Svenska, norska och danska är så lika att du kan förstå mycket av grannspråken redan i dag. Ändå ger många upp efter några ord, särskilt när de hör danska. Det som hjälper är att veta vilka mönster som skiljer språken åt, vilka ord som lurar och vad du kan göra när du fastnar.
I presentationen följer du Noor och hennes klass. De har videosamtal med en klass i Oslo och en i Köpenhamn. Noor förstår norrmännen men tappar tråden med danskarna, och efteråt missförstår hon ett sms. Presentationen är gjord för Svenska nivå 2 (SVEN2000X). Ur ämnesplanen i svenska (Gy25) tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Språk och språkanvändning med särskild betoning på språkförhållanden i Sverige och övriga Norden.”
- ”Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.”
- ”Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.”
Den fungerar också i Svenska som andraspråk nivå 2 (SVEA2000X). Där nämns inte Norden särskilt, men presentationen tar upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Språk och identitet
Grannspråken – att förstå norska och danska
Du förstår redan mer än du tror. Med några nycklar förstår du ännu mer.
Mads går i en klass i Köpenhamn som Noors klass har videosamtal med. Meningen är danska. Nästan alla ord känner du igen: jeg är jag, og är och, bor och i är likadana som på svenska och København är Köpenhamn. Hedder ser ut som heter med d i stället för t. Det är ett mönster som du kommer att se igen.
De flesta svenskar förstår en enkel dansk text nästan helt när de läser den. När samma mening sägs är det svårare, eftersom danskt uttal ligger längre från skriften. Därför börjar presentationen med det du redan kan.
Gissa först
Mads presenterar sig. Hur mycket förstår du?
”Jeg hedder Mads, og jeg bor i København.”
Nästan allt – när du läser.
Men Noor hörde den – och förstod bara Mads och København.
Noors klass läser Svenska 2 och har ett nordiskt projekt. Varje vecka har de videosamtal med en klass i Oslo och en i Köpenhamn. Alla talar sitt eget språk, så som man ofta gör i Norden.
Med Oslo går det bra. Ingrid berättar om skolan och fotbollen, och Noor förstår det mesta. Med Köpenhamn går det sämre. Mads pratar fort, och Noor uppfattar bara Hej, Mads, København och brød. Sedan slutar hon lyssna och säger ingenting mer.
Läs Mads repliker i bubblan. Skriven förstår du nog betydligt mer än Noor hörde. Under presentationen låser klassen upp Mads ord med nycklar, en i taget.
Fallet
Två samtal – varför tappar Noor tråden?
Efter samtalet skriver Mads till Noor: Tak for i dag. Det var rigtig roligt. Næste gang skal I snakke lidt mere! Noor läser roligt som det svenska ordet och svarar glatt: Ja asså jättekul!! Ses typ nästa vecka eller nåt?
Men på danska, och på norska, betyder rolig lugn. Mads skriver alltså att samtalet var väldigt lugnt och att svenskarna gärna får säga lite mer nästa gång. Ett ord som ser likadant ut men betyder något annat kallas falsk vän.
Titta också på Noors svar. Asså, typ och eller nåt är svenskt talspråk och slang. Det är svårt för en dansk att förstå, även om resten är begripligt.
Fallet
Vad menar Mads med roligt?
Mads, Köpenhamn
Hej Noor! Tak for i dag. Det var rigtig roligt. Næste gang skal I snakke lidt mere!
Noor
Ja asså jättekul!! Ses typ nästa vecka eller nåt?
Lugnt. Mads menar att svenskarna var tysta.
Noor hamnade i båda dikena. I sms:et tänkte hon att danskan ju är nästan svenska, och då läste hon roligt som kul. I samtalet tänkte hon att hon inte förstod någonting, och då slutade hon lyssna.
Båda dikena är vanliga. Grannspråken är så lika att man lätt litar för mycket på likheterna, och så olika att man lätt ger upp. Vägen mellan dikena är att veta vilka mönster som skiljer språken åt, vilka ord som lurar och vad man gör när man fastnar.
Spänningen
Varför är det så lätt att hamna i diket?
Svenska, norska och danska kallas ibland de skandinaviska språken. De har vuxit fram ur samma språk, fornnordiskan, och ligger fortfarande så nära varandra att man kan tala sitt eget språk och ändå förstå varandra. Därför kallas de grannspråk.
Isländska och färöiska är också nordiska språk, men de har behållit fler gamla böjningsformer och är svårare för svenskar att förstå. Finska och de samiska språken talas också i Norden, men de hör till en helt annan språkfamilj, de uraliska språken. I Grönland talas grönländska, som är ett inuitspråk.
Vill du se hur svenskan hör ihop med andra språk i världen, titta på Jämföra svenska med andra språk.
Grannar och släktingar
Tre språk som går att förstå – och några som inte är släkt.
De nordgermanska språken är svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Svenska, norska och danska går att förstå sinsemellan med lite träning. Isländska och färöiska har kvar mer av fornnordiskans böjning. På isländska har substantiven till exempel fyra kasus: hestur, hest, hesti och hests är samma ord för häst i olika former.
Finska och samiska språk är uraliska. De har en helt annan uppbyggnad och andra ord än svenskan, även om finskan har lånat många ord från svenskan genom historien. Att språk talas i samma del av världen betyder alltså inte att de är släkt.
Språken i Norden
Vilka språk förstår varandra?
Finska talas i Norden och är ett av Finlands två officiella språk. Svenska är det andra. Men finska är inte släkt med svenska. Den hör till de uraliska språken, tillsammans med estniska och de samiska språken.
Därför hjälper mönstren i den här presentationen inte med finska. Ordet för bok visar skillnaden: bok, bog och bók är samma gamla ord i olika språk, medan finskans kirja är ett helt annat ord.
Gissa
Är finska släkt med svenska?
bok – bok – bog – bók – kirja
Nej – finska är ett uraliskt språk.
Du behöver inte lära dig norska och danska ord för ord. Många ord är samma ord som i svenskan, men stavas och uttalas lite annorlunda, och skillnaderna följer mönster. Ett mönster är som en nyckel: när du har den låser den upp många ord på en gång.
I det här kapitlet får du fem nycklar. De fungerar inte för alla ord, men för tillräckligt många för att du ska förstå mycket mer än förut. Prova dem på Mads repliker.
Mönster är nycklar
Ett mönster låser upp många ord på en gång.
Här är de fem nycklarna. De tre första gäller ändelser och konsonanter, den fjärde och femte stavning. Varje nyckel låser upp ett ord ur Mads eller Ingrids repliker, men också många fler.
Nycklarna är förenklingar. De beskriver vanliga mönster, inte regler utan undantag. Använd dem som en första gissning, och kontrollera gissningen mot sammanhanget.
Nyckelknippan
Hur kan fem mönster låsa upp grannarnas ord?
Där svenskan har ett obetonat -a i slutet av ordet har norska och danska ofta -e. Det gäller många verb i grundform (komma – komme, sova – sove) och många substantiv (skola – skole, gata – gate och gade).
Nyckeln låser upp efter skole i Mads replik: efter skolan. Lägg märke till att gade har ett d på danska. Det är nyckel 2, som kommer härnäst.
Nyckel 1
Vart tar svenskans -a vägen?
Madsefter skole → efter skolan
Efter en vokal har danskan ofta b, d och g där svenskan har p, t och k: baka – bage, mat – mad, bok – bog. Norskan behåller oftast p, t och k: bake, mat, bok. Ändelsen -het blir därför -hed på danska: frihet – frihed, nyhet – nyhed.
Med nyckel 2 förstår du tre ord till hos Mads: hedder är heter, bager är bakar och kager är kakor. Nycklarna fungerar ofta tillsammans. I kage behövs både nyckel 1 och nyckel 2.
Nyckel 2
Varför blir baka till bage?
Madshedder, bager, kager → heter, bakar, kakor
Nyckel 3: svenskans ä och ö skrivs æ och ø på danska och ø på norska. Där svenskan har ä har norskan ofta e: läsa – lese – læse. Nyckel 4: frågeorden börjar med hv på norska och danska. Hv uttalas som v: hvad, hva och hvem.
Nyckel 5 gäller norskan. Där svenskan har k eller sk före en mjuk vokal, som i köpa och skön, skriver norskan ofta kj och skj: kjøpe, skjønn. Uttalet ligger nära svenskans tj- och sj-ljud. Danskan skriver k och sk och uttalar dem hårt: købe, skøn.
Med nyckel 3 och 4 låser du upp København, tæt, brød och hvad hos Mads. Tæt betyder tät, och tæt på betyder nära.
Nyckel 3, 4 och 5
Vilka ord döljer æ, ø och hv?
MadsKøbenhavn, tæt på, brød, hvad → Köpenhamn, nära, bröd, vad
Nycklarna fungerar för ord som är släkt och betyder samma sak. Men vissa ord ser likadana ut och betyder något annat. De kallas falska vänner, och det är dem som gör att man missförstår, som Noor med roligt.
Andra ord är helt olika i de tre språken, till exempel flicka, jente och pige. De måste man helt enkelt lära sig. Som tur är är de inte så många, och några av dem kommer i nästan varje mening.
Ord som lurar
Samma ord med annan betydelse – och olika ord för samma sak.
Rolig betyder lugn på både danska och norska. Det som är kul heter sjovt på danska och morsomt eller gøy på norska. Grine betyder skratta på danska. Frokost är lunch på danska men frukost på norska.
By betyder stad på danska och norska; en by på landet heter landsby på danska. Semester är en termin, inte ledighet, och ledighet heter ferie. Rar betyder konstig på norska, men snäll eller trevlig på danska.
En falsk vän är farligast när meningen ändå verkar begriplig. Om något låter konstigt i sammanhanget, fråga dig om ett av orden kan vara en falsk vän.
Falska vänner
Vad betyder orden egentligen?
Mads skriver: Vi spiser frokost klokken tolv. Klokken tolv betyder klockan tolv, och spiser betyder äter. Men frokost är inte frukost på danska, utan lunch. Frukost heter morgenmad.
På norska är det tvärtom: frokost är frukost och lunch heter lunsj. Samma ord betyder alltså olika saker i de två grannspråken. Därför är det bra att veta vilket språk du läser.
Gissa
Mads: ”Vi spiser frokost klokken tolv.”
När äter Mads frokost?
Mitt på dagen – frokost är lunch på danska.
Några små ord kommer i nästan varje mening: jeg, ikke, også, meget och I. Lär dig dem först, så hänger du med mycket bättre. Lägg märke till att I med stor bokstav betyder ni på danska. Norskans ord för ni är dere.
Några vanliga ord är helt olika: flicka heter jente på norska och pige på danska, pojke heter gutt och dreng. Kul heter morsom eller gøy på norska och sjov på danska. Danskans laver betyder här gör: Hvad laver I? betyder Vad gör ni? Danskan har också verbet gøre, men i den här frågan säger man laver.
Småorden
Vilka ord måste du bara lära dig?
MadsHvad laver I efter skole? → Vad gör ni efter skolan?
Skriven danska ligger nära svenskan, men talad danska har ändrat sig mer än skriften. Många konsonanter blir svaga eller försvinner, och ändelserna smälter ihop. Därför kände Noor igen Mads ord i sms:et men inte i samtalet.
Norskan låter mer som svenska. Den har till exempel två ordaccenter, precis som svenskan. I gengäld finns det många norska dialekter och två skriftspråk. Det tar tid att vänja örat vid båda grannspråken, och det är helt normalt.
Om ordaccenter och uttal i svenskan kan du läsa mer i Uttal och prosodi.
Örat behöver tid
Danska är lättare att läsa än att höra.
I talad danska blir d efter en vokal ofta mjukt, nästan som engelskans th i the. G efter en vokal blir svagt eller försvinner, så pige låter ungefär som pi-e. R efter en vokal smälter ihop med vokalen. Danskan har också stød, ett slags knarr eller stopp i rösten i vissa ord.
Räkneorden är en egen utmaning: halvtreds är 50 och halvfems är 90. När Mads pratade fort hann Noor bara känna igen ord som uttalas ungefär som de stavas, som Mads och København.
Det betyder inte att danskan är omöjlig. Det betyder att örat behöver höra språket många gånger innan det känner igen orden.
Uttal
Varför kände Noor inte igen orden?
Norge och Danmark var i union i flera hundra år fram till 1814, och då skrev man danska i Norge. Bokmålet har vuxit fram ur den danska skriften och ligger därför nära skriven danska. Nynorskan skapades på 1800-talet utifrån norska dialekter. De flesta norrmän skriver bokmål, men båda skriftspråken är officiella och eleverna lär sig båda i skolan.
I talet hör du mest dialekter. I Norge är det vanligt att tala dialekt också i tv, i skolan och i politiken. Ingrid i Oslo låter alltså inte som en norrman från Bergen eller Tromsø, och det är inget fel på någon av dem.
Om dialekter, standardspråk och attityder kan du läsa mer i Språklig variation och makt.
Norska
Hur kan norskan ha två skriftspråk?
Skissen är ingen mätning, men den visar hur det brukar kännas. Norskan förstår många svenskar ganska bra från början. Danskan är svårare, men efter några veckor med danska i öronen känner du igen mycket mer.
Lyssna gärna på danska och norska program, poddar eller serier med undertext på samma språk. Då ser du orden samtidigt som du hör dem, och nycklarna hjälper dig att koppla ihop skrift och ljud.
Ärligt talat
Hur lång tid tar det att vänja örat?
Nycklar och ordlistor räcker inte om du ger upp vid första okända ord. Det som gör skillnad är vad du gör när du fastnar: när du läser, när du lyssnar och när du själv pratar med grannarna.
Strategierna fungerar också när du läser dansk och norsk skönlitteratur på originalspråk, något som ingår i Svenska 2.
Strategier som bär
Läs, gissa, leta – och prata så att grannarna förstår dig.
- Läs högt för dig själv, även tyst i huvudet. Då hör du ofta det svenska ordet i det danska eller norska: kage blir kaka.
- Gissa av sammanhanget. Hoppa över ett ord du inte förstår och läs vidare. Mads bor tæt på havnen i Köpenhamn, och då är havnen troligen hamnen.
- Leta efter mönstren: -e för -a, b d g för p t k, æ och ø för ä och ö och hv för v. Prova en nyckel i taget.
- När du själv pratar: tala långsamt och tydligt, undvik slang och förkortningar och be grannarna göra detsamma. Det är ingen skam att fråga: Kan du säga det igen, lite långsammare?
Använd strategierna i den här ordningen när du läser en dansk eller norsk text, och strategi 4 när du skriver eller talar.
Strategi
Vad gör du när du fastnar?
Nära släkta språk som går att förstå delvis finns i hela världen. Spanska och portugisiska går ofta att förstå sinsemellan, särskilt i skrift. Tjeckiska och slovakiska ligger mycket nära varandra, liksom serbiska, kroatiska och bosniska. Hindi och urdu är nästan lika i vardagligt tal men skrivs med olika skriftsystem.
Kan du ett annat språk än svenska? Fundera på om det har ett grannspråk eller dialekter som du förstår halvvägs, och vilka mönster som hjälper dig. Kan du bara svenska kan du tänka på en svensk dialekt som är svår för dig. Det är samma sak i liten skala.
Jämför
Finns det grannspråk till ditt språk?
Hur är det i ditt språk?
Nu får du pröva själv. Du får tre påståenden om norska och danska och ska avgöra om de är sanna eller falska. Rösta först och förklara sedan varför.
Tänk på nycklarna, de falska vännerna och det du vet om norskans två skriftspråk.
Sant eller falskt?
Tre påståenden. Rösta först – förklara sedan.
Påståendet är sant. Efter en vokal har danskan ofta g där svenskan har k. Därför blir bok bog, kaka kage och baka bage.
Norskan behåller k: bok, kake och bake. Bog låter dessutom annorlunda än det ser ut, eftersom g efter vokal är svagt i danskan.
Fråga 1 av 3
”Danska bog betyder bok.”
Sant
Nyckel 2: svenskans k blir ofta g på danska. bok – bog, som kaka – kage.
Påståendet är falskt. Bokmål och nynorska är skriftspråk, alltså sätt att skriva norska. Dialekterna är det talade språket, och de är många fler än två.
En norrman kan tala dialekt och skriva bokmål, eller tala dialekt och skriva nynorska. Bokmålet ligger närmast skriven danska.
Fråga 2 av 3
”Bokmål och nynorska är två norska dialekter.”
Falskt
Det är två skriftspråk. Rätt: ”Bokmål och nynorska är två norska skriftspråk.”
Påståendet är falskt. By betyder stad på både danska och norska. København er en stor by betyder Köpenhamn är en stor stad.
En by på landet heter landsby på danska. Kontrollera alltid om ett ord som ser bekant ut kan vara en falsk vän.
Fråga 3 av 3
”På danska betyder by en liten by på landet.”
Falskt
By är en falsk vän. Rätt: ”På danska betyder by stad.”
Före: efter samtalet hade Noor bara fyra ord i anteckningarna, och hon missförstod roligt. Hennes svar till Mads var fullt av slang som är svår för en dansk att förstå.
Efter: med nycklarna, småorden och sammanhanget förstår hon hela Mads replik. Hennes nya svar rättar missförståndet, och hon skriver tydlig svenska utan slang. Det hjälper Mads att förstå henne, på samma sätt som det hjälper henne när han pratar långsamt.
Fallet
Noor förstår Mads – före och efter
Före
Noor hörde: Mads … København … brød … ???
Noor svarar: Ja asså jättekul!! Ses typ nästa vecka eller nåt?
Efter
Noor förstår: Mads bor i Köpenhamn, nära hamnen. Efter skolan jobbar han på ett bageri och bakar bröd och kakor. Han frågar vad vi gör efter skolan.
Noor svarar: Hej Mads! Tack för i dag. Jag trodde att roligt betydde kul, som på svenska. Nästa gång pratar vi mer – och lite långsammare. Vi ses på torsdag!
Svenska, norska och danska är grannspråk som går att förstå sinsemellan, medan finska och samiska språk inte är släkt med svenskan. Mönster som -a och -e, p t k och b d g, ä ö och æ ø och v och hv är nycklar som låser upp många ord på en gång.
Se upp för falska vänner som rolig och frokost, och ge örat tid, särskilt med danska. När du fastnar: läs högt, gissa av sammanhanget och leta efter mönstren. När du själv pratar: tala långsamt och undvik slang.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Grannar och släktingar: svenska, norska och danska förstår varandra – finska är inte släkt.
- 2Mönster är nycklar: skola – skole, baka – bage, bröd – brød, vad – hvad.
- 3Ord som lurar: rolig är lugn, frokost är lunch på danska.
- 4Örat behöver tid: danska är lättare att läsa än att höra.
- 5Strategier som bär: läs högt, gissa, leta mönster – tala långsamt.
Arbeta två och två. Meningen är början av H.C. Andersens saga Den grimme ælling (Den fula ankungen) från 1843, här i nutida stavning. Läs den högt för varandra, en i taget.
Leta sedan efter nycklarna. Ude är ute (nyckel 2: t blir d), sommer är sommar och landet är landet. Dejligt finns också i svenskan men är ovanligt, så det ordet får ni kanske gissa av sammanhanget. Det betyder härligt eller underbart.
Skriv till sist ett kort svar till Mads på tydlig svenska, utan slang. Läser du ensam: gör samma sak, och läs svaret högt för dig själv för att höra om det går att förstå för en dansk.
Verkstad två och två
Prova nycklarna på H.C. Andersen
Danska, 1843”Der var så dejligt ude på landet; det var sommer …”
- Läs högt. Vilka nycklar passar?
- Vilket ord måste ni gissa?
- Skriv ett svar till Mads – utan slang.