas inte.
I en bisats står ”inte” före verbet, i en huvudsats efter: BIFF. I frågor med frågeord tar frågeordet plats 1. Frågor som man svarar ja eller nej på och uppmaningar börjar med verbet.
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Verbet på plats 2: står något annat först, flyttar subjektet bakom verbet.
- 2Vad räknas som plats 1? En sak – kort, lång eller en hel bisats.
- 3Var står inte? Efter verbet i huvudsats, före verbet i bisats – BIFF.
- 4Frågor och uppmaningar: frågeordet tar plats 1 – annars börjar du med verbet.
Noor har skrivit ett nytt mejl till Sara efter nästa helg. Texten har fyra fel i ordföljden och en mening som redan är rätt. Läs en mening i taget och använd de tre frågorna från korrläsningen: hitta verbet, titta på det som står före och kontrollera var ”inte” står i bisatser.
Skriv om texten så att den blir rätt. I klassrummet jämför ni två och två och förklarar varför ni ändrade. Går du igenom presentationen själv kan du skriva texten i ditt eget dokument och läsa den högt efteråt.
Verkstad två och två
Noor skriver igen
Övning – fyra fel i ordföljdenI fredags vi spelade fotboll. Efter matchen jag var hungrig. Om du vill du kan komma nästa gång. Jag undrar varför du kom inte. Kommer du på fredag?
- Hitta verbet i varje mening. Vad står före?
- Rätta felen. Vilken mening är redan rätt?