Ett partikelverb är ett verb med ett litet ord efter sig, en partikel, som tillsammans får en egen betydelse. Hälsa betyder säga hej, men hälsa på betyder besöka. Tycka betyder ha en åsikt, men tycka om betyder gilla. Betydelsen går ofta inte att räkna ut från orden var för sig. Därför säger många lärare att man måste lära sig dem ett och ett.
Det stämmer delvis. Men det finns mönster som hjälper: partikeln är betonad, och de vanliga partiklarna har grundbetydelser som ofta återkommer. Samma sak gäller prepositionerna i och på. Många uttryck är fasta, men det finns tendenser som gör dem lättare att komma ihåg.
I presentationen följer du Noor, som skriver till sin kompis Sara om helgen hos sin mormor på Gotland. Sara missförstår flera meningar. Du rättar dem en i taget med hjälp av en bild: partikeln är en liten vagn som kopplas på verbet och ändrar resans mål.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Svenska språkets ordförråd och struktur.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.”
- ”Språkinlärarstrategier för andraspråksutveckling.”
- ”Att använda språkliga strategier för olika situationer och för olika syften.”
- ”Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Språkriktighet
Partikelverb och prepositioner
Hälsa eller hälsa på? I eller på? Så hittar du mönstren – och vet vad som måste läras in.
Om har två olika uppgifter i meningarna. I ”Jag tycker om maten” hör om ihop med verbet. Tillsammans betyder tycka om gilla, och om är betonat: jag tycker om maten.
I ”Vad tycker du om maten?” hör om i stället ihop med maten. Det är en preposition, och den är obetonad. Du frågar efter någons åsikt om maten, inte om hon gillar den.
I bilderna är partikeln en orange vagn som är kopplad till verbet. En preposition är en liten grå vagn som är kopplad till ordet efter.
Gissa först
Betyder om samma sak i meningarna?
”Jag tycker om maten.”
”Vad tycker du om maten?”
Nej – om hör ihop med olika ord.
Tycka om betyder gilla. Tycka … om maten frågar efter en åsikt.
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. I helgen var hon hos sin mormor, som bor på Gotland. På måndagen skriver hon till sin kompis Sara och berättar om helgen.
Meddelandet går att förstå, men sju ställen blir fel. Fyra gäller partikelverb: ett litet ord saknas eller står på fel plats. Tre gäller prepositioner för plats och tid. Tre andra uttryck har Noor redan fått rätt: kom fram, i tio år och på kvällen.
Läs meddelandet och markera det du tror är fel. Spara din gissning. I slutet ser du hela meddelandet rättat.
Fallet
Noors meddelande
Till: Sara
Hej Sara!
Jag hälsade min mormor på lördag. Hon bor i Gotland och har bott där i tio år. Vi kom fram på kvällen. Mormor lagade kåldolmar, och vi tyckte maten. Vi satte ner och spelade kort för två timmar. Till sist somnade mormor framför tv:n, så jag stängde den av.
Kram
Noor
Hur många ställen blir fel? Gissa.
Sju fel – och tre uttryck som redan är rätt.
Sara förstår vad Noor skriver – men inte det Noor menar. Utan på betyder hälsa att säga hej, så Sara undrar om Noor åkte till Gotland bara för att säga hej. På lördag betyder nästa lördag, så Sara tror att Noor ska åka dit igen.
Tycka utan om behöver en åsikt: man tycker att något är på ett visst sätt. Därför frågar Sara vad de tyckte om maten. Och sätta behöver något som man sätter: en kopp på bordet, eller sig själv på en stol.
Felen är alltså inte bara fel form. De ändrar vad meningen betyder. Det är därför partikelverb och prepositioner är så viktiga.
Sara läser
Vad tror Sara att Noor menar?
Svenskan har väldigt många partikelverb, och nya bildas hela tiden. Betydelsen går ofta inte att räkna ut från verbet och partikeln var för sig. Ge upp betyder inte att ge något uppåt. Därför säger många lärare att man måste lära sig uttrycken ett och ett.
Det stämmer att du behöver lära in många uttryck. Men du får hjälp av tre saker. Betoningen visar att det är ett partikelverb. Partiklarna har grundbetydelser som ofta återkommer. Och ordboken ger dig hela uttrycket, så att du slipper gissa.
Spänningen
Räcker det att lära sig dem ett och ett?
Ett partikelverb består av ett verb och en partikel, ett litet ord som upp, av, ut, om eller på. Tillsammans får de en ny betydelse: hälsa betyder säga hej, men hälsa på betyder besöka.
Tänk dig att verbet är en vagn på väg mot ett mål, verbets betydelse. När partikeln kopplas på byter tåget mål. Ibland ligger det nya målet nära det gamla, ibland långt bort.
Partikeln hör till verbet, inte till ordet efter. Därför är det fel att stryka den: utan partikeln åker tåget till fel mål.
Partikeln byter mål
En liten vagn kopplas på verbet – och resan går någon annanstans.
Hälsa betyder säga hej. När vagnen på kopplas på blir det hälsa på, som betyder besöka. Tycka betyder ha en åsikt, men tycka om betyder gilla. Ge betyder ge något till någon, men ge upp betyder sluta försöka.
Ibland går det att se ett samband mellan delarna och helheten, ibland inte. Ge upp har inget med att ge något uppåt att göra. Därför är det klokt att lära in hela uttrycket, med partikeln, i stället för att bara lära in verbet.
Partikeln får ett betoningsstreck i bilderna. Det kommer du till i kapitel 2.
Partikelvagnen
Vad händer när partikeln kopplas på?
Noor vill berätta att hon besökte sin mormor. Men hon skriver ”Jag hälsade min mormor”. Utan på betyder hälsa att säga hej, och det heter dessutom hälsa på någon: Hon hälsade på mig i korridoren. Rätt är ”Jag hälsade på min mormor”.
I mening 4 vill Noor säga att de gillade maten. ”Vi tyckte maten” går inte att förstå, eftersom tycka utan om behöver en åsikt: Vi tyckte att maten var god. Rätt är ”Vi tyckte om maten”.
Båda felen är lätta att göra om ditt eget språk har ett eget verb för samma sak, till exempel visit och like på engelska. Då känns det som om verbet räcker.
Meddelandet, mening 1 och 4
Vilka vagnar saknas?
Rättat ”Jag hälsade på min mormor …” ”… och vi tyckte om maten.”
Många partiklar har en grundbetydelse som återkommer. Upp kan betyda uppåt (gå upp) eller helt, så att inget blir kvar (äta upp). Av kan betyda bort, loss eller slut (bryta av, stänga av). Ut kan betyda ut ur något (gå ut) eller till slut (läsa ut en bok).
Om kan betyda igen: göra om, läsa om. Lyssna på betoningen: läsa om boken, med betonat om, betyder läsa den en gång till. Med obetonat om är det en preposition: läsa om Gotland betyder läsa något som handlar om Gotland.
Det här är tendenser, inte regler. Ge upp betyder sluta försöka, och tycka om betyder gilla, utan att grundbetydelserna förklarar det. Använd grundbetydelserna som en ledtråd, och kolla i ordboken när du är osäker.
Mönster
Har partiklarna egna betydelser?
Ett litet ord efter verbet kan vara en partikel eller en preposition. Partikeln hör till verbet och är alltid betonad: Vi hälsade på mormor. Prepositionen hör till ordet efter och är obetonad: Hon hälsade på mig.
När du hör meningen avslöjar betoningen alltså vad det är. I skrift syns inte betoningen. Läs därför meningen högt för dig själv och prova var betoningen hamnar. Låter det rätt med betonat på, är det ett partikelverb.
Om betoning och uttal kan du läsa mer i presentationen Uttal och prosodi.
Betoningen avslöjar partikeln
Partikeln är betonad. Prepositionen är det inte.
I ”Hon hälsade på mig i korridoren” är på en preposition. Den hör till mig och är obetonad. Betoningen ligger på hälsade och mig. Meningen betyder att hon sa hej.
I ”Jag hälsade på mormor” är på en partikel. Den hör till verbet och är betonad. Meningen betyder att jag besökte mormor.
Säg Noors rättade mening högt med betoning på på: Jag hälsade på min mormor i lördags. Prova sedan att betona hälsade i stället. Hör du att det blir en annan mening?
Betoningen
Var ligger betoningen?
Säg högt ”Jag hälsade på min mormor i lördags.”
I ”Hon slog på dörren” är på en preposition som hör till dörren. Hon bankade på dörren, och betoningen ligger på slog och dörren.
I ”Hon slog på radion” är på en partikel. Slå på betyder sätta igång, och på är betonat: hon slog på radion. Motsatsen är stänga av.
Säg båda meningarna högt och lyssna efter var betoningen hamnar. Om du läser ensam: viska meningarna för dig själv.
Gissa
Säg meningarna högt. Vilket på är betonat?
”Hon slog på dörren.”
”Hon slog på radion.”
Radion – slå på betyder sätta igång.
I svenskan står partikeln före objektet. Det gäller både när objektet är ett substantiv och när det är ett pronomen: Hon stängde av datorn. Hon stängde av den. Det heter alltså inte ”stängde den av”.
Ord som inte och aldrig kan stå mellan verbet och partikeln: Jag tycker inte om fisk. Partikeln hör ändå till verbet, som en vagn med ett längre koppel. Var inte står i satsen kan du läsa om i presentationen Ordföljd.
Med sig är det svårare, eftersom ordningen varierar: sätta sig ner, men ta på sig. Lär in de uttrycken hela, med sig.
Partikeln står före objektet
Stäng av datorn – och stäng av den.
Ett objekt är det som verbet gör något med: datorn, den, tv:n. Partikeln står före objektet, oavsett om objektet är ett substantiv eller ett pronomen. Hon stängde av datorn. Hon stängde av den.
Noor skriver ”så jag stängde den av”. Det är fel i svenska. Ordningen finns i andra språk, till exempel i engelska: turn it off. Därför känns den naturlig för många. Rätt är ”så jag stängde av den”.
Inte och aldrig kan stå mellan verbet och partikeln: Jag tycker inte om fisk. Kopplet blir längre, men partikeln hör fortfarande till verbet.
Meddelandet, mening 6
Var står partikeln?
Rättat ”Till sist somnade mormor framför tv:n, så jag stängde av den.”
Sätta betyder att ställa något någonstans: Hon satte koppen på bordet. När du själv sätter dig behövs ett reflexivt pronomen: jag sätter mig, du sätter dig, hon sätter sig, vi sätter oss. Noor skriver ”Vi satte ner”, och då undrar Sara vad de satte ner.
Rätt är ”Vi satte oss ner”. Här står oss före partikeln. I andra uttryck står sig efter: Hon tog på sig jackan. Han klädde av sig. Det finns ingen enkel regel för ordningen, så lär in uttrycket hela.
Skriv alltid upp reflexiva partikelverb med sig, till exempel sätta sig ner och ta på sig. Då kommer du ihåg både sig och var det står.
Meddelandet, mening 5
Vad saknas i ”satte ner”?
Rättat ”Vi satte oss ner och spelade kort …”
Många partikelverb finns också som sammansatta verb, där partikeln sitter fast före verbet. Ibland betyder de olika saker. Bryta av betyder att bryta en sak i två delar: bryta av en pinne. Avbryta betyder att få någon att sluta: avbryta någon som pratar.
Ibland betyder de nästan samma sak, men den sammansatta formen är mer formell. Stå ut med något och utstå något betyder båda att klara av något jobbigt. Stryka under ett ord betyder att dra ett streck under det, medan understryka oftast betyder betona.
Partikeln flyttar också fram i perfekt particip: stänga av blir avstängd, skriva upp blir uppskriven. Datorn är avstängd.
Partikelverb och sammansatta verb
Stryka under eller understryka?
Prepositionerna i och på är svåra eftersom de sällan går att översätta ord för ord. Det finns ändå tendenser. I används ofta om något som är inneslutet, som i en låda: i köket, i Sverige. På används ofta om en yta: på bordet, på väggen, på Gotland.
Till visar en riktning mot ett mål: åka till Gotland. Hos betyder där någon bor eller är: Jag var hos min mormor.
Samma sak gäller tid. I lördags och på lördag betyder olika saker, och i två timmar är något annat än på två timmar. Många uttryck är fasta och måste läras in, och det ska du få se exempel på.
I, på eller till?
En låda, en yta eller ett mål – och många fasta uttryck.
I används ofta när något är inneslutet, som i en låda. Därför säger man i lådan och i köket, men också i Sverige och i Stockholm. Ett land eller en stad har gränser runt sig, som en låda.
På används ofta om en yta: på bordet, på väggen. Öar räknas ofta som ytor: på Gotland, på Öland, på Island. Men det är en tendens: det heter i Japan, fast Japan består av öar.
Till används om riktningen, när man är på väg: åka till Gotland, gå till skolan. Är du framme hos en person används hos: Jag var hos min mormor. Det heter inte ”på min mormor” eller ”till min mormor”, om du menar där hon bor.
Prepositionerna
Är det en låda, en yta eller ett mål?
Det heter ”Hon bor på Gotland”. Gotland är en ö, och öar räknas ofta som en yta. Därför säger man också på Öland och på Island.
Visby är en stad på Gotland, och städer får i: Hon bor i Visby. När du är på väg dit används till: Vi åkte till Gotland.
Noor skriver ”i Gotland”, eftersom hon vet att det heter i Sverige och i Stockholm. Hon har följt ett mönster som stämmer för länder och städer men inte för öar.
Gissa · Meddelandet, mening 2
Vilken preposition passar?
”Mormor bor … Gotland.”
På – öar får ofta på.
Rätt: ”Hon bor på Gotland.”
Rättat ”Hon bor på Gotland och har bott där i tio år.”
När du skriver om en veckodag som har varit använder du i och -s: i lördags, i måndags. När du skriver om en veckodag som kommer använder du på: på lördag, på måndag. Noor skriver ”på lördag”, och därför tror Sara att Noor ska åka till mormor igen.
Varje vecka blir på och plural: på lördagar, på måndagar. Samma mönster finns för årstider: i somras betyder förra sommaren, i sommar betyder den här sommaren och på somrarna betyder varje sommar.
I helgen kan betyda både den förra och nästa helg. Där måste läsaren förstå av verbets tid: Vi var hos mormor i helgen. Vi ska åka till mormor i helgen.
Meddelandet, mening 1
I lördags eller på lördag?
Rättat ”Jag hälsade på min mormor i lördags.”
I två timmar svarar på frågan hur länge: Vi spelade kort i två timmar. På två timmar svarar på frågan hur lång tid det tog att bli klar: Vi lagade maten på två timmar.
För … sedan visar hur länge sedan något hände: Mormor flyttade till Gotland för tio år sedan. Om visar hur länge det är kvar: Båten går om två timmar.
Noor skriver ”för två timmar”, som på engelska: for two hours. Men på svenska betyder för … sedan något helt annat. Rätt är ”i två timmar”. Efter inte kan på också visa hur länge: Jag har inte sett henne på länge.
Meddelandet, mening 5
Varför inte ”för två timmar”?
Rättat ”Vi satte oss ner och spelade kort i två timmar.”
Mönstren med låda och yta hjälper, men de förklarar inte allt. Det heter i skolan men på jobbet, i köket men på bio. Det finns ingen regel som säger varför. De uttrycken måste du lära in hela.
Tidsuttrycken är också fasta: i dag, i går, i morgon och i kväll, men på kvällen och på morgonen. I kväll betyder i dag på kvällen. På kvällen kan betyda en viss kväll i en berättelse – Vi kom fram på kvällen – eller varje kväll.
Samla uttrycken i en egen lista, gärna i hela meningar: Mamma är på jobbet. Vi ses i kväll. Då lär du dig prepositionen tillsammans med ordet.
Fasta uttryck
Vad måste du lära in?
Engelska har också partikelverb: look up, give up, turn off. Men ordningen är en annan. På engelska står ett pronomen före partikeln: turn it off. På svenska står partikeln först: stäng av den. Tyska har verb där partikeln hamnar sist i satsen: Ich rufe dich an, jag ringer dig.
I många språk motsvaras ett svenskt partikelverb av ett eget verb. Hälsa på heter visit på engelska, besuchen på tyska och visitar på spanska. Då är det lätt att glömma partikeln på svenska.
Prepositioner går sällan att översätta ett till ett. Engelskans on Monday och tyskans am Montag används både om en måndag som har varit och om en som kommer. Svenskan skiljer på i måndags och på måndag.
Varför blir det fel?
Hur gör andra språk?
Här är det du som kan mest. Översätt hälsa på, tycka om och stänga av till ett språk du kan. Blir det ett eget verb, ett verb med ett litet ord eller något annat?
Fundera sedan på prepositionerna. Hur säger du i två timmar, på Gotland och i lördags? Jämför med en kamrat och fundera på vilka svenska fel som blir lätta att göra om man översätter direkt från sitt eget språk.
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Säg hälsa på på ditt språk.
- Hur säger du i två timmar och i lördags?
- Vilket svenskt fel blir då lätt att göra?
När du läser: leta efter ett litet ord direkt efter verbet, eller efter verbet och inte. Läs meningen högt. Är det lilla ordet betonat, är det troligen ett partikelverb. Slå då upp hela uttrycket, till exempel tycka om, inte bara tycka.
När du skriver: översätt inte prepositionen eller partikeln från ditt eget språk. Kolla i stället uttrycket i en ordbok. I Svenska Akademiens ordlista på svenska.se hittar du många partikelverb under verbet. Lexin har ordböcker mellan svenska och många andra språk.
Korrläs till sist tidsuttrycken: har det hänt eller ska det hända? I lördags eller på lördag? I två timmar eller för två timmar sedan?
Strategi
Så hittar du partikelverben
- 1Ett litet ord efter verbet? Läs högt – är det betonat?
- 2Slå upp hela uttrycket, inte bara verbet.
- 3Skriver du: kolla uttrycket i stället för att översätta.
Nu får du pröva själv. Du får se tre meningar och ska avgöra om de är rätt eller fel. Rösta först och förklara sedan varför.
Tänk på var partikeln står, om tidsuttrycket gäller något som har hänt eller ska hända, och vilken preposition som passar.
Rätt eller fel?
Tre meningar. Rösta först – förklara sedan.
Partikeln står före objektet, också när objektet är ett pronomen. Rätt är ”Kan du skriva upp det?”.
Skriva upp betyder att skriva ner något så att man kommer ihåg det: Skriv upp numret.
Fråga 1 av 3
”Kan du skriva det upp?”
Fel
Partikeln står före pronomenet. Rätt: ”Kan du skriva upp det?”
Meningen är rätt. På fredag betyder den fredag som kommer. Ses står i presens men gäller framtiden, och det passar ihop med på fredag.
Om ni sågs förra fredagen skulle det heta: Vi sågs i fredags.
Fråga 2 av 3
”Vi ses på fredag.”
Rätt
På fredag är den fredag som kommer.
För … sedan visar hur länge sedan något hände. Hur länge något har pågått visas med i. Rätt är ”Jag har bott i Sverige i tre år”.
Du kan också säga det med för … sedan: Jag flyttade till Sverige för tre år sedan.
Fråga 3 av 3
”Jag har bott i Sverige för tre år.”
Fel
Hur länge visas med i. Rätt: ”Jag har bott i Sverige i tre år.”
Här ser du Noors meddelande före och efter. Partiklarna är på plats (hälsade på, tyckte om, satte oss ner) och står före objektet (stängde av den). Prepositionerna passar (på Gotland), och tidsuttrycken säger det Noor menar (i lördags, i två timmar).
Jämför med din gissning från början. Hittade du alla sju felen? Och såg du att kom fram, i tio år och på kvällen var rätt redan från början?
Fallet
Noors meddelande – före och efter
Före – fel markerade
Hej Sara!
Jag hälsade min mormor på lördag. Hon bor i Gotland och har bott där i tio år. Vi kom fram på kvällen. Mormor lagade kåldolmar, och vi tyckte maten. Vi satte ner och spelade kort för två timmar. Till sist somnade mormor framför tv:n, så jag stängde den av.
Kram
Noor
Efter – rättat
Hej Sara!
Jag hälsade på min mormor i lördags. Hon bor på Gotland och har bott där i tio år. Vi kom fram på kvällen. Mormor lagade kåldolmar, och vi tyckte om maten. Vi satte oss ner och spelade kort i två timmar. Till sist somnade mormor framför tv:n, så jag stängde av den.
Kram
Noor
Ett partikelverb är ett verb och en betonad partikel som tillsammans får en ny betydelse. Partikeln står före objektet: stäng av den. Uttryck med sig lär du in hela.
I används ofta om något inneslutet, på om en yta och till om en riktning. Men många uttryck för plats och tid är fasta. Kolla dem i en ordbok i stället för att översätta.
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Partikeln byter mål: hälsa – hälsa på, tycka – tycka om.
- 2Betoningen avslöjar partikeln: vi hälsade på mormor.
- 3Partikeln står före objektet: stäng av den.
- 4I, på eller till? En låda, en yta, ett mål – och fasta uttryck.
Noor har skrivit om resan hem från mormor. Texten har fyra fel med partikelverb och tidsuttryck. Två meningar är redan rätt.
Arbeta två och två. Läs texten högt, leta efter små ord efter verbet och kolla tidsuttrycken. Rätta felen och förklara för varandra varför. Läser du ensam: skriv texten rättad och jämför med sammanfattningen.
Verkstad två och två
Noor skriver igen
Övning – fyra felPå söndag åkte vi hem. Resan tog tre timmar. På båten läste jag boken ut. Jag tycker att åka båt. På kvällen hälsade Sara mig. I augusti ska vi åka till mormor igen.
- Ett litet ord efter verbet? Har det hänt eller ska det hända?
- Rätta felen. Vilka meningar är redan rätt?