Den här presentationen handlar om identitet, alltså din uppfattning om vem du är, och om levnadsvillkor, alltså de förutsättningar du har i livet.
Du får lära dig vad som formar identiteten, vilka faktorer som påverkar människors möjligheter, vad makt och rättvisa kan betyda, skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet, och hur individ och samhälle påverkar varandra.
Individer och gemenskaper
Identitet och levnadsvillkor
Vem är du – och vad avgör vilka möjligheter du får?
I Sverige har alla samma grundläggande rättigheter, till exempel rätt till utbildning och vård. Lagen gäller lika för alla.
Men människor har olika förutsättningar. Var du växer upp, vad dina föräldrar arbetar med, ditt kön, din ålder och din bakgrund kan påverka vilka möjligheter du får. Det går presentationen igenom.
Gissa först
”Alla i Sverige har samma möjligheter i livet.”
Stämmer inte.
Alla har samma grundläggande rättigheter, men inte samma förutsättningar.
Identitet är din uppfattning om vem du är. Den formas av erfarenheter, relationer, kultur och de grupper du tillhör.
Kapitlet handlar om vad identitet är och om skillnaden mellan personlig och social identitet.
Identitet
Din uppfattning om vem du är.
Du kanske börjar med namn, ålder och var du bor. Sedan berättar du kanske vad du gillar att göra, vilka språk du talar, vilken musik du lyssnar på, om din familj och om du har en religion eller inte. Allt det är delar av din identitet.
Identitet är inte något du föds med och har kvar hela livet. Den formas av erfarenheter, relationer, kultur och de grupper du tillhör. Man brukar säga att identiteten är ett pågående projekt.
Identitet
Vem är du?
Hur skulle du beskriva dig själv för någon som aldrig har träffat dig?
Din identitet är din uppfattning om vem du är – och den förändras över tid.
En fjortonåring ser på sig själv på ett annat sätt än en sjuåring.
Sociologer brukar skilja på två sidor av identiteten. Den personliga identiteten handlar om det som är unikt för just dig. Den sociala identiteten handlar om vilka grupper du identifierar dig med, till exempel ett sportlag, en musikstil, en religion eller en etnisk grupp.
Sidorna hänger ihop. Om du tillhör en grupp som samhället värderar högt kan det stärka din självbild. Om du tillhör en grupp som möter fördomar kan du behöva kämpa hårdare för att bli sedd för den du är. Mer om identitet finns i gymnasiets presentation Individer, grupper och sociala livsvillkor.
Identitet
Två sidor av identiteten
- Personlig identitet Det som är unikt för dig: intressen, drömmar och egenskaper.
- Social identitet Grupperna du känner dig hemma i: kön, etnicitet, klass, religion, intressen.
Båda sidorna påverkar varandra.
Levnadsvillkor är de förutsättningar en människa lever under: ekonomi, boende, utbildning, hälsa och trygghet.
Kapitlet handlar om vilka faktorer som påverkar människors möjligheter och om hur de samverkar.
Levnadsvillkor
Vad påverkar dina möjligheter?
Alla i Sverige har samma grundläggande rättigheter, men inte samma förutsättningar. Var du växer upp, vilken utbildning dina föräldrar har, hur mycket familjen tjänar, ditt kön, din ålder och din etniska bakgrund kan påverka dina möjligheter.
Ungdomar berörs av politiska beslut om skola, fritid och framtid, men har små möjligheter att påverka dem. Personer med utländsk bakgrund kan bli diskriminerade på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, även när de har samma utbildning som andra.
Levnadsvillkor
Vad påverkar dina möjligheter?
- Uppväxt
- Var du växer upp.
- Föräldrar
- Deras utbildning, yrke och inkomst.
- Kön
- Kvinnor och män har olika villkor i praktiken.
- Ålder
- Unga har svårt att påverka beslut som rör dem.
- Bakgrund
- Utländsk bakgrund kan ge diskriminering.
Socioekonomisk bakgrund beskriver kopplingen mellan ekonomi och social ställning: föräldrarnas utbildning, yrke och inkomst.
Forskning visar att barn till högutbildade föräldrar i genomsnitt får högre betyg, oftare läser vidare och har bättre hälsa än barn till lågutbildade föräldrar. Det handlar om sannolikheter för en stor grupp. Det säger inget säkert om en enskild person.
Ett viktigt begrepp
Socioekonomisk bakgrund
Föräldrarnas utbildning, yrke och inkomst.
Barn till högutbildade föräldrar får i genomsnitt högre betyg och läser oftare vidare.
Det är statistik, inte ett öde. Många följer inte mönstret.
Faktorerna kön, klass, etnicitet och ålder verkar tillsammans. En ung kvinna med utländsk bakgrund och låg socioekonomisk status kan möta fler hinder än en person som bara tillhör en av grupperna.
Perspektivet att faktorerna samverkar kallas ibland intersektionalitet. Det hjälper oss att förstå varför människors möjligheter kan skilja sig så mycket.
Flera faktorer
Faktorerna samverkar
Kön, klass, etnicitet och ålder verkar inte var för sig.
En person som tillhör flera utsatta grupper kan möta fler hinder än den som tillhör en.
Nu kommer tre situationer. För var och en ska du avgöra vilken faktor som främst påverkar personens möjligheter: ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund.
Tänk på vad det är i situationen som ger personen en fördel eller ett hinder.
Vilken faktor?
Tre situationer. Rösta först.
Unga har inte rösträtt och sitter sällan med när beslut fattas, trots att besluten om skola och fritid berör dem mycket. Därför är det åldern som främst påverkar möjligheten att påverka här.
Fråga 1 av 3
”Elevrådet får inte vara med när kommunen bestämmer hur den nya skolgården ska se ut.”
Ålder
Unga berörs av besluten men har svårt att påverka dem.
Kvinnor och män har samma juridiska rättigheter i Sverige. Ändå tjänar kvinnor i genomsnitt mindre, tar ut mer föräldraledighet och är färre på ledande positioner. Det är ett exempel på hur kön påverkar levnadsvillkor.
Fråga 2 av 3
”Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män i Sverige.”
Kön
Kvinnor och män har samma rättigheter, men olika villkor i praktiken.
Föräldrar med hög utbildning har ofta lättare att hjälpa till med läxor och vet hur skolsystemet fungerar. Det är en del av det som kallas socioekonomisk bakgrund.
Fråga 3 av 3
”Linas föräldrar är lärare och hjälper henne med läxorna varje kväll.”
Socioekonomisk bakgrund
Föräldrarnas utbildning ger Lina ett försprång i skolan.
Makt handlar om förmågan att påverka andra människor, beslut eller samhället. Rättvisa handlar om hur saker borde fördelas.
Kapitlet går igenom olika typer av makt och tre sätt att se på rättvisa.
Makt och rättvisa
Vem bestämmer – och vad är rättvist?
Makt kan vara formell. En riksdagsledamot har makt genom sin roll och kan rösta om lagar. Makt kan också vara informell. En influencer kan påverka vad tusentals människor köper utan att ha någon officiell position.
Makt
Formell och informell makt
- Formell makt Makt genom en roll, som en riksdagsledamot.
- Informell makt Makt utan officiell roll, som en influencer.
Makt är förmågan att påverka andra, beslut eller samhället.
Ekonomisk makt har den som kontrollerar pengar och resurser, till exempel stora företag, rika personer eller stater. Politisk makt utövas av politiker, regeringar och myndigheter som fattar beslut för alla.
Kunskapsmakt har den som kontrollerar information, som medier, forskare och skolor. Kulturell makt handlar om vem som bestämmer vilka normer, värderingar och ideal som gäller.
Makt
Fyra typer av makt
- Ekonomisk
- Den som har pengar och resurser, som stora företag.
- Politisk
- Politiker, regeringar och myndigheter.
- Kunskap
- Den som styr information, som medier och forskare.
- Kulturell
- Den som bestämmer normer, värderingar och ideal.
Ibland syns makten tydligt, till exempel när riksdagen ändrar en lag. Ibland verkar den i det tysta: genom vilka frågor som diskuteras i medier och vilka som inte gör det.
Makt kan också finnas i normer, alltså oskrivna regler om vad som är normalt. Normer kan göra att vissa beteenden ses som självklara och andra som konstiga, och att vissa grupper har lättare att ta plats.
Makt
Synlig och osynlig makt
Makt är inte alltid synlig.
De flesta tycker att samhället ska vara rättvist, men vad det betyder varierar. En syn är att rättvisa handlar om lika möjligheter: alla ska ha samma chans, och därför behövs bra skolor och lagar mot diskriminering.
En annan syn betonar lika utfall: det räcker inte med samma regler om startpunkterna är olika, så skillnader ska jämnas ut med skatter, bidrag och samhällstjänster. En tredje syn utgår från prestation: den som bidrar mest ska få mest. Kritiker menar att alla inte har samma förutsättningar att prestera. Synsätten återkommer i politiska debatter.
Rättvisa
Tre sätt att se på rättvisa
- Lika möjligheter Alla ska ha samma chans, oavsett bakgrund.
- Lika utfall Skillnader ska jämnas ut med skatter och bidrag.
- Prestation Den som arbetar hårdast ska få mest.
Nu kommer tre påståenden. För vart och ett ska du avgöra vilken syn på rättvisa det uttrycker: lika möjligheter, lika utfall eller prestation.
Det finns inget rätt svar på vilken syn som är bäst, men påståendena passar olika bra in i synsätten.
Vilken syn på rättvisa?
Tre påståenden. Rösta först.
Påståendet handlar om att ingen ska stoppas på grund av kön eller bakgrund. Det är synen på rättvisa som lika möjligheter.
Fråga 1 av 3
”Alla ska få söka samma jobb, oavsett kön eller bakgrund.”
Lika möjligheter
Alla ska ha samma chans från början.
Här ska skillnader i inkomst jämnas ut med skatter och bidrag. Det är synen på rättvisa som lika utfall.
Fråga 2 av 3
”Den som tjänar mycket ska betala mer i skatt, så att pengarna kan gå till dem som har lite.”
Lika utfall
Skillnader jämnas ut genom omfördelning.
Påståendet belönar den som presterar mest. Det är synen på rättvisa som prestation. Kritiker påpekar att alla inte har samma förutsättningar att prestera.
Fråga 3 av 3
”Den som jobbar hårdast ska få högst lön.”
Prestation
Ansträngning ska belönas.
Jämlikhet och jämställdhet är närbesläktade begrepp som ofta blandas ihop. Klass handlar om grupper med olika ekonomiska resurser och social ställning.
Kapitlet reder ut begreppen och visar hur klass påverkar människors liv.
Jämlikhet, jämställdhet och klass
Lika värde – men olika villkor?
Jämlikhet handlar om att alla människor ska ha lika värde och lika rättigheter, oavsett klass, etnicitet, funktionsvariation, ålder eller andra faktorer. I ett jämlikt samhälle avgör inte bakgrunden vilka möjligheter man får.
Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män: att de ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom utbildning, arbete, ekonomi, familj och politik.
Två begrepp
Jämlikhet och jämställdhet
- Jämlikhet Alla människor har lika värde och lika rättigheter, oavsett bakgrund.
- Jämställdhet Kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Jämställdhet är en del av jämlikhet.
Sverige brukar rankas som ett av världens mest jämställda länder, men helt jämställt är det inte. Kvinnor gör mer obetalt hemarbete, tjänar mindre och är färre bland företagsledare. Män har sämre hälsa i flera avseenden och är få i yrken som vård och omsorg.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller bland annat i arbetslivet, i skolan och när man köper varor och tjänster.
Jämställdhet
Hur jämställt är Sverige?
- Rankas högt
- Ett av världens mest jämställda länder.
- Kvinnor
- Mer obetalt hemarbete, lägre lön, färre chefer.
- Män
- Sämre hälsa, få i vård och omsorg.
- Lagen
- Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering.
Klass handlar om grupper med olika ekonomiska resurser och social ställning. I Sverige talar man ofta om arbetarklass, medelklass och överklass, även om gränserna är flytande.
Klass påverkar mer än plånboken: vilken utbildning man får, var man bor, vilka kontakter man har och vilken vård man söker. Välfärden har med gratis skola, offentlig vård och trygghetssystem minskat klasskillnaderna. Men de senaste decennierna har inkomstskillnaderna ökat. Mer om välfärden finns i presentationen Välfärd och trygghetssystem.
Klass
Klass och sociala strukturer
- Klasser
- Arbetarklass, medelklass och överklass.
- Gränser
- Flytande, inte skarpa.
- Påverkar
- Utbildning, boende, kontakter och hälsa.
Välfärden har minskat klasskillnaderna – men inkomstskillnaderna har ökat de senaste decennierna.
Den franske sociologen Pierre Bourdieu menade att det finns flera sorters kapital. Ekonomiskt kapital är pengar och ägodelar. Kulturellt kapital är utbildning, smak och vanor, till exempel att känna till hur skolan fungerar. Socialt kapital är nätverk och kontakter, till exempel någon som kan tipsa om ett sommarjobb.
Alla tre spelar roll för vilka möjligheter en människa har.
Klass
Tre sorters kapital
- Ekonomiskt Pengar och ägodelar.
- Kulturellt Utbildning, smak och vanor.
- Socialt Nätverk och kontakter.
Alla tre påverkar vilka möjligheter du har.
Samhället påverkar individen, och individen påverkar samhället. Att förstå den växelverkan är kärnan i samhällskunskap.
Kapitlet visar hur påverkan går åt båda hållen och hur man resonerar om levnadsvillkor.
Individ och samhälle
Vi påverkar varandra.
Samhället påverkar dig genom lagar, normer, utbildning, arbetsmarknad och bilder i medier. Men du påverkar också samhället, genom val, opinionsbildning, föreningsliv, sociala medier och vardagliga handlingar.
Rörelser som #MeToo visar hur enskilda berättelser kan förändra samhällsdebatten och lagstiftningen. Samtidigt är möjligheten att göra sin röst hörd inte jämnt fördelad: människor med högre utbildning och inkomst deltar mer i politiken.
Växelverkan
Påverkan åt båda hållen
Rörelser som #MeToo visar hur berättelser kan förändra debatt och lagar.
Ett enkelt resonemang konstaterar en skillnad: ”Barn till högutbildade föräldrar får ofta bättre betyg.” Ett utvecklat resonemang förklarar varför: ”De har ofta fler böcker hemma, får hjälp med läxor och har föräldrar som vet hur skolan fungerar.”
Ett välutvecklat resonemang visar flera sidor: ”Sambandet visar en ojämlikhet i samhället. Samtidigt kan gratis läxhjälp och förskola minska skillnaderna.” Nyckeln är att visa att levnadsvillkor beror på flera faktorer som samverkar.
Att resonera
Tre nivåer av resonemang
- 1Enkelt: konstatera en skillnad
- 2Utvecklat: förklara varför
- 3Välutvecklat: visa flera sidor
Levnadsvillkor beror på flera faktorer som samverkar.
Presentationen samlas i fem punkter: Identiteten har en personlig och en social sida och förändras över tid. Alla har samma rättigheter, men uppväxt, föräldrarnas bakgrund, kön, ålder och etnicitet påverkar förutsättningarna, och faktorerna samverkar.
Makt kan vara formell och informell, synlig och osynlig. Rättvisa kan betyda lika möjligheter, lika utfall eller belöning efter prestation. Samhället påverkar individen, och individen kan påverka samhället.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Identiteten är personlig och social.
- 2Rättigheterna är lika, förutsättningarna inte.
- 3Makt kan vara synlig och osynlig.
- 4Rättvisa kan betyda olika saker.
- 5Individ och samhälle påverkar varandra.
Beskriv två påhittade personer med olika socioekonomisk bakgrund. Resonera om vilka faktorer som kan påverka deras möjligheter, vad samhället kan göra för att jämna ut skillnaderna och vilka argument som finns för och emot sådana insatser.
Använd begreppen från presentationen, och försök resonera på den välutvecklade nivån: visa flera sidor av frågan.
Prata två och två
Två personer, olika villkor
Tänk dig två fjortonåringar med olika socioekonomisk bakgrund.
- Vilka faktorer kan påverka deras möjligheter i livet?
- Vad kan samhället göra för att jämna ut skillnaderna?
- Vilka argument finns för och emot sådana insatser?