Alla människor talar på flera sätt. Du pratar inte likadant med dina kompisar som med din mormor, din lärare eller någon som intervjuar dig för ett jobb. Språket visar också var du kommer ifrån, vilka du umgås med och vilka språk du kan. Det kallas språklig variation, och det är helt normalt.
Men alla sätt att tala värderas inte lika. Vissa räknas som finare, och fördomar om språk kan påverka hur människor blir bemötta. I presentationen följer du Noor under en dag. Hon säger samma sak på fyra sätt och flyttar reglagen på ett mixerbord: dialekt, ungdomsspråk, andra språk och formellt. Inget läge är fel – bara mer eller mindre passande.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk.”
- ”Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.”
- ”Hur den egna flerspråkigheten kan främjas och utvecklas.”
- ”Att använda språkliga strategier för olika situationer och för olika syften.”
- ”Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Språk och identitet
Språklig variation och makt
Alla talar olika i olika sammanhang – också läraren. Så väljer du medvetet och känner igen fördomar om språk.
Många tror att dialekt är något som bara vissa har, till exempel de som bor på landet. Men allas sätt att tala visar något om var de kommer ifrån och vilka de har vuxit upp med. Också den som talar standardsvenska har ett uttal som hör hemma någonstans.
Det gäller nyhetsuppläsaren, rektorn och din lärare. Skillnaden är att vissa sätt att tala är så vanliga i skolan och i medierna att de inte märks. I bilden har varje person en egen melodi.
Gissa först
Vad tror ni – i klassrummet och utanför?
”Vem talar dialekt?”
Alla – också läraren.
Allas sätt att tala visar var de kommer ifrån och vilka de umgås med.
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. I dag ska hon på intervju för ett sommarjobb på biblioteket. Hon berättar det fyra gånger under dagen: för kompisarna i korridoren, för mormor i telefon, i ett mejl till sin lärare Lena och för den som intervjuar henne på biblioteket.
Med mormor talar Noor familjens språk, med några svenska ord insprängda. I bilden är orden på familjens språk grå streck, så att alla kan följa med oavsett vilka språk de kan.
Tre av replikerna passar mottagaren. Mejlet till läraren gör det inte riktigt: Noor skrev det i korridoren och glömde att byta sätt att skriva.
Fallet
Hur säger Noor samma sak under en dag?
Vilken replik passar sämst för mottagaren?
Noor behöver gå från lektionen klockan 14 för att hinna till intervjun. Hon skriver mejlet till sin lärare snabbt, mellan två lektioner, medan kompisarna pratar runt henne.
Lena förstår vad Noor menar. Men mejlet låter som ett sms till en kompis: ingen hälsning med namn, talspråk som ja och dra, typ som utfyllnad och sorry!! på slutet. Inget av det är fel bland kompisar. Det passar bara inte så bra till en lärare.
Spara din bedömning. I kapitel 3 skriver Noor om mejlet, och i slutet ser du det före och efter.
Fallet
Noors mejl till läraren
- Till
- Lena
- Ämne
- (inget ämne)
hej! ja måste dra 14 idag, har intervju typ. sorry!!
Lena förstår mejlet. Men passar det en lärare?
Noor glömde att byta register – fem ställen passar en kompis.
Det finns två sätt att tänka fel om språklig variation. Det ena är att det inte spelar någon roll hur man talar och skriver. Men mottagare och situationer gör skillnad, och den som kan välja har fler möjligheter.
Det andra är att bara standardspråket är rätt och att allt annat är fel eller slarvigt. Men dialekter, ungdomsspråk och multietnolekter har egna regler och fungerar fullt ut för dem som använder dem.
Vägen mellan dikena: alla sätt att tala är fullvärdiga, och du väljer det som passar mottagaren och situationen.
Spänningen
Spelar det någon roll hur man talar?
Språket varierar efter var du kommer ifrån. Ett sätt att tala som hör till en plats kallas dialekt. Det kan gälla uttal, melodi, ord och ibland grammatik.
Språket varierar också efter vilka grupper du hör till: ålder, yrke, intressen, utbildning, kön och vilka du umgås med. Ett sätt att tala som hör till en grupp kallas sociolekt. Ungdomsspråk är en sociolekt.
Ett gemensamt namn för alla de här sätten att tala är varietet. Alla människor har flera varieteter och byter mellan dem.
Alla talar olika
Var du kommer ifrån och vilka du umgås med hörs i språket.
Tänk dig att ditt sätt att tala styrs av ett mixerbord med fyra reglage: hur mycket dialekt du har med, hur mycket ungdomsspråk, hur mycket av andra språk du kan och hur formellt du talar eller skriver.
Noor flyttar reglagen hela dagen. I korridoren är ungdomsspråket högt och det formella lågt. Med mormor är familjens språk högt. På intervjun är det formella högt. I mejlet till läraren glömde hon att flytta dem.
Inget läge är fel. Ett läge kan bara passa mer eller mindre bra för mottagaren och situationen. De flesta flyttar reglagen utan att tänka på det – men det går också att göra medvetet.
Mixerbordet
Vilka reglage flyttar Noor?
Inget läge är fel – bara mer eller mindre passande.
Svenska har många dialekter. I södra Sverige uttalar många r längst bak i munnen, ett så kallat bakre eller skorrande r. I stora delar av Norrland och i Finland säger många int i stället för inte. Finlandssvenskan har också en egen melodi. Kartan är förenklad.
Standardsvenskan bygger till stor del på hur utbildade människor i Mälardalen, runt Stockholm och Uppsala, talade och skrev. Mer om det i kapitel 4.
Många dämpar sin dialekt i formella sammanhang och tar fram den igen hemma. Andra behåller den överallt. Båda är vanliga val.
Dialekt
Hör man var du kommer ifrån?
En sociolekt är ett sätt att tala som hör till en grupp. Ungdomar har ofta egna ord och uttryck, till exempel typ och asså. Orden byts ut med tiden, och ungdomar har haft egna ord i alla tider.
Yrken har egna ord: en läkare kan säga fraktur om ett benbrott. Intressen har egna ord: den som spelar datorspel säger att spelet laggar när det går långsamt och hackar. Också kön, utbildning och vilka du umgås med kan synas i språket.
Samma person hör till flera grupper och använder flera sociolekter, beroende på vem hen pratar med.
Sociolekt
Hör man vilken grupp du hör till?
Din lärare talar inte likadant överallt. I klassrummet är det formella reglaget ganska högt. Hemma är det lägre. Med gamla vänner från hemorten kan dialekten komma tillbaka, fast den inte hörs i skolan.
Att byta sätt att tala är alltså inget som bara elever gör, eller bara de som har svenska som andraspråk. Alla gör det, hela tiden. Fråga gärna din lärare hur reglagen står i olika situationer.
Gissa
Er lärare i klassrummet, hemma och med gamla vänner.
”Talar läraren likadant överallt?”
Nej – läraren flyttar också reglagen.
Samma fyra reglage: dialekt, ungdomsspråk, andra språk och formellt.
I flerspråkiga miljöer har nya sätt att tala svenska vuxit fram. Forskare kallar dem multietnolekter, eftersom de har formats av människor med många olika bakgrunder.
Den som kan flera språk kan också byta mellan dem mitt i ett samtal eller en mening. Det kallas kodväxling. Kodväxling är inte en brist utan en färdighet: man behöver kunna båda språken för att göra det smidigt.
Flera språk i samma samtal
Multietnolekt och kodväxling – en resurs, inte en brist.
En multietnolekt är ett sätt att tala som har vuxit fram där många språk möts, till exempel i bostadsområden i större städer. Den bygger på svenska men har lånat in ord från andra språk, som jalla (ungefär kom igen) från arabiskan och len (ungefär du eller kompis), som brukar föras tillbaka till turkiskan. Forskare har också beskrivit ett eget uttal och en egen rytm.
Det är ungdomar med många olika bakgrunder som talar så, också en del som bara har svenska hemma. De flesta använder det med kompisar och talar på andra sätt i andra sammanhang.
Språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas vid Stockholms universitet studerade på 1980-talet hur ungdomar talade i Rinkeby i Stockholm och använde namnet Rinkebysvenska. Senare har namn som förortssvenska och multietnolekt använts. Namnen är omdiskuterade, eftersom de knyter ett sätt att tala till vissa platser och grupper, fast det talas på många ställen.
Multietnolekt
Vad händer när många språk möts?
När Noor pratar med mormor talar hon familjens språk, men vissa ord säger hon på svenska: intervju, sommarjobb och biblioteket. Att byta språk mitt i ett samtal eller en mening kallas kodväxling.
Det finns många skäl att kodväxla. Ordet kan höra till ett svenskt sammanhang, som skolan eller jobbet. Det svenska ordet kan komma snabbast. Och när båda kan båda språken blir samtalet ofta smidigare av att man växlar.
Man kan också kodväxla mellan varieteter av samma språk, till exempel mellan dialekt och standardspråk.
Kodväxling
Varför byter Noor språk mitt i meningen?
Många tror att den som kodväxlar gör det för att hen inte kan något av språken ordentligt. Forskning om kodväxling pekar åt andra hållet. För att byta språk mitt i en mening, utan att det blir fel, behöver man kunna båda språkens grammatik.
Kodväxling är alltså en färdighet som flerspråkiga använder skickligt och ofta medvetet. Det är ett tecken på att man har flera språk att välja mellan, inte på att man saknar något.
Gissa
Stämmer påståendet?
”Den som kodväxlar kan inget av språken ordentligt.”
Stämmer inte – det är en färdighet.
Att växla mitt i en mening kräver att man kan båda språken.
Samma sak kan sägas på många sätt, från mycket informellt till mycket formellt. De olika sätten kallas register. Du väljer register efter mottagaren, situationen och om det är tal eller skrift.
Standardspråket är den svenska som används i skolan, av myndigheter och i nyheterna. Det är ett register som de flesta förväntas förstå och kunna använda när det behövs. Om skolans språk kan du läsa mer i presentationen Skolspråk och vardagsspråk.
Välj efter mottagaren
Samma sak kan sägas på många sätt – från informellt till formellt.
Jag drar är informellt och passar bland kompisar. Jag måste gå nu passar nästan överallt. Jag behöver gå tidigare i dag passar en lärare eller en chef. Jag måste tyvärr lämna lektionen i förtid är mycket formellt.
Mer formellt är inte alltid bättre. Den som talar mycket formellt med sina kompisar låter konstig eller avvisande. Det gäller att hitta det register som passar mottagaren.
Register
Hur många sätt finns det att säga att man går?
Standardsvenskan är den svenska som skolan, myndigheterna och nyheterna använder. Den följer skriftspråkets normer och kan förstås av de flesta som talar svenska, var de än kommer ifrån.
Enligt språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Språkrådet ger råd om svenskan, men det finns ingen myndighet som bestämmer hur alla ska tala.
Att lära sig standardspråket betyder inte att man ska sluta tala som hemma. Det är ett läge till på mixerbordet – ett som öppnar många dörrar.
Standardspråk
Var används standardspråket?
Noor flyttar reglagen: ungdomsspråket ned och det formella upp. Hon börjar med en hälsning med Lenas namn. Hon skriver jag i stället för ja och gå i stället för dra, eftersom det är skrift till en lärare.
Hon stryker typ och förklarar i stället vad det gäller: en intervju för ett sommarjobb. Till sist byter hon sorry!! mot en fråga om det hon missar och skriver sitt namn.
Hon skriver också i dag i två ord, som Språkrådet rekommenderar. Mejlet blir inte stelt. Hej Lena! passar bra till en lärare. Det formella reglaget står i mitten, inte i topp – det är lagom formellt.
Mejlet, steg för steg
Hur flyttar Noor reglagen i mejlet?
- Till
- Lena
- Ämne
- Intervju i dag
hej!Hej Lena! ja måste dra 14 idagJag behöver gå klockan 14 i dag, har intervju typ., eftersom jag har en intervju för ett sommarjobb. sorry!!Vad ska jag göra med det jag missar? Hälsningar Noor
passar en kompis passar läraren
Alla varieteter har regler och fungerar för dem som använder dem. Ändå räknas vissa som finare än andra. Det beror inte på språket i sig, utan på vilka som talar det och vilken makt de har.
Fördomar om språk kan få följder, till exempel vid en anställningsintervju, i skolan eller när någon letar bostad. Därför är det bra att kunna välja register medvetet – och att känna igen sina egna attityder.
Språk och makt
Varför vissa sätt att tala räknas som finare – och vad fördomar gör.
Språkligt finns det inget som gör en varietet finare än en annan. Alla har uttal, ord och grammatik med regler, och på alla går det att uttrycka svåra tankar.
Men socialt räknas vissa sätt att tala som finare. Ofta är det sättet som de med mest makt och utbildning använder. Det är alltså människor som ger ett sätt att tala status, inte språket självt.
Gissa
Vad tror ni?
”Är vissa sätt att tala finare än andra?”
Inte språkligt – men socialt.
Alla varieteter har regler. Status kommer från vilka som talar dem.
Ingen enskild person bestämmer vad som är fint. Standardsvenskan växte fram ur hur de utbildade i Mälardalen talade och skrev, och den har sedan spridits genom skolan, myndigheterna och medierna.
Den som redan talar ungefär som normen har en fördel i skolan och på arbetsmarknaden. Den som talar på andra sätt kan bli bedömd efter sitt språk i stället för efter vad hen säger. Normen är alltså social, inte språklig.
Makt
Vem bestämmer vad som är fin svenska?
Före intervjun står Noor utanför biblioteket och pratar med Sara i telefon: Asså, jag är här nu. Jalla, jag går in! Intervjuaren går förbi, hör henne och tänker: Kan hon prata med våra besökare?
Sedan kommer intervjun, och Noor svarar lugnt och formellt. Intervjuaren hade hört ett av Noors register och trott att det var det enda. Det var en fördom.
Forskare har gjort lyssnartest där människor får höra samma person tala på olika sätt. Lyssnarna bedömer ofta personen olika, till exempel hur kunnig eller pålitlig hen verkar, fast det är samma person. Alla har attityder till språk. Det viktiga är att känna igen dem.
Attityder
Vad tänker intervjuaren?
Intervjuaren hörde ett register – inte hela Noor.
Innan du skriver eller talar: tänk på vem som ska läsa eller lyssna, och i vilken situation. En kompis, mormor och en arbetsgivare behöver olika lägen på reglagen.
Korrläs genom att läsa texten med mottagarens ögon. Hur låter hälsningen? Finns det slang eller utfyllnadsord som typ? Förstår mottagaren vad det gäller?
Lyssna också på dig själv när du hör någon tala. Vad tänkte du om personen? Beror tanken på vad hen sa, eller på hur hen lät?
Strategi
Så väljer du register
- 1Vem ska läsa eller lyssna – kompis, mormor eller arbetsgivare?
- 2Korrläs med mottagarens ögon: hälsning, slang, typ.
- 3Vad tänkte du om någons språk? Är det en fördom?
Arabiska har ett standardspråk, standardarabiska, som används i skolan, i nyheterna och i skrift. Hemma och på gatan talar man dialekter, som kan skilja sig mycket från land till land.
I Norge är det vanligt att tala dialekt också i tv och i politiken, och norskan har två skriftspråk, bokmål och nynorska. Engelska har flera standarder, till exempel brittisk och amerikansk engelska, och i Storbritannien kopplas uttalet ofta till samhällsklass.
Svenskan har dialekter, sociolekter och multietnolekter, och standardsvenskan i skolan och i nyheterna. Hur är det i ditt språk?
Jämförelse
Finns det fina och fula varianter i andra språk?
Här är det du som kan mest. Finns det dialekter i ditt språk? Finns det ett standardspråk som används i skolan och i nyheterna? Är det samma som det man talar hemma?
Finns det sätt att tala som räknas som finare eller fulare? Vem talar dem? Jämför med en kamrat och fundera på om det liknar svenskan.
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Finns det ”fina” och ”fula” sätt att tala ditt språk?
- Vilket sätt räknas som finast – och vem talar det?
- Talar man likadant hemma som i skolan och i nyheterna?
Nu får du pröva själv. Du får se tre påståenden och ska avgöra om de stämmer eller inte. Rösta först och förklara sedan varför.
Tänk på dialekter, register och standardspråket – och på skillnaden mellan språkliga regler och social status.
Stämmer det?
Tre påståenden. Rösta först – förklara sedan.
Påståendet stämmer inte. Många växlar mellan sin dialekt och standardsvenska, beroende på situationen. De dämpar dialekten i formella sammanhang och tar fram den hemma.
Att någon talar dialekt säger alltså ingenting om vad hen kan.
Fråga 1 av 3
”Den som talar dialekt kan inte tala standardsvenska.”
Stämmer inte
Många växlar mellan dialekt och standardsvenska efter situationen.
Påståendet stämmer. Noor använde fyra register på en dag: med kompisarna, med mormor, i mejlet och på intervjun. Alla gör så.
Det är en del av att kunna ett språk väl: att veta vilket register som passar var.
Fråga 2 av 3
”Samma person kan använda flera register under en dag.”
Stämmer
Noor använde fyra på en dag – och läraren gör likadant.
Påståendet stämmer inte. Alla varieteter har regler för uttal, ord och grammatik. En dialekt har lika mycket regler som standardspråket, men delvis andra.
Standardspråket har högre status för att det används i skolan, av myndigheter och i nyheterna – inte för att det har fler regler.
Fråga 3 av 3
”Standardspråket har fler regler än en dialekt.”
Stämmer inte
Alla varieteter har regler. Standardspråket har högre status, inte fler regler.
Här ser du Noors mejl till Lena före och efter. Noor har flyttat reglagen: hälsningen har namn, talspråket och typ är borta, och hon förklarar vad det gäller och frågar om det hon missar.
Före-mejlet hade passat en kompis. Efter-mejlet passar en lärare. Båda är svenska – men de passar olika mottagare. Jämför med din bedömning från början.
Fallet
Noors mejl – före och efter
Före – passar en kompis
hej! ja måste dra 14 idag, har intervju typ. sorry!!
Efter – passar läraren
Hej Lena!
Jag behöver gå klockan 14 i dag, eftersom jag har en intervju för ett sommarjobb. Vad ska jag göra med det jag missar?
Hälsningar
Noor
Alla talar olika i olika sammanhang. Dialekt och sociolekt visar var du kommer ifrån och vilka du umgås med. Multietnolekt och kodväxling visar att man har flera språk att välja mellan.
Du väljer register efter mottagaren. Vissa sätt att tala räknas som finare, men det beror på makt, inte på språket. Känn igen fördomarna – också dina egna.
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Alla talar olika: dialekt och sociolekt – också läraren.
- 2Flera språk i samma samtal: kodväxling är en färdighet.
- 3Välj efter mottagaren: flytta reglagen medvetet.
- 4Språk och makt: känn igen fördomar – också dina egna.
Noor fick jobbet! Nu ska hon berätta det för tre personer: för Sara i ett sms, för mormor i telefon och för chefen på biblioteket i ett mejl. Hon börjar den 15 juni.
Arbeta två och två. Skriv eller säg samma sak tre gånger, så att det passar varje mottagare. Mormor får gärna höra det på ett annat språk du kan. Jämför sedan: vilka reglage flyttade ni?
Läser du ensam: skriv de tre versionerna och läs dem med mottagarens ögon.
Verkstad två och två
Noor fick jobbet!
Säg samma sak tre gångerJag fick jobbet på biblioteket. Jag börjar den 15 juni.
- Till Sara i ett sms, till mormor i telefon, till chefen i ett mejl.
- Vilka reglage flyttade ni? Vilken version var svårast?