Inget land kan lösa alla problem på egen hand. Krig, klimatförändringar, sjukdomar och handel berör många länder samtidigt. Därför samarbetar länder i internationella organisationer.
Presentationen handlar om varför länder samarbetar, om FN:s syfte och arbete, om det nordiska samarbetet och kort om EU och Nato. Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla.
Länder som behöver varandra
Internationell politik och samarbete
Varför samarbetar länder – och vad kan FN egentligen göra?
Utsläpp från ett land påverkar klimatet i hela världen. En pandemi stannar inte vid gränsen. Ett krig i Europa påverkar Sveriges säkerhet, ekonomi och energipriser.
Sverige är ett litet land som är beroende av handel med andra. Därför deltar Sverige i flera internationella samarbeten, till exempel FN, EU, Nato och det nordiska samarbetet.
Gissa först
”Sverige kan lösa alla sina viktiga problem på egen hand.”
Stämmer inte.
Klimatet, krig, sjukdomar och handel går över gränserna. Då behöver länder samarbeta.
Länder samarbetar för att skapa fred och säkerhet, för att handla med varandra och för att lösa problem som inget land klarar ensamt.
Kapitlet handlar om vad länder vinner på samarbete och om två olika sätt att samarbeta.
Varför samarbetar länder?
Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar.
När ett problem berör många länder räcker det inte att ett land gör något. Om bara ett land minskar sina utsläpp händer inte så mycket med klimatet. Om alla gör det kan resultatet bli stort.
Samarbete kan också förebygga krig. Länder som handlar med varandra och träffas regelbundet har mer att förlora på att strida.
Gränslösa problem
Problem som inte stannar vid gränsen
Klimatförändringar, krig, flyktingströmmar, sjukdomar och handel berör många länder samtidigt.
Tillsammans kan länder göra mer än var för sig.
Men samarbete kräver att länderna kompromissar.
I mellanstatligt samarbete är varje land fortfarande självständigt. Länderna förhandlar och kommer överens, men ingen kan tvinga ett land att göra något. FN, Nato och det nordiska samarbetet bygger mest på mellanstatligt samarbete.
I överstatligt samarbete har länderna lämnat över en del av sin makt till en gemensam organisation. Delar av EU-samarbetet är överstatligt: ett beslut kan gälla även i ett land som röstade emot.
Två sätt att samarbeta
Mellanstatligt och överstatligt
Frågan är hur mycket självbestämmande ett land vill lämna ifrån sig.
FN, Förenta nationerna, bildades efter andra världskriget för att förhindra nya krig. Nästan alla världens länder är medlemmar.
Kapitlet handlar om FN:s syfte, hur organisationen är uppbyggd och vad den kan göra. I verktyget FN:s organisation kan du utforska FN:s olika delar.
Förenta nationerna
Världens största samarbete.
FN bildades 1945 av länder som ville förhindra ett nytt världskrig. FN-stadgan, FN:s grundregler, säger att länderna ska lösa konflikter fredligt och respektera varandras gränser.
I dag har FN 193 medlemsländer. FN arbetar för fred och säkerhet, för mänskliga rättigheter och för att minska fattigdom. FN är mellanstatligt: organisationen har ingen egen armé och kan inte bestämma över ett land på samma sätt som en regering.
FN
Förenta nationerna
- Bildades
- 1945, efter andra världskriget.
- Medlemmar
- 193 länder, nästan alla världens stater.
- Syfte
- Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling.
- Huvudkontor
- New York.
I generalförsamlingen sitter alla medlemsländer, och varje land har en röst, oavsett om det är stort eller litet. Generalförsamlingen kan ge rekommendationer, men de är inte bindande.
Säkerhetsrådet är FN:s mäktigaste del. Det kan fatta bindande beslut om till exempel sanktioner och fredsbevarande insatser. FN leds av en generalsekreterare, och det finns många FN-organ som arbetar med särskilda frågor.
FN:s uppbyggnad
Tre viktiga delar
- Generalförsamlingen Alla 193 länder, en röst var. Diskuterar och tar ställning.
- Säkerhetsrådet 15 länder. Kan besluta om sanktioner och fredsinsatser.
- FN-organen Organisationer för till exempel barn, hälsa och flyktingar.
Säkerhetsrådet har 15 medlemmar. Fem av dem är permanenta: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. De andra tio väljs för två år i taget.
De permanenta medlemmarna har vetorätt. Det betyder att vart och ett av dem ensamt kan stoppa ett beslut. Vetot gjordes för att stormakterna skulle vilja vara med i FN, men det gör att säkerhetsrådet ofta inte kan agera när en stormakt själv är inblandad i en konflikt.
FN
Säkerhetsrådet och vetot
Säkerhetsrådet kan besluta om sanktioner och fredsbevarande insatser.
Exemplet är från februari 2022. En majoritet i säkerhetsrådet röstade för en resolution som krävde att Ryssland skulle avbryta sin invasion av Ukraina, men Ryssland stoppade den med sitt veto. Frågan fördes i stället till generalförsamlingen, där en stor majoritet av länderna fördömde invasionen. Det beslutet var inte bindande.
Exemplet visar både vad FN kan göra och var gränserna går. Mer om konflikter och folkrätt finns i presentationen Utrikes- och säkerhetspolitik och i verktyget Konflikter.
Ett exempel
När vetot stoppar ett beslut
I februari 2022 röstade säkerhetsrådet om att kräva att Ryssland skulle avbryta invasionen av Ukraina. Ryssland lade in sitt veto.
Ett land i konflikten kunde stoppa beslutet om sig själv.
Vetot är en av de största svagheterna i FN.
Mycket av FN:s arbete görs av särskilda organ och program. UNICEF arbetar för barn, till exempel med vaccinationer och skolgång. WHO, Världshälsoorganisationen, samordnar arbetet mot sjukdomar och pandemier.
UNHCR, FN:s flyktingorgan, hjälper människor som har flytt från krig och förföljelse. WFP, Världslivsmedelsprogrammet, delar ut mat när det råder svält, krig eller naturkatastrofer.
FN
FN-organen gör mycket av arbetet
- UNICEF
- Barns rättigheter, hälsa och skolgång.
- WHO
- Världshälsoorganisationen: hälsa och sjukdomar.
- UNHCR
- Hjälper människor på flykt.
- WFP
- Världslivsmedelsprogrammet: mat vid kriser.
FN har ingen egen armé. När säkerhetsrådet beslutar om en fredsbevarande insats skickar medlemsländerna soldater, poliser och annan personal. Insatserna ska till exempel övervaka att ett eldupphör hålls och skydda civila. Personalen bär ofta blå hjälmar eller baskrar.
Sverige har deltagit i många FN-insatser, bland annat i Kongo på 1960-talet och på Cypern, i Libanon och i Mali. Insatserna lyckas inte alltid, särskilt när de inblandade parterna inte vill ha fred.
FN i fält
Fredsbevarande insatser
FN kan skicka soldater och poliser från medlemsländerna för att övervaka ett fredsavtal. De kallas ibland blå baskrar.
Svenska soldater har deltagit i FN-insatser sedan 1950-talet.
År 2015 antog FN:s medlemsländer 17 globala mål för hållbar utveckling, som kallas Agenda 2030. Målen handlar bland annat om att utrota fattigdom och hunger, ge alla en bra utbildning, öka jämställdheten och bekämpa klimatförändringarna.
Målen är inte lagar, utan löften som länderna har gett varandra. Varje land ansvarar själv för att arbeta mot dem.
FN och framtiden
De globala målen
- Agenda 2030 17 mål för en hållbar värld, antagna av FN:s länder 2015.
- Exempel Ingen fattigdom, god utbildning, jämställdhet och bekämpa klimatförändringarna.
Målen är löften, inte lagar.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilken del av FN det handlar om: generalförsamlingen, säkerhetsrådet eller ett FN-organ.
Tänk: är alla länder med, är det de femton i säkerhetsrådet, eller är det en organisation som arbetar med en särskild fråga?
Vilken del av FN?
Tre situationer. Rösta först.
Generalförsamlingen är det enda organet där alla FN:s medlemmar sitter. Ett litet land har lika mycket röst som ett stort. Besluten är för det mesta rekommendationer, inte bindande beslut.
Fråga 1 av 3
”Alla 193 länder samlas, och varje land har en röst.”
Generalförsamlingen
I generalförsamlingen har alla medlemsländer en röst var.
Bara de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har vetorätt. De kan var för sig stoppa ett beslut, även om alla andra röstar ja.
Fråga 2 av 3
”Ett av de permanenta medlemsländerna stoppar ett beslut med sitt veto.”
Säkerhetsrådet
Vetorätten finns bara i säkerhetsrådet.
UNICEF är FN:s barnfond. Organet arbetar för barns rättigheter, till exempel med vaccinationer, rent vatten och skolgång, särskilt i länder som drabbats av krig eller katastrofer.
Fråga 3 av 3
”Barn i ett krigsdrabbat land får vaccin och kan börja skolan igen.”
FN-organ
Det är UNICEF, FN:s organ för barn.
Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har samarbetat länge. Dessutom deltar de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.
Kapitlet handlar om vad det nordiska samarbetet är och vad det betyder i vardagen.
Nordiskt samarbete
Grannar som samarbetar.
Nordiska rådet bildades 1952 och är ett samarbete mellan politiker från de nordiska ländernas parlament. Sedan 1971 finns också Nordiska ministerrådet, där ländernas regeringar samarbetar.
Samarbetet har gett nordbor rätt att resa mellan länderna utan pass och att arbeta, studera och bo i ett annat nordiskt land. Den gemensamma arbetsmarknaden infördes 1954, långt innan EU fanns. Samarbetet är mellanstatligt.
Norden
Det nordiska samarbetet
- Länder
- Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, plus Färöarna, Grönland och Åland.
- Nordiska rådet
- Bildades 1952. Politiker från ländernas parlament möts.
- Passfrihet
- Nordbor kan resa mellan länderna utan pass sedan 1950-talet.
- Arbetsmarknad
- Gemensam nordisk arbetsmarknad sedan 1954.
De nordiska länderna har en lång gemensam historia, och språken liknar varandra, utom finskan. Länderna har också liknande samhällen med demokrati och välfärd.
Men länderna har gjort olika val. Norge och Island är inte med i EU, och Danmark har inte euro. Länge var Sverige och Finland inte med i Nato, men sedan 2023 och 2024 är alla fem nordiska länderna medlemmar.
Norden
Varför fungerar det nordiska samarbetet?
Länderna har liknande språk, historia och värderingar, och många har släkt och vänner i grannländerna.
Samarbetet syns i vardagen: att plugga i Köpenhamn eller jobba i Oslo.
Sverige är med i EU sedan 1995 och i Nato sedan 2024. Det är två mycket olika samarbeten.
Kapitlet jämför dem kort. Mer finns i presentationerna EU och Sveriges totalförsvar.
EU och Nato
Två andra samarbeten.
EU, Europeiska unionen, är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan 27 länder. EU stiftar lagar som gäller i alla medlemsländer, till exempel om handel, miljö och konsumenters rättigheter. Delar av samarbetet är överstatligt.
Nato är en försvarsallians. Enligt artikel 5 ska ett väpnat angrepp mot ett medlemsland räknas som ett angrepp mot alla. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.
Två samarbeten
EU och Nato
- EU Ekonomi, handel och lagar. 27 länder. Sverige är med sedan 1995.
- Nato Försvar. Ett angrepp mot ett land räknas som ett angrepp mot alla. Sverige är med sedan 2024.
EU handlar mest om ekonomi och lagar, Nato om försvar.
Internationella samarbeten ger länder större möjligheter att lösa gemensamma problem och att påverka andra länder. Ett litet land som Sverige kan få mer inflytande genom att samarbeta med andra.
Samtidigt kan ett land behöva följa beslut som det inte håller med om, eller ta ansvar för andra länders säkerhet. Hur mycket makt man vill lämna ifrån sig är en politisk fråga som partier och väljare tycker olika om.
Att väga
Inflytande eller självbestämmande?
I ett samarbete får ett land vara med och påverka gemensamma beslut. Men det måste också följa det man har kommit överens om.
Vad är viktigast: att påverka tillsammans eller att bestämma själv?
Nu kommer tre påståenden. För vart och ett ska du avgöra vilket samarbete det handlar om: FN, Norden eller Nato.
Tänk på vad samarbetet främst handlar om och vilka länder som är med.
Vilket samarbete?
Tre påståenden. Rösta först.
FN är det enda samarbetet där nästan alla världens länder är med. Det arbetar för fred, mänskliga rättigheter och utveckling.
Fråga 1 av 3
”Nästan alla världens länder arbetar tillsammans för fred och mänskliga rättigheter.”
FN
FN har 193 medlemsländer, nästan alla världens stater.
I Nordiska rådet möts politiker från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och från Färöarna, Grönland och Åland.
Fråga 2 av 3
”Politiker från fem länder och tre självstyrande områden möts i ett gemensamt råd.”
Norden
Det är Nordiska rådet, som bildades 1952.
Nato bygger på kollektivt försvar. Enligt artikel 5 ska ett väpnat angrepp mot ett medlemsland räknas som ett angrepp mot alla, och de andra länderna ska hjälpa till på det sätt de bedömer nödvändigt.
Fråga 3 av 3
”Ett angrepp mot ett av länderna räknas som ett angrepp mot alla.”
Nato
Det är artikel 5 i Natos grundavtal.
Presentationen samlas i fem punkter:
- Länder samarbetar för att lösa problem som inget land klarar ensamt.
- Samarbete kan vara mellanstatligt eller överstatligt.
- FN arbetar för fred, mänskliga rättigheter och utveckling, men vetot i säkerhetsrådet kan stoppa beslut.
- Det nordiska samarbetet ger passfrihet och en gemensam arbetsmarknad.
- EU handlar mest om ekonomi och lagar, Nato om försvar.
Kom också ihåg att samarbete alltid innebär en avvägning mellan att påverka tillsammans och att bestämma själv.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Gemensamma problem kräver samarbete.
- 2Mellanstatligt eller överstatligt.
- 3FN: fred, men vetot begränsar.
- 4Norden: fri rörlighet sedan 1950-talet.
- 5EU och Nato har olika uppgifter.
Vetot skapades 1945 för att de segrande stormakterna skulle gå med i FN. Utan vetot kanske de inte hade varit med alls, och då hade FN blivit svagare. Men vetot gör också att säkerhetsrådet ofta inte kan agera när en stormakt är inblandad i en konflikt.
Det har funnits många förslag om att ändra säkerhetsrådet, till exempel att fler länder ska vara permanenta medlemmar eller att vetot ska begränsas. För att ändra reglerna krävs dock att de permanenta medlemmarna själva godkänner ändringen.
Prata två och två
Ska vetot finnas kvar?
Vetot gör att stormakterna vill vara med i FN, men det kan också stoppa viktiga beslut.
- Vad skulle hända om vetot togs bort?
- Varför tror du att stormakterna vill behålla det?
- Finns det ett bättre sätt att fatta beslut i FN?