Vad är en valrörelse?
Under valrörelsen försöker partierna få väljarnas röster. De möter människor, deltar i debatter och sprider reklam. De viktigaste förslagen samlas i ett valmanifest, en text som väljarna kan läsa före valet. Där kan det exempelvis stå att partiet vill anställa fler lärare. Efter valet kan väljarna jämföra löftena med besluten. Valresultatet visar i stället hur väljarna har röstat.
Partierna vill både vinna nya väljare och få sina egna anhängare att rösta. Kampanjen fortsätter därför fram till valdagen. Väljarna får tillfälle att jämföra förslagen och granska vad partierna har gjort under de senaste fyra åren.
Bilden: Valårets gång från valrörelse till ny regering. Notera att förtidsröstningen börjar långt före valdagen och att regeringsbildningen kan pågå i veckor efter att rösterna räknats.
Oenighet, polarisering och populism
I en valdebatt visar partierna vad som skiljer dem åt. De kan ha samma mål men föreslå olika lösningar. Två partier kan exempelvis vilja förbättra skolan men vara oense om betygen.
Polarisering innebär att politiska läger hamnar längre ifrån varandra. Deras åsikter kan bli mer olika, eller så börjar grupperna misstro varandra mer. Det senare kan göra det svårt att lyssna på argument och samarbeta.
Populism beskriver ett synsätt där ett enat ”folk” ställs mot en ”elit” som påstås svika folket. Den populistiska företrädaren säger sig tala för folkets verkliga vilja. Ett påhittat exempel är: ”Bara vi talar för folket. De andra partierna sviker er.” Om bara de egna anhängarna räknas som det riktiga folket kan andra människors åsikter få mindre utrymme. Populism kan finnas både till höger och till vänster; vanlig kritik mot makthavare är inte i sig populism.
Ute i landet – valstugor och valturnéer
I en valstuga kan väljare prata med lokala politiker. Där kan de fråga vad partiet vill göra åt exempelvis vårdköer eller kommunens skolor. De kan också fråga hur förslagen ska betalas.
Partiledarna reser på valturné och besöker olika delar av landet. De håller tal, besöker arbetsplatser och intervjuas av medier. Partimedlemmar hjälper till genom att dela flygblad, knacka dörr och möta väljare.
Valstugor i Uppsala inför valet 2022. Vem som helst kan kliva in och ställa sin fråga. Foto: Johan Jönsson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Slutspurten och valdagen
I slutet av valrörelsen möts partiledarna i tv-debatter. Väljarna kan då jämföra deras svar på samma frågor. Många röstar redan före valdagen genom förtidsröstning.
Förtidsröstningen i Sverige börjar den 26 augusti 2026, 18 dagar före valet. Det gör det lättare att rösta även för den som är bortrest eller arbetar på valdagen. Röstningslokaler finns till exempel i bibliotek.
På valdagen den 13 september är vallokalerna normalt öppna klockan 8–20. Du tar valsedlar avskilt och lägger dem i valkuvert bakom en skärm. Röstmottagarna tar sedan emot kuverten. Vallagen förbjuder propaganda på röstmottagningsstället och i utrymmen intill för att skydda väljarna mot påverkan där.
Valkuvertet läggs i den förseglade valurnan. Bilden är från EU-valet 2024 i Brastad, Lysekils kommun. Foto: Ann-Sophie Qvarnström, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Valnatten
När vallokalerna stänger börjar rösträkningen. SVT brukar samtidigt presentera sin vallokalsundersökning, VALU. Den bygger på svar från ett urval av väljare och ger en uppskattning av resultatet.
Under kvällen rapporteras de räknade rösterna från fler och fler valdistrikt. Partiernas ledare och medlemmar samlas på valvakor för att följa siffrorna. Resultatet är preliminärt och kan ändras under natten, särskilt om valet är jämnt.
Rösträkning i Örebro den 2 oktober 1958. Rösterna räknades för hand då – och görs så än i dag. Foto: Örebro Kuriren, Örebro läns museum, public domain.
Efter valet – rösterna räknas klart
På måndagen efter valet börjar länsstyrelserna räkna alla röster på nytt. De kontrollerar också personrösterna, alltså väljarnas kryss för kandidater. Kontrollen kan upptäcka fel från valkvällen.
På onsdagen börjar kommunernas uppsamlingsräkning. Då räknas bland annat förtidsröster som inte kom med på valkvällen. Även dessa röster går vidare till länsstyrelsernas slutliga räkning.
Valmyndigheten fastställer resultatet i riksdagsvalet. Länsstyrelserna fastställer resultaten i region- och kommunalvalen. Valnattens siffror är därför inte det färdiga valresultatet.
Regeringsbildningen
Riksdagen prövar om statsministern får sitta kvar efter valet. Det sker inom två veckor efter att den nya riksdagen har samlats. Om statsministern redan har avgått behövs ingen sådan omröstning.
När en ny statsminister ska utses håller talmannen samtal med partiledarna. Samtalen kallas talmansrundor. Partierna förhandlar om vilka som kan samarbeta och vilken politik de ska genomföra.
Talmannen föreslår sedan en kandidat till statsminister. Kandidaten godkänns om färre än 175 ledamöter röstar nej. Det största partiets ledare blir alltså inte automatiskt statsminister. Regeln kallas negativ parlamentarism. Med 100 ja, 174 nej och 75 som avstår godkänns kandidaten, trots fler nej än ja. Vid 175 nej blir det avslag. Att avstå betyder att varken rösta ja eller nej.
Statsministern utser regeringens ministrar, även kallade statsråd. Regeringens politik presenteras i en regeringsförklaring. En avgången regering fortsätter som övergångsregering tills en ny tar över, så att landet har en regering även under förhandlingarna.
Gränsen 175 gäller nej-röster i en omröstning. Fyra avslag betyder att fyra statsministerförslag har underkänts i olika omröstningar.
Från löften till politik
En koalitionsregering består av flera partier. En minoritetsregering har färre än hälften av riksdagens mandat. Samma regering kan vara både en koalition och en minoritetsregering.
För att få igenom förslag behöver partier ofta kompromissa. Ett parti kan exempelvis acceptera en mindre satsning på vården för att få stöd från andra. Därför genomförs inte alltid vallöften fullt ut.
Väljarna kan jämföra löftena med besluten och fråga varför ett förslag har ändrats. Medierna och oppositionen granskar också regeringen. I nästa val får väljarna ta ställning till hur partierna har skött sitt uppdrag.
Källor och fler förklaringar finns i Fördjupa.
