Bildspråk betyder att man säger något genom en bild: man jämför en sak med något annat, låter en sak bete sig som en människa eller låter en sak stå för något större. Dikter är fulla av bildspråk, men det finns också i vardagen, i låttexter och i uttryck som du använder utan att tänka på det.
I presentationen läser du en kort dikt tillsammans med Noor och hennes klass. Noor hittar raderna som inte kan vara bokstavligt sanna, men det svåra kommer sedan: att förstå vad bilderna gör. Du lär dig se metaforen som en bro mellan två stränder, där bron byggs av det som de två har gemensamt.
Presentationen är gjord för Svenska nivå 1 och fungerar också i Svenska som andraspråk nivå 1. I Svenska nivå 1 (SVEN1000X) tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.”
- ”Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.”
I Svenska som andraspråk nivå 1 (SVEA1000X) tar den upp samma delar och dessutom:
- ”Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.”
- ”Svenska språkets ordförråd och struktur.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Litteratur
Bildspråk i poesi
Att hitta bilden i en dikt är lätt. Att förstå vad den gör är konsten.
Bokstavligt är meningen inte sann. Vinden har ingen mun och kan inte viska. Men bildligt är den sann: vinden låter svagt och susande, ungefär som när någon viskar. Båda svaren är alltså rätt, beroende på hur man läser.
Bokstavlig betydelse är vad orden betyder var för sig, som i en ordbok. Bildlig betydelse är det orden står för i sammanhanget. Bildspråk fungerar bara om läsaren märker att orden inte ska tas bokstavligt och sedan letar efter det de står för.
Att stanna upp vid något som inte kan vara sant är därför inget fel. Det är det första steget när man läser en dikt.
Gissa först
En rad ur en dikt. Är den sann?
”Vinden viskar vid fönstret.”
Både och.
Dikten är skriven för den här presentationen. Den har sex rader och handlar om en grå morgon i november, när diktjaget går till bussen. Den innehåller fyra bilder, och alla fyra slags bildspråk som du lär dig i dag finns med.
Noor läser dikten högt i klassen. Hon stannar vid första raden och frågar hur vinden kan viska. Det är en bra fråga, för hon har hittat något som inte kan vara bokstavligt sant. Men hon fastnar där och skriver ”konstigt” i marginalen.
Läs dikten själv och markera de ställen som du tror är bilder. Spara din gissning. I slutet ser du Noors anteckningar före och efter.
Fallet
Noor läser en dikt
Novembermorgon
Vinden viskar vid fönstret.
Himlen är ett grått lock över staden.
Jag går till bussen,
tung som en sten.
Men i ett fönster mittemot
har någon tänt en lampa.
Dikt skriven för presentationen
”Hur kan vinden viska?” frågar Noor. Hur många bilder finns i dikten? Gissa.
Fyra bilder. Vi tar dem en i taget.
Att läsa bildspråk kan delas i tre steg. Först hittar du det som inte kan vara bokstavligt sant. Sedan kan du sätta namn på bilden: liknelse, metafor, besjälning eller symbol. Till sist tolkar du: vad gör bilden, och vad får den dig att känna eller förstå?
Många fastnar på vägen. En del stannar vid det första steget och tycker att dikten är konstig. Andra stannar vid det andra steget: de skriver ”rad 2 är en metafor” och tror att uppgiften är klar. Men namnet säger inget om vad dikten betyder.
Det är det tredje steget som är målet. Namnen är verktyg som hjälper dig att prata om hur texten är gjord, men det är tolkningen som visar att du har förstått.
Spänningen
Att sätta namn räcker inte
Både liknelsen och metaforen jämför två saker: det som beskrivs och en bild. I ”tung som en sten” är det som beskrivs diktjaget, och bilden är en sten. I ”himlen är ett grått lock” är det som beskrivs himlen, och bilden är ett lock.
Skillnaden är ett litet ord. En liknelse säger öppet att det är en jämförelse, med ord som ”som” eller ”likt”. En metafor säger att det ena är det andra, utan ”som”. Himlen är förstås inget lock, men metaforen låtsas att den är det.
Tänk dig två stränder med vatten emellan. På den ena stranden står det som beskrivs, på den andra bilden. Bron byggs av det som de har gemensamt. Liknelsen har ett räcke, ordet ”som”, som visar att man går över en bro. Metaforen har inget räcke.
Liknelse och metafor
Två stränder och en bro – med eller utan räcke.
Varje liknelse och metafor har två led. Det första ledet är det som beskrivs, alltså det som dikten egentligen talar om. Det andra ledet är bilden, alltså det som det första ledet jämförs med.
I dikten är det som beskrivs himlen över staden en morgon i november. Bilden är ett grått lock. Mellan dem ligger vatten: himlen och ett lock är ju helt olika saker. Din uppgift som läsare är att hitta det som ändå förenar dem.
Ibland står bara bilden i texten, och du får själv lista ut vad som beskrivs. Då hjälper sammanhanget dig.
Dikten, rad 2
Två stränder: det som beskrivs och bilden
Fråga dig vad det som beskrivs och bilden har gemensamt. Ett lock täcker något och stänger inne det. Under ett lock är det mörkt. Ett lock kan också vara tungt. Allt det kan sägas om en grå novemberhimmel också.
Varje gemensam egenskap är en planka i bron. Ju fler plankor du hittar, desto stadigare blir din tolkning. Det finns inte bara ett rätt svar, men varje planka måste gå att förklara med hjälp av texten.
När bron är byggd kan du säga vad bilden gör: staden känns instängd och mörk, som om ljuset inte kommer in. Det säger dikten utan att säga det rakt ut.
Dikten, rad 2
Vad har himlen och ett lock gemensamt?
”Tung som en sten” är en liknelse. Ordet ”som” är räcket: det visar tydligt att det är en jämförelse. Diktjaget är inte en sten, men känner sig lika tungt och stilla som en.
”Himlen är ett grått lock” är en metafor. Där finns inget räcke. Dikten säger att himlen är ett lock, och läsaren får själv förstå att det är en bild. Därför kan en metafor kännas starkare men också vara svårare att upptäcka.
Andra ord som kan bära en liknelse är ”likt”, ”liksom” och ”lik”, som i ”likt en sten”. Men allt som innehåller ”som” är inte en liknelse. Det ser du snart.
Dikten, rad 2 och 4
Liknelsen har räcke – metaforen inte
”Hon är en klippa” är en metafor. Det finns inget ”som”, och meningen säger att hon är en klippa, fast hon förstås är en människa.
Bygg bron: en klippa är stark och stadig, och den rubbas inte av vind och vågor. Man kan luta sig mot den. Den som kallas en klippa är alltså en person man kan lita på, särskilt när det är svårt.
Uttrycket är så vanligt att många inte längre tänker på bilden. Sådana metaforer finns överallt i vardagsspråket.
Gissa
”Hon är en klippa.”
Liknelse eller metafor?
Metafor – inget räcke.
”Livet är en resa” är en av de vanligaste metaforerna. Det som beskrivs är livet, och bilden är en resa. Bron byggs av det som de har gemensamt: båda har en början, båda har vägval, båda kan ha hinder och båda kan ha ett mål.
Metaforen påverkar hur vi pratar. Man ”står vid ett vägskäl”, ”kommer vidare”, ”går sin egen väg” eller ”har kört fast”. Alla de uttrycken bygger på samma bild.
Gör så här själv: skriv det som beskrivs på ena sidan och bilden på den andra. Skriv sedan så många gemensamma egenskaper du kan, en per planka.
Bygg bron själv
”Livet är en resa”
Säg en planka var: vad har livet och en resa gemensamt?
Besjälning betyder att något som inte är en människa får mänskliga egenskaper: det kan tänka, känna, tala eller göra sådant som bara människor gör. Ett annat ord för besjälning är personifikation.
Besjälning är egentligen en sorts metafor. Bron går mellan en sak och en människa. När vinden viskar jämförs vinden med en människa som viskar.
Fråga dig vilken mänsklig egenskap saken får och vad den ger för känsla. En vind som viskar känns annorlunda än en vind som skriker.
Besjälning
Saker som inte lever får mänskliga egenskaper.
Besjälning finns inte bara i dikter. Solen kan inte titta, tiden har inga ben och en dator kan inte vägra. Ändå säger vi så hela tiden, och alla förstår.
Verben gör jobbet. ”Tittar”, ”springer”, ”vägrar” och ”vaknar” är ord som vi annars använder om människor. När de används om saker blir sakerna levande.
Leta efter verbet när du letar efter besjälning. Fråga dig: kan den här saken verkligen göra så?
Besjälning i vardagen
Vilka ord gör saken mänsklig?
Verben – de handlar annars om människor.
I dikten viskar vinden vid fönstret. Det som beskrivs är vindens ljud. Bilden är en människa som viskar. Bron byggs av det som de har gemensamt: ljudet är svagt, det kommer nära och det kan låta hemligt.
Tänk på vad som hade hänt om vinden i stället skrek. Då hade morgonen känts stormig och hotfull. Nu känns den tyst, kall och lite ensam. Valet av verb bestämmer stämningen.
Så fungerar besjälning: den låter dig känna något om en sak genom att få den att bete sig som en människa.
Dikten, rad 1
Vad har vinden och en som viskar gemensamt?
Gustaf Fröding skrev ”Säv, säv, susa” i diktsamlingen Nya dikter från 1894. Säv är en växt som liknar vass och växer i vattnet vid stränder. Dikten är en sorgsång om en ung kvinna, Ingalill, som har sjunkit i sjön.
Diktjaget talar direkt till säven och vågorna, som om de vore människor som har sett vad som hände och kan berätta. ”I sägen mig” är äldre svenska och betyder ”säg mig” till flera. ”Månde gå” betyder ungefär ”gick”.
Besjälningen gör naturen till ett vittne. Säven och vågorna vet något som människorna inte vet, men de svarar bara med sitt sus. Det gör dikten sorglig och gåtfull.
Besjälning i en dikt
Vem talar diktjaget till?
Säv, säv, susa,
våg, våg, slå.
I sägen mig var Ingalill
den unga månde gå?
Gustaf Fröding, ”Säv, säv, susa”, 1894
Till säven och vågorna – som om de kunde svara.
En symbol är en sak som står för något större än sig själv, ofta en känsla eller en idé. En vit duva kan stå för fred, ett hjärta för kärlek och ett vägskäl för ett viktigt val.
Skillnaden mot en metafor är att symbolen finns på riktigt i texten. Det finns inget lock över staden i dikten, men det finns en riktig lampa i ett riktigt fönster. Lampan är både en lampa och något mer.
En symbol kan inte bevisas på samma sätt som en metafor. Därför behöver du stöd i texten, till exempel en kontrast eller en vändning, när du säger vad en symbol står för.
Symbol
En sak som står för något mer.
Många symboler känner du redan igen. Duvan står för fred, hjärtat för kärlek och ett vägskäl för ett val i livet. De betydelserna är inte naturliga, utan något som människor har kommit överens om och lärt sig.
Därför kan samma sak betyda olika i olika kulturer och sammanhang. En färg, ett djur eller en blomma kan stå för olika saker i olika delar av världen.
I en dikt kan författaren också skapa en egen symbol. Då är det texten som visar vad saken står för.
Symboler
Vad står de för?
Lampan i dikten är en riktig lampa: någon i huset mittemot har tänt den. Men den står också för något mer. Efter det grå locket, vinden och den tunga stenen kommer något ljust.
Ordet ”men” är en ledtråd. Det visar att dikten vänder. Före ”men” är allt tungt och grått, efter ”men” finns ljus. Därför är det rimligt att läsa lampan som en symbol för hopp, eller för att diktjaget inte är ensamt en mörk morgon.
Svaret ”bara en lampa” är inte fel, men det är bara första halvan. En symbol är alltid både saken och det som den står för.
Dikten, rad 5 och 6
”Men i ett fönster mittemot / har någon tänt en lampa.”
Vad står lampan för?
Troligen hopp – efter ”men” blir det ljust.
Karin Boye gav ut dikten ”Ja visst gör det ont” 1935, i diktsamlingen För trädets skull. Den börjar med knoppar som brister, alltså slår ut, på våren. Bokstavligt handlar raderna om träd. Men dikten frågar om det gör ont, och det är en fråga om människor.
Knopparna fungerar som en symbol för förändring: när något nytt ska växa fram i en människa kan det göra ont, fast det nya är bra. Att våren tvekar är besjälning. Våren får en mänsklig känsla: den är osäker och väntar.
Läs gärna hela dikten. Längre fram klamrar sig vattendroppar fast vid kvisten, rädda för att falla. Fråga dig vad dropparna kan stå för.
Symbol och besjälning i en dikt
Vilka bilder hittar du?
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Karin Boye, ”Ja visst gör det ont”, 1935
Ett idiom är ett fast uttryck där helheten betyder något annat än orden var för sig. ”Ha is i magen” handlar inte om is, och ”det är ingen ko på isen” handlar inte om kor.
Många idiom började som metaforer. Någon gång byggde någon en bro mellan bilden och det som den beskriver, och sedan har alla gått över bron så många gånger att ingen längre ser den. Därför kan idiom vara svåra för den som hör dem första gången, vilket språk man än har vuxit upp med.
När du hör ett okänt idiom kan du bygga bron själv: vad är bilden, och vad kan den ha gemensamt med situationen? Kontrollera sedan i en ordbok, till exempel Svenska Akademiens ordböcker på svenska.se.
Bildspråk i vardagen
Idiom kan inte förstås ord för ord.
”Hon har is i magen” betyder att hon är lugn och kan tänka klart, även när det är spännande eller svårt, till exempel inför en straffspark eller ett prov.
Bron byggs av det som is och lugn har gemensamt: is är kall och stilla och smälter inte i första taget. Den som har is i magen blir inte het av nervositet.
Ord för ord blir uttrycket konstigt. Det är ett tecken på att du ska läsa det bildligt.
Idiom
”Hon har is i magen.”
Vad betyder det?
Hon är lugn – även när det är svårt.
”Det är ingen ko på isen” betyder att det inte är bråttom eller att det inte är någon fara. ”Glida in på en räkmacka” betyder att få något utan att anstränga sig. ”Ha tummen mitt i handen” betyder att vara klumpig med händerna. ”Slå två flugor i en smäll” betyder att klara två saker på en gång.
Försök se bilden i varje uttryck. En ko som står på isen kan halka eller gå igenom, och då är det bråttom att få upp den. Den som har tummen mitt i handen kan inte greppa ordentligt.
Idiom gör språket levande men passar inte alltid i formella texter. I en dikt kan en författare också leka med ett idiom och göra bilden bokstavlig igen.
Idiom
Vad betyder de?
”Det är ingen ko på isen.”
ingen fara, ingen brådska
”glida in på en räkmacka”
få något utan att anstränga sig
”ha tummen mitt i handen”
vara klumpig
”slå två flugor i en smäll”
klara två saker på en gång
Samma sak kan sägas med helt olika bilder i olika språk. På svenska kan något vara ”lätt som en plätt”, och på engelska är det ”a piece of cake”, en bit tårta. Det svenska uttrycket är en liknelse, det engelska en metafor.
Det som är helt obegripligt är ”rena grekiskan” på svenska och ”all Greek to me” på engelska. På tyska säger man ”ich verstehe nur Bahnhof”, jag förstår bara station. När det regnar mycket spöregnar det på svenska, medan det på engelska regnar katter och hundar: ”it’s raining cats and dogs”.
Därför går idiom sällan att översätta ord för ord. Den som översätter måste hitta ett uttryck med samma betydelse, inte samma ord. Mer om att jämföra språk finns i presentationen Jämföra svenska med andra språk.
Jämför språk
Samma sak – olika bilder
Tänk på ett idiom eller en liknelse som du kan. Det kan komma från ett annat språk som du talar, från din dialekt eller från uttryck som dina mor- eller farföräldrar använder. Äldre svenska har många bilder som inte används så mycket i dag.
Översätt uttrycket ord för ord till svenska och låt en kamrat gissa vad det betyder. Bygg sedan bron tillsammans: vad är bilden, och vad har den gemensamt med det som uttrycket betyder? Finns det ett svenskt uttryck med samma betydelse men en annan bild?
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Ta med ett uttryck från ett annat språk, din dialekt eller äldre svenska. Översätt ord för ord.
- Vad är bilden? Bygg bron.
- Finns ett svenskt uttryck för samma sak?
När du läser en dikt kan du ställa tre frågor till varje rad som känns konstig eller laddad. Den första: vad kan inte vara bokstavligt sant? Där finns ofta en bild.
Den andra: vad jämförs med vad? Skriv det som beskrivs på ena sidan och bilden på den andra, och bygg bron av det som de har gemensamt. Här kan du också sätta namn på bilden.
Den tredje: vad får bilden mig att känna eller förstå? Skriv svaret med egna ord, gärna i en hel mening. Det är din tolkning. Fler sätt att läsa med strategier finns i presentationen Att läsa sakprosa med strategier.
Strategi
Tre frågor till en dikt
- 1Vad kan inte vara bokstavligt sant?
- 2Vad jämförs med vad?
- 3Vad får bilden mig att känna eller förstå?
Tre frågor om bildspråk. Rösta först och förklara sedan: finns det något som inte kan vara bokstavligt sant? Vad jämförs med vad, och vad har de gemensamt?
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Vad gör bildspråket?
Tre frågor. Rösta först – förklara sedan.
Meningen är en besjälning. Löv kan inte dansa; det gör människor. Verbet ”dansar” ger löven en mänsklig rörelse.
Bron: löven och en dansare rör sig lätt, snurrar och virvlar. Bilden gör gatan levande och lite glad, trots att det är höst.
Fråga 1 av 3
”Löven dansar över gatan.”
Besjälning
Löv kan inte dansa – men de virvlar som en dansare.
Meningen innehåller inget bildspråk. Ordet ”som” betyder här ”i rollen av”. Hon är lärare på riktigt, och ingenting jämförs.
Kontrollera alltid om ”som” jämför två olika saker. ”Hon är stark som en björn” jämför en människa med ett djur. ”Hon arbetar som lärare” gör det inte.
Fråga 2 av 3
”Hon arbetar som lärare.”
Inget bildspråk
Här betyder som ”i rollen av”. Hon är lärare på riktigt.
Meningen är en metafor, och bron byggs av det som skolan och en myrstack har gemensamt: många som rör sig hit och dit, fullt upp och ett slags ordning mitt i röran.
”Det finns myror” tar bilden bokstavligt, och ”det är smutsigt” är inget som myrstackar och skolor har gemensamt. En planka måste passa båda stränderna.
Fråga 3 av 3
”Skolan är en myrstack på morgonen.” Vad har de gemensamt?
Många rör sig hit och dit
En planka måste passa båda stränderna.
Före: Noor hittade alla fyra bilderna, och det är ett bra första steg. Men hon stannade där och skrev ”konstigt” eller en fråga i marginalen.
Efter: hon har satt namn på bilderna och byggt en bro för var och en. Hon skriver vad bilden gör, med egna ord. Till sist ser hon hela dikten: den går från grått och tungt till ljus.
Gör likadant med nästa dikt du läser. Det är tolkningen som visar att du förstår, inte namnet på bilden.
Fallet
Noors anteckningar – före och efter
Före – Noors frågor
- Rad 1 Vinden kan inte viska?
- Rad 2 Himlen är inget lock.
- Rad 4 Konstigt. En människa är ingen sten.
- Rad 6 Varför en lampa?
Efter – Noors tolkning
- Rad 1 Besjälning. Morgonen känns tyst och ensam.
- Rad 2 Metafor. Staden känns instängd och mörk.
- Rad 4 Liknelse. Jaget är så trött att det är svårt att gå.
- Rad 6 Symbol. Lampan står för hopp – efter ”men” blir det ljust.
Hela dikten: från grått och tungt till ljus.
Liknelser och metaforer jämför det som beskrivs med en bild. Bron byggs av det som de har gemensamt. Liknelsen har ett räcke, ”som”, och metaforen inget. Besjälning ger något som inte lever mänskliga egenskaper.
En symbol är en sak som finns i texten och står för något mer. Idiom är fasta bilder i vardagsspråket som inte kan förstås ord för ord. Och vilket slag det än är gäller samma fråga: vad gör bilden?
Ta med dig
Fyra slags bildspråk
- 1Liknelse och metafor: bygg bron mellan det som beskrivs och bilden. Liknelsen har räcke – som.
- 2Besjälning: något som inte lever beter sig som en människa.
- 3Symbol: en sak i texten som står för något mer.
- 4Bildspråk i vardagen: idiom förstås inte ord för ord.
Fråga alltid: vad gör bilden?
Edith Södergran var en finlandssvensk poet. Raderna kommer från dikten ”Dagen svalnar …” i hennes första diktsamling, Dikter, från 1916.
Använd de tre frågorna. Vad kan inte vara bokstavligt sant? Vad jämförs med vad? Bygg en bro för minst en bild och skriv sedan med egna ord vad bilden får dig att känna eller förstå. Jämför med en kamrat: byggde ni samma bro?
Går du igenom presentationen själv kan du skriva dina svar i ett eget dokument. Det finns flera rimliga tolkningar, så länge varje planka går att förklara med texten.
Verkstad två och två
Tolka Södergran
Dagen svalnar mot kvällen …
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Edith Södergran, ”Dagen svalnar …”, 1916
- Vad kan inte vara bokstavligt sant? Vad jämförs med vad?
- Bygg en bro. Vad får bilden dig att känna?